Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Nya Moderaternas utgångspunkt är att se alla människor och se Sveriges samhällsproblem. Frihet från våld och förtryck är en viktig del i detta. I dag föreslår vi fem åtgärder för att bättre kunna bekämpa ungdomsbrottslighet och människohandel två områden där det finns en alldeles speciell och svår utsatthet. Mycket har redan gjorts för att bekämpa ungdomsbrottslighet och människohandel liksom annan kriminalitet. Rättsväsendet har fått utökade resurser på senare år och brottsligheten minskar brett i samhället. Men vi vill göra mer. Nya förslag för att bekämpa brottslighet bland unga: Ingen möjlighet att kunna säga nej till ungdomstjänst. Vi vill att kravet på samtycke för ungdomstjänst tas bort och att en tydligare lämplighetsbedömning ska göras från kommunen. Ungdomstjänst innebär att man döms till att utföra obetalt arbete, men i dag kräver det samtycke från den unge. Han eller hon kan därmed själv välja bort påföljden. Det blir i praktiken ett slags vetorätt, som vi nu vill ta bort. Ungdomstjänst är en av påföljderna för unga i åldern 15-17 år, vid sidan av ungdomsvård, sluten ungdomsvård och böter. Kortad tid mellan dom och ungdomstjänst. Vi vill införa en tidsfrist för när ungdomstjänst ska verkställas, för att göra påföljden mer tydlig och konsekvent. Vi föreslår att ungdomstjänst som huvudregel ska börja verkställas inom två månader från det att domen vunnit laga kraft. Kommunerna har skyldighet att se till att ungdomstjänst verkställs så snart som möjligt, men Brottsförebyggande rådet har visat att verkställigheten varierar över landet. I vissa fall kan det dröja så länge som sex månader. Vi ser ett behov av att få ner den tiden för att tydligare koppla ihop brott och påföljd. 2
Nya förslag för att bekämpa människohandel: Utvärdering av lagstiftningen om människohandel. I dag är det svårt att få någon fälld för människohandel. Vi vill nu föreslå en utvärdering av tillämpningen av människohandelsbrottet. Vi vill se över behovet av att göra fler förändringar för att ytterligare stärka det straffrättsliga skyddet. Människohandel för sexuella ändamål har varit ett brott i Sverige sedan 2002. Två år senare utvidgades lagen till att omfatta även andra typer av människohandel. År 2010 skärptes lagstiftningen, men det är fortfarande få fällande domar för brottet. Hårdare straff för köp av sexuell tjänst kopplat till människohandel. Vi vill skärpa straffen vid sexköp när den som utför en sexuell tjänst är offer för människohandel eller koppleri, och gärningsmannen inser detta. År 2011 höjdes maxstraffet för köp av sexuell tjänst, från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vi ger nu en utredare i uppdrag att utvärdera detta. Syftet är att föreslå lagändringar för att åstadkomma skärpta straff för köp av sexuell tjänst kopplat till människohandel eller koppleri. Hårdare straff för köp av sexuell handling av barn. Vi vill att köp av sexuell handling av barn ska ge mer tydligt och kännbart straff för gärningsmannen. Vi ger en utredare i uppdrag att höja minimistraffet för köp av sexuell handling av barn. Syftet är att slopa böter och istället införa fängelse som minimistraff. När någon köper sexuell handling av ett barn i åldern 15-18 år är straffet i dag böter eller fängelse i högst två år. 3
Satsningar på rättsväsendet sedan 2006 Sedan 2006 har Alliansregeringen gjort historiskt stora satsningar på brottsbekämpning. Sverige har i dag betydligt fler poliser, åklagare och domare än 2006. Sedan dess har också förtroendet för rättsväsendet ökat, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Det finns i dag en större benägenhet att anmäla brott. Samtidigt har brottsligheten minskat. 2005 sade sig 26 procent ha blivit utsatt för brott. 2011 hade den siffran sjunkit till 23 procent 1. År 2014 är rättsväsendets anslag drygt 40 miljarder kronor, vilket är ungefär 11 miljarder kronor mer än 2006. En stor del har gått till polisen, vars anslag nästa år är ungefär 21 miljarder kronor. Det är cirka 5,3 miljarder kronor mer till polisen år 2014 än 2006. Ett urval av regeringens satsningar på rättsväsendet finns listade här nedanför. Ungdomsbrottslighet Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att, i samråd med Socialstyrelsen, starta pilotprojekt med sociala insatsgrupper samt att fortsätta stödja arbetet när pilotprojektet avslutats. Lagändringar med syfte att tidigare, i större utsträckning och mer effektivt utreda brott som begåtts av barn under 15 år. Lagändringar så att polisen oftare ska kunna vara förundersökningsledare i ungdomsärenden. Möjlighet att tvångsvis drogtesta personer under 15 år som misstänks för att olovligen ha använt narkotika. Möjlighet att omhänderta unga som påträffats i skadliga miljöer samt sekretesslättnad för att underlätta informationsutbytet mellan polis och socialtjänst. Krav på myndigheter att höja effektiviteten och kvaliteten i ärenden där ungdomar och barn är inblandade som brottsmisstänkta eller som brottsoffer. Arbetet med unga är sedan 2011 prioriterat i Kriminalvårdens verksamhet. Människohandel Handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella. ändamål under 2008-2010. Skärpt lagstiftning för att stärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Höjt straffmaximum för köp av sexuell tjänst. 1 Enligt Nationella trygghetsundersökningen 2012, Brottsförebyggande rådet. 4
Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län om samordning och samverkan mot människohandel 2009-2014. Nationellt metodstödsteam mot prostitution och människohandel. Öka kunskapen och förbättra samarbetet mellan alla som kan göra en insats mot människohandel. Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län om att kartlägga och samla kunskap om prostitutionens utveckling och omfattning i Sverige. Ny reviderad handlingsplan med riktade åtgärder mot människohandel och exploatering av barn håller på att arbetas fram. Andra satsningar Rättsväsendet har fått ökade resurser anslaget är ca 11 miljarder kronor större i dag än 2006. Fler poliser, åklagare och domare i dag än 2006. Skärpt strafflagstiftning för allvarliga våldsbrott. Minimistraffen för de allvarligaste misshandelsfallen har höjts. Höjd straffnivå för tidsbestämda straff för mord. Preskription har avskaffats för vissa allvarliga brott (t.ex. mord). Ekobrottsmyndigheten har stärkts och fått tyngre roll i att bekämpa ekobrott. Brottsförebyggande rådet har fått en tydligare roll. Ett nytt brott om kontakt med barn i sexuellt syfte har införts. Skärpt sexualbrottslagstiftning, bl a ska fler sexuella övergrepp bedömas som våldtäkt. Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har höjts. Nationell samordnare mot våld i nära relationer. Ökat anslag till bl.a. kvinnojourer för att stärka arbetet mot våld mot kvinnor. Förberedelser pågår för straffskärpningar för grovt vapenbrott. Ökat samarbete och myndighetssamordning mot grov organiserad brottslighet. Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och Tullverket för att minska införseln av illegala skjutvapen. Förändringar i reglerna om hemliga tvångsmedel för att stärka möjligheten att använda teknisk bevisning. Ökat anslag till Kriminalvården för satsningar när det gäller unga dömda och våldsamma män. Utvidgat förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Den 1 januari 2015 ombildas Rikspolisstyrelsen och landets 21 polismyndigheter till nationell polis för ett mer effektivt polisarbete i hela landet. 5