Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet genomförde under december 2006 - våren 2007 en enkätundersökning bland Sveriges kommuner. Syftet med undersökningen var att få en bild av kommunernas arbete med de minoritetspolitiska målen. Dessa mål innebär att ge skydd för de nationella minoriteterna, och att stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. De minoritetspolitiska målen bygger på Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Många beslut som rör de nationella minoriteternas möjligheter att bevara sitt språk och sin kultur fattas på lokal nivå. I arbetet med att förbättra Sveriges genomförande av konventionsåtagandena är det därför viktigt att analysera hur arbetet på lokal nivå fortskrider. Tidigare nationella uppföljningar och även uppföljningar som gjorts av Europarådet har visat att kunskapen om Sveriges folkrättsliga åtaganden i allmänhet är liten och att medvetenheten skulle behöva förbättras på lokal nivå. Uppföljningen har även visat att minoritetspolitiken fått begränsat genomslag på kommunal nivå utanför de s.k. förvaltningsområden i Norrbotten där särskild lagstiftning gäller för rätten att få använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175 och 1999:1176). Enkäten skickades till samtliga kommuner i landet. Den totala svarsfrekvensen var knappt 75 procent (217 av 290 kommuner). Ytterligare ca 10 kommuner svarade via brev men utan att besvara enkäten. I dessa fall uppgav de flesta kommuner att de inte har några nationella minoriteter och att de därför inte kan besvara enkäten. Drygt 80 procent av kommunerna uppger att de känner till att det finns nationella minoriteter i kommunen medan övriga uppger att de inte vet om det finns eller vilka nationella minoriteter som finns. Flera
kommuner säger sig känna till att en viss grupp finns, men är osäker på hur det är med de andra grupperna. Endast ett fåtal kommuner säger sig veta att det inte finns några nationella minoriteter. Det förefaller finnas en medvetenhet bland kommunerna om vilka områden som är viktiga minoritetspolitiska områden. Kommunerna uppger att framför allt utbildningsfrågor, barn- och äldreomsorg samt kulturfrågor är viktiga områden. Drygt 60 procent av kommunerna uppger att de inte samråder med de nationella minoriteterna när beslut ska fattas som rör dessa grupper. Knappt 40 procent gör det ibland, alltid eller ofta. Andelen som alltid gör det är 4 procent. Några kommuner anger anledningen till att de inte samråder med minoriteterna. Det handlar då framför allt om att det inte finns några nationella minoriteter i kommunen eller att omfattningen är för liten. Få kommuner har ett utbyte med andra kommuner i minoritetsfrågor. 29 procent uppger att de har det ibland och 4 procent har det ofta eller väldigt ofta. Utbytet kan gälla bara en viss grupp eller en viss fråga. Mer än nio tiondelar av kommunerna uppger att ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen inte påverkar kommunens arbete i någon större utsträckning. 8 procent uppger att ramkonventionen påverkar kommunens arbete mycket eller väldigt mycket. För minoritetsspråkskonventionens del är motsvarande andel 4 procent. Endast 7 procent av kommunerna har en existerande handlingsplan eller en handlingsplan under framtagande för arbetet med nationella minoriteter. Av de kommuner som besvarar frågan om det finns områden där de behöver stöd när det gäller nationella minoriteter uppger 44 procent att det behövs på informationsområdet. 15 procent anser att de behöver stöd när det gäller utbildning av kommunanställda och 9 procent anser att det behövs när det gäller samråd. När det gäller att öka kännedomen om de nationella minoriteterna vill kommunerna även i detta sammanhang framför allt arbeta via information. 43 procent av kommunerna anger detta arbetssätt jämfört med 18 procent som vill arbeta med utbildning och 11 procent som vill arbeta via samråd. När det gäller områden där kommunen uppger att det finns behov av utbildning svarar 29 procent konventionerna, 25 procent de nationella minoriteterna samt 10 procent minoritetsspråken. 2
3 Knappa hälften av kommunerna uppger att de vill (31 kommuner) eller kanske (68 kommuner) vill ingå i nätverk av kommunanställda som arbetar med nationella minoritetsfrågor. Slutsatser Resultaten av den gjorda enkätundersökning bekräftar den bild som tidigare framkommit vid nationell och internationell uppföljning. Kommunerna behöver generellt mer kunskap om Sveriges minoritetsåtaganden och de minoritetspolitiska målen. Åtagandena behöver konkretiseras och de nationella minoriteternas särskilda ställning behöver tydliggöras. Det behövs bättre verktyg för att synliggöra de nationella minoriteterna i landets kommuner. Det finns i en del kommuner en bristande medvetenhet om att det finns nationella minoriteter i den egna kommunen och vilka dessa är. En del av denna problematik kan dock förklaras med att det inte finns någon tillgänglig statistik rörande de nationella minoriteterna som kommunerna kan använda sig av. Samrådet på lokal nivå med de nationella minoriteterna i frågor som berör dessa grupper behöver förbättras. Samråd och en fungerande dialog med de nationella minoriteterna är en viktig förutsättning för förverkligandet av de minoritetsåtagandena och de minoritetspolitiska målen. De är också en förutsättning för att fånga upp de minoritetspolitiska behov som finns inom dessa grupper. Behoven och förutsättningarna skiljer sig mellan grupperna och enda sättet att kartlägga dessa behov är att påbörja en dialog med de berörda.
4 Bilaga. Sammanställning av svar 1. Vilka nationella minoriteter känner ni till att det finns i er kommun? 1% Inga 1% Judar 12% Vet inte 14% Tornedalingar 10% Romer 25% Sverigefinnar 25% Samer 12% 2. Inom vilka områden arbetar kommunen med frågor som rör de nationella minoriteterna? 13% Utbildning 25% Annat 11% Hälso- och sjukvård 6% Barnomsorg 14% Äldreomsorg 15% Kultur 13% Media 3%
5 3. Samråder kommunen med de nationella minoriteterna när beslut ska fattas som rör dessa grupper? Alltid 4% 13% Ofta 9% Inte alls 50% Ibland 24% 4. Om svaret på fråga var ibland, ofta eller alltid: På vilket sätt samråder kommunen med de nationella minoriteterna? Formaliserade möten 13% 48% Spontana möten 12% Telefonkontakt 12% Annat 7% Skriftlig kontakt 8% 5. Har kommunen ett utbyte med andra kommuner i hur de arbetar med frågor som rör de nationella minoriteterna? Väldigt ofta 1% Ofta 3% 5% Ibland 29% Inte alls 62%
6 6. På vilket sätt påverkar ramkonventionen kommunens arbete? Väldigt mycket 2% 13% Mycket 6% Inte alls 36% Lite 43% 7. På vilket sätt påverkar minoritetspråkskonventionen kommunens arbete? Väldigt mycket 1% Mycket 3% 14% Inte alls 43% Lite 39% 8. Har kommunen en handlingsplan för arbetet med nationella minoriteter? Ja 3% Under framtagande 4% 4% Nej 89%
7 9. Om ni svarat "under framtagning" på fråga 8: När beräknas handlingsplanen vara klar? Om en månad Om tre 0% månader 0% Om sex månader 3% 97% 10. Finns det områden som rör de nationella minoriteterna inom vilka kommunen upplever sig behöva stöd? 32% Samråd 9% Utbildning av kommunanställda 15% Information 44% 11. Hur skulle kommunen vilja arbeta för att öka kännedomen om de nationella minoriteterna i kommunen? 24% Annat 4% Samråd 11% Utbildning 18% Information 43%
8 12. Inom vilka områden anser sig komunen vara i behov av utbildning? De historiska minoritetsspråken 10% Annat 3% De nationella minoriteterna 25% 16% Inget 17% Konventionerna 29% 13. Vill kommunen, för utbyte av erfarenheter, ingå i ett nätverk av kommunanställda som arbetar med nationella minoritetsfrågor? 3% Ja 14% Kanske 31% Nej 52%