ISBERGET II EFTER VALET KAN INGEN HÖRA DIG SKRIKA: INGA BESKED OM SKATTERNA I RÖDGRÖNA VALPLATTFORMEN RÄKNA MED REJÄLA SKATTEHÖJNINGAR.

ISBERGET II EFTER VALET KAN INGEN HÖRA DIG SKRIKA: INGA BESKED OM SKATTERNA I RÖDGRÖNA VALPLATTFORMEN RÄKNA MED REJÄLA SKATTEHÖJNINGAR.

HUR MYCKET HÖGRE BLIR SKATTEN VID RÖDGRÖN VALSEGER? HUR HÖG BLIR SKATTEN? I takt med att valet i september närmat sig har de Rödgröna partierna successivt krympt sina förslag till skattehöjningar. Beror det på en verklig förändring av deras ambitioner på skatteområdet, eller är det istället valtaktiska skäl som dikterar deras skattepolitiska program? Vi menar att skattehöjningarna vid en rödgrön valseger blir betydligt större än vad (S), (V) och (MP) hittills berättat för väljarna och att de redovisade skatteförslagen bara är toppen av isberget, av fyra skäl: 1: Underfinansiering. Med tanke på de 33 extra miljarderna i nya satsningar som presenterades i de Rödgrönas valmanifest finns det god anledning att granska partiernas tidigare förslag, särskilt då valprogrammet är tyst när det gäller besked om skatterna. De nya ofinansierade satsningarna är nästan dubbelt så stora som de förslag till skattehöjningar som (S), (V) och (MP) tidigare redovisat. Även de tidigare utgiftsökningarna var dessutom troligtvis underfinansierade. 2: Tidigare erfarenhet. I en tidigare rapport ( Isberg om babord ) har vi visat hur det gick förra gången det var maktskifte i Sverige från en borgerligt till Socialdemokratiskt ledd Regering. Då blev skattehöjningarna avsevärt högre än vad som framkom innan valet. 3. Egna uttanden. Särskilt Lars Ohly och Mona Sahlin är i offentliga uttalanden tydliga med att de skattehöjningar som hittills redovisats bara är början. 4. Ju närmare valet, ju mindre skattehöjningar. Till sist sammanfattar vi de förslag till utgifts- och skattehöjningar som lagts fram under de senaste åren. De bekräftar bilden av att vi kan vänta oss betydligt större höjningar av skatterna än vad (S), (V) och (MP) vill erkänna innan valet. 60 000 milj kr (S),(V),(MP), FÖRSLAG TILL SATSNINGAR OCH SKATTEFÖRÄNDRINGAR 45 000 milj kr 30 000 milj kr 15 000 milj kr 0 milj kr Nya satsningar Skatter (netto) Vårproposition Vårproposition + valplattform

SOCIALDEMOKRATERNA - VALET NÄRMAR SIG, DE UTLOVADE SKATTEHÖJNINGARNA KRYMPER Socialdemokraterna har kraftigt reducerat sina krav på återställda skattenivåer, och har nu nästan helt förlikat sig med jobbskatteavdraget, förutom när det gäller den s.k. miljonärsskatten, i praktiken en marginalskattehöjning på alla inkomster över 40 000 kronor. Från att ha förordat skattehöjningar på mer än 44 miljarder kronor netto år 2007 är man nu nere på mindre än hälften så mycket i föreslagna skattehöjningar, d.v.s. de drygt 18 miljarder kronor som förslås i de Rödgrönas vårmotion. 50 FÖRESLAGEN SKATTEHÖJNING (S), MILJARDER KRONOR 38 44 25 13 28 25 22 18 0 2007 2008 2009 2010 Gemensam VP 2010 MILJÖPARTET - ACCEPTERADE HALVERADE SKATTEHÖJNINGAR Även Miljöpartiet har kraftigt reducerat sina krav på skattehöjningar, men i (MP):s fall har det gått ännu snabbare än i Socialdemokraternas fall. Efter att under flera år ha förordat cirka 40 miljarder kronor i skattehöjningar har (MP) nu gått med på ett budgetförslag där skatterna höjs med 18 miljarder på två års sikt. 50 FÖRESLAGEN SKATTEHÖJNING (MP), MILJARDER KR 38 46 46 42 38 25 13 18 0 2007 2008 2009 2010 Gemensam VP 2010

VÄNSTERPARTIET - TAKTISK RETRÄTT Vänsterpartiet har till skillnad från Miljöpartiet en explicit skattehöjningsprofil och är mycket öppet med att de eftergifter partiet har behövt göra i skattepolitiken inför valet enbart är av taktisk natur. Partiet tvingades minska sina skattehöjningskrav med nästan 50 miljarder i och med de Rödgrönas våruppgörelse. 80 FÖRESLAGEN SKATTEHÖJNING (V), MILJARDER KR 60 75 75 66 55 40 20 0 2007 2008 2009 2010 Gemensam VP 2010 18 DEN RÖDGRÖNA REGERINGSPLATTFORMEN - EXTRA ALLT TILL ALLA Det talades inte mycket om skatter och finansiering i det Rödgröna valmanifestet det enda konkreta finansieringsförslag som nämns är att miljösatsningarna ska finansieras av högre energi- och miljöskatter. Inte heller gavs några nya besked om till exempel förmögenhetsskatten, en fråga där de Rödgröna varit oeniga. När det gäller nya satsningar var tydligheten större. I valplattformen utlovas sänkt resturangmoms, utökat ROT-avdrag, fler utbildningsplatser, kvalitetslyft i förskolan, högre A-kassa, fler jobb i skolan, mindre klasstorlekar, högre sjukersättning, högre studiemedel, slopad skatteklyfta för pensioner (dock slirar man fortfarande i språket kring hur det ska ske), fler anställda i vården, fler anställda i äldreomsorgen, maxtak för avgiften för äldreomsorgen, fler nattöppna dagis, flerspråkig äldreomsorg, fritt museiinträde, dataspelssatsningar, en idrottssatsning, 40 000 nya bostäder om året, satsningar mot vardagsbrott och organiserad brottslighet, ökad biogasproduktion, en elbilssatsning, och ytterligare 100 miljarder till en infrastruktursatsning med nya höghastighetståg och utbyggd kollektivtrafik. Listan är inte komplett. Hur hänger då valplattformen ihop med den gemensamma budgetmotion som (S), (V) och (MP) kom med i våras? Valmanifestet förklarar: I den gemensamma vårmotionen 2010 ligger skarpa förslag för statsbudgeten för 2011 och 2012 som alla är fullt ut finansierade. I denna regeringsplattform lägger vi nya skarpa budgetförslag för 2011 och beskriver våra reformambitioner för den kommande mandatperioden. Regeringsplattformen, vårmotionen och övriga överenskommelser bildar tillsammans grunden för en rödgrön regerings politik. Valmanifestet pekar med andra ord även det på betydande skattehöjningar efter valet, för att finansiera de nya mångmiljardsatsningarna, ovanpå de knappt 20 miljarder i skattehöjningar som de Rödgröna redan föreslagit.

DET SÄGER DE RÖDGRÖNA SJÄLVA OM SIN KURSÄNDRING Lo-tidningen: Är förändringen av skattesystemet så stor att den är omöjlig att ta tillbaka? Mona Sahlin: Ja, i ett budgetförslag går det inte, vare sig politiskt eller ekonomiskt. Men förändring är möjlig. De g jorde mycket på fyra år, det kan vi rödgröna också göra.... Det här valet handlar om att vinna principerna och värderingarna bakom skatterna, sedan kan vi gå vidare. Mona Sahlin, intervjuad av LO-tidningen, juni 2010 Vi kommer inte att sälja oss billigt. Vi kommer att vara tydliga med att vi vill gå längre än vad vi lyckats åstadkomma i det kortare perspektivet. Lars Ohly, intervjuad i Aftonbladet, maj 2010 "Det är bättre för hela samhällsutvecklingen att vi inte låter stor rikedom finnas. Vi ska minska klyftorna från olika håll", säger Lars Ohly och åsyftar skattehöjningar. (Intervju i DI 24/8). Hur sannolikt är det att de krympande kraven på skattehöjningar grundas i en verklig kursändring hos de Rödgröna när det gäller skatterna, med tanke på de stora nya satsningar som föreslås? För att kunna bedöma det är det särskilt viktigt att ta hänsyn till hur Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare själva motiverar sin kursändring. Det är också relevant att diskutera hur företrädare för de Rödgröna ser på den framtida utgiftspolitiken. Eftersom både Alliansen och de Rödgröna bundit sig till att sträva efter budgetbalans betyder det att utgiftsökningar är nära kopplade till skattehöjningar. På vissa områden är detta särskilt tydligt. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin har exempelvis sagt att regeringens ovilja att höja a-kassan är sataniskt, elakt och väldigt konservativt. Den alternativa politik som oppositionspartierna har föreslagit under senare år har byggt på stora utgiftsökningar och skattehöjningar jämfört med regeringens förda politik. Tidigare ville Socialdemokraterna att enbart stödet till kommunerna skulle öka med ytterligare 18 miljarder kronor. Utöver det krävde de betydligt högre utgifter till bland annat arbetsmarknadspolitiska program, utbildning, olika bidragsformer samt till a-kassan. Inför 2009 förde Miljöpartiet fram krav på att skatterna ska upp med hela 42 miljarder kronor till 2011. Bland annat skulle en kilometerskatt och höjd koldioxidskatt medföra ökade skatteintäkter med nära 23 miljarder kronor. Vänsterpartiet lade samtidigt fram ett förslag som innebar att utgifterna skulle höjas med nära 100 miljarder kronor extra jämfört med regeringen. I takt med att valrörelsen har närmat sig så har de tre partierna dock g jort en rejäl omställning. Det gemensamma program som har presenterats bygger på att skatterna och de offentliga utgifterna ökar med 18 miljarder kronor till 2012. Oppositionen har kommit att acceptera den allra största delen av jobbskatteavdraget, trots att den fortfarande starkt motsätter sig skattesänkningen. Mona Sahlin har förklarat: [Jobbskatteavdraget] har inte skapat några jobb, men det har skapat ökade klyftor. Vi kan inte backa bandet, men vi kan titta framåt. En central frågeställning är om oppositionens slimmade krav på utgifts- och skattehöjningar inför valet är trovärdiga. Planerar oppositionspartierna att inte backa bandet? Eller har man helt enkelt tonat ned sina ambitioner för att inte skrämma bort mittenväljare under valrörelsen?

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly har varit mycket tydliga med att man egentligen förväntar sig betydligt högre utgiftsökningar och skattehöjningar än 18 miljarder när man väl sitter i regeringsställning. Tidigare ville Ohly öppet driva en högskattekampanj under valrörelsen. Då sade han: Pär Nuder har sagt att man inte kan gå till val på höjda skatter, men det är dumheter. Folk är beredda att betala mer i skatt, om det går till rätt saker. Idag tycks Ohly ha gått över till Pär Nuders inställning, men handlar det om en riktig omläggning av politiken eller en anpassning till valrörelsens krav? VILKA SKATTEHÖJNINGAR KAN VI VÄNTA OSS? De skattehöjningar som genomförs först vid en Rödgrön valseger är de som aviserats innan valet. Troligtvis kommer dessa att ligga nära den Rödgröna skuggpropositionen från i våras. Det betyder en liten nedskalning av jobbskatteavdraget för de som tjänar över 40 000 kronor, en stor höjning av arbetsgivaravgifterna på unga, återinförd förmögenhetsskatt, och betydande höjningar av skatten på bränsle och energi. Exakt vilka skattehöjningar är det då som kan komma att dammas av när valet är avklarat och den första statsbudgeten klarats av? Dessa är enligt vår bedömning de fyra mest sannolika områden där skatterna kan komma att höjas ytterligare, givet den syn på skattepolitiken som de Rödgröna tidigare gett uttryck för: Ytterligare nerskalat jobbskatteavdrag Samtliga partier bland de Rödgröna har tidigare förordat betydligt större reduktioner (eller totalt avskaffande) av jobbskatteavdraget. Den position de Rödgröna intagit inför valet, d.v.s. en mindre nerskalning under rubriken avskaffat jobbskatteavdrag för miljonärer (i praktiken en skattehöjning för alla med en lön över 40 000 kronor i månaden), är radikalt mycket mindre än alla tidigare förslag kring jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget utgör dessutom knappt 80 procent av de skattesänkningar Regeringen genomfört. Den som vill öka skatteuttaget betydligt kommer därför att få det svårt att lämna jobbskatteavdraget orört. Tabell 1 - Föreslagen reduktion av jobbskatteavdraget, 2007-2010 (Miljarder kronor, netto) 2007 2008 2009 2010 VÅR 2010 Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 40 18 11 11 2 39 23-10 2 39 51 51 31 2

Återinförd fastighetsskatt och förmögenhetsskatt (Effekt nettointäkter) På fastighets- och förmögenhetsområdet är det stående inslaget återinförd förmögenhetsskatt, som alla Rödgröna partier föreslagit vid någon tidpunkt de senaste åren. Miljöpartiet övergav 2009 förslaget till återinförd förmögenhetsskatt, men fick ge med sig i frågan vid utarbetandet av den gemensamma valplattformen med (S) och (V). Tabell 2 - Föreslagna höjningar av skatt på fastigheter och förmögenhet, 2007-2010 (Miljarder kronor, netto) 2007 2008 2009 2010 VÅR 2010 Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 5 7 4 3 4 5 6 - - 4 5 11 11 4 4 Ytterligare rese-, flyg-, transport, och bränsleskatter. Särskilt Miljöpartiet har inte oväntat tryckt på för att höja skatten på energi, resande och transporter, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslagit mer begränsade skattehöjningar. Av vårpropositionen framgår det tydligt att Miljöpartiet har lyckats med att höja de två andra partiernas ambitioner när det gäller skattehöjningar på området. Tabell 3 - Föreslagna förändringar av skatt på flyg, transport, bränsle, energi, 2007-2010 (Miljarder kronor, netto) 2007 2008 2009 2010 VÅR 2010 Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 4 7 8 3 10 11 23 31 32 10 2 2 2 6 10 Höjda sociala avgifter Att avskaffa de nedsättningar i arbetsgivaravgifterna för unga och arbetslösa som genomförts de senaste åren är ett vanligt tema i de Rödgrönas skatteförslag. Effekten dämpas dock ibland av förslag till riktade sänkningar av de sociala avgifterna till småföretag. Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har kraftigt minskat förslagen till höjningar på området i och med det gemensamma budgetförslaget. Tabell 4 - Föreslagna höjningar av sociala avgifter (Miljarder kronor, netto) 2007 2008 2009 2010 VÅR 2010 Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 4 6 13 10 3 3 0 14 2 3 4 9 9 21 3

HUR STORA BLIR SKATTEHÖJNINGARNA - EGENTLIGEN? Det är särskilt när det gäller jobbskatteavdraget och de sociala avgifterna som innehållet i de Rödgrönas gemensamma budgetmotion skiljer sig åt från partiernas tidigare linje i skattefrågan. Jämfört med de tidigare förslagen har höjningen reducerats till en tiondel i (S) och (MP):s fall, och till en tjugondel för (V). Miljöpartiet har dock lyckats vinna över (S) och (V) när det gäller större ökningar av energi- och miljöskatterna. Med de genomsnittliga tidigare föreslagna höjningarna som ett mått på var partiernas egentliga ambitionsnivå ligger vad gäller skatterna förefaller det därför som troligt att vi kan räkna med betydligt större reduktioner av jobbskatteavdraget är vad som framgår av partiernas gemensamma förslag inför valet. Det betyder troligtvis en höjning med över 20 miljarder kronor. Det är även osannolikt att (MP) kommer att nöja sig med mindre skattehöjningar på energiområdet än de som gått igenom i vårmotionen. Den nya förmögenhetsskatten kommer troligtvis att genomföras som utlovat, då skatten i första hand föreslås för dess symbolvärde. När det gäller de sociala avgifterna kan vi med de tidigare förslagen som vägledning räkna med något högre höjningar än de vi ser i det gemensamma förslaget. Tabell 5 - Skattehöjningsförslag i genomsnitt innan gemensam budgetmotion (2007-2010) Jobbskatteavdrag Soc. avg. Energi, etc. Fast- / Förm. Socialdemokraterna (2007-2010) Miljöpartiet (2007-2010) Vänsterpartiet (2007-2010) Gemensam budgetmotion 20 8 4 5 18 5 24 3 43 11 2 8 2 3 10 4 Ett osäkerhetsmoment är fastighetsskatten, som är impopulär, men som förordas i sin gamla form av många ekonomer. Eftersom reformen (med ett tak för skatten och växling till en kommunal avgift) var i stort sett intäktsneutral blir de potentiella effekterna på den här typen av nettoberäkningar dock begränsad. Hur ska då dessa resultat vägas samman? Det är naturligtvis svårt att exakt bedöma hur styrkeförhållandena internt mellan (S), (V) och (MP) kommer att se ut efter en eventuell valseger. I vår modell har vi dock tilldelat Socialdemokraterna dubbelt så stor förhandlingstyngd som (V) och (MP). Det ger oss en ungefärlig modell av en situation där (S) har störst inflytande, men där de mindre partierna som brukligt ändå utövar oproportionerligt stort inflytande över politiken relativt sin röststyrka. Tabell 6 - Sannolika nettoskattehöjningar baserat på tidigare förslag Jobbskatteavdrag Soc. avg. Energi, etc. Fast- / Förm. Totalt Viktad medelskattehöjning 25 8 9 5 47 Forskare har tidigare pekat på att oppositionens budgetalternativ sannolikt är underfinansierat 1. Dessutom har de Rödgröna nu presenterat tiotals miljarder i nya reformer, utan att ge några nya besked i skattefrågorna 2. Totalt bedömer vi därför att risken är stor att skattehöjningarna vid en Rödgrön valseger hamnar betydligt högre än vad deras budgetalternativ visar. 1 FORES Policy Paper 2010:3, 2010-07-09 2 Se tabell 7.

Tabell 6 -De Rödgrönas gemensamma budgetförslag våren 2010, Skattehöjningar (Mkr) POST 2011 2012 Nerskalat jobbskatteavdrag höga inkomster Avskaffat RUT Höjda socialavg. ungdomar Höjda punktskatter Förmögenhetsskatt Höjd stämpelskatt jur pers Höjd skatt på vatten- och kärnkraft Höjd skatt på handelsgödsel Skatt på växthusgaser Höjd CO2-skatt Avfallsförbränningsskatt Trängselskatt Essingeleden Summa skattehöjningar 2 100 2 100 650 1 300 10 600 10 000 2 000 2 000 0 4 000 500 500 2 000 2 000 300 300 100 100 3 000 5 100 0 200 0 250 21 250 27 850 Höjt reseavdrag 150 300 Sänkt skatt för pensionärer Sänkta socialavg småföretag 2 500 2 500 2 000 6 000 Avskaffade socavg för unga arbetslösa Sänkt fordonsskatt bussar 750 100 750 100 Summa skattesänkningar 5 500 9 650 Netto 15 750 18 200

Tabell 7 -De Rödgrönas gemensamma förslag till satsningar utöver vårmotionen, Valmanifest 2010 (Mkr) POST 2012-2014 Sänkt moms restaurang och catering Innovationsprogram Miljöteknik Ungdomsavdrag Ökade resurser till DO Arbetsmiljö Sänkt maxtaxa i förskolan 30 timmars förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga Personaltäthet och kompetens i förskolan Ytterligare stimulans till barnomsorg på obekväm arbetstid Ökad lärartäthet i skolan Höjda studiemedel Förbättrade studiemedel för studenter med barn Framtidslyft Förbättrad kvalitet i SFI Undervisning på modersmål Bättre äldreomsorg - 11 äldrepolitiska förslag Elevhälsa i skolan Fri tandvård för unga Högre kommunersättning vid flyktingmottagande Kulturlyft (inkl. fri entré på museer från 2011) Handslag med idrotten Kemikalieinspektion Tankstationer för biogas Klimatavdrag Avskaffad pensionärsskatt Övriga reformförslag 5 600 100 100 600 10 250 2 100 550 1 500 100 900 1 520 90 450 100 100 800 170 300 130 1 000 500 10 30 500 9 400 5 910 TOTALT REFORMER UTÖVER RÖDGRÖN VÅRMOTION 32 700

Innan valet lovade (S) att bara höja skatten med 3,7 miljarder kronor. Allt annat var ren och skär lögn. Efter valet 1994 höjdes skatten med 70 miljarder kronor under en mandatperiod. Läs mer om det i vår rapport Isberg om babord.