BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 10 1751 1752 STOCKHOLM 2008

Borgarståndets riksdagsprotokoll 1751 1752 Stockholm 2008, Elanders AB Formgivning: Louise Edlund Del 10 ISBN 978-91-85943-28-9

III INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...V Inledning... IX Protokoll... 5 Bilagor 1 Borgarståndets allmänna besvär vid riksdagen 1751 1752... 299 2 Ledamotsförteckningar sekreta utskottet, urskillningsdeputationen, expeditionsdeputationen... 338 3 Ledamotsförteckningar tillökning i bevillningsdeputationen, protkollsdeputationen och kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen... 339 4 Borgarståndets extraktprotokoll angående instruktion för sekreta deputationen... 340 5 Borgarståndets extraktprotokoll angående tiden för allmänna besvärs inlämnande... 341 6 Borgarståndets extraktprotokoll angående Hans Kungl. Maj:ts anmärkningar om riddarordnarna... 343 7 Borgarståndets extraktprotokoll angående Vadstena krigsmanshus... 345 8 Borgarståndets extraktprotokoll angående bergsfogde i Österbotten... 347 9 Borgarståndets extraktprotokoll angående extra kanslist Hyphoff... 348 10 Borgarståndets extraktprotokoll angående divisioner i Göta hovrätt... 349 11 Borgarståndets extraktprotokoll angående lasarettet... 351 12 Borgarståndets extraktprotokoll angående statsverket... 353 13 Borgarståndets extraktprotokoll angående att trycka deputationers protokoll... 354 14 Borgarståndets extraktprotokoll angående en kadettkårs inrättande... 356 15 Borgarståndets extraktprotokoll angående ödes- och frihetshemman... 358 16 Borgarståndets extraktprotokoll angående lagmansämbetet... 362 17 Borgarståndets extraktprotokoll angående Christiernin... 364 18 Borgarståndets extraktprotokoll angående jordtvist i Söderhamn... 365 19 Borgarståndets extraktprotokoll angående förskingring i handeln... 367 20 Borgarståndets extraktprotokoll angående plantagers anläggande vid städerna... 368 21 Borgarståndets extraktprotokoll angående ståndets allmänna besvär... 369 22 Borgarståndets extraktprotokoll angående Strangs memorial... 370 23 Borgarståndets extraktprotokoll angående Karlskronas broar... 372 24 Borgarståndets extraktprotokoll angående justitiekanslerns löneökning... 374

IV Innehållsförteckning 25 Borgarståndets extraktprotokoll angående lagars och förordningars efterlevnad... 375 26 Borgarståndets extraktprotokoll angående trädgårdsmästare... 377 27 Borgarståndets extraktprotokoll angående boställen och husesyner... 379 28 Borgarståndets extraktprotokoll angående krono- och sockenmagasin... 380 29 Borgarståndets extraktprotokoll angående kronogevärsarbetares privilegier... 381 30 Borgarståndets extraktprotokoll angående Söderhamns gevärsfaktori... 383 31 Borgarståndets extraktprotokoll angående en kadettkårs inrättande... 384 32 Borgarståndets extraktprotokoll angående gränser mellan kommerskollegium och manufakturkontoret... 385 33 Borgarståndets extraktprotokoll angående kolbesparing vid järnsmidet... 388 34 Borgarståndets extraktprotokoll angående kollekt för en kyrka i Ystad... 390 35 Borgarståndets extraktprotokoll angående fiskerihandeln i skärgården... 391 36 Borgarståndets extraktprotokoll angående bevillningsplakatet... 392 37 Borgarståndets extraktprotokoll angående gränser mellan kommerskollegiet och manufakturkontoret... 394 38 Borgarståndets extraktprotokoll angående stångjärnshamrar och furuskogar... 395 39 Borgarståndets extraktprotokoll angående kollekt till medellösa kyrkor... 397 40 Borgarståndets extraktprotokoll angående accis för brännvinsbrännande... 398 41 Borgarståndets extraktprotokoll angående författningar om stångjärnssmide... 399 42 Borgarståndets extraktprotokoll angående le Febure i riksens ständers kontor... 400 43 Borgarståndets extraktprotokoll angående Kierman... 401 44 Borgarståndets extraktprotokoll angående Rothstein... 402 45 Borgarståndets extraktprotokoll angående Hagtorn som ståndets kanslist... 403 46 Borgarståndets extraktprotokoll angående ståndets vaktmästare Arvid Holm... 404 47 Prästeståndets extraktprotokoll angående jaktordningen... 405 48 Ridderskapets och adelns påskrift på justitiedeputationens betänkande angående extraordinarie domstolar... 407 49 Prästeståndets påskrift på justitiedeputationens betänkande angående extraordinarie domstolar... 408 50 Renhorns memorial angående stads- och lantnäring... 409 51 Borgarståndets påskrift på land- och sjömilitieekonomideputationens betänkande angående amiralitetsofficerares eder... 413 Personregister... 415 Sakregister... 429 Ortregister... 443 Käll- och Litteraturförteckning...449

V FÖRORD Sveriges riksdag beslutade i samband med 500-årsjubileet av riksmötet i Arboga 1935 att ge ut de dittills otryckta riksdagsprotokollen. Uppdraget innehades av Riksgäldskontoret fram till 1984, då riksdagsförvaltningen övertog uppdraget. Arbetet har sedan dess bedrivits vid riksdagens arkiv, som är en sektion inom Riksdagsbiblioteket. För riksdagen 1751 1752 finns enbart konceptprotokoll och memorialprotokoll kvar. Det finns i dag inga spår av något renskrivet protokoll i Borgarståndets arkiv på Riksarkivet, men det finns indicier för att det ändå har funnits en renskrift. Det finns ett register, och i inkomna handlingar till borgarståndet hänvisas vid noteringar om uppläsandet i ståndet till sidor i protokollet, sidhänvisningar som inte stämmer överens med konceptet. Det tycks ha existerat en mer utförlig renskrift, men den fanns inte kvar 1874, då Carl Gustaf Malmström skrev Sveriges politiska historia. Detektivarbetet med den försvunna volymen överlämnas härmed åt någon annan. Avsaknaden av renskrift har påverkat utgivningsarbetet, som avsevärt försvårats och det påverkar också denna tryckta utgåva. Konceptprotokollet är mycket svårläst, och vid några ställen råder osäkerhet om den exakta ordalydelsen. Ett vanligare problem är textavsnitt som saknas eller som ligger inflikade med korrigeringstecken på olika ställen. För vissa dagar saknas protokoll helt, vilket omtalas i konceptet och i denna tryckta utgåva redogörs för i fotnoter. Det förekommer i vissa fall inkommande handlingar som har noteringar om att de lästs upp i ståndet under dessa dagar. Fotnoter hänvisar till dessa handlingar. Vid ett stort antal tillfällen säger konceptets text: NB här införes extr:t, vilket innebär att ett protokollsutdrag skrivits för borgarståndets del till övriga stånd och att denna text skulle införas i det egna protokollet utifrån detta s.k. extraktprotokoll. Den större delen av dessa protokollsutdrag återfinns i ståndets volymer med inkomna handlingar, och dessa har lagts som bilagor till detta protokoll. Därav följer det stora antalet bilagor. Olika korrigeringstecken används vid dessa hänvisningar. Vi använder S., när det står så, men annars genomgående O för övriga korrigeringstecken. Som vanligt i de moderna utgåvorna anges källhänvisningar i fotnoter till de handlingar, årstryck och litteratur som protokollet nämner. De handlingar som hänvisas till i protokollet har i första hand tagits från borgarståndets eget arkiv. I de fall upplästa handlingar inte återfunnits i

VI Förord borgarståndets arkiv hänvisas till övriga stånds arkiv, utom i det fåtal fall då handlingen inte kunnat återfinnas i något arkiv och därmed måste anses förkommen. Protokollstexten återges bokstavstroget, men med vissa varsamma redigeringar. Det har inte gjorts större språkliga redigeringar i detta protokoll eftersom renskriften saknas, utan konceptet återges bokstavstroget. Regelrätta förkortningar skrivs inte ut som hela ord. Däremot skriver vi ut hela ord där notarien drar samman ordet i ett slags snabbskrift. Bruket av versaler och sammanskrivningar av ord har moderniserats. Interpunktion och kommatering har redigerats i den mån det ansetts väsentligt för förståelsen av texten. I enstaka ord har j i vokalisk ställning ändrats till i. Förkortningar återges med kolon som uteslutningstecken. Understrykningar i förlagan återges med kursiv stil. Suppleringar anges med hakparentes [ ] och uteslutningar med vinkelparentes < >. Redaktionella ändringar i texten beläggs med hänvisning i notapparaten. Även redaktionella kommentarer som beskriver svårigheten i just detta protokoll förläggs till notapparaten. Uppgifterna i personregistret är i första hand baserade på den biografiska litteraturen, men har dessutom inhämtats från Riksarkivet, Krigsarkivet och Slottsarkivet. Födelse- och dödsår anges enbart för ståndets ledamöter, med undantag för två adelsmän med samma namn, där den äldre är död sedan länge. Det handlar om ett gammalt ärende angående Claes Ekeblad och Maria Hägerstierna-von der Noth, där en fotnot förklarar släktskapen. För adliga titlar anges när en person inte är introducerad, annars förutsätts introducering. Två ledamöter heter Boberg, båda med borgmästares titel: Carl Gustaf Boberg i Ystad och Johan Boberg i Hudiksvall. Vid de tillfällen då de inte särskiljs med förnamn har båda registrerats i personregistret och en fotnot beskriver oklarheten. Då en person omtalas endast med sin titel förutsätts att den ordinarie innehavaren av tjänsten åsyftas. Väsentligt olika stavningar av namn anges inom parentes. I ortregistret anges socken, härad och län, alternativt stift för kyrkliga församlingar. För svenska städer anges inte geografisk bestämning. Kyrkor och bruk utan ortnamn placeras i sakregistret, men församlingar och bruksorter återfinns i ortregistret. I sakregistret används något moderniserade sakord för att underlätta för läsaren. De fyra stånden tas inte med, eftersom de förekommer för ofta. Kungl. Maj:t anges som konungen när det uppenbart handlar om konungens person och utelämnas annars på samma grund som de fyra stånden. Extraktprotokollen från riksrådet finns med som Rådsprotokoll. Borgarståndets talman redovisas enbart när han agerar personligen och inte i talmansämbetet. Yrken och ämbetstitlar tas med i sakregistret när det handlar om ämbetsutövandet, inte när de används som titlar för personer.

Förord VII I urvalet av bilagor har hänsyn tagits till ärenden som är av särskilt intresse för borgarståndet, men handlingar som är tryckta i något av övriga stånds utgåvor trycks inte igen. Dessutom har alla de protokollsutdrag som enligt konceptprotokollet skulle införas i renskriften här tagits med som bilagor. Illustrationen på försättsbladet har notarien gjort i memorialprotokollet, varför vi valt att ta med den i vår utgåva. Arbetet med denna volym har, förutom av undertecknad, utförts av medarbetare vid riksdagens arkiv. De har förtjänstfullt medverkat med varierande arbetsuppgifter. Ingrid Windahl har i huvudsak arbetat med transkribering av protokollstexten, som korrekturlästs av Birgi Filppa. Leif Nilsson har arbetat med registren. I övrigt har alla tre bidragit med olika uppgifter i det spännande arbetet att ge ut ståndsriksdagens protokoll. Jag vill rikta ett särskilt tack till Louise Edlund vid Riksdagens informationsenhet, som förutom arbetet med bokens formgivning outtröttligt har bistått med datateknisk hjälp. Stockholm i maj 2008 Nina Sjöberg

IX INLEDNING Konung Fredrik avled den 25 mars 1751, vilket betydde att rådet måste sammankalla ständerna. Kronprinsen Adolf Fredrik kunde nämligen inte bestiga tronen innan han avgivit konungaförsäkran inför de samlade ständerna. Genom ett kungligt påbud den 14 juni kallades de att sammanträda i Stockholm den 16 september. Riksdagen präglades, av naturliga skäl, av regentskiftet. Nu såg de olika makthavarna möjligheter att förändra regeringssättet. Adolf Fredrik uppvisade en vilja att regera själv, men kombinationen av rådets ovilja att dela med sig av makten och Adolf Fredriks egen bristande förmåga lade hinder i vägen. En maktkamp växte fram mellan olika intressegrupper i riksrådet och riksdagen. Runt kungaparet bildades ett hovparti med mål att utvidga kungamakten. Medelpunkten i denna grupp var drottning Lovisa Ulrika, som enligt samstämmiga uppgifter var känd för sitt häftiga humör och sin härsklystnad, vilket även bidrog till motstånd mot hovpartiet. Hattarna hade makten i riksrådet, vilket gjorde att rådet blev motståndare till hovpartiets strävan om en utökad kungamakt. Mösspartiet var nedslaget efter förra riksdagens nederlag, där de försökt gripa makten men misslyckats, men partiet fick nytt liv genom förbindelser med hovet. Både hovpartiet och mössorna var i opposition mot de regerande hattarna, vilket gjorde att de enades mot en gemensam motståndare. Flera av mössorna blev därför mer kungavänliga. De gamla stridsfrågorna mellan hattar och mössor om utrikespolitik och näringslivsfrågor hamnade denna riksdag i bakgrunden. Inom adels- och borgarstånden var hattarna i majoritet. I prästeståndet var mössorna i majoritet, men andelen hattar var något större än vid föregående riksdag. Bondeståndet dominerades av mössor. Borgarståndet valde Thomas Plomgren, handelsborgmästare i Stockholm, som talman. Plomgren var företrädare för hattarna. Borgarståndets första sammanträden präglades av valet och godkännandet av riksdagsmännen samt deras fullmakter. Det var vanligt att oenighet rådde om ett antal riksdagsmän, så även denna riksdag. För de första fyra dagarna saknas protokoll helt, men bevarade inkommande handlingar visar att dagarna ägnades åt anländande riksdagsmäns fullmakter. 1 En av dem som ifrågasattes var borgmästare Johan Fredrik 1 Fullmakterna är samlade i Borgarståndets arkiv, R 1318.

X Inledning Wesslou från Kungälv. Wesslou hade fått avslag av borgarståndet för att ta säte och stämma i riksdagen, men trots detta inkommit med ansökan och ytterligare memorial för att styrka sin ansökan. 1 En kunglig förordning från 1748 framställde krav på tjänstgöringstider för olika ämbeten som måste uppfyllas för en riksdagsman. 2 För en borgmästare krävdes två års tjänstgöringstid. Detta uppfylldes inte av Wesslou, då han saknade sex månaders tjänstgöringstid. Handlingarna som skulle styrka hans ansökan talade både om att det i Kungälv inte fanns någon annan skickel. herredagsman och att borgmästare Wesslou ägde allmänt förtroende samt hade all nödig kunskap. Han hade alltså Kungälvs förtroende, men frågan var om han skulle få borgarståndets, när han inte uppfyllde kraven på en riksdagsman i borgarståndet. En lång diskussion följde, där den stora frågan var att det fanns fler riksdagsmän i samma omständigheter. Om man släppte in Wesslou borde man också släppa in övriga, vilket ledde till betänkligheter. Ståndet konstaterade dock att skälen var olika för alla och att man därför måste behandla de olika fallen separat. Man diskuterade också problemet att ändra ett redan fattat beslut, vilket kunde skada ståndets anseende. Ståndet beslutade att anta Wesslou. På samma grund, men med ännu mer motstånd, antogs borgmästare Brehmer från Gränna, där 13 månaders tjänstgöring saknades. 3 Borgarståndet kunde alltså anta personer som saknade viss tjänstgöringstid, men inte gärna när för lång tid saknades. Några av de berörda räddades också av att de fullgjort tid som rådman eller annan syssla som gottgjorde bristen på tjänstetid. Riksdagsmansvalet i Sundsvall hade problem av helt andra slag, nämligen att mannen med flest röster, borgmästare Erik Touscher, begått olagligheter för att vinna valet. 4 Borgarståndets deputerade, som berett ärendena med riksdagsmännens antagande, förordade att man skulle låta Peter Modén bli riksdagsman för Sundsvall trots att han fått långt färre röster. Det mest rättvisa ansågs vara att borgerskapet i Sundsvall fick hålla ett nytt val, där man räknade med att Modén skulle väljas, men för detta fanns inte tid. Modén hade dessutom ståndets förtroende efter att ha varit riksdagsman med säte i sekreta utskottet föregående riksdag. Han beskrivs som en käck och beskedl. man och ståndet valde att han skulle representera Sundsvall vid den pågående riksdagen. 1 Wesslous ansökan i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 5. Ärendet i protokollet 26 september 1751, tryckt s 12 14, 15 16, 21. 2 Årstrycket 1 mars 1748: Förklaring, angående Riksdagsmäns Walen i Städerne. 3 Brehmers ansökan i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 23. Ärendet i protokollet 26 september 1751, tryckt s 17 19. 4 Ett stort antal handlingar om Touscher och valet i Sundsvall i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 4.

Inledning XI Förutom valet av ny kanslipresident efter Carl Gustaf Tessins avgång, 1 skulle tre vakanta rådsämbeten tillsättas. Borgarståndet förde en lång diskussion i ärendet, eftersom oenighet rådde angående hur många namn som skulle överlämnas till kungen, precis som i frågan om valet av kanslipresident. I ridderskapet och adeln hade överste Samuel Gustaf Stjerneld skrivit ett memorial där han ville gå tillbaka till bruket att uppsätta förslag till alla tre vakanta ämbeten på en gång. Sedan 1739 hade konungen fått tre namn, och först när han valt en av dem till det första ämbetet tillfördes ett nytt namn; så hade han tre att välja på till nästa. Genom att gå tillbaka till det gamla sättet skulle konungen få större valmöjligheter. Ridderskapet och adeln förde en lång diskussion och oenighet rådde angående de båda systemen, men deras resolution blev att elektorerna själva skulle få avgöra antalet förslag. Prästeståndet förde också en diskussion i frågan, men kom fram till att metoden med tre namn för varje ämbete var den bästa. Bondeståndet var ännu tydligare i sin åsikt och skickade ett protokollsutdrag till övriga stånd, som talade om att tre män måste föreslås till vartdera ämbetet. 2 En intressant detalj är borgarståndets tydliga rädsla och motvilja att bondeståndet skulle få något att säga till om i frågan. Det var enligt regeringsformen de tre högre stånden som utsåg elektorer som skulle ge förslagen till hans Kungl. Maj:t. Flera män i borgarståndet ansåg att de måste vara snabba att komma med sin åsikt i frågan, så att inte ridderskapet och adeln och prästeståndet behövde vända sig till bondeståndet för att få till stånd ett beslut. Man kunde fördenskull hällre förena sig med ridderskapet och adelen, på det bondeståndet ej måtte komma med. 3 Borgarståndet vågade dock inte ge ett avgörande åt endera hållet, utan angav, liksom ridderskapet och adeln, i sin påskrift på Stiernelds memorial att de lämnade ärendet till rådselektorerna, som efter avlagd ed måste rätta sig efter 12 i regeringsformen. 4 De gav alltså inte en egen tolkning, utan litade på att rådselektorerna skulle vara kloka. Från borgarståndet utsågs tolv rådselektorer. Redan dagen efter detta hade råds- 1 Frågan om Tessins avgång och efterträdare diskuteras i inledningen till den tryckta utgåvan av Prästeståndets riksdagsprotokoll 1751 1752. Borgarståndet håller en lång diskussion i ärendet den 13 december 1751, tryckt s 102 111. 2 Överste Stiernelds memorial i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 29. Ridderskapets och adelns diskussioner i protokollet 30 september 1751, tryckt s 65 72, 4 oktober tryckt s 77 f, 5 oktober, tryckt s 83 85. Prästeståndets diskussioner i Prästeståndets protokoll 24 september 6, 1 oktober 1, 3 oktober 1, 4 oktober 2, 8 samt 5 oktober 5. Bondeståndet 30 september 1751. Extraktprotokollet i Borgarståndets arkiv, R 1315, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 1. 3 Borgarståndets protokoll den 2 oktober 1751, 3 oktober 1751, tryckt s 34, 37. 4 Borgarståndets protokoll 30 september, tryckt s 23 f, s 25, 2 oktober, tryckt s 33 f, 3 oktober, tryckt s 35 39, 4 oktober tryckt s 40 f, 5 oktober, tryckt s 42 46.

XII Inledning elektorerna från de tre stånden satt samman förslag på namn till konungen att välja bland och de utnyttjade sin valfrihet till att uppsätta nio förslag, uppdelade på tre poster. 1 Stiernelds memorial fick alltså genomslag och man bröt de senare årens tradition att ge konungen minimal makt. Trots detta fick han bara ett förslag senare under riksdagen, då en ny kanslipresident skulle väljas efter Tessin. För borgarståndet var annars ärenden om handel viktigast. Städernas privilegier var viktiga frågor för borgarståndet, liksom andra frågor som rörde borgerskapets rättigheter. Städerna gentemot landsbygden var aktuella frågor även på 1700-talet, men borgarståndet ansåg att det var städerna som hade problem på landsbygdens bekostnad. Renhorn lämnade in ett memorial om delningen mellan stads- och lantnäring, som ledde till diskussioner. 2 Han ansåg att städerna wore råkade i ett uselt tillstånd, derigenom att handtwärckarne blifwit dragne ut på landet. En lång diskussion fördes innehållande mycket klagan över städernas svårigheter och hur man ville hjälpa dessa genom lagstadgade privilegier. Problemet var dock att man måste få övriga stånd med sig, varför man beslutade sätta samman en skrivelse till de övriga stånden i frågan. 3 Problemet återkommer i flera diskussioner. 4 Ett förslag förelåg att utifrån kommande spannmål skulle beläggas med en avgift på varje tunna, och att även inrikes spannmål skulle beläggas med en mindre avgift första gången den kom till staden. Därefter skulle de vara avgiftsfria i den vidare distributionen. Även spannmål odlat på städernas egen jord skulle undergå samma avgift. Borgarståndet var emot förslaget, eftersom det bara drabbade städerna och de övriga stånden inte drabbades i samma omfattning. Det skulle drabba de fattiga i städerna, så att dessa, när allt blev dyrare och svårare, tvingades flytta från städerna till landet. I städerna var det redan nu brist på arbetskraft till de nya näringarna. Dessutom fanns det risk att spannmålspriserna skulle stiga ytterligare, eftersom det under året varit missväxt i Frankrike, Spanien och Portugal, vilket skulle leda till problem med spannmål även i England och runt Östersjön. Om den utländska prisökningen sägs att den alltid har influence på wårt egit spanmåhlspris. 5 I den här frågan ser man alltså både problemen i relationen stad och land samt hur man även i 1700-talets Sverige måste räkna med Europas marknadspriser. Många enskilda näringar diskuterades också, framför allt olika former av bergsbruk, men även allt från bagerier till olika manufakturer. En läsning av sakregistret ger en ingång till många av dessa verksamheter. 1 Borgarståndets protokoll 5 oktober 1751, tryckt s 44, 46. 2 Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 26. Se Bilaga 50. 3 Borgarståndets protokoll 30 september 1751, tryckt s 24 27. 4 Se Städernas rättigheter, Stadsnäring, samt Lantnäring i Sakregistret. 5 Borgarståndets protokoll 9 november 1751, tryckt s 72 f.

Inledning XIII I ljuset av avsaknaden av renskrift av riksdagsprotokollet är en av ståndets sista diskussioner intressant. Det klagades över föregående riksdags protokoll, som sekreteraren Ekerman inte färdigställt förrän i maj 1752. Ekerman påstods bara intressera sig för pengarna och inte för arbetet att skriva protokollen. För att få bättre ordning på ståndets papper föreslogs att en ständig sekreterare skulle anställas. Alla var överens om behovet och nyttan av en anställd sekreterare som även mellan riksdagarna skulle ansvara för ståndets papper, förutom skrivandet av protokollet, men detta med en ständig sekreterare stred mot riksdagsordningen, som stipulerade att sekreterare skulle väljas. Man tog sig runt denna formulering och beslutade att anställda vice sekreterare Renhorn som ståndets sekreterare. 1 1 Borgarståndets protokoll 9 juni, tryckt s 286 292.

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL 1751 1752

Teckning från borgarståndets memorialprotokolls första sida

1751 den 21 september 5 D. 21 Sept. 1751 1 Just. d. 25. Herr borgm. och taleman gorde til herr borgm. Schulten den wanl. lyckönskan samt yttrade ståndets fägnad, at få räkna herr borgmästaren bland sine ledamöter, om hwars goda insikt samt bidragande och understödiande wed ståndets nu förekommande angelägna riksdagsarbete wore så mycket mera försäkrat som herr borgmästaren redan wed förflutne riksdagar haft tilfälle, at förwärfwa skickelighet och all nödig förfarenhet. Hwaremot herr bgm. Schultén aflade dess tacksägelse och försäkran, att hans högsta winning skal wara at wid alla tilfällen lämna öfwertygande prof däraf, at han är en ärl. medborgare och klaglös man. Upl. utdrag utur rådsprotocollet 2 af d. 20 Sept. om orsakerne hwarföre Hans Kgl. Mj:t låtit redan förl. sommar hitcomendera Uplands regemente och at det ännu kommer at här qwarhållas för paraderingar wid förestående solenniteter. Ridderskapet och adelens så wäl som prästeståndets påskrift under detta dato war af det innehåld at ståndet derwed icke hafwer något at påminna som äfwen blef befalt, altså påskrifwes, och at sedan det sändes til bondeståndet. Upl. rådmannen och stadssecret. i Westerwijk Christian Engströms til ståndet insände bref 3 af d. 11 Sept. sidstl. hwarutinnan han berättar at han blif:t lagl. nämd och befullmäktigad riksdagsman för samma stad, berättar de lagl. hinder, som äro wållande at han ännu icke kunnat sig inställa, som likwäl med första skie skal. Rådman Amelberg, riksdagsman från Åmåhl inkom, upwiste dess fullmakt, som godkändes. Herr rådman lyckönskades af h:r bgm. och taleman samt intog dess rum. På herr borgm. och talemans gorde fråga samtyckte ståndet, at det första som när ståndet är in pleno, bör företagas, är den förra plenidagens protocoll, och hwarmed secret:n må börja så snart ståndets ledamöter är tilstädes komne. Just:s protocollet af. d. 20 sidstl. Herr borgm. och taleman sade at efter aftahl med h:r gr. och lantm. samt de öfrige talemännen kommer han nu at med dem förfoga sig up til Hans Kgl. Mj:t för at undfå nådigt swar om dagen och timmen då stånden skola infinna sig på rikssahlen, och hemstälte om icke ståndet til winnande af tiden wil låta för sig läsa efter wahnligheten regerings- 1 På försättsbladet med blyerts: Protokoll 17, 18, 19 och 20 sept. 1751 saknas. 2 Borgarståndets arkiv, R 1311, Kungliga remisser, nr 2, nr 3. 3 Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 20.

6 1751 den 21 september formen, 1 riksdagsordningen, 2 instruction för riksdagens deput. med mera, som bifölls, och börjades med läsningen af herr borgm. Uggla. Riksdagsmannen och rådman från Westerwijk Engström feck företräde, upwiste dess fullmakt 3 dat. d. 7:de September, och aflade dess hälsning och lydnadsed samt intog dess ställe. Herr borgm. och taleman återkom, berättade det Hans Kgl. Mj:t befalt anmäla dess nåd. hälsning til ståndet, och at måndag wore utsatt då r. st:r komma at gå up på rikssalen, at kl. 8 börjas med ringningen och at stånden komma at gå efter den wanliga ordningen. Upl. utdrag af rådsprotoc:t 4 under d. 2 Sept. 1751 af innehåld at Kg. Mj:t låtit hitcommendera 80 man af lifregementet med hästar och full mundering at til oordningens förekommande wid instundande kgl. begrafning hålla patroullering til häst, som påskrefs och afsändes til bondeståndet. Tilsades at 2:ne camarh:rar kommer sända från Hans Maj:t til ståndet, som af 6 ledamöter blefwo emottagne och införde, och jemte Kgl. Mj:ts nåd. hälsnings förmälande berättade Kl. M:ts nåd. wilja wara, at r. st:r nästföljande måndag upkommer på rikssahlen. H:r bgm. och tahleman bad at de wille återböra och för Kgl. Mj:ts fötter nederlägga detta ståndets underd. hälsning, samt at Kgl. Mj:ts nåd. wilja med all underd. undergifwenhet åtlydas skal. 12 deput:de af prästeståndet bodades före som emottoges efter wahnligheten af 6 ståndets ledamöter. Herr doctoren och biskopen Alstrin förde ordet och började efterföljande tahl. Sedan riksens ständer på Kgl. Mj:ts nåd. kallelse infunnit sig til den gifwe Gud i en wälsignad och lyckl. stund påbörjade riksdagen, har prästeståndet aktadt dess skyldighet likmätigt at genom sine deputerade förklara dess fägnad och glädie öfwer borgarståndets lyckl. samankomst i all önskel. wälmågo, och önskar at den högste Guden wille så wälsigna och wid hälsan uppehålla samtel. ståndets ledamöter, at de måtte söka Guds nåd och wälsignelse. I synnerhet wore prästeståndets troinerl. önskan, at den nådige Guden wille wälsigna alla rikswårdande ärender som kommer at företagas och afgöras, at Guds ära främjas, konungens och hela rikets wälfärd winnes, samt undersåtarnes trygghet och frihet grundas, ökas och befästas. Och som prästeståndet med högaktning ärkänner, at uti borgareståndet finnes skickl. män som förstå handel och wandel, huru manufacturer och handtwärkeriers främjas skola, så för- 1 Årstrycket 2 maj 1720: Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälte Regeringsform. 2 Årstrycket 17 oktober 1723: Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Ständers Riksdags- Ordning Författad wid Riksdagen uti Stockholm den 17 October 1723. 3 Borgarståndets arkiv, R 1318. 4 Borgarståndets arkiv, R 1311, Kungliga remisser, nr 3.

1751 den 21 september 7 säkrar prästeståndet, at det gierna skal åhöra de förslag, som om alt sådant kunna framtes, i den förmodan det borgareståndet låter wara sig om hiertat, hwad prästeståndet kan påminna om religionens grundwahlar, samt församlingens bibehållande uti fred och enighet, och at prästeståndet för öfrigit må wara säker om detta ståndets gunst, wänskap och förstående. Herr bgm. och och taleman bad at herr biskopen och de öfrige h:rar deput:de wille återböra detta ståndets hörsamma hälsning, tackade för den nu af dem gorde lyckönskan och påminnelsen och att borgareståndets enhällel:e tanka är, at med en mun och samma hand söka at främja alt det som må lända Gud til ähra, konungen til nöje och wälbehag samt fäderneslandet och hwar undersåtare til fromma och wältrefnad, och at ståndet gör sig försäkradt om det högwördiga presteståndets goda och benägna biträde uti alt det som må främja oss så lofl. och nyttigt ändamåhl, och at wid denna riksdag icke något annat än allmänt wäl må warda ansedt, men icke någon enskilt afsikt få ega rum, då borgarståndet gör sig et sådant hopp om den högste Gudens nådiga bistånd, och nåderika wälsignelse. Herr rådman Kerrman jemte de öfrige deputerade återkommo och förde med sig de öfrige resp. ståndens återhälsning och lade h:r rådman Kerrman til protocollet följande korta tahl, han wed detta tilfälle i stånden hållit. 1 Bondeståndets 12 deput:de emottogos af 6 ståndets ledamöter, och aflade de förra bondeståndets lyckönskan til en lykl. början af denne riksdag, samt alla nyttigheter goda och lykl. framgång, hwarwid bondeståndets deput:de förbehöllo sig detta ståndets wanl. goda biträde och wälgrundade råd. H:r borgm. och taleman gorde behörig tacksägelse å ståndets wägnar, samt at b:ståndet nu som altid tilförene skulle söka bibehålla sig wed det ärbara bondeståndets goda förtroende, och i alla görl. måhl bidraga til det, som kunde lätta och lindra bondeståndet, som på dess lott fådt den tungesta och drygesta dehlen. 24 af ridderskapets och adelens dep:t:de emottogos af 12 ståndets ledamöter. De förre anfördes af grefwe Brahe, som upläste följande skriftel tahl: 2 H:r borgm. och taleman betygade ståndets wördsamma ärkänsla för r. och ad. benägna hälsning som genom en så hedersam och talrik deput:n blifwit framförd, försäkrade at en och hwar af ståndets ledamöter då trädt in i detta rum, sig fult och fast fordrat, at ingen annan afsikt hysa, än, näst Guds ära, det allmänna bästa, lagarnes obrottslige hållande, 1 Talet saknas. 2 Talet saknas.