Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)?
|
|
|
- Oliver Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)? Tiden före 1809 Olika stormansmöten förekom i Sverige ända sedan 1200-talet under olika namn. Under senare medeltid började man använda beteckningen herredag för stora riksmöten, och det användes ända in på 1700-talet. Det finns dock inga originalhandlingar från mötena, som främst sammankallades vid politiska kristillfällen. Överläggningarna är kända genom andrahandskällor. Mötet i Arboga 1435 var det första riksmötet med fyra ständer närvarande, men den första riktigt representativa riksdagen anses vara Västerås Ordet riksdag började användas på 1500-talet i offentliga handlingar. Många av de tidiga riksdagshandlingarna är enbart kända i avskrift eller utkast från privatarkiv. Det äldsta beslutet bevarat i original är ständernas trohetsförsäkran till Johan III Från det tidiga 1600-talet utgavs och trycktes riksdagsbesluten i det s.k. årstrycket (se vidare den särskilda guiden Hur hittar man äldre lagar och förordningar? ), men de flesta riksdagshandlingarna betraktades som hemliga. Vid riksdagen 1627 började adeln som första stånd att föra protokoll års tryckfrihetsförordning innebar att riksdagens handlingar kunde offentliggöras. Nu började åtskilligt tryckas upp av enskilda personer, som tal, propositioner och andra riksdagshandlingar (se Brings bibliografi). Från och med.1786 års riksdag utgav adel, borgare och bönder själva sina protokoll, vilka var ganska kortfattade till en början började prästeståndet trycka sina protokoll. I efterhand har Riksdagsbiblioteket gett ut de handskrivna protokollen från1600- och 1700-talet (fortfarande pågående arbete). Man kan notera att andra dokument som t.ex. olika utskottsprotokoll inte har utgivits i tryckt form utan finns på Riksarkivet. Riksdagen sammanträdde vanligtvis enbart vart tredje år. Den här guiden omfattar: Tiden före 1809 o Tryckta källtexter o Register och bibliografier Ståndsriksdagen o Tryckta källtexter o Register och bibliografier o Utgivet i efterhand om särskilda riksdagar Tvåkammarriksdagen o Tryckta källtexter o Register och bibliografier o Utgivet i efterhand om särskilda riksdagar
2 2 Tryckta källtexter Svenskt diplomatarium (Diplomatarium suecanum) Beslut och riksdagsliknande handlingar har publicerats i denna brevserie. Finns också som databas: Avd. Kc(u) referenssamlingen Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Serie 1. Tidevarvet Serie 2. Tidehvarfet Dokument från tidiga riksdagar och riksdagsliknande möten. Man kan exempelvis läsa handlingar från Gustav II Adolfs kröningsriksdag Avd. Kc(u) referenssamlingen Stiernman: Alla riksdagars och mötens besluth (3 delar jämte bihang 1743). Riksdagbeslut. Separat ämnesregister av Leyonmarck (1820) Informationsdisken Adelns ståndsprotokoll fullständigt publicerat i efterhand: Sveriges ridderskaps- och adels riksdagsprotokoll Personregister till sista delen. Utdrag ur protocoller, hållne hos högloflige ridderskapet och adeln wid riksdagen i Stockholm år Protocoller hållne hos höglofl. ridderskapet och adeln, wid riksdagen i Stockholm år Register ingår. Protocoller, hållne hos höglofl. ridderskapet och adelen, wid riksdagen i Gefle, år Protocoller, hållne hos högloflige ridderskapet och adeln wid riksdagen i Norrköping år Register ingår , i början av riksdagstrycket Prästernas ståndsprotokoll publicerat i efterhand: Prästeståndets riksdagsprotokoll Vissa år är inte publicerade än: , Person- och sakregister ingår , i början av riksdagstrycket Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur presteståndets archiv. (3 delar). Utdrag ur prästeståndets riksdagsarkiv Avd. Kc(u) referenssamlingen
3 3 Bexell: Riksdags-historiska anteckningar eller bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur presteståndets archiv : riksdagarne Utdrag ur prästeståndets riksdagsprotokoll. Även här: LE2&dq=%22Riksdagshistoriska%20anteckningar%22&pg=PA270#v=onepage&q&f=false Står i magasin. Beställes i Lovisa + Internet Borgarnas ståndsprotokoll publicerat i efterhand: Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden Borgarståndets riksdagsprotokoll från frihetstidens början Borgarståndets riksdagsprotokoll Vissa år är inte publicerade än: Person- och sakregister ingår. Protocoller, hållne hos borgare-ståndet wid riksdagen i Stockholm år Register ingår. Wälloflige borgare-ståndets protocoller wid riksdagen i Stockholm, år Register ingår. Wälloflige borgare-ståndets protocoller, wid riksdagen i Gefle, år Wälloflige borgare-ståndets protocoller wid riksdagen i Norrköping år Register ingår , i början av riksdagstrycket Böndernas ståndsprotokoll fullständigt publicerat i efterhand: Bondeståndets riksdagsprotokoll Person- och sakregister ingår. Protocoller, hållne hos det hederwärda bonde-ståndet wid riksdagen i Stockholm år 1786 Protocoller, hållne hos det hederwärda bonde-ståndet wid riksdagen i Stockholm år Protocoller, hållne hos det hederwärda bonde-ståndet wid riksdagen i Gefle år Protokoller, hållna hos det hederwärda bonde-ståndet wid riksdagen i Norrköping år , i början av riksdagstrycket
4 4 Register och bibliografier Bring: Svenskt boklexikon : riksdagshandlingar Denna bibliografi ger en bild av det stora material som utanför det officiella utgivet av ständerna utkom under riksdagarna. Den kompletterar därmed Sandahls bibliografi Avd. Aa-c i referenssamlingen Sandahl: Svenska riksdagarnes från och med år 1786 till och med år 1866 tryckta protokoller med bihang. Förteckning över tryckta riksdagshandlingar från ståndsriksdagens sista period. Den är uppställd kronologiskt efter riksdag och innehåller en noggrann redovisning av riksdagens protokoll och av samtliga bihang till ständernas protokoll. Enda bristen är att den saknar register, vilket inte är så betydelsefullt i detta sammanhang, då det viktigaste är den kronologiska uppställningen Ståndsriksdagen En ny regeringsform antogs 1809 och en ny riksdagsordning Riksdagen sammanträdde nu till lagtima möte vart femte år, men även urtima riksdagar inkallades vid sex tillfällen fram till Från 1844 sammanträdde riksdagen vart tredje år. År 1809 inrättades sex ständiga och för stånden gemensamma utskott (se nedan). Efter beredning i utskott och ibland långa diskussioner avgjordes ärendena i varje stånd. Tre stånds bifall krävdes för ett riksdagsbeslut. Från och med 1809 års riksdag trycktes protokollen komplett samt även bihang till protokollen. Riksdagstrycket står i sin helhet på. Först från 1817 är bihangen till protokollen indelade i tio (senare elva) samlingar. Tryckta källtexter Typ av riksdagstryck Riksdagsprotokoll Återfinns i Ridderskapets och adelns protokoll (Protokoll hållna hos högloflige ridderskapet och adeln ) Prästeståndets protokoll (Högvördiga preste-ståndets protokoll ) Borgareståndets protokoll (Protokoll hållna hos vällofliga borgareståndet ) Bondeståndets protokoll (Hedervärda bonde-ståndets protokoll ) Riksdagens protokollsutdrag 1817/18-: Bihang till riksdagens protokoll IX Samlingen Riksdagsberättelsen (Kommittéberättelsen) Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 1834/35-: Bihang till riksdagens protokoll 1 Samlingen II Avdelningen
5 5 Kommittébetänkanden (utredningar) Publicerades ibland i Bihang till riksdagens protokoll I Samlingen. Om de är tryckta (se Thyselius bibliografi), kan de också återfinnas under respektive titel i Katalog Propositioner & skrivelser Bihang till riksdagens protokoll 1 Samlingen Motioner Ursprungligen införlivades de i de olika ståndens protokoll Bihang till riksdagens protokoll XI Samlingen Riksdagens skrivelser & beslut Bihang till riksdagens protokoll X Samlingen Utskottsbetänkanden: Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet (Rikets allmänna hushållning och administrativ lagstiftning) Bankoutskottet (Bankfrågor) Bevillningsutskottet (Skattefrågor) Expeditionsutskottet (Bl.a. tryckning av handlingar) Konstitutionsutskottet (Grundlagsfrågor) Lagutskottet (Lagfrågor) Statsutskottet (Budgetfrågor) Särskilda utskott (Tillfälliga frågor) Bihang till riksdagens protokoll: VIII Samlingen VI Samlingen V Samlingen X Samlingen III Samlingen VII Samlingen IV Samlingen. 1817/18: VIII Samlingen. Senare: XI Samlingen Riksdagens revisorers berättelse Bihang till riksdagens protokoll II Samlingen. Justitieombudsmannens berättelse Bihang till riksdagens protokoll II Samlingen. Landshövdingarnas femårsberättelser 1834/ /58: Bihang till riksdagens protokoll II Samlingen II Avdelningen.
6 6 Utgivet i efterhand om särskilda riksdagar Sjöberg: När svenskarna valde tronföljare: handlingar från riksdagen i Örebro 1810 (2010) Står i magasin. Beställes i Lovisa Konstitutionsutskottets protokoll vid 1810, 1812 och 1815 års riksdagar (2 delar 1931) Avd Ock på Register och bibliografier Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med år 1809 till och med år Sakregister till rikets ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år Avd Ock på + delvis Internet Sakregistret finns också elektroniskt: Mycket uttömmande och användbara register till riksdagstrycket. Sandahl: Svenska riksdagarnes från och med år 1786 till och med år 1866 tryckta protokoller med bihang. Förteckning över tryckta riksdagshandlingar från ståndsriksdagens sista period. Den är uppställd kronologiskt efter riksdag och innehåller en noggrann redovisning av riksdagens protokoll och av samtliga bihang till ständernas protokoll. Enda bristen är att den saknar register, vilket inte är så betydelsefullt i detta sammanhang, då det viktigaste är den kronologiska uppställningen Avd Ock på Thyselius: Förteckning över kommittébetänkanden (2 delar). Mycket användbart kronologiskt register över kommittébetänkanden (utredningar). Här får man uppgifter om kommitténs ledamöter, bakgrunden till betänkandet och en hänvisning till var/om det publicerades Avd Ock på + informationsdisken Tvåkammarriksdagen Riksdagen reformerades 1866 med två kamrar istället för fyra stånd. Det allmänna kyrkomötet blev en ersättning för prästeståndet, som där kunde besluta i kyrkliga frågor. (Protokollen från kyrkomötet står på avd. Cgb-c i referenssamlingen). Lagtima riksdag hölls i början av året januari-juni, från 1940-talet
7 7 också under hösten. Urtima riksdagar hölls 1871, 1892, 1905, 1918, 1919, 1939 och I stora drag höll man fast vid indelningen av riksdagstrycket från ståndsriksdagen. Tryckta källtexter Typ av riksdagstryck Riksdagsprotokoll Återfinns i Första kammarens protokoll (Riksdagens protokoll vid lagtima riksmötet år Första kammaren) Andra kammarens protokoll (Riksdagens protokoll vid lagtima riksmötet år Andra kammaren) Riksdagens protokollsutdrag -1909: Bihang till riksdagens protokoll 9 samlingen : 11 samlingen : 16 samlingen Riksdagsberättelsen Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdagens sammanträde sig tilldragit. Bihang till riksdagens protokoll 1 samlingen 1 avdelningen efter propositionerna Utredningar/kommittébetänkanden -1921: Bihang till riksdagens protokoll 2 samlingen 2 avdelningen. Om de är tryckta (se Thyselius bibliografi), kan de också återfinnas under respektive titel i Katalog : i serien SOU utanför riksdagstrycket. Propositioner & skrivelser (budgetpropositionen nr 1) Bihang till riksdagens protokoll 1 samlingen 1 avdelningen Motioner -1911: Bihang till riksdagens protokoll 1 samlingen 2 avdelningen 1912-: första kammaren Bihang till riksdagens protokoll 3 samlingen, andra kammaren 4 samlingen Riksdagens skrivelser -1911: Bihang till riksdagens protokoll 10 samlingen : 14 samlingen Riksdagens beslut -1911: Bihang till riksdagens protokoll 10 samlingen
8 : 15 samlingen Utskottsbetänkanden: Bihang till riksdagens protokoll 3-8 samlingen, senare 5-13 samlingen: Allmänna beredningsutskottet (1950-) (Tillfälliga frågor) Bankoutskottet (Bankfrågor) Bevillningsutskottet (Skattefrågor) Jordbruksutskottet (1910-) samlingen 6 samlingen 1912-: 8 samlingen 5 samlingen 1912-: 7 samlingen : 8 samlingen 1912-: 10 samlingen Konstitutionsutskottet (Grundlagsfrågor) Lagutskottet (Lagfrågor) 3 samlingen 1912-: 5 samlingen 7 samlingen 1912-: 9 samlingen Statsutskottet (Budgetfrågor) 4 samlingen 1912-: 6 samlingen Särskilda och tillfälliga utskott (Tillfälliga frågor) Utrikesutskottet (1937-) 8 samlingen : 9 samlingen : samlingen : samlingen 1950-: 11 samlingen 5 samlingen Riksdagens revisorers berättelse 2 samlingen 1 avdelningen : 2 samlingen 3 bandet 1933-: 2 samlingen 2 bandet Justitieombudsmannens berättelse 2 samlingen 1 avdelningen. Utgivet i efterhand om särskilda riksdagar Unionsupplösningens riksdagar: 1905 speglat i protokoll, 1905 Avd. Kc(u)
9 9 anteckningar, dagböcker (2 delar 2005). referenssamlingen Samråd i krigstid: Utrikesutskottets memorialprotokoll (2007) Står i magasin. Beställes i Lovisa Protokoll vid riksdagens hemliga sammanträden (1976) Avd. Ock på Register och bibliografier Register till Riksdagens protokoll med bihang Personregister Sakregister Årsvisa register till riksdagstrycket I slutet av varje års riksdagstryck, avd. Ock på Ekedahl: Förteckning över riksdagens tryckta protokoll med därtill hörande bihang för åren Förteckning över alla olika delar och bihang i riksdagstrycket Thyselius: Förteckning över kommittébetänkanden (2 delar). Mycket användbart kronologiskt register över kommittébetänkanden (utredningar) Informationsdisken Förteckning över statliga utredningar Informationsdisken SOU-katalogen Förteckning över statliga utredningar i SOU-serien Informationsdisken Lagtima riksdagen: kortfattad uppslagsbok ( ) Forts. av: års riksdag ( ). En årlig uppslagsbok som sammanfattar riksdagens arbete och
10 10 viktigare beslut.
En guide till Sveriges riksdag
En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!
Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning
BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala 87 Per Dahlman Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning Summary in
Inlagd SK (under arbete) Stat och kyrka. Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan Sammanställning: Sören Ekström
Inlagd SK 2011-03-31 (under arbete) Stat och kyrka Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan 1956-1999 Sammanställning: Sören Ekström Senaste revidering: 27 mars 2011 1 Läsanvisning I detta dokument
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2012:393 Utkom från trycket den 15 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap. 15, 3 kap. 2,
Sveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser
En moderniserad rättsprövning, m.m.
Konstitutionsutskottets betänkande En moderniserad rättsprövning, m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning, m.m. I propositionen föreslår
Faktamaterial till bilderna om grundlagarna
Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna
ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
Sveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser
REGLEMENTE FÖR VALNÄMNDEN I LERUMS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR VALNÄMNDEN I LERUMS KOMMUN Typ av styrdokument Reglemente Datum för fastställande 2017-09-21 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Datum för revidering 2018-12-31 Dokumentansvarig Administrativa
Gemensam värdegrund för statligt anställda
Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på
BILAGA. till. Rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande
Så fungerar riksdagen på lättläst svenska
Så fungerar riksdagen på lättläst svenska 2 Så fungerar riksdagen på lättläst svenska Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Riksgatan
Sveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,
Örebro stad. Hyresnämnden II.
Örebro stadsarkiv förteckning Örebro stad. Hyresnämnden II. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid och handlingar omfattar tiden 1942-1969 Hyresnämnden I Mellan 1917-1923 hade Örebro stad en Hyresnämnd för
BILAGA I. Namn SUB/SGB-XX-XXXX Datum för ansökan: XX-XX-XXXX
SV BILAGA I SAMMANFATTANDE DOKUMENT Namn SUB/SGB-XX-XXXX Datum för ansökan: XX-XX-XXXX 1. NAMN SOM SKA REGISTRERAS 2. TREDJELAND TILL VILKET DET AVGRÄNSADE OMRÅDET HÖR 3. TYP AV GEOGRAFISK BETECKNING 4.
RIKSDAGSHANDLINGARNA DET FINLÄNDSKA PARLAMENTSTRYCKET HANDLEDNING
RIKSDAGSHANDLINGARNA DET FINLÄNDSKA PARLAMENTSTRYCKET HANDLEDNING RIKSDAGSBIBLIOTEKET 2012 Riksdagshandlingarna Det finländska parlamentstrycket HANDLEDNING Andra reviderade upplagan Riksdagsbiblioteket
Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag
Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades
Talmannen i den svenska riksdagen
Talmannen i den svenska riksdagen Bertil Fiskesjö Talmannen i den svenska riksdagen RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND i samarbete med GIDLUNDS FÖRLAG Riksbankens Jubileumsfond & Bertil Fiskesjö, 2003 ISBN 91
Instuderingsfrågor till Tema demokrati
Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns
2 Lagstiftning och rättskällor
Lagstiftning och rättskällor Avsnitt 2 29 2 Lagstiftning och rättskällor 2.1 Allmänt Rättskällor Lagstiftningens hierarki Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska lösa ett rättsligt
2 Lagstiftning och rättskällor
Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska
Svenska regeringspartier (våra största partier)
Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati
Sveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges
Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017
Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa
Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift
Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift
Folkdanslaget Viljan - här nedan kallat laget - bildat den 8 oktober år 1941, av medlemmar inom Lf 2398 Ledstjärnan av NTO, har till huvudändamål:
I. ALLMÄNT 1 ÄNDAMÅL Folkdanslaget Viljan - här nedan kallat laget - bildat den 8 oktober år 1941, av medlemmar inom Lf 2398 Ledstjärnan av NTO, har till huvudändamål: - att väcka och vidmakthålla intresse
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors PERSPEKTIV Diakront perspektiv Kronologiskt (följer utvecklingen längs en tidslinje) Synkront perspektiv Kontextuellt (gör ett stopp
Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter
Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva
REGLEMENTE FÖR INDIVIDNÄMNDEN I LERUMS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INDIVIDNÄMNDEN I LERUMS KOMMUN Typ av styrdokument Reglemente Datum för fastställande 2017-09-21 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Datum för revidering 2018-12-31 Dokumentansvarig Administrativa
Församlingsstadgar för Uppsala Missionsförsamling
1 (5) Församlingsstadgar för Uppsala Missionsförsamling Stadgar för Uppsala Missionsförsamling fastställda vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25. Församlingen har antagit följande stadgar
Riksdagens EU-arbete
Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Riksdagsordning; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:801 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER Riksdagsordningens
Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner
Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024
Nr 160 577. För Befolkningsregistercentralens och magistraternas offentligrättsliga prestationer uppbärs följande avgifter: I FÖRFRÅGNINGSTJÄNSTER
Nr 160 577 Bilaga AVGIFTSTABELL För Befolkningsregistercentralens och magistraternas offentligrättsliga prestationer uppbärs följande avgifter: I FÖRFRÅGNINGSTJÄNSTER 1. FÖRFRÅGNINGAR VIA DIREKTANVÄNDNING
Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU15 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen
Ändring i lagen om tävling med hästdjur
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2011/12:MJU3 Ändring i lagen om tävling med hästdjur Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:27 Ändring i lagen om tävling
Fö reningen Sivans Stadgar
Fö reningen Sivans Stadgar Fastställda av årsmötet 2003-05-14 Reviderade 2012-09-18 1 Innehållsförteckning Kapitel I Föreningens namn, ändamål och syfte 3 Kapitel II Medlemskap 3 Kapitel III Styrelse 3
REGLEMENTE FÖR JÄVSNÄMNDEN 1 VANSBRO KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige den , att gälla fr.o.m
REGLEMENTE FÖR JÄVSNÄMNDEN 1 VANSBRO KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige den 2010-12-13 86, att gälla fr.o.m. 2011-01 -01 REGLEMENTE FÖR JÄVSNÄMND.4 Jävsnämndens ansvar 4 Nämndens arbetsformer 4 Ersättare
REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN
U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 2.5 Sid 1 (7) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2014/337 2018/321 2015-01-01 2019-01-01 Kf 2014-12-15 144 Kf 2018-11-26 155 REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Nr
Översyn av riksdagsordningen
Riksdagsstyrelsens framställning till riksdagen 2013/14:RS3 Översyn av riksdagsordningen Sammanfattning I framställningen föreslås en ny riksdagsordning. Den föreslagna lagen är framför allt en redaktionell
Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt
Civilutskottets utlåtande 2010/11:CU6 Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om politiska alternativ
