Slutredovisning av regeringsuppdraget till Åklagarmyndigheten att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Sida 1 (20) Kammaråklagare Maria Sterup Ert datum Er beteckning Ju2008/7403/PO Till regeringen Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet Slutredovisning av regeringsuppdraget till Åklagarmyndigheten att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Åklagarmyndigheten har i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167) fått uppdrag att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget, som slutfördes den 31 december 2010, redovisas härmed. Anders Perklev Riksåklagare Maria Sterup Kammaråklagare

Sida 2 (20) Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Uppdraget sid 5 2. Genomförandet av uppdraget sid 5 2.1 Bakgrund sid 5 2.2 Operativt arbete sid 6 2.3 Kompetensutveckling sid 7 2.3.1 Vidareutbildning sid 7 2.3.2 Basutbildning sid 9 2.3.3 Allmän kompetenshöjning sid 10 2.3.4 Övrig utbildning sid 10 2.3.5 Framtida utbildning sid 10 2.4 Metodutveckling sid 11 3. Verksamhetsstatistik sid 12 3.1 Definitioner i Åklagarmyndighetens statistik sid 13 3.2 Människohandel sid 14 3.3 Koppleri, grovt koppleri sid 16 3.4 Köp av sexuell tjänst sid 16 3.5 Köp av sexuell handling av barn sid 17 3.6 Sammanfattning resultat sid 18 4. Synpunkter på uppdragen i handlingsplanen sid 18 5. Ekonomisk redovisning sid 20

Sida 3 (20) Sammanfattning Åklagarmyndigheten fick i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167) uppdrag att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Samma uppdrag tilldelades Rikspolisstyrelsen. Myndigheterna ska redovisa uppdraget var för sig. Uppdraget avsåg en förstärkning av de befintliga operativa insatserna samt en utökad metod- och kompetensutveckling. Med uppdraget följde en extra tilldelning av medel med totalt 12 miljoner kronor. Åklagarmyndigheten har delredovisat uppdraget i februari 2010 samt slutfört det den 31 december 2010. Inom Åklagarmyndigheten fick utvecklingscentrum Göteborg huvudansvaret för att genomföra regeringsuppdraget, vilket skett i projektform. Det operativa arbetet gällande människohandel utförs företrädesvis på de tre internationella åklagarkamrarna. Brott relaterade till prostitution som inte har samband med människohandel handläggs på någon av landets trettiotvå allmänna åklagarkammare. Åklagarmyndigheten förstärkte de tre internationella åklagarkamrarna med sammanlagt fyra tjänster, som destinerades för människohandel för sexuella ändamål. Syftet med förstärkningen var att kunna svara upp mot den ärendetillströmning som polismyndigheternas förstärkning förväntades ge. Dessa åklagare är fortfarande anställda vid de internationella åklagarkamrarna. Kompetensutvecklingen har inriktats på dels en vidareutbildning av åklagare som arbetar med eller har erfarenhet av människohandel och därmed sammanhängande brottslighet, dels en basutbildning om prostitution och människohandel för sexuella ändamål för åklagare som saknar erfarenhet av ärendetypen och dels en allmän kompetenshöjning hos all personal inom myndigheten. Vidarutbildningen har genomförts tillsammans med Rikspolisstyrelsen. Åklagarmyndigheten färdigställde i december 2008 en rättslig promemoria om människohandel och koppleri, RättsPM 2008:11, vars syfte var att verka för effektivare utredningsmetoder och ett enhetligt synsätt beträffande förundersökningens bedrivande. Utredningsmetoderna kring brottet människohandel har dessutom varit i fokus vid de ovan beskrivna

Sida 4 (20) myndighetsgemensamma vidareutbildningarna, där polis och åklagare har utbytt erfarenheter samt diskuterat handläggningsfrågor. Myndighetsstatistiken under åren 2008-2010 visar på en ökning av inkomna, avslutade och lagförda brottsmisstankar för brotten människohandel, koppleri, grovt koppleri, köp av sexuell tjänst och köp av sexuell handling av barn. Åklagarmyndigheten har således uppnått regeringens mål om effektivare lagföring.

Sida 5 (20) 1. Uppdraget Åklagarmyndigheten fick i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål uppdrag att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Samma uppdrag tilldelades Rikspolisstyrelsen. Myndigheterna redovisar uppdraget var för sig. 1 Uppdraget avsåg en förstärkning av de befintliga operativa insatserna samt en utökad metod- och kompetensutveckling. Med uppdraget följde en extra tilldelning av medel med 1,2 miljoner kronor för 2008 och 5,4 miljoner kronor vardera för år 2009 och 2010, således totalt 12 miljoner kronor. Åklagarmyndigheten har delredovisat uppdraget i februari 2010 samt slutfört det den 31 december 2010. 2. Genomförande av uppdraget 2.1 Bakgrund Åklagarmyndighetens uppdrag var delat i tre delar, nämligen operativt arbete, metodutveckling och kompetensutveckling. Det operativa arbete vad gäller människohandel sker företrädesvis på de tre internationella åklagarkamrarna. Brott relaterade till prostitution som inte har samband med människohandel handläggas på allmän kammare. Inom utvecklingscentrum Göteborgs ansvarsområden finns brott relaterade till prostitution och sedan januari 2009 även människohandel. Utvecklingscentrum Göteborg ansvarar bl.a. för metodutveckling inom området samt rättslig tillsyn och kontroll. Utbildningscentrum vid Riksåklagarens kansli har ansvaret för kompetensutveckling. Inom Åklagarmyndigheten fick utvecklingscentrum Göteborg huvudansvaret för att genomföra regeringsuppdraget, vilket skett i projektform. Överåklagaren Marianne Ny har varit projektansvarig och den 1 januari 2009 förordnades kammaråklagare Maria Sterup som projektledare. Uppdraget har genomförts i samarbete med utbildningscentrum och de tre internationella kamrarna. 1 Regeringens handlingsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 18

Sida 6 (20) 2.2 Operativt arbete De tre internationella åklagarkamrarna, är lokaliserade till Stockholm, Göteborg och Malmö. De särskilda medlen har fördelats på samma sätt som inom Polisen. Nämligen att 75 procent av tilldelade medel har använts till operativt arbete samt övrigt till metod- och kompetensutveckling. I enlighet med denna fördelning förstärkte Åklagarmyndigheten de tre internationella åklagarkamrarna med sammanlagt fyra åklagartjänster. Tjänsterna har destinerats för människohandel för sexuella ändamål och fördelar sig på följande sätt: Två åklagartjänster i Stockholm En åklagartjänst i Göteborg och En åklagartjänst i Malmö Dessa åklagare kommer nedan i redovisningen att benämnas projektåklagare. Det ska framhållas att även fler åklagare än de särskilt utpekade handlägger ärendetypen. Syftet med denna förstärkning har varit att kunna svara upp mot den ärendetillströmning som polismyndighetens förstärkning förväntades ge. För Åklagarmyndigheten har den operativa förstärkningen organisationsmässigt inneburit bl.a. - att det finns en identisk organisation på respektive internationell åklagarkammare med utpekad åklagare, som förutom operativt ansvar, även fått ansvar för att bygga upp en kunskapsbank om människohandel och vägleda sina kollegor samt vara kammarens kontaktperson i aktuella frågor, - att samarbetet mellan de internationella kamrarna och utvecklingscentrum Göteborg underlättats och förenklats, eftersom utvecklingscentrum Göteborg har haft en direkt kontaktpunkt på kamrarna, som kan lämna information om pågående ärenden samt uppmärksamma utvecklingscentrum Göteborg på uppkomna rättsliga problem, - att samarbetet mellan de tre internationella åklagarkamrarna sinsemellan underlättats vad gäller bekämpningen av människohandelsbrott, eftersom de destinerade åklagarna har haft ansvar för alla kontakterna och haft kunskap och kännedom om på sin kammare pågående utredningar, - att projektåklagarna kan verka för effektivare utredningsmetoder och att ett enhetligt synsätt utvecklas beträffande förundersökningarnas bedrivande,

Sida 7 (20) - att samarbetet med polisen förstärkts ytterligare, eftersom polis fått en utpekad åklagare att ha direktkontakt med, vilket underlättar för polisen och förväntas också ge en mer enhetlig handläggning av människohandelsbrotten, - att projektåklagaren i Malmö aktivt har kunnat delta och påverka uppbyggnaden samt uppstarten av människohandelskommissionen Omega hos polisen i Malmö, vilket skedde under år 2009 samt att myndigheterna tillsammans byggt upp och skapat kontakter med viktiga samarbetspartner såsom socialtjänsten och - att nationell och internationell samverkan i människohandelsfrågor inom myndigheten och med externa aktörer har underlättats och förstärkts. De organisatoriska fördelar som förstärkningen inneburit kan inte bedömas självständigt utan måste sammanvägas med satsningen på kompetenshöjning och därefter jämföras med verksamhetens resultat. 2 De fyra projektåklagarna är fortsatt anställda vid de internationella kamrarna. 2.3 Kompetensutveckling Efter en kartläggning inom myndigheten av utbildningsbehovet vad gäller människohandel samt en genomgång av forskningen på området konstaterades att det fanns ett behov att anpassa kompetensutvecklingen till olika personalgruppers behov. Kompetensutvecklingen har därför inriktats på dels en vidareutbildning av åklagare som arbetar med eller har erfarenhet av människohandel och därmed sammanhängande brottslighet, dels en basutbildning om prostitution och människohandel för sexuella ändamål för åklagare som saknar erfarenhet av ärendetypen och dels en allmän kompetenshöjning hos all personal inom myndigheten. Utbildningarna har tagits fram av utvecklingscentrum Göteborg i samarbete med utbildningscentrum vid Riksåklagarens kansli, de internationella åklagarkamrarna samt vad gäller vidareutbildningen i samråd med Rikspolisstyrelsen. 2.3.1 Vidareutbildning Vidareutbildningen har Åklagarmyndigheten genomfört tillsammans med Rikspolisstyrelsen. Människohandelsbrottet är en form av grov organiserad brottslighet som är svårutredd, svårupptäckt samt förändras snabbt. Målet med 2 Jämför kapitel 3

Sida 8 (20) vidareutbildningen har varit att den ska anpassas efter det behov som för tillfället varit aktuellt med hänsyn till pågående ärenden, ge aktuella omvärldsbeskrivningar inom området samt förmedla kunskap om aktuell forskning. Denna typ av utbildning har inte förekommit tidigare inom Åklagarmyndigheten. Det har varit värdefullt att genomföra utbildningen tillsammans med Rikspolisstyrelsen. Dessa myndighetsgemensamma utbildningar har medfört att de operativa åklagarna och poliserna har kunnat öka och fördjupa sin kunskap. Det har dessutom givits tillfälle till erfarenhetsutbyte, vidareutveckling av arbetsmetoder och förstärkt nationellt samarbete samt gett dem verktyg att driva internationella brottsutredningar. Vidareutbildningen har skett i form av fyra tvådagars utbildningar, som förutom att de anpassats till aktuella problemställningar samt forskningsresultat även haft ett särskilt undertema: december 2008, tema: metodutveckling och arbetsmetoder, maj 2009, tema: internationellt samarbete med fokus på Rumänien, december 2009, tema: internationellt samarbete i brottsutredningar (JIT, Joint Ivestigation Teams), första dagen genomfördes enbart med åklagare närvarande samt därefter gemensamt seminarium med Rikspolisstyrelsen under tema Nigeria och november 2010, tema: barn i prostitution och/eller utsatta för människohandel. Det är enbart åklagare verksamma vid de internationella åklagarkamrarna som erbjudits att delta i vidareutbildningen. Denna riktade vidareutbildning har kompletterats med att i stort sett alla åklagare samt cheferna vid de internationella åklagarkamrarna genomgått den av Brottsoffermyndigheten utformade bemötandeutbildningen för personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och Migrationsverket vad gäller bemötande av personer som utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål 3. Arbetet med bemötandefrågor är prioriterat inom Åklagarmyndigheten. Det har därför varit särskilt värdefullt att merparten av åklagarna på de internationella åklagarkamrarna tagit del av Brottsoffermyndighetens utbildning, eftersom de i människohandelsärenden ska kunna identifiera och förstå brottsoffrens individuella behov. Detta förväntas skapa förutsättningar för att ge offren den trygghet som behövs för att kunna genomföra en förundersökning och en eventuell rättegång. 3 regeringens handlingsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 20

Sida 9 (20) 2.3.2 Basutbildning Åklagarmyndighetens basutbildning gällande människohandel är en tre dagar lång kurs. Kursen behandlar även prostitution. Den vänder sig i första hand till åklagare som saknar erfarenhet av handläggning av människohandelsärenden. Under våren 2009 inventerades utbildningsbehovet och därefter skräddarsyddes en utbildning för att tillgodose framförallt utbildningsbehovet på allmän kammare. Utbildningen är även lämplig för åklagare på internationell åklagarkammare som saknar erfarenhet av att handlägga måltypen. Pilotomgången av utbildningen ägde rum i december 2009. Kursen kvalitetssäkrades genom bl.a. elektroniska kursutvärderingar till deltagarna samt föreläsarspecifikation som jämfördes med genomförd föreläsning. Utvärderingen skedde i samarbete mellan Åklagarmyndighetens utbildningschef och utvecklingscentrum Göteborg. Utbildningen har därefter genomförts vid två tillfällen under 2010. Basutbildningens syfte har varit att medvetandegöra och öka kunskapen om människohandelsbrottet och prostitution. Målet är att den enskilde åklagaren efter utbildningen ska: ha erhållit en fördjupad kunskap i aktuell lagstiftning, besitta en medvetenhet om de problemställningar som kan uppstå under en pågående förundersökning gällande människohandel, kunna känna igen tecken och kunna identifiera människohandel i ett tidigt skede i en förundersökning, ha kunskap om hur offer för människohandel påverkas av gärningen och rättsprocessen, få kunskap om de bakomliggande mekanismer som påverkar förekomsten av prostitution, kunna bemöta personer utsatta för prostitution och/eller människohandel på ett professionellt sätt, ha kunskap om barns rättigheter, förutsättningar och behov i situationer när de är utsatta för prostitution och/eller människohandel samt få kännedom om uppbyggd myndighetssamverkan inom aktuellt ämnesområde samt vara medveten om befintliga handlingsplaner och deras funktioner. Hittills har drygt 60 åklagare genomgått utbildningen. Målet har varit att 80-100 åklagare skulle utbildas och att det skulle finnas minst en åklagare på varje allmän kammare som genomgått utbildningen. I dagsläget är det åtta av trettiotvå allmänna kammare som inte haft personal på basutbildningen. Flera av dessa kamrar har dock anmält personal till kursen men har fått lämna återbud på grund av ansträngd arbetssituation. Merparten av den nyanställda personalen på de internationella kamrarna har genomgått utbildningen. Åklagarmyndigheten måste utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt för att nå målen om ökad lagföring, förhöjd kvalitet och effektivitet i all verksamhet. Det

Sida 10 (20) har därför inte varit möjligt att ta åklagare ur operativt arbete i större omfattning än vad som skett för utbildningssatsning gällande bekämpningen av människohandel och arbetet mot prostitution samtidigt som behovet av utbildning är stort. Ytterligare en kursomgång äger rum i maj 2011. Den kommer att finansieras av Åklagarmyndigheten. 2.3.3 Allmän kompetenshöjning Uppdragstiden har varit kort. Det har varit prioriterat för Åklagarmyndigheten att under denna tid ge all personal en medvetenhet om regeringens handlingsplan och dess innebörd. Med anledning av detta genomfördes en omfattande information och utbildning i samband med åklagarstämman i november 2010. Till stämman, som äger rum vart tredje år, var all personal inom Åklagarmyndigheten och Ekobrottmyndigheten inbjuden. Omkring 1200 personer var närvarande. Alla fick personligen skriftligt material om människohandel, däribland Unicefs handbok gällande människohandel med barn Kan det vara människohandel 4. Stämman, som pågick i två dagar, var uppdelad i fyra block. Ett av dessa ägnades åt föreläsningar om såväl människohandel som prostitution. Vidare erbjöds utställningar i ämnet och ytterligare skriftligt informationsmaterial. 2.3.4 Övrig utbildning De särskilda medlen har finansierat tre åklagares deltagande i den europeiska åklagarutbildningen Investigating and prosecuting trafficking in human beings vid Academy of European Law Trier (ERA). 2.3.5 Framtida utbildning Utbildningssatsningen har varit målinriktat på en bestående kompetenshöjning, fortsatt utveckling av verksamheten samt resultaten gällande människohandel och arbetet mot prostitution. Resultaten av satsningen bedöms som goda. 5 Brottet människohandel är ett komplicerat brott. Det krävs därför specialkunskap. Det finns för närvarande inte ekonomiskt utrymme att fortsätta utbildningssatsningen i samma omfattning som skett med stöd av de särskilda medlen. I dagsläget är det oklart hur utbildningen ska fortsätta. Det pågår diskussion om hur Åklagarmyndigheten på bästa sätt ska dra nytta av att ha fått tillgång till ett webbaserat utbildningsmaterial som Rikspolisstyrelsen med stöd av Åklagarmyndigheten tagit fram med de särskilda medlen. Utbildningen är visserligen riktad mot polispersonal men kan med fördel användas även inom 4 regeringens handlingsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 1 5 Jämför kapitel 3

Sida 11 (20) Åklagarmyndigheten. Denna utbildning kan komma att erbjudas inom Åklagarmyndigheten under senare delen av år 2011. Den kan användas för självstudie eller kammarvis utbildning. Syftet är att utveckla och fördjupa eller i vart fall vidmakthålla den kunskap som har förmedlats till personalen under den särskilda satsningen. 2.4 Metodutveckling Människohandel är ett brott i ständig förändring, vilket medför behov av ett aktivt metodutvecklingsarbete. Utvecklingscentrum Stockholm färdigställde i december 2008 en rättslig promemoria om människohandel och koppleri 6. Denna promemoria behandlar lagstiftningen samt rätts och metodfrågor. Syftet med promemorian var att verka för effektivare utredningsmetoder och ett enhetligt synsätt beträffande förundersökningarnas bedrivande. Inventering av behovet av ytterligare metodstöd har skett. De operativa åklagarna på de internationella kamrarna har haft uppfattningen att det inte finns behov av ytterligare skriftligt metodstöd. Det har istället framhållits att människohandelsbrottet förutom att vara komplicerat är ett brott som ständigt förändras. Det medför en svårighet att utveckla ett detaljerat skriftligt metodstöd. Promemorian från december 2008 anses alltjämt vara gångbar. Lagstiftningen har visserligen förändrats den 1 juli 2010 men förändringarna är mer av redaktionell art och har skett i syfte att förenkla tillämpningen av lagtexten, som har förtydligats och gjorts mer ändamålsenlig. Behovet är ett annat på allmänna åklagarkammare. Enligt Åklagarmyndighetens arbetsordning handläggs såväl nationell som internationell människohandel av åklagare på de internationella åklagarkamrarna. Det innebär att på de allmänna kamrarna finns ett behov av ett kortfattat metodstöd med inriktning på tidig upptäckt av människohandel eller människohandelsliknande situationer samt åtgärder vid upptäckt av brottet, s.k. förstahandsåtgärder. Arbetet har skjutits upp i avvaktan på Rikspolisstyrelsens framtagning av en polisiär handbok för handläggning av människohandelsbrott. Representanter från Åklagarmyndigheten har medverkat i arbetet kring boken, som kommer att kunna användas även inom Åklagarmyndigheten. Handboken planeras vara klar under våren 2011. Efter att handboken har presenterats kan Åklagarmyndigheten slutligen ta ställning till om det kvarstår behov av ett kortfattat skriftligt metodstöd. Åklagarmyndigheten har redan idag tillgång till polisens åtgärdskort vad gäller människohandel. Kortet har spritts till allmänna åklagarkammare genom de åklagare som genomgått basutbildningen gällande människohandel. Samtlig 6 RättsPM 2008:11

Sida 12 (20) personal inom åklagarväsendet har, som tidigare nämnts, dessutom personligen erhållit ett exemplar av den av Unicef och Socialstyrelsen framtagna vägledningen som gäller barn utsatta för människohandel Kan det vara människohandel. 7 Under projekttiden har utredningsmetoderna kring brottet människohandel varit i fokus. Framförallt har det skett under den ovan beskrivna vidareutbildningen. Tillsyn och uppföljning sker kontinuerligt av utvecklingscentrum Göteborg genom att bl.a. domar gällande aktuella ämnen granskas. Detta med syfte att säkerställa hög kvalitet och rättssäkerhet i verksamheten. När det gäller praxisutvecklingen har Åklagarmyndigheten för 2011 listat ett antal brottsområden, däribland människohandel, som ur åklagarsynpunkt är vara av särskilt intresse att få prövade i Högsta domstolen. Det är nämligen oklart vad rekvisitet att utnyttja någons utsatta belägenhet innebär i praktiken och vilka beviskrav som ställs. Det är vidare av intresse att få klarhet i gränsdragning och straffmätning vid grovt koppleri och människohandel. Gränsdragningen mellan de två brotten är oklar. Det saknas dessutom tydlig praxis om påföljden. 8 3. Verksamhetsstatistik För att kunna mäta om och hur verksamhetens resultat påverkats av den särskilda satsningen har statistik gällande brotten människohandel, köp av sexuell tjänst, köp av sexuell handling av barn samt koppleri och grovt koppleri tagits fram. Motiveringen till att sistnämnda brott redovisas är att det är närliggande till prostitution och har dessutom en nära koppling till människohandel för sexuella ändamål. Åklagarmyndigheten och polisen erhöll sitt uppdrag i september 2008 och avslutade uppdraget den 31 december 2010. Uppdragen har inletts med kartläggning och planering inom respektive myndighet för att sedan följas av operativt arbete. Det medför naturligtvis en viss fördröjning av den förväntade ökningen av inkomna brottsmisstankar. Med hänsyn till detta redovisas statistik för åren 2008-2010. Det ska framhållas att polisen under åren 2004-2006 prioriterat bekämpningen av människohandel och även då tillförts extra medel. 9 Bedömningen har därför gjorts att det inte är rättvisande att använda tidigare år i jämförelsestudien. 7 regeringens handlingsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 1 8 Åklagarmyndighetens verksamhetsplan 2011, sid 26 9 Rikspolisstyrelsen planeringsförutsättningar, 2003-12-12, EKB-903-4213/03.

Sida 13 (20) 3.1 Definitioner i Åklagarmyndighetens verksamhetsstatistik Brottsmisstanke En brottsmisstanke avser ett brott till vilket man kan knyta en misstänkt person. Inkomna brottsmisstankar Då en brottsmisstanke har registrerats i Åklagarmyndighetens handläggningssystem, Cåbra, betraktas den som inkommen. Polisen slutför brottsutredningar som är av enkel beskaffenhet, varefter åklagaren tar ställning till om åtal kan väckas. Sådana brottsmisstankar registreras hos Åklagarmyndigheten först då den färdiga utredningen inkommit från polisen. Åklagaren ansvarar för brottsutredningar som inte är av enkel beskaffenhet. Denna typ av brottsmisstankar registreras hos Åklagarmyndigheten då en misstänkt person kan knytas till brottet. Vilket brott som definieras som enkel beskaffenhet regleras i en överenskommelse mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. I detta sammanhang är det enbart brottet köp av sexuell tjänst som anses vara av enkel beskaffenhet 10. Avslutade brottsmisstankar En brottsmisstanke betraktas som avslutad i Åklagarmyndighetens verksamhetsstatistik då åklagaren har fattat ett lagföringsbeslut eller ett beslut att inte inleda förundersökning, nedlägga förundersökning eller beslut att inte väcka åtal. Lagföring Att ställa någon till ansvar för ett brott. I Åklagarmyndighetens statistik ingår beslut om åtal, åtalsunderlåtelse och strafföreläggande i lagföringsbegreppet. Detta innebär inte nödvändigtvis att personen också har blivit dömd. Observera att Brottsförebyggande rådet (Brå) som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken, använder en annan lagföringsdefinition 11. Genomströmningstid, anmälan till beslut Denna genomströmningstid avser tiden mellan tidpunkten då en brottsanmälan inkommer till Åklagarmyndigheten och tidpunkten då en åklagare avslutar brottsmisstanken. I detta mått ingår endast åklagarledda förundersökningar. Observera att tidpunkten då en brottsanmälan inkommer till 10 Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2005:9 11 Med ett beslut om lagföring avses i den officiella lagföringsstatistiken fällande domslut i tingsrätt eller lagföringsbeslut utanför domstol, det vill säga godkänt strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse. Ordningsbot som utfärdats av polis eller tull som också är en typ av lagföring inkluderas inte i statistiken, men redovisas separat.

Sida 14 (20) Åklagarmyndigheten inte är detsamma som när en polisanmälan inkommer till polisen. Genomströmningstiden presenteras som genomsnittligt antal dagar. Genomströmningstid, från inkommet beslutsunderlag till beslut Denna genomströmningstid avser tiden mellan tidpunkten då förundersökningsprotokollet inkommer från polisen och tidpunkten då åklagaren fattar beslut i åtalsfrågan (beslut om åtal, strafföreläggande, åtalsunderlåtelse eller beslut att inte väcka åtal). I detta mått ingår såväl polisledda som åklagarledda förundersökningar. Genomströmningstiden presenteras som genomsnittligt antal dagar. Av Åklagarmyndighetens verksamhetsstatistik kan inte läsas ut hur många personer som blivit dömda. 3.2 Människohandel Människohandel utgör idag mindre än en promille av alla brottsmisstankar som hanteras inom Åklagarmyndigheten. Den sammanfattande statistiken över människohandel omfattar all form av människohandel men utskiljer inte situationer där offret är under 18 år 12 Tabell 1 Människohandel, Sammanfattande tabell 2008-2010 2008 2009 2010 Inkomna brottsmisstankar 29 47 77 Avslutade brottsmisstankar 33 32 88 Lagförda brottsmisstankar 5 5 27 Andel av samtliga avslutade brottsmisstankar som lett till lagföring * 17 % 17 % 34 % Genomströmningstid (dagar) från inkommen anmälan till beslut 211 134 170 Genomströmningstid (dagar) från inkommet beslutsunderlag till beslut 2 10 18 * Exklusive beslut av administrativ karaktär, t.ex. överflyttning av ärenden mellan åklagarkammare Brottet människohandel är ett resurskrävande och komplicerat brott. Till skillnad från annan våldsbrottslighet är det sällan offret, dess anhöriga eller allmänheten som anmäler brottet. Det är snarare polisiär spaning och övervakningsverksamhet som leder fram till polisanmälan. Regeringens särskilda satsning på människohandelsbrott har därför medfört att polisen ökat fokus på människohandelsbrotten, vilket i sin tur medfört att nivån på antalet 12 Jämför tabell 2 sid 16

Sida 15 (20) inkomna brottsmisstankar stadigt ökat under den senaste tre års perioden och under år 2010 ser vi det högsta antalet under perioden. Resultatet av Åklagarmyndighetens satsning på särskilt utpekade och utbildade åklagare har gjort att vi förbättrat förutsättningarna att möta denna tillströmning. Under 2010 har det avslutats fler brottsmisstankar än det inkommit. Antalet avslutade brottsmisstankar har i jämförelse med de två tidigare åren mer än fördubblats. Lagföringsandelen har ökat från 17 till 34 procent. Åklagarmyndighetens genomströmningstid, från inkommen anmälan till beslut, uppgick år 2008 genomsnittligen till 129 dagar och året därpå till 126 dagar 13. I jämförelse med denna genomsnittliga tid är det förhållandevis långa genomströmningstider för människohandelsbrotten. Genomströmningstiden framstår sedd mot bakgrund av att det är komplicerade brottsutredningar inte som uppseendeväckande. Antalet dagar från inkommen anmälan till beslut har varierat under jämförelseperioden. Det är inte möjligt att ge en förklaring till denna variation utan att göra en fördjupad studie i de ärenden där respektive brottsmisstanke ingår. Det är önskvärt att få kunskap om hur många av de inkomna brottsmisstankarna under aktuell period som avser brott mot barn, det vill säga individer under 18 år. Detta är enbart delvis möjligt. Det är nämligen först i december 2008 som det i verksamhetsstatistiken påbörjas en särskiljning av människohandelsbrott mot barn. 14 Det är inte möjligt att utifrån Åklagarmyndighetens statistik dra slutsatser om vilken typ av människohandel som är vanligast förekommande i Sverige, i vilken omfattning barn är offer för människohandel eller ens om det numera är mer förekommande med människohandel i Sverige än under tidigare år. 15 13 Åklagarmyndighetens årsredovisning år 2009, sid 4. 14 Varje brott i kriminalstatistiken har en kod, som Brottsförebyggande rådet fastställer i samråd med Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten. 15 Angående trender i Sverige, se Rikspolisstyrelsens lägesrapport 11 Människohandel för sexuella och andra ändamål 2009 och tidigare år.

Sida 16 (20) Tabell 2 Inkomna brottsmisstankar avseende människohandel för sexuella ändamål och annan människohandel, mot barn eller vuxen 2008-2010 2008 2009 2010 Människohandel för sexuella ändamål 13 0 0 Annan människohandel än för sexuella ändamål 14 0 0 Människohandel för sexuella ändamål med barn under 18 år 0 7 14 Människohandel för sexuella ändamål med person 18 år eller äldre 2 16 20 Annan människohandel med barn under 18 år 0 4 24 Annan människohandel med person 18 år eller äldre 0 20 19 Totalt 29 47 77 3.3 Koppleri, grovt koppleri Antalet inkomna, avslutade och lagförda brottsmisstankar har liksom lagföringen ökat under perioden. Genomströmningstiden, från inkommen anmälan till beslut, har varit i nedåtgående under jämförelseperioden. Tabell 3 Koppleri, grovt koppleri. Sammanfattande tabell 2008-2010 2008 2009 2010 Inkomna brottsmisstankar 38 75 128 Avslutade brottsmisstankar 40 74 105 Lagförda brottsmisstankar 10 27 41 Andel av samtliga avslutade brottsmisstankar som lett till lagföring * 29 % 42 % 43 % Genomströmningstid (dagar) från inkommen anmälan till beslut 230 145 96 Genomströmningstid (dagar) från inkommet beslutsunderlag till beslut 30 15 17 * Exklusive beslut av administrativ karaktär, t.ex. överflyttning av ärenden mellan åklagarkammare 3.4 Köp av sexuell tjänst Antalet inkomna, avslutade och lagförda brottsmisstankar har varit i stigande under perioden och resultatet för år 2010 är iögonfallande. Ökningen är hänförlig till att polisen, med stöd av de särskilda medlen, på flera platser i landet bedrivit insatser riktade mot gatuprostitution.

Sida 17 (20) Genomströmningstiden har minskat, liksom lagföringsandelen. Det sistnämnda resultatet är svårtolkat. Det går inte att analysera orsakerna utan att granska ärendena där brottsmisstanken ingår. Tabell 4 Köp av sexuell tjänst. Sammanfattande tabell 2008-2010 2008 2009 2010 Inkomna brottsmisstankar 139 251 1190 Avslutade brottsmisstankar 129 268 878 Lagförda brottsmisstankar 76 156 475 Andel av samtliga avslutade brottsmisstankar som lett till lagföring * 65 % 64 % 62 % Genomströmningstid (dagar) från inkommen anmälan till beslut 132 100 86 Genomströmningstid (dagar) från inkommet beslutsunderlag till beslut 44 48 23 * Exklusive beslut av administrativ karaktär, t.ex. överflyttning av ärenden mellan åklagarkammare 3.5 Köp av sexuell handling av barn Även här visar siffrorna att ökning av inkomna, avslutade och lagförda brottsmisstankar samt en ökad lagföringsandel. Genomströmningstiden är lång och överstiger genomsnittet, 16 vilket kan förklaras med att brottet är svårutrett och tidskrävande. Tabell 5 Köp av sexuell handling av barn under 18 år. Sammanfattande tabell 2008-2010 2008 2009 2010 Inkomna brottsmisstankar 43 131 214 Avslutade brottsmisstankar 37 129 139 Lagförda brottsmisstankar 14 61 75 Andel av samtliga avslutade brottsmisstankar som lett till lagföring * 40 % 57 % 63 % Genomströmningstid (dagar) från inkommen anmälan till beslut 142 179 197 Genomströmningstid (dagar) från inkommet beslutsunderlag till beslut 27 38 105 * Exklusive beslut av administrativ karaktär, t.ex. överflyttning av ärenden mellan åklagarkammare 16 Åklagarmyndighetens årsredovisning 2009, sid 4: år 2008 uppgick genomströmningstiden till genomsnittligen 129 dagar och för år 2009 till 126 dagar.

Sida 18 (20) 3.5 Sammanfattning resultat Med de särskilda medlen har polisen koncentrerat delar av sin brottsbekämpning på människohandel samt arbete mot prostitution och därmed sammanhängande brott. Verksamhetsstatistiken visar på en mer eller mindre kraftig ökning av inkomna, avslutade och lagförda brottsmisstankar. Lagföringsandelen har ökat med undantag för brottet köp av sexuell tjänst. Genomströmningstiderna för de olika brotten har varierat under jämförelseperioden. Variationerna är inte anmärkningsvärda. Åklagarmyndigheten har uppnått regeringens mål om en effektivare lagföring 17. Regeringens särskilda satsning har upphört den 31 december 2010. Den utbildningssatsning som genomförts samt den förstärkning som skett på de internationella kamrarna förväntas även fortsättningsvis medföra effektiv lagföring. 4. Synpunkter på uppdragen i handlingsplanen I regerings handlingsplan har en mängd myndigheter och organisationer erhållit utbildningsuppdrag. Flera av utbildningsinsatserna har kolliderat och riktat sig till samma målgrupper. Vid några tillfällen har det dessutom varit samma föreläsare som anlitats. Detta är ett resultat av att det har saknats en samordning av de olika uppdragen i handlingsplanen. En övergripande samordning hade kunnat göra uppdragen mer effektiva. Flera myndigheter och organisationer har dessutom var för sig ägnat stor tid åt att ta fram handböcker. Även här borde en övergripande samordning kunnat verka besparande och ge effektivare resultat. 18 Åklagarmyndigheten har samverkat med flera myndigheter och organisationer som erhållit uppdrag i handlingsplanen. Åklagarmyndigheten har haft representanter i regionala och nationella samverkans- och referensgrupper, med t.ex. Rikspolisstyrelsen, Brottoffermyndigheten, UNICEF, Nationellt Metodstöds Team (NMT), Svenska Institutet (SI) och länsstyrelser runt om i landet. Ett fördjupat samarbetet med dessa myndigheter och organisationer skapar effektivitet i bekämpningen av människohandel och arbetet för att motverka prostitution. 17 regeringens handlinsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 18 18 Jämför Brottsförebygganderådets (Brå) Rapport 2010:5 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En första uppföljning av regeringens handlingsplan.

Sida 19 (20) Människohandel är ofta gränsöverskridande. I en framgångsrik bekämpning fordras därför ett internationellt samarbete, vilket i viss utsträckning sker i de operativa ärendena. Åklagarmyndigheten har under uppdragstiden erbjudits en medverkan i Svenska institutets informationsuppdrag. 19 Detta har skett genom att projektåklagarna eller andra särskilt lämpade åklagare har deltagit i informationsresor eller tagit emot studiebesök från andra länder och därigenom spridit kunskap om den svenska lagstiftningen, Åklagarmyndighetens arbetssätt vid utredningar gällande människohandel och arbetet mot prostitution. Genom detta samarbete har det kunnat knytas kontakter i ett stort antal länder med operativa åklagare samt inhämtats information om kontaktpunkter i dessa länder. Detta är värdefullt för det fortsatta arbetet. 20 I och med handlingsplanens åtgärder är det mycket kunskap och erfarenhet som har samlats inom olika myndigheter och organisationer. Någon samordning av inflödet har inte skett. Det finns därför ett behov av ett samordnande centrum av den typ som det lämnats förslag på i betänkandet SOU 2010:49 Utredningen om utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Ett centrum skulle utifrån den inhämtade kunskapen bl.a. kunna skapa bestående strukturer för samverkan och kunskapsöverföring. 21 Detta förslag har tillstyrkts av Åklagarmyndigheten vid remissförfarandet med den invändningen att detta nationella centrum bör ansvara för alla former av människohandel. 22 19 regeringens handlingsplan Skr 2007/08:167, åtgärd 31 20 Bl.a. Rumänien, Bulgarien, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ryssland, Ukraina, Turkiet, Serbien, Spanien, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Östersjöstaterna, Mellanöstern och Nordafrika (Mena-regionen), Nigeria och Ghana 21 SOU 2010:49 sid 233 22 Ju2010/5583/L5

Sida 20 (20) 5. Ekonomisk redovisning Kostnader på anslag 3:1 2008-2010, kr Människohandel Utvecklingscentrum Göteborg IÅK ÅM totalt 2008 Personalkostnader 0 0 0 Utbildning i utbildningscentrums regi 0 0 0 Seminarier och övrig utbildning 21 518 0 21 518 Trycksaker 931 0 931 Övriga driftkostnader 10 249 0 10 249 32 698 0 32 698 2009 Personalkostnader 1 130 947 2 938 770 4 069 717 Utbildning i utbildningscentrums regi 123 708 0 123 708 Seminarier och övrig utbildning 122 368 0 122 368 Trycksaker 13 432 0 13 432 Övriga driftkostnader 19 005 43 373 62 378 1 409 460 2 982 143 4 391 603 2010 Personalkostnader 1 355 781 3 840 019 5 195 800 Utbildning i utbildningscentrums regi 382 096 0 382 096 Seminarier och övrig utbildning 442 874 0 442 874 Trycksaker 180 097 0 180 097 Övriga driftkostnader 14 938 32 400 47 338 2 375 786 3 872 419 6 248 205 Summa 2008-2010 10 672 506