Om marknadsprofilen... 3 Generell landsprofil... 4 Land, befolkning & ekonomi... 4 Helgdagar och semester... 4 Kulturella egenskaper... 5 Kulturella dimensioner... 5 Medieprofil... 7 Framsteg inom teknik... 7 Moderna resenärer är online... 7 Delningssamhället... 7 Mediekonsumtion i Finland... 7 Visit Swedens integrerade kommunikation... 9 Landets turistprofil... 10 Finländarnas utlandsresande... 10 Sverige i fokus... 11 Tillgänglighet till Sverige... 15 Målgruppsprofil... 16 Introduktion... 16 Tillväxtpotentialen i Finland... 17 Den globala resenären med Sverigeintresse från Finland. 18 Digitalt beteende... 19 Önskad reslängd... 19 Resesällskap... 19 Summering... 20 Om Visit Swedens målgruppsanalys... 21
Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av resultaten av de analyser vi gör. Den har tagits fram för Finland och alla övriga Visit Swedens utlandsmarknader. För övriga marknadsprofiler, se här 1 Land, Befolkning, ekonomi Helgdagar och semester Skollov Kulturella egenskaper I ett samarbete med Visit Sweden ingår marknads-, målgrupps, omvärlds- samt mediaanalys för de valda segmenten som en naturlig del. 2 Kontakt: Visit Sweden Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Framsteg inom teknik Moderna resenärer är online Delningssamhället Mediekonsumtion i Finland Digitalt beteende Visit Swedens integrerade kommunikation Finländarnas utlandsresande Inkommande besökare i Sverige Övernattningar i Sverige Tillgänglighet till Sverige Demografi, drivkrafter och digitalt beteende Målgruppen i siffror Vad målgruppen vill göra i Sverige Med vem man vill resa När på året och hur länge Vilken typ av resa Vilka informationskällor använder man och hur vill man boka? När bestämde sig målgruppen för sin Sverigeresa? 1 Marknadsprofiler 2017 finns för följande 10 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Kina, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2 http://corporate.visitsweden.com/marknader/
Finlands ekonomi har återhämtat sig, BNP förväntas växa till 2,6 procent 2017 - den starkaste tillväxten på 5 år. Utvecklingen drivs i synnerhet genom stark investeringstillväxt, god inhemsk efterfrågan och uppgången i internationell handel. BNP förväntas växa med 2 procent 2018 men förväntas återgå till 1,5 procent per år 2020-22 pga. att strukturella utmaningar kvarstår. 3 Under kvartal 2, 2017 ökade finländarnas konsumentförtroende med 2 procentenhet jämfört med kvartal 1 2017. Detta innebär ett oförändrat konsumentförtroendet mellan de två kvartalen. 4 Heltidsanställda i Finland har rätt till minst fem veckors semester och enligt de finska kollektivavtalen skall 24 av dessa dagar ges som semester under sommaren. Därutöver kan vinterledigheten, dvs resterande semesterdagar, ges efter sommar-ledighetsperioden (maj till september). Det är vanligt att semestern tas ut vid olika tillfällen. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Finland har 10 olika helgdagar, vilka inte infaller på en lördag eller söndag enligt följande tabell: Folkmängd 5 5,5 miljoner tillväxttakt: +0,4% Åldersstruktur 6 0 24 år: 27% 25 64 år: 51% 65+ år: 21% Genomsnittsålder: 42 Demografisk utveckling 1990-2020 7 0 14 år: -4% 65+ år: 85% BNP per capita 8 $41 800= 336 908 SEK 9 världsrank: 40 BNP-tillväxt 2016 10 0,9%, världsrank: 179 Valuta & växelkurs 11 (medelvärde) Euron är oförändrad jämfört med 2010. 2010-2016 har valutakursen skiftat mellan 9,5 SEK 2010, 9,4 SEK 2015, 9,5 SEK 2016 och 9,6 SEK augusti 2017 (avser 1 Euro). Konsumentförtroende 12 Kvartal 2 2017: 70 (+2) jfr kvartal 1 2017) Nyårsdagen 1/1 Långfredagen 30/3 Annandag påsk 2/4 Första maj 1/5 Kristi Himmelsfärd 10/5 Midsommarafton 22/6 Självständighetsdagen 6/12 Julafton 24/12 Juldagen 25/12 Annandag jul 26/12 Jullov Februarilov v. 51, 52, 1 (två veckor under perioden)* v. 8, 9 eller v.10* Sommarlov v. 23-32* Höstlov *När man är ledig beror på vilken del av landet man bor i v. 42, 43 (en vecka under perioden)* 3 Country Economic Forecast Finland, July 2017, Oxford Economics. 4 Consumer Confidence Index omfattar förtroendet för ekonomin bland hushållen i landet och statistiken är internationell jämförbar. Indexnivåer över/under 100 indikerar grader av optimism/pessimism. En förändring på +/-5 procent indikerar ett förändrat konsumentförtroende. Källa: Nielsen, Consumer confidence http://www.nielsen.com/uk/en/insights/reports/2017/q2-2017-consumer-confidence-report.html (2017-10-13). 5 CIA World Factbook, www.cia.gov (2017-07-09). Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2016. 6 Ibid. 7 Tourism Economics, 2017, http://www.oxfordeconomics.com (2017-06-10). 8 CIA World Factbook, www.cia.gov (2017-07-09). Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2016. 9 Riksbankens snittkurs 2016 (1 USD = 8,06 SEK), www.riksbank.se (2017-07-09). 10 CIA World Factbook, www.cia.gov (2017-07-09). Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2016. 11 Riksbankens snittkurs 2010-2016 (avser 1 EUR), www.riksbank.se (2017-07-09). 12 Consumer Confidence Index omfattar förtroendet för ekonomin bland hushållen i landet och statistiken är internationell jämförbar. Indexnivåer över/under 100 indikerar grader av optimism/pessimism. En förändring på +/-5 procent indikerar ett förändrat konsumentförtroende. Källa: Nielsen, Consumer confidence http://www.nielsen.com/uk/en/insights/reports/2017/q2-2017-consumer-confidence-report.html (2017-10-13). 13 Källa: Public holidays Finland 2017, www.web-calendar.org/en/holidays/finland/2017 (2017-07-07). 14 https://www.feiertagskalender.ch
Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan finländsk och svensk kultur. Ur ett globalt perspektiv kan man säga att Finland och Sverige är väldigt lika. Geografisk närhet, en lång gemensam historia och vissa språkliga kopplingar enar oss även på ett mentalt plan. Många finländare talar engelska och många förstår svenska. Den svenska vardagsmaten är lik den finska och den nutida pop-musiken likaså. Men det finns naturligtvis också skillnader. Finländaren är mer rakt på sak än svensken, de är överlag mer raka och menar det de säger. Dessutom är finländaren mer öppen för snabba beslut, och (affärs-)kulturen är inte lika konsensusstyrd som i Sverige. Det finska skolsystemet uppmärksammas dessutom för att vara effektivt och innehålla större inslag av ordning och reda jämfört med undervisningen i Sverige. Det som finländare upplever som annorlunda i Sverige är framför allt den svenska livsstilen, vilket kanske kan låta paradoxalt, men det är de små skillnaderna som lockar. Finländaren uppskattar även svenskens servicemedvetenhet och tycker att det är tryggt att resa hit med familjen. Den finska kulturen är något mer osäkerhetsundvikande än den svenska I detta avsnitt jämförs Finland och Sverige utifrån sex kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001 och 2010. Men de används och refereras fortfarande till i olika sammanhang och enligt Hofstede förändras kultur väldigt långsamt, därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna enligt Hofstede är som följer: - Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. - Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. - Osäkerhetsundvikande, som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker, vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Ju lägre värde, se figuren på nästa sida, desto mer försöker man undvika konflikter. - Pragmatisk resp. normativ: Denna dimension beskriver hur människor relaterar till det faktum att mycket som händer runt omkring oss inte kan förklaras. I samhällen med en normativ inriktning har de flesta människor en stark önskan att förklara så mycket som möjligt. Människor i dessa samhällen har en stark önskan om att upprätta den absoluta sanningen och ett behov av personlig stabilitet. De uppvisar stor respekt för sociala konventioner och traditioner, en liten benägenhet att spara för framtiden och en fokusering på att uppnå snabba resultat. I samhällen med en pragmatisk inriktning, har de flesta människor inte ett behov av att förklara allt, eftersom de anser att det är omöjligt att helt förstå komplexiteten i livet. I samhällen med en pragmatisk inriktning tror människorna att sanningen beror mycket på situationen, sammanhanget och tid. De visar en förmåga att acceptera motsägelser, anpassa sig efter omständigheterna och en stark benägenhet att spara och investera, samt en uthållighet i att uppnå resultat. - Tillfredsställelse resp. återhållsamhet: Denna dimension definieras som i vilken utsträckning människor försöker kontrollera sina begär och impulser, baserat på hur de har blivit uppfostrade. Tillfredsställelse beskriver ett samhälle som tillåter relativt fritt tillfredsställande av grundläggande och naturliga mänskliga drifter som är relaterade till att njuta av livet och ha kul. Återhållsamhet står för ett samhälle som undertrycker tillfredsställande av behov och reglerar detta genom strikta sociala normer. Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. I figuren på nästa sida jämförs Finlands värden med Sveriges. Den finska kulturen uppvisar en högre grad av de hårda värdena, vilket kan ta sig uttryck i hierarkiska skillnader och könsrollsskillnader. Finländaren uppvisar även en större tendens att undvika osäkra situationer vilket bekräftar att de gärna säger vad de tycker. Finland präglas av en normativ kultur. Finländarna uppvisar generellt en vilja att förverkliga sina impulser och önskemål när det gäller att njuta av livet och ha kul. Dessutom har de en positiv attityd och värderar sin fritid, agerar och spenderar pengar som de vill. - Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till
Geert Hofstede Cultural Dimensions 15 15 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001 och 2010, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2015-07-03)
Människor spenderar mer tid framför skärmar och i genomsnitt använder vi mobilen 76 gånger under en dag. Nästan hälften av alla dagliga interaktioner med mobilen är väldigt kort. Vi använder allt färre appar men spenderar längre tid i dem. Detta skapar utmaningar för nya tjänster som levereras genom egna appar och det kan då vara bättre att finnas tillgänglig i redan etablerade appar. Artificiell intelligens väntas ligga till grund för fler reserelaterade tjänster inom några år. Redan idag finns tjänster som kan förstå en röst och svara på frågor och som översätter tal till ett annat språk. Plattformar som Google, Facebook, Apple och kinesiska Baidu fortsätter dominera utbudet av tjänster, även för resor. Andra plattformar erbjuder tjänster specifikt för resenärer, som Expedia, Tripadvisor eller Ctrip. Mycket av marknadsföring och service för besökare, till exempel karttjänster, går idag via dessa plattformar och plattformsföretagen har ofta byggt upp enorma kunddatabaser. En plattformskapitalism som på detta sätt dominerar utbudet gör det svårt för mindre verksamheter att bygga egna plattformar eller kanaler. Att röra sig i den digitala världen är självklart för allt fler av dagens resenärer. Enligt en undersökning från Visit Sweden är Sverigeintresserade resenärer vana att vara uppkopplade. Mer än två tredjedelar av dem använder Facebook varje vecka och över hälften ser på YouTube. Under utlandssemestern använder åtta av tio sin smartphone och 60 procent gör inlägg på olika sajter om sin semester. I digitala kanaler ökar kraven på relevant och engagerande innehåll, och bild, ljud, video och infografik vinner över längre texter. Möjligheten för svensk besöksnäring är uppenbar: att finnas med i digitala kanaler och ha en dialog med sina besökare via sociala medier. 16 Privatpersoner som köper varor och tjänster av varandra är inget nytt fenomen, men växer nu snabbt både generellt och inom resor. Privat boende som hyrs ut på kortare tid brukar uppmärksammas mest när det gäller delningsekonomi, men utgör samtidigt endast tre procent av transaktionerna för alla utlandsresor i Europa. Även taxitjänster har gjort vissa avtryck. Aktörer som driver utvecklingen, exempelvis Airbnb, väntas växa ekonomiskt och utveckla affärsmodeller och fler tjänster inom närlig gande områden. 17 Vi lever idag i en alltmer komplex vardag med otaliga kanalmöjligheter. Hur medier bedriver sin verksamhet har förändrats radikalt med digitaliseringen och ett exempel är en av Finlands största dagstidningar, Helsingin Sanomat, för vilken det tillkommit flera olika kontaktytor sedan 90- talet: 18 webbsidan hs.fi har cirka 2 miljoner unika besökare / vecka. facebook.com/helsinginsanomat har i november 2017 194 000 som gillar (november 2016 cirka 160 507 som gillat den. twitter.com/hsfi har i oktober 2017, 253 000 följare (hade i november 2016 cirka 185 000 följare). Helsingin Sanomat finns även som mobilapplikation. 19 93 procent av den finska befolkningen (cirka 5 miljoner) använder Internet. 51 procent av den finska befolkningen har aktiva konton i sociala medier och 42 procent är aktiva med sina mobila enheter på sociala medier. Det finns 88 procent fler mobilabonnemang än hela finska befolkningen (dvs inklusive barn). Genom att analysera de Googlesökningar som görs från Finland och som handlar om Sverige, får vi reda på följande information, som även illustreras med grafer på nästa sida 20 : Generella sökningar utgör 30 procent av alla turismrelaterade sökningar som görs om Sverige från Finland och handlar om t. ex. destinationer, weekendresor/ dagsbesök, paketresor och produkter, rundresor Turistaktiviteter utgör 50 procent av alla sökningar och handlar om t. ex. äventyr och friluftsliv, nöjesparker, museum, shopping, fiske Boende utgör 19 procent av alla sökningar och handlar om t. ex. camping, bed & breakfast, vandrarhem, hotell Totalt gjordes 55 000 turismrelaterade sökningar om Sverige från Finland 2016. 16 Visit Swedens Årsrapport 2016 17 IPK World Travel Trends Report 2016 18 http://tnsmetrix.tns-gallup.fi/public/, facebook.com/helsinginsanomat, twitter.com/hsfi (2017-10-24) 19 Wearesocial, 2017 digital yearbook, http://www.slideshare.net/wearesocialsg/2017-digital-yearbook [Källor: UN, US Census bureau, InternetWorldStats,Facebook, GSMA Intelligence] (2017-06-22) 20 Digital Demand (D² ) Sweden s Online Tourism Brand Appeal, 2017 (Bloom Consulting) Studien baseras på destinationsspecifika nyckelord relaterade till turism som kategoriseras i 3 kategorier (generella, turistaktiviteter och boende) & 63 ämnesområden, exempelvis naturfenomen, som har med turism att göra. Studien görs på landsnivå och inkluderar resp. lands lokala språk. Sökningarna handlar både om generella turismsökningar (dvs generell turistinformation så som semester, platser att besöka, resa, turism, besök) och specifika sökningar (dvs relaterat till en specifik aktivitet eller produkt t ex vandring, naturfenomen, shopping) som görs i sökmotorerna Google och Baidu (Kina) under ett år. Egennamn som t ex stadsnamn, namn på parker eller byggnader är dock EJ inkluderade eftersom analysen handlar om landet Sveriges online appeal. Anmärkning: Jämförelserna mellan länderna görs utifrån Visit Sweden 12 prioriterade marknader.
Hos resenären dominerar smartphones. Vi har många och korta interaktioner med mobilen men byter mellan skärmar i olika faser under utnyttjandet av en tjänst. Vi kanske kollar flygpriser på mobilen i tunnelbanan, men köper biljetter framför datorskärmen när vi är hemma. Vägen från idé till upplevelse kan t. ex. se ut så här: Resenären frågar t.ex. Google eller Apple i mobilen efter rekommendationer om sevärdheter i närheten, bokar biljetterna med TripAdvisors Viator, betalar med Klarna, reser dit med Uber och till slut delar hen resultatet på Facebooks Instagram. 21 Nedan visas de populäraste reserelaterade webbsidorna och apparna på den finska marknaden. (Webbsidor relaterade till lokalt resande såsom tåg och buss har exkluderats. Även Google Search och Google maps har exkluderats då dessa inte är rena resesidor.) reittiopas.fi booking.com hel.fi tampere.fi rantapallo.fi Finnair Booking.com Norwegian Tallink & Silja Line Airbnb TUI Uber Viking Line TripAdvisor momondo 21 Visit Swedens Trendrapport 2017 22 SimilarWeb Country rankings, September 2017, https://www.similarweb.com/top-websites/germany/category/travel (2017-10-14) 23 App Annie country rankings: travel apps, ios, oktober 2017, https://www.appannie.com/apps/ios/top/finland/travel/iphone/ (2017-10-14)
Digital kommunikation är ett självklart fokus i Visit Swedens integrerade kommunikation. Information finns bland annat på Visit Sweden.com och de egna sociala kanalerna 24 växer. Under helåret 2016 ledde Visit Swedens PR-arbete till att Sverige omnämndes i 210 artiklar med ett PR-värde 25 på totalt 31,98 MSEK. Visit Sweden Finlands Klout Score 26 2016 låg på 61 av maximalt 100. De mest omskrivna ämnena i Finland var: städer, mat och dryck, Swedish Lifestyle, natur/ utomhusaktiviteter, hotell/nöjesparker, vinteraktiviteter utomhus. Artiklarna fördelar sig till störst del på print och därefter web enligt grafen nedan. Nedan kommenterar Visit Sweden i Finland medielandskapet i Finland: Bloggandet har vuxit väldigt starkt i Finland de senaste åren. På detta område har Visit Sweden legat i framkant. Under åren 2008 2017 har Visit Sweden arbetat aktivt med bloggare i Finland. För närvarande pågår en livlig diskus sion i Finland om hur bloggarna skall ersättas (monetärt) för samarbete. De stora mediahusen vill även vara med i matchen och har skapat egna portaler för bloggare men också förvärvat exis terande. De största bloggportalerna i Finland är Lily.com, Indiedays.com och Suomen blogimedia. Den största portalen för resebloggare är Rantapallo.fi. Under de senaste åren har det på marknaden även skapats flera mindre portaler som binder samman flera bloggare. Finländarna besöker gärna mässor. Finland har lyckats be fästa sin ställning när det gäller mässor jämfört med flera andra länder och flera av de största branchmässorna i Nor den går av stapeln i Finland (Matka, Vene, goexpo Winter (tidigare Skiexpo)). Visit Sweden deltog i januari 2017 tillsammans med part ners på Nordeuropas största resemässa Matka i Helsing fors. 24 http://finland.visitsweden.com/, https://www.facebook.com/visitswedenfi. 25 PR-värdet är en beräkning av vad publiciteten hade kostat om den hade bestått av köpt annonsutrymme. Värdet beräknas utifrån annonskostnad, artikelstorlek, varumärkesexponering och huruvida artikeln är positiv, negativ eller neutral. En negativ artikel ger inget PR-värde. En redaktionell nyhet antas ha högre trovärdighet än en annons 26 Klout Score är ett tal mellan 1-100 som representerar inflytande. (skalan är exponentiell och ingen i världen har 100) Ju mer inflytelserik företaget/personen är, desto högre blir Klout Score. Inflytande är förmågan att driva till handling. När företaget/personen delar något på sociala medier eller i verkliga livet och folk reagerar, ökar det inflytandet. Klout-score-jämförelser VisitBritain: 82, Källa: https://klout.com/impact-ranking/travel, (2017-09-04).
2016 gjordes 23,4 miljoner kommersiella övernattningar av finländare utomlands. Detta motsvarar 62 procent av samt liga finska kommersiella övernattningar, både inrikes och utomlands. Av alla finska kommersiella övernattningar utomlands gick 2,6 procent till Sverige. Medan de kom mersiella övernattningarna av finländare i utlandet ökade med 12 procent 2016 jämfört med 2008, ökade de finska kommersiella övernattningar i Sverige betydligt mer, med 26 procent under samma period. Sett till antalet ankomster till utlandet (utan att skilja mellan olika övernattningsformer eller olika vistelsetid), registre rades totalt 8,7 miljoner ankomster av finländare utomlands under 2016. Vid jämförelse mellan finländarnas ankomster i utlandet och befolkningens storlek, kännetecknas Finland av en hög reseintensitet (i genomsnitt 1,6 ankomster utom lands per person och år). Sverige ligger på 3:e plats bland finländarnas utlandsdesti nationer i Europa utifrån antal ankomster 2016. (Norge på 5:e plats, Danmark på 16:e plats) 27 Tourism Economics, 2017, www.oxfordeconomics.com (2017-06-10). *Ryssland ligger i både Europa & Asien.
Inkommande besökare i Sverige 28 Besökare från Finland älskar att upptäcka världen och Sverige: med 4 miljoner besök (både endags- och flerdagsbesök) stod finska besök för 20 procent av samtliga utländska besök under 2014 enligt Tillväxtverkets gränsundersökning IBIS. Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan vi besvara frågan vart reser man och hur bor man i Sverige? Finländarna gjorde 585 885 övernattningar i Sverige 2016, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2015. 29 Finska Utländska Andel 2008 466 047 11 963 917 3,9% 2015 572 055 15 174 651 3,8% 2016 585 885 15 593 726 3,8% Förändring 2015 2016 2% 3% Källa: Tillväxtverket/SCB 30 (2017) Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (förmedlade privata stugor och lägenheter). Tabellen och figuren på följande sida visar att Stockholms län hade högsta antalet finska övernattningar 2016, följt av Norrbottens län. Hallands län står för den största tillväxten i absoluta tal och procentuellt. 28 Gränsundersökningen IBIS: Under 2014 gjordes 19,9 miljoner besök (+6 procent jfr. 2013) i Sverige av personer bosatta i andra länder. Om IBIS: Under perioden 2011 2014 genomförs en omfattande nationell gränsundersökning av inkommande besökare i Sverige (IBIS) av Tillväxtverket, genom leverantören Markör Marknad & Kommunikation, för att öka kunskapen om den inkommande turismen i Sverige. Undersökningen sker i form av personliga intervjuer (ca 20 000 intervjuer årligen) av inkommande besökare vid Sveriges mest frekventa gränspassager, dvs. flygplatser, färjehamnar, vägövergångar, tåg etc vid utresetillfället. Därutöver används telefonintervjuer i Finland och Norge. www.tillvaxtverket.se/ibis (2015-07-11). 29 Tillväxtverket/SCB 2017, www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/inkvartering/inkvarteringsstatistik/ (2017-07-02). 30 Tillväxtverket/SCB 2017, www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/inkvartering/inkvarteringsstatistik/ (2017-07-02).
Region/Län Övernattn. 2016 Förändring övernattningar 2016 jfr 2015 Nom. i % Stor-Stockholm 219 747 6 338 3% Stor-Göteborg 30 989 553 2% Stor-Malmö 18 252-1 325-7% Stockholms län 219 775 6 296 3% Norrbottens län 54 591 2 007 4% Jämtlands län 42 511 3 479 9% Västra Götalands län 41 564-2 559-6% Västerbottens län 35 993 4 163 13% Skåne län 27 840-3 790-12% Hallands län 20 253 14 301 240% Dalarnas län 19 787 3 213 19% Östergötlands län 18 342-2 433-12% Västernorrlands län 15 643-4 021-20% Uppsala län 13 947 902 7% Jönköpings län 12 459-1 616-11% Gotlands län 9 116-2 150-19% Kalmar län 8 867-2 123-19% Värmlands län 8 797 557 7% Örebro län 8 257-2 085-20% Västmanlands län 7 978-30 0% Gävleborgs län 7 100 912 15% Södermanlands län 5 997-1 259-17% Blekinge län 3 652-538 -13% Kronobergs län 3 416 604 21% Hela riket 585 885 13 830 2% Källa: Tillväxtverket/SCB (2017) Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL i Sverige från Finland, länsvis 2016. I storstadsområdena och riket exkl. storstadsområden ingår ej förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL).
När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Finland har hotell med 70 procent den största andelen av samtliga kommersiella övernattningar. Enligt tabellen nedan ökade alla boendeformer och mest ökade förmedlade privata stugor och lägenheter med 20 procent. När det gäller övernattningar i Sverige från Finland månadsvis tydliggörs en relativt jämn spridning, med undantag av piken i juli, enligt figuren nedan. Procentuellt störst ökning skedde under januari 2016. Övernattningar på 2008 2015 2016 Förändr 2016 jfr 2015 Förändr 2016 jfr 2008 Genomsnittlig årlig tillväxttakt 2008-2016 Hotell 316 162 411 456 411 485 0% 30% 3% Stugbyar 29 713 30 852 32 879 7% 11% 1% Vandrarhem 25 294 33 182 34 950 5% 38% 4% Camping 55 717 61 151 64 211 5% 15% 2% SoL* 39 161 35 414 42 360 20% 8% 1% Totalt 466 047 572 055 585 885 2% 26% 3% Källa: Tillväxtverket/SCB (2017), Anmärkning * SoL = förmedlade privata stugor och lägenheter Källa: Tillväxtverket/SCB (2017). Procentuell utveckling avser 2016 jfr 2015.
Källa:Tillväxtverket/SCB (2017) Danmark Norge Sverige Källa: Ländernas resp statistiska centralbyråer. Avser finska övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping (dvs. ej SoL) i Norden 2016. Här jämförs övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping vilka utgör 93 procent av alla kommersiella övernattningar från Finland i Sverige, med våra nordiska grannländer. Bland dessa övernattningar från Finland i Sverige och i våra nordiska grannländer har Sverige den största marknadsandelen 2016 med 59%. 2016 jämfört med 2015 har övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping från Finland i Sverige ökat med 1 procent. I Norge ligger siffran på 12 procent och Danmark på 2 procent. Danmark är här det land med den mest positiva utvecklingen över flera år (2016 mot 2008) med 45 procent ökning, följt av Sverige på 27 procent och Norge på 25 procent.
Många vägar leder till Sverige med bl a färja, flyg och bil. Som tidigare visats spelar färjan som transportmedel störst roll för tillgängligheten till Sverige. Med flyg Finnair SAS Norwegian Finnair SAS BRA NextJet Helsingfors Stockholm Helsingfors Göteborg Helsingfors- Umeå Helsingfors Visby (sommarsäsong) Tammerfors - Stockholm Åbo - Stockholm Vasa - Stockholm Helsingfors Visby (sommarsäsong) Mariehamn Stockholm Karleby/Jakobstad Stockholm Med båt Viking Line Silja Line Viking Line Silja Line Wasaline Viking Line Viking Line Finnlines Eckerölinjen Helsingfors Mariehamn - Stockholm Åbo - Mariehamn - Stockholm Vasa - Umeå Mariehamn - Kapellskär Mariehamn Stockholm Nådendal Långnäs - Kapellskär Eckerö - Grisslehamn Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker efter uppdateringen augusti 2017.
Konkurrensen om de internationella resenärerna är stenhård. Visit Sweden har därför genom noggrann analys av flera geografiska marknader identifierat en köpstark målgrupp med stor potential att välja Sverige som resmål. Undersökningen 31 som omfattar närmare 10 000 personer mellan 20 70 år från 11 länder visar vad målgruppen har för intressen, vad de har för förväntningar och vad de vill göra när de kommer till Sverige. Vi kallar målgruppen för Den globala resenären. Som grupp har Den globala resenären i genomsnitt en högre inkomst och utbildning än de som inte är globala resenärer. De är också oftare personer som gillar att prova nya saker och tycker det är viktigt att ha kul. Den globala resenären reser utomlands minst 1 gång per år med minst en övernattning och utgör totalt c:a 70 procent av befolkningen i Visit Swedens marknadsföringsområden. De globala resenärerna uppfattar Sverige som ett tryggt och säkert resmål, med vacker och tillgänglig natur och omgivningar. Det är gästvänligt, ett bra resmål för camping och stugsemester samt att det finns mycket att se och göra runtom i landet. Deras vanligaste anledningar till en semesterresa till Sverige är att vilja uppleva nya städer och platser, att koppla av och slippa rutiner och att ha roligt tillsammans med resesällskapet. 31 Visit Swedens målgruppsanalys 2015, Visit Sweden/GfK, se faktaruta på sida 21.
Totalt är 74 procent av de globala resenärerna i Finland intresserade av att besöka Sverige på semester (blå och grön). Majoriteten av dessa har besökt Sverige på semester vid något tillfälle tidigare i livet, så de skulle bli återvändare. Hela 92 procent uppger att de har besökt Sverige vid något tillfälle tidigare på semester. Bland dessa är 3 av 4 intresserade av att återvända på semester. Efter Danmark är det den lägsta siffran på andelen återvändare. Bland de 8 procent som ännu inte har semestrat i Sverige är knappt hälften inte intresserade av att göra det heller. Slutsatsen blir att väldigt många finländare redan har besökt Sverige och vår möjlighet att växa på marknaden de närmsta åren genom helt nya turister är liten. Tillväxtpotentialen ligger istället i att få de som redan besökt att återvända oftare, stanna längre eller spendera mer pengar under besöket. Detta associerar finska globala resenärer med Sverige som semesterdestination 34 Finska globala resenärer har mycket god kännedom om Sverige som semesterdestination: 86 procent känner till hur det är att semestra i Sverige och vad Sverige har att erbjuda turister 33 32 Visit Swedens målgruppsanalys 2015, Visit Sweden/GfK, se faktaruta på sida 21. 33 Brand Tracking 2013-2016, VisitSweden/GfK. Undersökningen syftar till att ge en djupare förståelse för Sverige som land och semesterdestination när det gäller globala resenärers kännedom om Sverige. Respondenterna får följande fråga om 6-7 länder: Hur väl känner du till följande länder som semesterdestinationer, dvs hur det är att semestra i landet och vad det har att erbjuda turister? 34 Visit Sweden Brand Tracking 2013-2016, Visit Sweden/GfK. Utifrån 15 associationer bland Den globala resenären i Finland. Här redovisas topp 5 som har fått svara på frågan: I vilken utsträckning anser du att vart och ett av följande uttryck eller ord stämmer in på Sverige som semesterdestination?
procent av alla globala resenärer med Sverigeintresse i de 11 marknaderna totalt. I följande avsnitt redovisas resultat som baseras på svar från målgruppen Den globala resenären med intresse att resa till Sverige från Finland 35. Respondenterna motsvarar den finska befolkningen i stort avseende kön, region och ålder och de har fått svara på frågor om hur en tänkt Sverigesemester skulle se ut för dem. Läs mer om drivkraftssegmenten i Visit Swedens målgruppsprofil på corporate.visitsweden.com. För att göra vår kommunikation än mer träffsäker har vi delat in målgruppen Den globala resenären med Sverigeintresse i tre segment som har olika drivkrafter till att resa på semester till Sverige: Nyfikna upptäckare Aktiva naturälskare Vardagssmitande livsnjutare Nyfikna upptäckare finns i lika stor utsträckning bland kvinnor som bland män och i alla åldersgrupper. De gillar överraskningar, nya upplevelser och tycker att det är viktigt att göra många olika saker under sin livstid. De är en nyfiken grupp med många intressen och vill gärna lära sig mer. De starkaste drivkrafterna för en Sverige-semester är för dem att uppleva nya städer och platser, att lära sig något nytt samt att se och göra så mycket som möjligt i Sverige. De är mycket intresserade av svensk kultur och livsstil och vill gärna besöka både städer och landsbygd. Nyfikna upptäckare utgör 29 procent av finska globala resenärer med Sverigeintresse medan de utgör 43 procent av alla globala resenärer med Sverigeintresse i de 11 marknaderna totalt. Aktiva naturälskare finns i alla åldersgrupper och familjetyper även om männen är lite fler. För dem är det allra viktigaste att få uppleva naturen och lugnet på en Sverigesemester. Samtidigt vill de vara aktiva och gillar att sporta utomhus. Detta syns också i deras val av aktiviteter och boende, där de är överrepresenterade i naturnära boendeformer, och utomhusaktiviteter (barmark) är det de helst vill göra i Sverige. Detta betyder däremot inte att de är ointresserade av allt annat! Även denna grupp vill besöka städer, uppleva stämningen och njuta av god mat m m. Aktiva naturälskare utgör 15 procent av finska globala resenärer med Sverigeintresse medan de utgör 19 procent av alla globala resenärer med Sverigeintresse i de 11 marknaderna totalt. Vardagssmitande livsnjutare består av både kvinnor och män och finns i alla åldrar. De besöker Sverige på semestern framför allt för att koppla av och slippa rutiner och ha roligt med dem de reser med. De vill också känna sig fria, njuta av god mat och dryck samt uppleva nya städer och platser. Mat och shopping är populärt bland de flesta, och vardagssmitarna är de som gillar det mest. De åker gärna på kortare resor och vill helst bo 4-stjärnigt. Weekends och långhelger är överrepresenterade i detta segment. Vardagssmitande livsnjutare utgör 55 procent av finska globala resenärer med Sverigeintresse medan de utgör 33 5. 35 De respondenter som tillhör målgruppen Den globala resenären (dvs de som regelbundet reser på semester till utlandet med minst en övernattning) har fått svara på om de är intresserade av Sverige som destination.
Den mest önskade reslängden är långhelg och 5-7 dagar. De flesta, 6 av 10, vill helst semestra i Sverige på sommaren, juni till augusti, men även andra årstider är aktuella tidpunkter.. Facebook och Google+ är de största sociala kanaler där finska globala resenärer hämtar inspiration. 8 av 10 finska globala resenärer med Sverigeintresse tar med mobilen och använder den för att surfa under en semesterresa utomlands. 57 procent av de som använder minst en av de sociala medier vi frågat om är själva aktiva användare av tjänsterna under sin semesterresa genom att skapa och sprida innehåll om resmålet, främst via Facebook. De flesta, 7 av 10 vill semestra i Sverige med sin partner. 29 procent vill åka i sällskap av barn och 34 procent vill åka i sällskap av vänner.
Sveriges utbud är mångfacetterat och väldigt varierande beroende på årstid, geografisk region och kulturella och infrastrukturella förutsättningar, för att bara nämna några faktorer. Lika varierat som Sveriges utbud är målgruppens efterfrågan. Kunskap om Den globala resenären hjälper oss att matcha Sveriges utbud med målgruppens efterfrågan, det vill säga vad man vill göra, hur man vill bo, när på året man vill åka till Sverige samt vilken typ av resa man tänker sig. De olika segmenten och dess drivkrafter gör det lättare att komma ännu djupare och förstå de olika anledningar som finns för att besöka Sverige på semester. All effektiv kommunikation vi gör riktar sig till dessa och vad och hur vi kommunicerar utgår från deras verklighet. Genom att berätta om det som mest intresserar dem ökar vi omvärldens lust till Sverige. Inför varje viktig marknadsföringskampanj eller aktivitet som Visit Sweden planerar tillsammans med olika samarbetspartners, analyseras resultaten långt mer djupgående än i denna övergripande genomgång. Vill du veta mer om hur du kan vara med i den internationella marknadsföringen? Gå in på corporate.visitsweden.com där du hittar utlandskontorens kontaktuppgifter. Fotografer: Sid 2: Clive Tompsett/imagebank.sweden.se Sid 16: Caiaimage/Johnér, Stefan Isaksson/Johnér, Maskot Bildbyrå AB/Johnér
Visit Sweden har sedan 2005 regelbundet genomfört målgruppsanalyser med syftet att samla kunskap om Den globala resenären. Den senaste genomfördes under våren 2015 då drygt 10 000 globala resenärer, 20 70 år, intervjuades online på 11 av Visit Swedens 12 prioriterade marknader (ej Kina). På 5 marknader dras riksrepresentativa urval på kön, ålder och region. På övriga 6 marknader görs intervjuer enbart inom Visit Swedens marknadsföringsområden. Med intervjuerna som underlag gjordes en segmenteringsanalys och tre olika grupper identifierades, alla med mycket särskiljande drag kring vilka drivkrafter de hade för att resa på semester till Sverige, samt vad de vill göra under sin semester här. Vi kallar dem drivkraftssegment med namnen Nyfikna upptäckare, Aktiva naturälskare och Vardagssmitande livsnjutare. Visit Sweden har valt att primärt arbeta med dessa drivkraftssegment då det tydliggör att vi utvecklar kommunikation som tar hänsyn till att besökare reser till Sverige av olika skäl och att de vill uppleva olika saker. Marknad Region Antal intervjuer Danmark Hela landet 973 Norge Hela landet 931 Finland Hela landet 648 Tyskland Hela landet 2000 Nederländerna Hela landet 700 UK South East, Gr. London Gr. Manchester, Gr. Birmingham 1000 Ryssland St. Petersburg, Moskva 700 Frankrike Île de France (Paris) 700 Spanien Madrid, Catalunya 700 Italien Rom, Milano 700 USA New York State, Greater Chicago, California 1000 Totalt 10 052
Copyright V.S. Visit Sweden AB Stockholm i november 2017 Layout: Visit Sweden Frågor: analys@visitsweden.com