Tillsammans för ett varmare Göteborg! ÅRSREDOVISNING 2016

Tillsammans för ett varmare Göteborg! ÅRSREDOVISNING 2016

Innehåll Inledning... 5 Om Göteborgs Räddningsmission... 6 Insamling/volontär... 8 Hemlöshet och social exkludering... 12 Utsatta EU-medborgare... 16 Gatukyrkan... 22 Agora kvinnoverksamhet... 24 Solrosen... 28 Barn och familj... 34 Boende... 40 Arbete och sysselsättning... 44 KONTAKT HUVUDKONTOR Göteborgs Räddningsmission Nordhemsgatan 12 413 27 Göteborg Telefon: 031-712 12 00 E-post: info@raddningsmissionen.se www.raddningsmissionen.se facebook.com/raddningsmissionen @raddningsmissionen räddningsmissionen @RM_gbg ANSVARIG UTGIVARE Emil Mattsson PROJEKTLEDARE Judit Habbe FORMGIVARE Judit Habbe OMSLAGSBILD Stina Gränfors stinagranfors.se MEDARBETARE Stina Gränfors (foto) Katja Rangstam (foto) Jennie Danielsson (skribent) Lars Lovén (skribent)

Tillsammans bygger vi broar! Murarnas år är det vad framtidens historiker kommer att kalla 2016? Året då britterna röstade för att lämna EU, året då Trump blev amerikansk president på sitt löfte om att bygga en mur mellan USA och Mexiko och året då nästan alla svenska partier stod förenade bakom den svenska regeringens andrumspolitik inga fler flyktingar över våra gränser. Detta murarnas år påverkade vår organisation år 2016. Mest tydligt kanske när det gäller de ensamkommande ungdomarna. När vi startade boendena för ensamkommande fanns det framtidstro i luften. Ungdomarna vi välkomnade var motiverade att snabbt integreras och bli en del av Sverige. Men under 2016 året skedde stora försämringar i lagstiftning och praxis. Plötsligt var det inte givet att man skulle få stanna i Sverige vilket medförde en stor oro och osäkerhet. Att man längtar efter murar när man känner oro är en naturlig reaktion. Samtidigt tror vi som organisation verkligen på att göra det motsatta, att istället bygga broar och skapa relationer. Det är ingen enkel uppgift eftersom det kräver att man möter det okända istället för att försöka skydda sig ifrån det. I gengäld genererar det något som är oändligt värdefullt i ett samhälle: tillit och gemenskap. Mest konkret kanske brobyggandet under året som gick var när vi i samverkan med flera olika församlingar i Göteborg organiserade för frivilliga relationer mellan ensamkommande ungdomar och svenska familjer eller enskilda personer. Totalt fick cirka 150 ungdomar en fadder eller fadderfamilj under året relationer som kom att betyda mycket både för de ensamkommande och för familjerna. Men också i alla andra verksamheter arbetar vi ständigt med att bygga broar och gemenskaper: när vi äter frukost med hemlösa på Vasagatan, när vi sätter upp inkluderande teaterföreställningar tillsammans med människor i social utsatthet, när vi firar soppmässor i Matteuskyrkan och Betlehemskyrkan och när vi har våra regelbundna tacoskvällar med familjer i Solrosens verksamhet. Du möter ännu fler exempel på Räddningsmissionens brobyggare i vår Årsredovisning för 2016. Vi är stolta och tacksamma över alla som är med oss och bygger! Avslutningsvis, låt oss påminna oss om den tro som Räddningsmissionen vilar på. En tro som till sitt väsen bygger broar och river murar. Paulus formulerar det tydligt när han skriver: Här är inte jude eller grek, slav eller fri, kvinna eller man alla är vi ett i Kristus. Världens indelningar av människor är i det perspektivet ganska ointressanta. Det viktigaste är att vi som människor alla är ett och lika inför Kristus. Låt oss se varandra med de ögonen. Vi hoppas och ber att 2017 får vara ett år där det byggs fler broar än murar. Nu mer än någonsin är det viktigt att arbeta för gemenskap, samverkan och samtal. Låt oss alla bli brobyggare för en mänskligare och rättfärdigare värld! EMIL MATTSSON Direktor Göteborgs Räddningsmission emil.mattsson@raddningsmissionen.se JOAKIM HAGERIUS, Ordförande Göteborgs Räddningsmission joakim.hagerius@saron.se

Göteborgs Räddningsmission med människor för människor FÖRSAMLINGAR - KYRKOR GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION STIFTELSER Organisation Uppdrag KOMMUNER OCH ANDRA MYNDIGHETER PRIVATGIVARE Göteborgs Räddningsmission är en ideell förening. Som idéburen organisation inom det sociala området investeras allt eventuellt överskott tillbaka in i verksamheten. I vår medarbetarstab har vi anställda och volontärer. De frivilliga insatserna förstärker vårt arbetssätt genom sitt engagemang, sin erfarenhet och sin kompetens. Värdegrund Vår verksamhet bygger på en kristen värdegrund, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Den kristna grunden är en drivkraft till att lindra människors nöd och ger inspiration till att främja ett rättfärdigt samhälle. Kyrkan och den kristna tron kan också bidra till att skapa positiv förändring i människors liv. Oavsett vilka värderingar som råder i samhället kommer vi att vilja möta varje människa som skapad av Gud, oändligt älskad och oändligt värdefull. Vår organisation är öppen för alla. Huvudsaken är att man vill arbeta utifrån organisationens värdegrund och riktning. Vårt uppdrag är att vara en katalysator för socialt engagemang. I skärningspunkten mellan kyrka och samhälle vill vi utveckla och arbeta med modeller i syfte att upprätta människor och bidra till en positiv samhällsutveckling. RÄDDNINGSMISSIONEN SKA VERKA FÖR SITT ÄNDAMÅL GENOM: DIAKONAL HANDLING DIAKONAL OPINIONSBILDNING DIAKONAL MOBILISERING Ekonomi IDÈBURNA ORGANISATIONER Det är tack vare gåvor och bidrag från privatpersoner, företag, församlingar, stiftelser, kommuner och myndigheter som vi kan fortsätta bedriva vår verksamhet. Vi är mycket tacksamma för alla bidrag och samarbeten, stora som små. Den totala omsättningen under 2016 var ca 136 miljoner. FÖRETAG Samverkan Om Göteborg ska bli en varmare stad måste vi arbeta tillsammans. Därför samverkar vi med alla personer och aktörer som vill ungefär samma saker som oss. Exempel på samverkanspartners är Social resursförvaltning inom Göteborgs stad, kristna församlingar inom alla samfund, andra idéburna organisationer och företag. Huvudmän VOLONTÄRER Göteborgs Räddningsmission har för närvarande 23 kristna församlingar i Göteborg med omnejd som våra huvudmän. Målet är att genom gemensamma värderingar och stärkt samverkan vara en organisation som verkar för att det diakonala arbetet i göteborgsområdet växer. Vi ser gärna fler huvudmän som aktivt delar våra värderingar. 90% mycket nöjda medarbetare! 90% av våra medarbetare är i hög grad, eller mycket hög grad, nöjda med oss oss arbetsgivare. (Tradewell november 2016) 12% En organisation ansluten till svensk Insamlingskontroll får ha max 25% i administrativa kostnader. Räddningsmissionen har 12%, vilket vi är mycket stolta över! 1952 startades stiftelsen Hjälp åt hemlösa - Göteborgs Räddningsmission. I huset på Husargatan i Haga kunde man få ett värmande mål mat eller ett par bättre begagnade skor. I Göteborgs hamn kunde man övernatta i en av Fyrbåksexpressens sovtågsvagnar. FINANSIERING 2016 73% Vårdersättning/hyresintäkter 12% Insamlade medel 11% Bidrag 4% Övriga intäkter Ambassadörskap I hjärtat av Göteborgs Räddningsmission arbetar medarbetare och volontärer. Eftersom vi är en insamlingsorganisation och bedriver flera av våra verksamheter baserade på gåvor och i samverkan med andra är det extra viktigt att vi är goda ambassadörer. Det goda ambassadörskapet kännetecknas av tillit, engagemang och glädje. TiIlsammans gör vi skillnad! 6 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION INTRODUKTION ÅRSREDOVISNING 2016 7

INSAMLING/ VOLONTÄR PRIVAT- PERSON PENGAR Månadsgivande eller enstaka gåvor via bankgiro, postgiro, swish och sms. Engagemang från hjärta till hjärta. VÅRA GÅVO- FINANSIERADE VERKSAMHETER Arbete för att motverka och förebygga hemlöshet Varje dag kommer 120-150 gäster till Caféet på Vasagatan. De flesta har någon form av missbruksproblem, psykisk ohälsa eller socialt utanförskap. Här finns diakon och annan personal till hands för samtal och stöd. Läs mer på sid.14. Solrosen, för barn som har en förälder i fängelse På Solrosen får barn och vuxna sätta ord på vad de tänker och känner om att en familjemedlem är frihetsberövad. Här får man ställa frågor och prata om sådant man funderat på. Läs mer på sid. 28. Hjälp till utsatta EUmedborgare Vår öppna förskola och familjecenter hjälper barn att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Här får de en trygg plats att vara på, stimulans och människor som ser och bejakar deras grundläggande behov. Läs mer på sid. 16. FÖRETAG TID Volontärarbete i form av praktisk hjälp, kunskap, fadderskap mm. Många av våra verksamheter bygger helt på att vi får resurser i form av tid, pengar och gåvor från privata givare, företag, stiftelser och fonder. Det är detta engagemang som gör att vi tillsammans kan skapa ett varmare Göteborg där alla får plats och kan leva ett värdigt liv. Kvinnor utsatta för prostitution och trafficking Vi arbetar uppsökande med att träffa kvinnor som befinner sig i prostitution och människohandel. En kväll i veckan möter vi dessa kvinnor på en trygg plats där de får möjlighet att samtala över en smörgås och något varmt att dricka. Läs mer på sid. 24. TRYGGT GIVANDE Vår organisation är kontrollerad och godkänd av Svensk Insamlingskontroll, följer FRII:s kvalitetskod och är granskad och godkänd av Givarguiden. STIFTELSE/ FOND NATURAGÅVOR Mat, kläder, möbler, leksaker mm, via vårt logistikcenter i Mölndal. Plus mycket annat... Våra insamlade medel och våra volontärtimmar används också för andra aktiviteter som till exempel läxhjälp, integrationskvällar, fängelsebesök mm. 8 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION INSAMLING/VOLONTÄR ÅRSREDOVISNING 2016 9

INSAMLING VOLONTÄR Mitt volontärarbete är veckans höjdpunkt! -Det är så givande att vara volontär. Man får så mycket uppskattning utan att anstränga sig speciellt mycket. Många aktiviteter tillsammans med Svenska Mässan och Gothia Towers VI har ett brett och givande samarbete med Göteborgs Räddningsmission. Vi skänker överbliven mat till caféet på Vasagatan, vi samlar in julklappar på Gothia Towers och vi köper råvaror från Björlanda Prästgård till vår restaurang Upper House och mycket mer. Petra Löfås, Hållbarhetsansvarig på Svenska Mässan och Gothia Towers Spotify målade och möblerade vårt café för hemlösa Spotify är en av årets nya företagsvänner. Under hösten har de engagerat sig i vårt café på Vasagatan där vi serverar frukost fyra dagar i veckan. De har hjälpt till med målning av en vägg och även lagat och serverat frukost under ett antal fredagar. Dessutom har Spotify skänkt helt nya möbler; bord, stolar och fåtöljer till caféet. En välbehövlig uppfräschning av vårt populära café som både gäster och anställda gläds åt. Det är en förmån för oss att vara med och bidra. Vi vill utveckla vår sociala ansvarsagenda och vara en del av lösningen på de utmaningar som vårt samhälle står inför. Förutom att vi stödjer Göteborgs Räddningsmission ekonomiskt så delar vi även med oss av vår tid. Alla anställda har möjlighet att jobba 8 timmar per år som företagsvolontär. Många hos oss ser det som en förmån. Räddningsmissionen har en bra verksamhet och det är roligt att vi får möjlighet vara med och bidra. Susann Dutt, Quality Manager & Sustainability Specialist, Business Planning, Göteborgs Hamn Det säger Sandra Nygårds, som är volontär på 35:ans jourboende. Där lagar hon mat och umgås med gästerna en dag i veckan. -Jag fixar allt från pannbiff till Tikka Masala. Och så hänger jag med gästerna framför TV:n. Vissa vill prata och andra vill vara för sig själva. För mig handlar det om att finnas där, att vara en medmänniska, säger Sandra. Sandra Nygårds, volontär på 35:an 450 volontärer medverkade under 2016 med matlagning, servering, läxhjälp, fängelsebesök, integrationskvällar och mycket mer. Stort tack till er! Second Hand-butiken i Västra Frölunda som Erikshjälpen driver tillsammans med oss, är ett populärt volontäruppdrag. Överskottet från försäljningen går till Solrosens verksamhet. 180 personer sökte volontäruppdrag hos oss under 2016. 74% av dessa var kvinnor. STÖD OSS! BLI MÅNADSGIVARE Ett enkelt och smart sätt att ge ett kontinuerligt stöd. Läs mer om hur du gör på raddningsmissionen.se/ manadsgivare-autogiro Tillsammans gör vi Göteborg varmare! SKÄNK DIREKT Skänk ett valfritt belopp direkt via swish. Ange gärna i meddelanderutan om du vill rikta din gåva till ett specifikt ändamål. Swish: 900 044 41 Plusgiro: 90 04 44-1 Bankgiro: 900-4441 16 miljoner samlade vi in under 2016. Det är 2,3 miljoner mer än 2015. Stort tack till alla som varit med och bidragit! Joachim Lundell Insamlingsansvarig joachim.lundell@ raddningsmissionen.se Fiskebäcksloppet motionslopp med många vinnare På nationaldagen, den 6 juni, arrangerades Fiskebäcksloppet tre hamnar för andra året i rad. Det blev än en gång en löparfest för både barn och vuxna där startavgifterna oavkortat gick till våra barnverksamheter Solrosen och Öppna förskolan. En ideell arbetsgrupp med koppling till Fiskebäcks missionskyrka och Fiskebäckskyrkan stod bakom planeringen av loppet och tack vare dem, övriga volontärer och löpare samlades hela 340 000 kr till våra barnverksamheter! Vill du bli volontär? Se våra lediga uppdrag på www.raddningsmissionen.se/bli-volontar Vill du som företag göra en volontärinsats, kontakta: Cia Hansson Volontärenheten cia.hansson@ raddningsmissionen.se 10 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION INSAMLING/VOLONTÄR ÅRSREDOVISNING 2016 11

HEMLÖSHET & SOCIAL EXKLUDERING Hemlöshet kräver kreativa lösningar Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag när man är hemlös. Särskilt svårt och drabbande är det för barnfamiljer. -De lösningar som finns idag är ofta kortsiktiga. Det kan handla om hotell eller korttidsboenden och där är det inte så lätt att till exempel läsa läxor, säger Annika Ström-Öberg, boendechef och hemlöshetsstrateg och ansvarig för området Hemlöshet och Social exkludering. Under 2016 ökade antalet hemlösa i Göteborg och vad man också kunde se var att antalet barn som lever i hemlöshet med sina föräldrar har ökat. -Det här är en ny grupp som vi behöver nå, och därför har vi startat ett projekt som heter Hjärterum där vi riktar oss till villaägare och fastighetsägare för att få dem att upplåta en källare som kan byggas om till en lägenhet eller kanske en Attefallsstuga. Vi vill mobilisera göteborgare till att ge plats åt en hemlös barnfamilj. Orsakerna till den ökade hemlösheten bland barnfamiljer är bostadsbrist i kombination med ökad fattigdom. -Risken att de barn och unga som växer upp på detta sätt hamnar i socialt utanförskap är överhängande och där har Räddningsmissionen en viktig roll att spela genom att finnas med i det förebyggande arbetet, säger Annika Ström Öberg. HEMLÖSHET & SOCIAL EXKLUDERING BETYDANDE FRAMSTEG Startat projekt Hjärterum - med målet att hitta ytor hos privatpersoner som kan hyras ut till personer med akuta boendebehov t.ex. hemlösa barnfamiljer. Vi har blivit bättre på att upptäcka nya grupper bland personer i hemlöshet och påbörjat arbete för att förändra situationen för de delvis nya målgrupperna papperslösa och barnfamiljer i hemlöshet LÅNGSIKTIGT MÅL Ingen ska behöva sova ute i Göteborg, vi ska skapa och stötta strukturer som främjar social inkludering och positiva gemenskaper. 23 826 frukostar Under 2016 serverade caféet för hemlösa frukost vid 195 tillfällen till totalt 23826 personer vilket ger ett snitt på 122,2 besökare per tillfälle. Ungefär 10% av dem var kvinnor. En annan grupp där hemlösheten ökar är de papperslösa vilket är en följd av de strängare asyllagarna. -Hur vi ska möta den här gruppen kommer att vara en av de stora utmaningarna i år. -En ljuspunkt finns i statistiken och det är att antalet vräkningar har minskat. Det är positivt. Det är viktigt att jobba förebyggande mot vräkningar. För att kunna hjälpa människor i hemlöshet måste vi tänka nytt och våga vara kreativa. Annika Ström Öberg Boendechef & Hemlöshetsstrateg annika.strom-oberg@raddningsmissionen.se Vi läste i en debattartikel i GP att Räddningsmissionen sökte utrymme i vanliga villor. Våra barn är utflugna sedan några år tillbaka och nu är vi mitt uppe i att renovera vårt förråd bakom köket till en lägenhet. Det känns meningsfullt att någon som verkligen behöver en bostad ska flytta in. Kanske en hemlös barnfamilj. Familjen Göransson i Fiskebäck 42 Rättvis teater har arbetat med 4 olika grupper och haft totalt 42 workshops. Totalt 65 olika individer har deltagit. 50 stolar, 8 bord och 5 fåtöljer. Under 2016 fick caféet helt nya möbler av Spotify. 12 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION HEMLÖSHET & SOCIAL EXKLUDERING ÅRSREDOVISNING 2016 13

HEMLÖSHET & SOCIAL EXKLUDERING Teater som en kraft att påverka sitt liv RÄTTVIS TEATER är finansierat av medel från Arvsfonden. Med kreativa gruppaktiviteter söker deltagarna strategier för att bearbeta egna upplevelser av rättvisa, förtryck och utanförskap. Vi riktar oss främst till unga eller samsjukliga personer i hemlöshet. Syftet är att deltagarna ska hitta strategier för att hantera sin situation och stärka sin känsla av egenmakt. Under 2017 kommer en grupp som kallar sig Sociala aspektteatern att påbörja ett samarbete med universitetets utbildning för framtida socialarbetare. Manifestation mot hemlöshet 17 oktober är FNs dag för utrotande av världsfattigdomen. Det uppmärksammade vi genom ett fackeltåg och en manifestation som arrangerades tillsammans med Göteborgs stad och Frälsningsarmén. I Göteborg ser vi ökade klyftor mellan människor som tar sig uttryck i att många lever under allt svårare levnadsförhållanden. Så många som 968 vuxna och 512 barn lever sitt liv i akut hemlöshet under 2016, ett liv som är hårt och svårt att organisera. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. För mig är det här caféet helt livsavgörande. Jag har gått hit varje dag i 4-5 år, jag har ingen annanstans att ta vägen. Här känner jag mig alltid välkommen. Kenny, gäst på caféet Caféet en öppen mötesplats CAFÉET är en öppen och tillgänglig mötesplats för personer som lever i olika typer av utsatthet. 2016 har vi mött alltfler asylsökande och papperslösa. Vissa möter vi bara en gång, andra blir återkommande gäster. Att erbjuda bra och nyttig information, något att äta och medmänskligt stöd utan tidsbokning är centralt. På caféet arbetar en diakon och socialarbetare som möter personer med vitt skilda behov. Ensamma människor, fattiga, personer i hemlöshet, personer med beroende eller psykisk ohälsa, våldsutsatta kvinnor och papperslösa småbarnsföräldrar. I utsatta situationer väcks också många andliga frågor. I caféets samtalsrum finns tid och möjlighet att prata om detta med vår diakon. Var ska du sova i natt? Året på ÖVERNATTNINGSBOENDET 35:AN inleddes med en utökning av fyra platser under vintern. En utmaning för både personal och gäster då utrymmena är trånga och under renovering. Vi har sett en ökad psykisk ohälsa bland våra gäster. Andelen nyanlända har ökat. Deras huvudsakliga problem är att de genomgått en separation och blivit av med bostaden. Trots utmaningar och gäster vars situation verkar hopplös har vi delat många fina stunder i köket över en kopp kaffe. 35:AN FICK ETT DIPLOM UTAV EN GÄST. Tack, för att ni vid återkommande tillfällen under 2016 har bistått mig med värme och omtanke under en mycket fragil period i mitt liv. Utan ert stöd och er omtanke hade jag haft en mycket svårare period. 14 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION HEMLÖSHET & SOCIAL EXKLUDERING ÅRSREDOVISNING 2016 15

UTSATTA EU-MEDBORGARE En akut fråga som diskuterats i hundratals år Att hålla intresset uppe för en fråga som under flera hundra år varit akut är inte lätt. -Det finns många stora frågor som kräver intresse, men det gäller att inte ställa utsatta grupper mot varandra, säger Ulrika Falk, verksamhetsledare för området Utsatta EU-medborgare. Hon jobbar ständigt med att hitta nya samverkansformer. -Det vi sett i Göteborg är att med hjälp av god politisk vilja har det varit möjligt att komma framåt. Många utsatta har hittat bättre vägar in i samhället och vissa har också hittat bättre vägar tillbaka till sitt hemland. UTSATTA EU-MEDBORGARE BETYDANDE FRAMSTEG Konferensen Utsatta EU-medborgare som vi arrangerade i oktober 2016 samlade 300 deltagare från hela Sverige. En viktig del av konferensen var målgruppen som konferensen handlade om; utsatta EU-medborgare och deras egen organisation. På konferensen deltog människor med romsk bakgrund i ett parallellt mobiliseringsspår med målet att hitta former för självorganisering. Att själva göra sin röst hörd är nästa steg för att bryta social exkludering. Under 2017 ska Ulrika och hennes medarbetare samverka med krafter i Malmö för att upprätta en liknande dialog med de styrande där. -När man arbetar med att minska utsattheten minskar också till exempel hatbrotten. Att stötta de utsatta EU-medborgarna handlar dels om den akuta nöden som innebär att de behöver tak över huvudet, mat och pengar till det nödvändigaste och dels handlar det om att skapa långsiktiga förändringar. -Vi vill stötta den här gruppen till att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Vi har inte alltid svaren, men genom att ställa rätt frågor kan vi hjälpa dem att hitta sin lösning. Här jobbar vi mycket med familjen som en enhet, säger Ulrika Falk. Utbildning är en nyckel i arbetet med att skapa förändring. På Räddningsmissionens öppna förskola arbetar man skolförberedande och de som söker sig dit kan få hjälp att få in sina barn på en skola. -Vi jobbar med att stärka upp på flera håll. I alla insatser vi gör strävar vi efter att skapa sammanhang för den här gruppen. Ulrika Falk Verksamhetsledare, Utsatta EU-medborgare ulrika.falk@raddningsmissionen.se Förutom akut hjälp med mat och bostad arbetar vi också med att skapa långsiktiga förändringar i familjers och människors liv. 14 familjer I nära samverkan med 10-talet kyrkor i Göteborg kunde vi under 2016 erbjuda boende i husvagnar till 14 barnfamiljer som lever i utsatthet. Familjerna har under vinterns kallaste månader fått tillgång till ett mindre otryggt boende under en period vilket gör det lättare för många att planera och hitta sätt att investera i sin egen situation. 64 barn mötte vi i vår verksamhet Öppna förskolan i åldrarna 0-17 år förra året. Öppna förskolan fungerar som ett familjecenter som länkar vidare till skola, sociala insatser och vård. ABC Ca. 30 elever kommer varje vecka till vår kurs i svenska i Matteuskyrkan. Utbildningen blir ett första steg för långsiktig förändring. 16 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION UTSATTA EU-MEDBORGARE ÅRSREDOVISNING 2016 17

UTSATTA EU-MEDBORGARE Utbildning - ett första steg för långsiktig förändring Tillsammans med tidningen Faktum ordnar Po Drom en KURS I SVENSKA. För deltagarna, som ofta har en kort skolgång bakom sig och ibland är analfabeter, är kursen ett första steg i att lära känna det svenska samhället. Ett viktigt mål med kursen är att ge en positiv upplevelse av utbildning; att det är något att sträva efter för sig och sin familj. Genom att förmedla ett nytt sätt att se på utbildning kan vi stärka individen och bidra till långsiktig förändring. Po Drom - Vi är på väg! Projektet PO DROM finansieras av FEAD, fonden för de som har det sämst ställt, med målgruppen EU-medborgare i ekonomisk och social utsatthet. Målet med projektet är att skapa social inkludering genom fältarbete och kunskapshöjning i direkt dialog med målgruppen. Områden vi berör är bland annat sjukvård, boende, ekonomi och juridik. Unikt för projektet är att vi har fältarbetare som talar både rumänska och romani och fungerar som brobyggare. Husvagnssamverkan har inspirerat många på andra orter i Sverige och visar att det är möjligt att hitta alternativ i samverkan trots snårig och begränsande lagstiftning Vi drömmer om en bättre framtid ÖPPNA FÖRSKOLAN är ett samverkansprojekt mellan flera församlingar och Göteborgs Stad. De barn vi möter lever utan sina grundläggande rättigheter tillgodosedda och vistelsetiden i Sverige varierar. Vi vill erbjuda en verksamhet som bidrar till att barnens hälsa och välmående ökar samt skapa förutsättningar för att barnens relation till utbildning ska stärkas. Öppna förskolan fungerar som ett familjecenter som länkar vidare till skola, sociala insatser och vård. Vi har medarbetare som talar både romani och rumänska vilket är en förutsättning för arbetet. Glädjande nog kan vi konstatera att de barn vi möter går i skola i mycket högre utsträckning än de gjorde tidigare, både i Göteborg och vid hemvändande! OPINIONSBILNING! Vi skapar påverkansarbete byggt på erfarenheter - varje dag i skolan gör skillnad! Alla barn ska ges tillgång till sina mänskliga rättigheter! Familjer vi möter via Öppna Förskolan får socialt stöd och ökad tillgång till sina mänskliga rättigheter Husvagnen betyder att jag vet var jag ska sova med mina barn, jag behöver inte vara rädd och det ger mig som mamma lite mer trygghet Församlingar parkerar husvagnar och bygger broar I samarbete med församlingar runtom Göteborg driver Göteborgs Räddningsmission ett projekt som ger de mest behövande familjerna tillgång till boende i en husvagn under vinterhalvåret. En husvagn betyder att familjen vet var de bor under flera månader, vilket gör hela tillvaron mer förutsägbar och innebär att barnen får lättare att gå i skola. Församlingarna som huserar husvagnarna på sina parkeringar och tomter ger familjerna en mänsklig kontakt och bygger viktiga broar in i det svenska samhället. Konferens med fokus på samverkan I oktober organiserade Göteborgs Räddningsmission tillsammans med ett tiotal medarrangörer återigen en konferens på temat utsatta EU-medborgare. Konferensen är en viktig mötesplats för aktörer med olika bakgrund, inriktningar och ingångar i frågan. Vi är övertygade om att samverkan mellan dessa är helt avgörande för att på sikt bryta fattigdomsproblematiken som ligger bakom utsattheten bland romerna och andra grupper. Konferensen, som lockade nästan 300 deltagare och medverkande från alla samhällssektorer, innehöll föreläsningar och seminarier och lyfte både nationella och internationella exempel på insatser kring utsatta EU-medborgare. 18 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION UTSATTA EU-MEDBORGARE ÅRSREDOVISNING 2016 19

UTSATTA EU-MEDBORGARE ULRIKA FALKS OCH DANIEL ÅMANS TIPS FÖR FRAMGÅNGSRIKT FÄLTARBETE. Arbeta med delaktighet Vi arbetar med medarbetare från målgruppen och det är helt avgörande för att vi ska förstå problematiken men också för att de ska kunna vara med och påverka. Jobba långsiktigt Våga tänk längre. Fast du har en begränsad situation så tänk ett steg längre. Man möter inte 800 år av förtryck och utanförskap på en vecka eller ens tio veckor, utan man får jobba väldigt långsiktigt. Våga pröva De vi träffar kan ha jättebra idéer och om de förslår något kan vi tänka att finns det något sätt vi kan börja prova lite och se om det går att ordna på något sätt. Det är inte så farligt. Fältarbete ska ge EU-medborgare egen röst Utsatta EU-medborgare i Sverige behöver inte bara akut hjälp. I projektet Po Drom vill Göteborgs Räddningsmission visa dem vilken service de har rätt till och lyssna på deras egna behov. Man kan inte göra undantag för någons mänskliga rättigheter. Man kan inte säga att bara för att du tillhör en viss folkgruppen kan du inte utnyttja den här servicen. Det måste vi hamra in, trots att det är hårdare tider, säger Ulrika Falk som är verksamhetsledare för utsatta EU-medborgare på Räddningsmissionen. Med sig har hon Daniel Åman, som är projektledare för Po Drom, Mobila Team, ett projekt som Räddningsmissionen driver. Po Drom betyder på väg på romani och projektet går ut på att stödja utsatta EU-medborgare i Sverige, i praktiken ofta romer från Rumänien och Bulgarien. Kärnan är klassiskt fältarbete, att söka upp folk där de är, på gator och boplatser, och länka in till saker som de har rätt till som vård, omsorg skola och så, säger Daniel Åman. Runt det här arbetet blommar det upp nya behov när man pratar med människor. De nämner saker som svenskkurser, juridisk information och annan samhällsinformation, säger Ulrika Falk. Po Drom startade 2015 och finansieras av FEAD, en ny EUfond som ska hjälpa kontinentens allra fattigaste. Pengarna ska inte gå till nödhjälp utan till kunskapshöjande insatser. Det kan innebära etiska dilemman i kommuner där det inte finns så mycket akut hjälp. Men i Göteborg, där det enligt Ulrika och Daniel finns en god politisk vilja, ger det Räddningsmissionen möjlighet att jobba på det sättet man helst vill, nämligen långsiktigt. Man möter ju inte 800 år av förtryck och utanförskap på en vecka, eller på tio. Man får jobba och jobba och inte räkna med resultat med en gång, säger Daniel Åman. Många av de människor vi möter kommer från väldigt fattiga förhållanden, har knappt någon utbildning, dålig koppling till samhället i sitt hemland och ingen koppling alls till samhället här. Då behöver de få hjälp med att planera och att formulera sig. Sedan kanske de får syn på sina rättigheter och sina barns rättigheter. Ett exempel är hur föräldrar som gått en kurs i svenska i projektet och knappt lärt sig något, senare ändå kämpat för att sätta sina egna barn i skolan. Då ser man att det hänt något på vägen, även om vi inte riktigt fattat hur det gått till, säger Daniel Åman och tillägger: Ska vi prata om riktigt långsiktiga visioner vill vi att den allra fattigaste befolkningen i Rumänien skaffar sig en egen röst, och på ännu längre sikt hittar någon slags integration i Europa. Man möter ju inte 800 år av förtryck och utanförskap på en vecka, eller på tio. Man får jobba och jobba och inte räkna med resultat med en gång. Po Drom kom till på initiativ av Räddningsmissionens romska medarbetare. De hade naturliga kontaktytor med EU-migranterna och berättade om vilka insatser de tyckte behövdes. De har också sett till att målgruppen har kunnat vara med och påverka projektets inriktning. Det är en väldigt stor fördel för oss att vi är en ideell organisation och inte en kommun. Vi kan möta målgruppen på ett helt annat sätt. Och om vi får nya utmaningar kan vi gå tillbaka till våra församlingar och se om det finns någon som kan det här. Vi kan räcka upp handen och be om hjälp på ett sätt som man inte kan i kommunen, säger Ulrika Falk. Skickar man ut ett meddelande om att vi behöver hålla öppet i natt för det är tio minus, nu behöver vi snabbt ha tio personer, då kommer det tio personer, säger Daniel Åman. Det finns en stark tradition och omsorg bland våra huvudmän att ställa upp för utsatta människor och det gör det väldigt tacksamt att arbeta här, säger Ulrika Falk. 20 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION UTSATTA EU-MEDBORGARE ÅRSREDOVISNING 2016 21

GATUKYRKAN Diakon på Göteborgs Räddningsmission Vid entrén till cafét på Vasagatan finns ett diakonrum där vår diakon Eva Erlandsson tar emot många besök varje dag. Samtalen i rummet handlar om hemlöshet, fattigdom, ensamhet och missbruk. Under året har vi sett en förändring i att många fler asylsökande och papperslösa besöker oss. Genom möten och samtal försöker vi hjälpa, för många betyder det mycket att ha någon att gå till. Eva följer också med som stöd till socialtjänsten, sjukvården, migrationsverket och liknande. I uppdraget som diakon ingår även kontakt med våra huvudmän. Soppmässan gudstjänst med låga trösklar Det är tisdag och SOPPMÄSSA I MATTEUSKYRKAN. Vi börjar med att äta tillsammans. Soppan smakar utmärkt, den är kokad av räddningsmissionens arbetstränare tidigare under dagen. Ett tiotal volontärer är engagerade i dukning, servering och att ta hand om gäster. När vi möter verkligheten blir vi hela människor Daniel Korol är missionärsbarn med norska föräldrar. Han är uppväxt i Pakistan och har efter ett antal år utomlands landat som pastor i Matteuskyrkan i Majorna. Denna kväll har en hemlös man sagt att han vill spela. Efter betraktelsen går han upp på estraden. På ett runt bord har han lagt sin jacka med fodret uppåt. Där har han placerat några glas, vaser och en kastrull. Han ber en tyst bön, och gör sedan en fin ljudimprovisation med hjälp av några sushipinnar. Alla i kyrkan lyssnar med stor respekt. Senare tar vi nattvard och ber tillsammans. Någon tar emot barfota, någon gråter och vill ha förbön, vid ett bord pratas bara arabiska. Soppmässan är en gudstjänst med låga trösklar. Det är lätt att vara med även om man inte är kyrkvan. För många är den en stund av värdighet och hopp. 67 soppmässor arrangerade vi tillsammans med Betlehemskyrkan och Matteuskyrkan i Majorna. VAD BETYDER GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION FÖR MATTEUSKYRKAN? Räddningsmissionen har mycket som behövs i kyrkan; professionalitet, resurser, kompetens och vi har lokaler, människor och en längtan efter en bättre värld. Vi brinner för samma sak. Att fångna människor ska bli fria, att flyktningar ska få ett värdigt liv. Det är det Jesus pratar om. Att det finns ett annat sätt att vara människa. Vi är Räddningsmissionen och Räddningsmissionen är vi. Vi hör ihop. Under en vecka i Matteuskyrkan pågår mycket verksamhet som Göteborgs Räddningsmission driver. Arbete med fattiga EU-medborgare, arbetsträning, integrationsarbete och soppmässor m.m. När jag hade fått jobbet som pastor i Matteuskyrkan fick jag höra att jag kommer att jobba mycket ensam. Men så har det verkligen inte blivit. Om jag vill vara ensam kan jag inte vara här, för hit kommer så många på besök. Den här kyrkan är inte bara för medlemmar utan för alla. Daniel studerade tidigt teologi och blev pastor och lärare inom UMU (Ungdom med uppgift). Jag har sett mycket av världen och jobbat mycket med utsatta människor, bl a på ett pojkhem för gatubarn i Sydafrika. Med den bakgrunden är det viktigt för mig att jobba i en kyrka med ett stort socialt arbete. Att bjuda in till en värdig plats och ge det bästa vi har. FINNS DET NÅGRA NACKDELAR MED ATT SLÄPPA IN SÅ MYCKET UTSATTHET I SIN KYRKA? Räddningsmissionens verksamheter utmanar mig som människa. I min tro, i mitt förhållande till min nästa. Det kan vara lite obehagligt. Men när vi ser och möter verkligheten, inte lever i vår bubbla, då blir vi hela människor. Varje vecka firas en soppmässa i Matteuskyrkan. Daniel medverkar som pastor vid ungefär hälften av kvällarna. I soppmässan känner jag att jag kan vara mig själv, äkta och ärlig. Smärta för oss människor samman. Och jag har också smärta. Jag är väl i och för sig äkta och ärlig annars också, men i soppmässan är jag det på ett ärligare sätt. Andlig vård i kriminalvården NAV-PASTORERNA på Göteborgs Räddningsmission har ett mycket speciellt uppdrag. Varje vecka gör de besök på häkte och anstalt för samtal och gudstjänst med de intagna. Tillfällena är välbesökta och uppskattade förmedlare av hopp i en stundtals hopplös vardag. Samtalen öppnar dörren till bräckliga livsöden och i berättelsen blir livet mer synligt. Samtalen där orden bryts och delas är en stor del i NAVpastorernas tjänst. 170 gudstjänster anordnades av NAV-pastorerna på häktet under 2016. Efter detta samtal har en tung börda lyfts från mina axlar Intern i väntan på dom 22 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION GATUKYRKAN ÅRSREDOVISNING 2016 23

AGORA KVINNOVERKSAMHET Trygghet och värdighet som mål AGORA KVINNOVERKSAMHET En viktig pusselbit i arbetet med att stötta kvinnor som hamnat i prostitution har fattats. Men i december 2016 föll den på plats. -Vi har sett att vi behöver ett skyddat boende för den här gruppen kvinnor och så blev det. Nu har vi ett boende på en hemlig plats med rum för tre personer som, under en begränsad tid, kan få bo där, säger Yvonne Dahlin, verksamhetsledare för Agora kvinnoverksamhet. Tanken är att kvinnorna i ett tryggt boende ska kunna fundera över möjligheten att lämna prostitutionen, något som inte är enkelt. -I många fall är det kriminella män som styr kvinnorna. Och det är inte så lätt att tänka klart när man står mitt i det. Men här ska de i värdighet kunna fundera på det här sakerna. BETYDANDE FRAMSTEG I slutet av 2016 startade vi Göteborgs första skyddade boende för kvinnor. Boendet Ruth har plats för tre kvinnor som under en begränsad tid får stöd i att nå förändring. Arbete med kvinnor i människohandel och prostitution har utvecklats och fått större medial uppmärksamhet. I februari hölls konferensen Handelsvara Människa med syftet att sprida kunskap och bygga nätverk i frågor som rör människohandel. Konferensen samlade ca 150 deltagare. -Alla ska kunna leva ett liv i trygghet, frihet och värdighet. Det här är något så basalt att man ibland blir chockad över att man ska behöva arbeta med detta. Under förra året har Yvonne och hennes medarbetare kunnat se att nya grupper hamnat i prostitution och annan typ av människohandel. Det handlar om utsatta EU-medborgare och ensamkommande flyktingbarn. -Även 2017 kommer vi att hålla en konferens om människohandel. En av dagarna riktar vi mot gymnasieungdomar för att motverka att personer i den åldersgruppen hamnar fel. Mycket av arbetet inom Agora kvinnoverksamhet handlar om att informera människor om lagar och rättigheter och man jobbar brett med informationsarbete. Där har Räddningsmissionen nytta av sina stora kontaktytor. -Vi ger utbildning och information till ungdomar i asylprocessen om hedersrelaterat våld och kvinnlig könsstympning. Vi har det senaste året träffat 350 unga och deras gode män. De är inbjudna till våra mötesplatser och vi informerar även på våra egna boenden för ensamkommande. Yvonne Dahlin Verksamhetsledare, Agora kvinnoverksamhet yvonne.dahlin@raddningsmissionen.se 350 ungdomar har under året fått utbildning om konsekvenserna av hedersrelaterat våld och kvinnlig könsstympning. Vi har också utbildat sjukvårdspersonal och gode män m.fl. omkring dessa frågor. 150 personer deltog i Konferens Handelsvara människa. Vi spenderade 47 nätter av aktivt fältarbete i Rosenlundsområdet för att möta människor. Varje natt har vi mött mellan 5-20 kvinnor. Vi har brett 950 mackor och bryggt 94 liter kaffe till tisdagsnätterna i Engelska kyrkan. 24 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION AGORA KVINNOVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2016 25

AGORA KVINNOVERKSAMHET Vi flyttar fram positionerna mot människohandel Vi fortsätter arbetet mot alla former av sexuell exploatering. Var går gränserna? Finns det frivillig prostitution överhuvudtaget? Under året har vi föreläst och berättat om vår verksamhet för studenter, på arbetsplatser och konferenser och i februari arrangerade vi KONFERENSEN HANDELSVARA MÄNNISKA tillsammans med Reningsborg och Bilda för att nå medvetenhet i ämnet. Vi har även certifierats som aktör i NSP (nationellt stödprogram för hjälp till offer för människohandel) hos Länsstyrelsen. Även det operativa arbetet har vuxit. Förutom det uppsökande arbetet där vi en natt i veckan tar emot kvinnor för fika och SAMTAL I ENGELSKA KYRKAN öppnade vi under hösten HOS MAJA, en hemtrevlig lägenhet där vi varje vecka hjälper kvinnor med samtal, med planering inför framtiden och med att samla mod i kontakter med myndigheter. I slutet av året startade även det SKYDDADE BOENDET RUTH med plats för tre kvinnor som under en begränsad tid får stöd i att nå förändring. Ställer ni in en säng här hos er så skulle jag flytta hit direkt. Det känns som man är hemma. Hos Maja är vår lägenhet i Majorna som fungerar som en mötesplats för utsatta kvinnor. Agora kvinnoverksamhet är aktiva i många nätverk, bl.a. KVINNOKEDJAN Ett nätverk med mer än 35 organisationer som arbetar med goda mötesplatser för kvinnor. RISK & UNG RISK Arbetar för att motarbeta kvinnlig könsstympning. ASYLBYRÅ VÄSTRA GÖTALAND Föreningen för juridisk rådgivning i asyl och flyktingfrågor i Västsverige. GRC Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering - en antidiskrimineringsbyrå för västra Sverige CIVILA PLATTFORMEN MOT MÄNNISKOHANDEL Nätverk med 30 tal ideburna organisationer i Sverige som på olika sätt arbetar för att tillsammans stoppa människohandeln. Rä t igheter kunskap & relationer! Många ensamkommande barn och ungdomar har med sig en annorlunda syn på jämställdhet och flickorna är ofta omedvetna om sina rättigheter. Därför har vi under året gett utbildning och information om svenska regler och lagar kring bl.a. hedersvåld, barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Mer än 350 ungdomar har utbildats och finns fortfarande i våra nätverk, flera av dem har också fått individuellt stöd. Vi jobbar även med frågan i flera viktiga nätverk och har varit med och utvecklat nätverket Kvinnokedjan. 26 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2016 27

SOLROSEN Större fokus på barns rätt Solrosen är Räddningsmissionens verksamhet för barn och unga med en frihetsberövad familjemedlem. Vad skulle du göra om du fick veta att en klasskamrat hade en förälder i fängelse? Den frågan ställde Solrosen på en frågevägg på gymnasiemässan förra året. -Vi har nu en hög med flera hundra post it-lappar där det står saker som att de skulle försöka lyssna och hjälpa, att ingen ska skämmas, att det inte är ett barns fel om en förälder är frihetsberövad. Kan man prata om det här bland barn och unga borgar det för positiva effekter i framtiden, säger Line Fuchs, verksamhetsledare för Solrosen, Hon menar att för barn och unga är det många gånger mer självklart än för vuxna att prata om att livet kan se ut på olika sätt. Under förra året utökade Solrosen och startade verksamhet i Borås i samarbete med Erikshjälpen, Länsförsäkringar och Pingstkyrkan. Line Fuchs ser fram emot att utveckla arbetet där. SOLROSEN BETYDANDE FRAMSTEG Under 2016 har Solrosen startat upp en lokal verksamhet i Borås. Uppstarten har möjliggjorts i samverkan med Erikshjälpens stiftelse, Länsförsäkringar och Pingstkyrkan i Borås. Ett flertal individuella klientkontakter är upprättade och goda samarbeten med andra aktörer är inledda vilket borgar för en god utveckling av verksamheten. Under 2016 har verksamheten nått fler barn och familjer än tidigare, vilket gett ett ökat inflöde av nya samtalskontakter. Samarbetet med Kriminalvården har kunnat utökats och förstärkts i och med att Solrosen beviljats statsbidrag från kriminalvården under 2016. 712 samtal genomförde Solrosens verksamhet under 2016. Av dem var 221 vuxensamtal, 192 barnsamtal och 299 samtal inom kriminalvården. Solrosen har funnits i Göteborg i 17 år och under 2017 ska man ta in en extern utvärderare för att mäta effekten av arbetet och den sociala nyttan. Solrosen ska också fokusera ännu mer på barns rättigheter. Medvetenheten om att barn är egna individer med rättigheter behöver öka i samhället i stort. Kriminalvården har tagit fram en handbok för hur man jobbar med barnperspektiv och barns rättigheter och Line Fuchs vill förvissa sig om att den verkligen används. Mötesplatsen: 15-34 besökare/tillfälle. Öppen verksamhet där barn och vuxna kan träffa andra i en liknande livssituation, vilket avlastar och minskar känslan av ensamhet. 2016 åkte 35 barn och föräldrar på Solrosläger, fördelat på ett familjeläger och ett barnläger för barn från 7-12 år. -Vi vill att man ska se till så att den implementeras. Och vi behöver öka medvetenheten om den här gruppen barn och unga inom till exempel skolan. Line Fuchs Verksamhetsledare, Solrosen line.fuchs@raddningsmissionen.se 274 tacoportioner serverades på Solrosen under 2016. 28 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION SOLROSEN ÅRSREDOVISNING 2016 29

SOLROSEN Det kändes inte så bra, det kändes som jag saknade min pappa fast jag var där. Det kändes som att jag saknade honom fast han satt bredvid mig. Expansion som gynnar målgruppen Det har varit ett spännande år på SOLROSEN med både expansion och utveckling. Vi har bland annat startat en helt ny verksamhet i Borås som fått positiv respons från myndigheter, föreningar och målgrupp. Våra tjänster är fortsatt efterfrågade och Solrosen är en viktig aktör som samlar polis, socialtjänst, kriminalvård och skola i samarbeten där barnens rättigheter och behov lyfts och synliggörs. 8 årig pojke om ett besök i fängelse Citatet ovan visar på vikten av att barn får möjlighet att ha en realistisk bild av sin frånvarande förälder. Går det lång tid utan kontakt, finns risken att föräldern idealiseras eller demoniseras på ett sätt som senare kan bli väldigt problematiskt för barnet. En familjemedlems frihetsberövande är aldrig ett enskilt lidande för barnet kan det innebära utanförskap, stigmatisering och ökad risk för psykisk ohälsa och kriminalitet. Solrosen ger stöd för barn och ungdomar som har eller har haft en familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård. Vårt mål är att möta målgruppens behov på bästa sätt och vi utvärderar och utvecklar därför kontinuerligt våra metoder och arbetssätt. Sedan 2016 erbjuder vi t.ex. spädbarnsmassage för anhöriga med spädbarn hemma samt mammor med medföljande barn på anstalt, för att stärka anknytningen mellan barn och omsorgsperson. OPINIONSBILDNING! Genom föreläsningar, workshops och informationsspridning är vi en röstbärare i frågor som rör barn till frihetsberövade föräldrar/syskon. 30 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION SOLROSEN ÅRSREDOVISNING 2016 31

Civilsamhället bör vara en tydlig egen kraft som samspelar med övriga aktörer i samhället. Vi har erfarenhet av samverkan mellan idéburen och offentlig sektor sedan 1950-talet. Arne Nilsson, en av Räddningsmissionens grundare, framför tågvagnar som skänkts av statens järnvägar. Vagnarna blev Fyrbåksexpressen ett ställe där man kunde få gemenskap, en bit mat och en säng. När det offentliga och frivilligorganisationer ska samarbeta kan det vara svårt att hitta en form som passar, där båda parterna kan komma till sin rätt. En lösning som blivit allt mer populär de senaste åren är samverkansformen IOP - Idéburet Offentligt Partnerskap. Göteborgs Räddningsmission var tidigt ute och har idag sju IOP inom områdena hemlöshet, utbildning, utsatta EU-medborgare och ensamkommande barn och unga. För oss är IOP ett nytt svar på behov som vi ser i vår omvärld, men det bygger också på en längtan att göra skillnad, säger Sandra Stene, som är verksamhetsstrateg på Göteborgs Räddningsmission. Människor vill organisera sig och vill samverka, men det kan vara svårt om det inte finns en ram för hur det ska gå till. Modellen togs fram 2010 av Forum idéburna organisationer med social inriktning, och bygger på tanken att kommun och föreningar ska kunna utveckla och driva projekt tillsammans, som jämbördiga parter. I och SANDRA STENE IOP-avtal ett dynamiskt partnerskap som passar Räddningsmissionen INGELA ANDERSSON I ett Idéburet offentligt partnerskap kan ideella krafter lösa problem tillsammans med det offentliga. Men det är fortfarande en form under utveckling och utan tydlig reglering. med flyktingkrisen fick den ett uppsving, då man tvingades att leta efter ett sätt att samverka som kunde lindra situationen. Det var en fördel för oss inom kommunen att ha en form för att göra något tillsammans, säger Ingela Andersson, som är utvecklingsledare på enheten för stöd till social ekonomi i Göteborg och som ägnar mycket av sin tid åt IOP. Den idéburna organisationen får tillgång till våra funktioner och vi får tillgång till alla deras volontärer och engagemang. Dessutom har exempelvis Räddningsmissionen en helt annat status bland utsatta människor, som kanske hellre vill träffa någon därifrån än någon från kommunen, säger Ingela Andersson. Forum har också satt upp vissa kriterier för att man ska kunna ingå ett partnerskap, som att det sker på initiativ av den idéburna organisationen och verksamheten inte detaljstyrs av kommunen. Och så det kanske viktigaste för att det ska vara juridiskt hållbart: att det inte finnas en marknad eller konkurenssituation att vårda. Jag tror att vår organisation kommer mer till sin rätt i en IOP, där det krävs att man är följsam och rörlig, än i en upphandling, som är mer styrd och där lägsta pris ofta är viktigast. Vår främsta styrka i ett IOP är våra mervärden, det kan vara våra volontärer, nätverk eller huvudmän, säger Sandra Stene. I den förra regeringens Utredning för ett stärkt civilsamhälle som lämnades in till kulturdepartementet i början av 2016 konstaterar utredaren Dan Ericson att man bör se till så att... civilsamhället och dess organisationer tillåts utgöra en tydlig egen kraft som samspelar med övriga aktörer i samhället. Det finns flera utredningar som kommit fram till det. Sen säger han inte att IOP det är det bästa, men det han förespråkar passar väldigt bra in på IOP, säger Sandra Stene. Nu har också de första studierna av IOP kommit. På Karlstads universitet har man undersökt ett IOP för ensamkommande och sett att organisationsformen lett till en effektivare användning av medel och större möjligheter att anpassa sig efter målgruppen. Men också att det är svårt att hitta bra vägar för kommunikation i ett större partnerskap. Liknande erfarenheter har Sandra Stene gjort. Uppföljningen är en stor utmaning. Ibland är man kanske sju olika idéburna organisationer tillsammans med en eller två offentliga aktörer. Tänk dig de systemen för kvalitetsuppföljning! Hur ska man presentera ett samlat resultat? Man kanske inte ens är överens om hur det gått. Dessutom är det fortfarande inte helt fastställt hur IOP får användas. Det finns egentligen ingen lag som reglerar IOP utan det finns snarare ett juridiskt utrymme mellan lagen om offentlig upphandling, stadsdelsreglerna som behandlar bidragen och kommunallagen. Så man får hitta det utrymmet. Men än så länge har det inte testats i någon domstol, säger Ingela Andersson. Möjligen kommer gränsdragningarna att bli tydligare snart. Ett IOP med Allingsås kommun och Bräcke diakoni har anmälts till Konkurrensverket av Svenskt Näringsliv, men beslut har inte fattats än. Osäkerheten gör att en del skulle vilja att det reglerades i lag, men Ingela Andersson är inte säker på att det skulle vara en fördel. Jag vet att Forum vill att IOP ska regleras, men jag vet inte om jag tycker det. Vi har en tradition av att luta oss mot väldigt specifika lagar och om det inte står något så gör vi inget. Så jag kan vara lite orolig för att det blir för snävt. För vår del tror jag att det skulle underlätta om det kom en lag, säger Sandra Stene, men jag tror också att det kommer att behövas nya samarbetsformer för att exempelvis inkludera näringslivet. Vi är vana vid att det offentliga har ett stort grepp om välfärdssektorn, så det kommer nog att ta ett tag innan vi kan hitta dit. 32 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION IOP-AVTAL ÅRSREDOVISNING 2016 33

BARN & FAMILJ Goda relationer där någon lyssnar och tar sig tid -Relationer utgör grunden för själva livet, säger Jenny Axebrink, verksamhetsledare för området Barn och Familj. Hennes ansvarsområde utökades förra året till att omfatta två nya verksamheter; konsulentstödda familjehem och fadder som vänder sig till ensamkommande flyktingbarn. Under året har tolv barn fått ett familjehem och 130 barn en fadder. -Att få bli sedd och lyssnad till, att ha någon att vända sig till, det är livsviktigt. Visst tycker barnen att det är roligt med aktiviteter, men det som många uttryckt är vikten av att någon lyssnar och tar sig tid. Jenny Axebrink är glad över allt det som faddrar och familjehem åstadkommit, men ser också den stora utmaning som kommer i och med de striktare regler för asylsökande som införts. Hon pekar på det att barnen nu blir uppskrivna i ålder, får avslag på asylansökningar och att avvisning väntar många. -Det engagemang som vi är så glada över blir till en sorg när barnen inte får stanna. Hon konstaterar att det inte blev som hon och medarbetarna tänkt sig, men ser samtidigt att arbetet haft en starkt opinionsbildande effekt. -Alla som engagerat sig och fått förståelse för människor på flykt och de i sin tur blir opinionsbildare. De har öppnat upp och de förstår att inte låta rädsla diktera villkoren. Samtidigt är det många barn som får stanna. -Nu ska vi fortsätta skapa goda förutsättningar och goda relationer för dem som blir kvar, säger Jenny Axebrink. Jenny Axebrink Verksamhetsledare, Barn och Familj jenny.axebrink@raddningsmissionen.se Att vara fadder eller familjehem handlar om att dela vardagen och bygga goda, långsiktiga relationer. BARN & FAMILJ BETYDANDE FRAMSTEG Startat upp två nya verksamheter, familjehem och fadder som har skapat relationer och bidragit till integration för ensamkommande barn. Producerat och spridit metodmaterialet Sjung språket. Ledarhandledning och skiva med sånger för att lära sig svenska genom att sjunga. Tagit fram och börjat implementera ett arbetsmaterial utifrån Räddningsmissionens barnrättsprinciper för att stärka barns rätt i våra verksamheter. 12 ensamkommande barn och ungdomar har fått ett familjehem under 2016. 172 Under 2016 genomförde vi 172 st intervjuer med potentiella faddrar 130 personer tog sig an uppdraget att bli fadder till ett ensamkommande barn i Göteborg. 10 skolor i Göteborg lät under 2016 sina klasser delta i Barnrättsäventyret - en utbildning för att öka barns kunskap om barnkonventionen och deras rättigheter. 34 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BARN & FAMILJ ÅRSREDOVISNING 2016 35

BARN & FAMILJ Här finns min svenska familj! Flera gånger i veckan bjuder vi in till olika former av mötesplatser. Det är t.ex. KVINNOGRUPPEN som ses för samtal och skapande i Bergsjön och ÖPPET HUS som finns i Matteuskyrkan i Majorna. Då finns volontärer, nysvenskar, asylsökande och studenter på plats för att tala svenska, fika och göra något kul tillsammans. För många av deltagarna på våra mötesplatser blir detta den enda platsen där de träffar svenskar för samtal, frågor och dialog. I utvärderingen som vi hade i december ville majoriteten ha mer samhällsinformation och träffas oftare! Någon skrev här finns min svenska familj. OPINIONSBILDNING! Genom information och personliga relationer med ungdomarna blir faddrarna röstbärare i frågor som rör ensamkommande flyktingungdomar. Utbildning på olika villkor I våra verksamheter möter vi ensamkommande ungdomar som längtar efter att lära sig mer och som spenderar sena kvällar med sina läxor. Här finns också unga vuxna som kämpar med att få utbildningen att funka trots utmaningar utanför skolmiljön. Vi arbetar med utbildningssatsningar som ger barn, unga och vuxna kunskap och verktyg för livet. Men för att kunna ge detta behöver vi möta dem där de är. Därför arbetar vi bland annat med att: Låta skolbarn som besöker projektet BARNRÄTTSÄVENTYRET leka sig till kunskaper om sina egna rättigheter. Ett överskott av kärlek och ett ledigt rum Våra uppstartskvällar för faddrar har varit efterlängtade möten både för faddrarna och för ungdomarna. Relationer som grund för integration! Vi får stötta och vandra med en 16-åring som nyfiket öppnar upp för en helt ny värld, där hjärnan slår volter, erövrar ett nytt språk och hittar nya sätt att tänka Familjehem på Räddningsmissionen Ge stöd till ungdomarna på FRAMTIDSSPÅR, inte bara i utbildningen utan också i svårigheter som kan ligga till hinder för utbildningen. Genom volontärer ge ensamkommande ungdomar stöd i LÄXLÄSNING utifrån sina unika behov, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan. FAMILJEHEMSVERKSAMHETEN 2016 startade vi konsulentstödd familjehemsvård vilket innebär att vi utreder, handleder och stöder familjer som öppnar upp sitt hem för ett ensamkommande barn. Vi är mycket tacksamma och stolta över att få handleda familjehem som inte nöjer sig med att erbjuda en sängplats utan också längtar efter att ge en kärleksfull och trygg familjemiljö där ungdomarna får växa och må bra. Under året som gått har vi gett 12 killar ett nytt familjesammanhang att landa i! FADDERVERKSAMHETEN startades i januari 2016 och har sedan dess intervjuat, utbildat och matchat 130 faddrar med ensamkommande ungdomar. Att vara fadder innebär att skapa en relation till en ung människa som flytt till Sverige utan sina föräldrar. Under detta första år med fadderverksamheten har vi fått se prov på att personliga relationer kan ge nytt hopp i en tuff situation, en känsla av tillhörighet i det svenska samhället och ha stor betydelse för ungdomarnas språkinlärning. Under våren började erfarenheterna från fadderverksamheten ge ringar på vattnet och vi blev kontaktade av Uddevalla kommun som visade intresse för att starta en liknande verksamhet. Samtalen resulterade i en uppstart av fadderverksamhet i Uddevalla i oktober 2016. Arbetet, som finansieras av medel från Länsstyrelsen, är igång och de första ungdomarna runt omkring i Uddevalla kommun har nu fått fadder! Kan vi inte ha Karibu flera gånger i veckan? Mycket av det Göteborgs Räddningsmission gör handlar om att möjliggöra överlevnad: att ha någonstans att bo, mat att äta, kläder på kroppen och stöd i svåra livssituationer. Men att få utforska, utvecklas och ha roligt är inte något som vi ser som en bonus när allt annat finns på plats; även det är ett grundläggande behov hos oss människor! Därför har vi under många år använt musik och kultur som viktiga verktyg i våra verksamheter. Att sjunga, spela, dansa, måla eller skriva ger barn och unga i våra verksamheter nödvändiga vardagspauser och nya sätt att sätta ord på sitt liv och sina känslor när det är svårt att prata. Dessa uttryck jobbar vi med i musikgrupper som KARIBU i Bergsjön, kulturskolan SVÄNGDÖRREN i Lövgärdet och musikverksamhet på Solrosen. Vi har dessutom lanserat vår första musikvideo under 2016! 36 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BARN & FAMILJ ÅRSREDOVISNING 2016 37

BARN & FAMILJ Åtta principer för barnens rätt Vårt arbete ska inte styras av att vi tycker synd om vissa barn och vissa grupper, utan vi måste tänka att alla barn har samma rättigheter. Vi måste vara stenhårda på det! BARNRÄTTSPRINCIP! Möten i Ögonhöjd Vi möter barn med respekt och med närvaro i mötet. BARNRÄTTSPRINCIP 2 Delaktighet Barn är delaktiga, på riktigt, i beslut som rör dem, kring utformning av verksamhet, miljö och aktiviteter. Nu när till exempel EUmedborgare kommit hit och deras barn inte har rätt till utbildning här, då måste vi vara hårda med att jo, alla barn har rätt till utbildning, det ska inte vara något slags omskrivning av det utan så är det bara, säger Linus Torgeby som är utvecklingsledare för barn och unga. Under 2016 har Göteborgs Räddningsmission fördjupat sitt arbete med barnrättsfrågor. FN:s barnkonvention ska genomsyra hela verksamheten, inte bara i mötet med barn utan även när arbetet är riktat till vuxna och i det interna arbetet. Räddningsmissionen har arbetat med frågorna sedan tidigare och formulerat åtta barnrättsprinciper som bygger på FN:s barnkonvention. Men i och med den stora mängden ensamkommande flyktingbarn, EU-medborgare med familjer och asylsökande familjer som kom till Sverige blev behovet allt större, så förra året tog man fram ett arbetsmaterial kring de åtta principerna för att se till att de blir en integrerad del av verksamheten. Vi vill fläta ihop vad Jesus sa om barn med det barnkonventionen säger, och jag tycker att synsätten går väldigt väl att förena. En artikel i barnkonventionen som vi arbetar särskilt mycket med är artikel tre, säger Linus Torgeby. Den handlar om barnens bästa i främsta rummet och lyder: När vuxna fattar beslut som rör barn skall de se till barnets bästa. Det betyder att de vuxna alltid skall tänka på vad som är bra för barn och hur beslutet kommer påverka dem. Barnet skall få det skydd och den omvårdnad som de behöver. Det lyfter vi i nästan varje princip. Det handlar inte om Sveriges bästa eller Räddningsmissionens bästa eller någon annans bästa, det är barnens bästa som vi ska titta på i första hand. Rent praktiskt kan det handla om sådant som att varje barn har rätt till kontakt med sina föräldrar, och hur man ska hantera det när det rör sig om ensamkommande flyktingbarn. Det är ju tydligt att barnen har rätt till den kontakten. Vissa har redan kontakt med sina föräldrar och vet var de finns, andra inte. Vi kan till exempel säga att de har rätt till ett telefonsamtal varannan vecka till exempel och då ska Räddningsmissionen bekosta det på något sätt, även om det blir dyrt. Men principerna ska inte bara gälla i det direkta arbetet med barn, utan ska finnas med i allt arbete. Vi har också verksamheter där barn inte är målgruppen, och kanske inte ens ska vara det, som i kaféet för hemlösa. De människorna är vuxna, men de har ändå barn i sin närhet, och vi vill få in ett barntänk även i ett sådant arbete. Och principen om medarbetare handlar om hur vi som anställda ska ha det. Hur tänker vi kring föräldraledighet? Om någon behöver ta hand sjuka barn, hur ser cheferna på det? Där ska också barnens bästa komma i första rummet. Linus Torgeby är utvecklingsledare för barn och unga, Göteborgs Räddningsmission. BARNRÄTTSPRINCIP 5 Miljö Miljöer i våra verksamheter där barn vistas ska vara tillgängliga, säkra och inbjudande för barn i alla åldrar. BARNRÄTTSPRINCIP 6 Information Information som berör barn ska ges på ett sätt som barnet kan förstå och som är anpassat till barnets ålder BARNRÄTTSPRINCIP 4 Vi lyssnar Vi skapar förutsättningar för barn i alla åldrar att uttrycka sig i olika former och vi är beredda att lyssna på och ta barnen på allvar. BARNRÄTTSPRINCIP 7 Kontinuitet Verksamhet som riktar sig mot barn ska sträva efter att vara organiserad så att barnet tillförsäkras kontinuitet BARNRÄTTSPRINCIP 3 Medarbetare Medarbetare som möter barn i våra verksamheter ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan ha förståelse för barnets behov och situation. BARNRÄTTSPRINCIP 8 Utveckling I de verksamheter som riktar sig till barn ska vi verka för att skapa möjlighet att utvecklas och stärkas 38 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BARN & FAMILJ ÅRSREDOVISNING 2016 39

BOENDE Boenden som ger trygghet i en osäker värld Räddningsmissionen driver boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning, olika former av boendestöd och boenden för ensamkommande barn. Gretchen Olofsson är områdeschef för Psykiatri och Samsjuklighet. -Vi fokuserar på det friska. Då har man respekt för individen. Diagnosen är inte lika med identiteten, säger Gretchen. Delaktighet är en av grundpelarna i verksamheten och alla ska ha möjlighet att påverka sin livssituation. En del i det är att kunna välja olika aktiviteter som dagen ska innehålla. Samtidigt är detta en grupp människor som inte är så lättmotiverad. Många av dem brottas med de dagliga rutinerna. -För någon kan det vara en aktivitet i sig att komma upp på morgonen. Därför behöver det finnas aktiviteter på olika nivåer. Det kan handla om att se På Spåret eller ta en glass vid Röda sten. För dem som har större möjlighet att verka i sociala sammanhang finns sedan förra året aktiviteten Rättvis teater. Där får man i grupp ge röst åt sin egen berättelse och lyssna på andra. Annika Ström-Öberg, boendechef och hemlöshetsstrateg, är ansvarig för boenden för ensamkommande flyktingbarn. Hon konstaterar att förutsättningarna förändrats drastiskt under året genom de nya asyllagarna som innebär att färre får stanna. Det skapar en oro som leder till ohälsa bland barn och unga. - Det finns en stor glädje i att få träffa alla dessa unga och få följa dem en bit på deras livsresa. Det gäller att kunna se de små framgångarna för att skapa meningsfullhet i en obegriplig värld, säger hon. BOENDE BETYDANDE FRAMSTEG Integrerat volontärenheten, framförallt när det gäller läxhjälp på våra boenden för ensamkommande. Implementering och metodutveckling av verktyg för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling för o rg a n i s a t i o n e n s s a m t l i g a b o e n d e. Metodarbete och brukarfokus på psykiatriboendena. 116 barn som kommit ensamma till Sverige får via våra HVB-boenden individanpassat stöd av utbildad personal. 33 Antal boendeplatser vi erbjuder inom psykiatri och samsjuklighet. 8-10 st lägenheter disponerar vi runt om i staden för olika former av boende med stöd. Under 2017 utökas verksamheten med fler lägenheter som utgår från arbetssättet Bostad Först/Housing first och riktar sig till personer med långvarig hemlöshet och en svår psykosocial situation. 40 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BOENDE ÅRSREDOVISNING 2016 41

PSYKIATRI & SAMSJUKLIGHET ENSAMKOMMANDE BARN & UNGA Jag vill aldrig flytta från ert boende för jag älskar all personal och det finns så mycket bananer och potatis hos er. Boende på Lisagården Rörelsen #vistårinteut Under 2016 startades rörelsen #vistårinteut som en motreaktion till de nya asyllagarna. Initiativet kommer ifrån yrkesverksamma, bl.a. inom Göteborgs Räddningsmission, som inte står ut med de förändrade villkoren för barn och unga som kommit ensamma till Sverige. Idag når rörelsen ut till 30 000 människor via sin facebookgrupp och är en mobiliserande kraft i frågor som rör ensamkommande. I gemenskapen hittar vi det friska På Bellmansgatan och Styrmansgatans gruppboende för personer med psykisk funktionsnedsättning arbetar vi med att ge de boende stöd och omsorg som är anpassat efter vars och ens behov och önskemål. Vi arbetar med aktivering och gemenskap. I våra hemlika gemenskapslokaler ses vi över en god fika som ofta har bakats av någon av våra boende. Det är viktigt att det friska i var och en får utrymme och blir synliggjort. Alla har en egen lägenhet och kan vara i fred när det behövs, även om det finns tillgång till personal dygnet runt för den som är i behov av stöd. När man hittar på saker tillsammans suddas gränserna mellan boende och personal ut. En utflykt tillsammans kan ofta bli en välkommen höjdpunkt att se tillbaka på och minnas. Genom att lyfta de boendes förmågor och styrkor kan vi skapa utrymme för utveckling och se de små och viktiga framstegen. Med motivationen i centrum Vårt boendeteam utgår från lokaler i centrala Göteborg där vi har ett stödboende för män med samsjuklighet. Boendet erbjuder ett individanpassat stöd som tar sin utgångspunkt i den boendes motivation och egna resurser och styrkor. Kopplat till verksamheten finns ett antal lägenheter med boendestöd. Inför 2017 ser vi fram emot att skapa fler former av stöd till både kvinnor och män och kommer erbjuda mobila stödinsatser även för personer inom Bostad först och Hjärterum. Det är härlig energi här! Kvinna på Bellmansgatan Gretchen Olofsson Chef, Psykiatri & samsjuklighet gretchen.olofsson @raddningsmissionen.se Genom en stabil och förutsägbar boendemiljö med stöttande vuxna skapar vi trygghet och säkerhet för ensamkommande unga i en oviss tillvaro. Ett krävande år Den nya asyllagstiftningen har genomsyrat årets arbete med ensamkommande unga. Från att hösten 2015 ha hälsat människor på flykt välkomna med öppen famn och en aldrig sinande godhet har plötsligt en restriktiv hållning kommit att genomsyra samhället. Under året som gått har minst 16 av de unga vi mött i våra sex boende blivit åldersuppskrivna av Migrationsverket. När ett minderårigt barn plötsligt bedöms som myndigt flyttas han eller hon oftast ut från boendet inom loppet av någon dag och blir då antingen erbjuden plats på ett anläggningsboende för vuxna eller får ordna en egen bostad. Det är en utmaning att jobba i en snabbt föränderlig omvärld och samtidigt ge de unga vad de behöver. Det är svårt att skapa förståelse när det inte ens är begripligt för oss vuxna. Vår uppgift är att fortsätta hålla hoppet vid liv och skapa framtidstro. Annika Ström Öberg Boendechef & Hemlöshetsstrateg annika.strom-oberg@raddningsmissionen.se UTMÄRKELSE! Verksamhetsansvarige Patti Hansén medverkade under 2016 vid några tillfällen som gäst och bisittare i radioprogrammet SöndagsMorgan i P4. En av hans berättelser om en ungdoms svåra flykt från Somalia till Sverige kvalificerade sig till programmets Best Of 2016 som sändes nyårsdagen 2017. 42 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BOENDE ÅRSREDOVISNING 2016 43

ARBETE & SYSSELSÄTTNING Helhetsperspektiv ökar chansen att få jobb Genom Göteborgs Räddningsmission kan människor som stått utan arbete en längre tid få arbetsträning anpassade efter sina egna förutsättningar. Under de fem år som Räddningsmissionen haft Arbete och Sysselsättning som verksamhetsområde har 346 personer blivit hänvisade hit från Arbetsförmedlingen. Nära hälften av dessa har gått vidare till jobb på den öppna arbetsmarknaden, studier, pension eller föräldraledighet. För den som varit arbetslös under längre tid handlar lösningen ofta om mer än att bara skaka fram ett lämpligt jobb. -Problemet för många i denna grupp är inte bara arbetslöshet, utan det är en kombination av utmaningar. Det kan vara språksvårigheter, ensamhet eller droger, säger Heidi Sandberg, områdeschef för Arbete och Sysselsättning. Heidi betonar behovet av att se hela människan som utgångspunkt för verksamheten. -Genom att vi arbetar med grupper av individer så kan nya rutiner formas, sociala sammanhang stärkas så att varje individ blir sedd och ser att de är värdefulla. Under året har vi därför valt att samla våra ihop verksamheter från fyra till två geografiska platser. ARBETE & SYSSELSÄTTNING BETYDANDE FRAMSTEG Arbete med att synliggöra resultatet av vårt arbete genom t.ex. samla in statistik. Initierat och drivit på ett gemensamt opinionsbildningsarbete kring frågorna för hela sektorn, som resulterat i samtal med utredare, debattartikel i SvD, svar från Arbetsförmedlingen och samtal med dess nationella ledningsgrupp. Utökat samarbete med lokala företag. Ett stort antal företag får möjlighet att engagera sig i frågan om utsatta, genom att handla från oss, erbjuda enkla arbetsuppgifter och skänka mat och andra naturagåvor. 63 000 ägg 35% av dem som arbetstränat hos oss under 2016 gick vidare från vår verksamhet till jobb Under 2016 förändrades förutsättningarna markant för den målgrupp som Räddningsmissionen jobbar med. Den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som gått under beteckningen Fas 3 togs bort, och det är nu osäkert vilken hjälp målgruppen kan få framöver. -Vi fortsätter att ta emot så länge Arbetsförmedlingen vill och vi kommer att fortsätta ha beredskap för den här gruppen, avslutar Heidi. Det måste vi ha. Vi skötte om 200 hönor som levererade 63 000 ägg till restauranger i Göteborg 107 personer arbetstränade hos oss under 2016 Vi mustade äpplen för nära 50 000 kr till privatpersoner och levererade cateringmat till 85 olika kunder Heidi Sandberg Områdeschef, Arbete & Sysselsättning heidi.sandberg@raddningsmissionen.se 44 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION ARBETE & SYSSELSÄTTNING ÅRSREDOVISNING 2016 45

ARBETE & SYSSELSÄTTNING UTRIKES- FÖDD SJUK- SKRIVEN ARBETS- SKADAD LÅGUTBILDAD FUNKTIONS- NEDSATT LÅNGTIDS- ARBETSLÖS Våra deltagare har ofta flera utmaningar att hantera samtidigt. ÖVER 55 ÅR Förut överlevde jag bara. Nu lever jag igen! Så sammanfattar en av våra deltagare sin tid hos oss. De människor vi möter är arbetslösa men har ofta också andra svårigheter; problem med hälsan, låg grundutbildning eller ett liv i ensamhet. Därför utformar vi våra verksamheter för att möta hela människan. Om 10 människor går vidare till annat jobb tjänar samhället 3 miljoner kronor. Källa: PIACS slutrapport Här möts jag av en varm och omtänksam innerlighet Arbetsträning som ger resultat! Göteborgs Räddningsmission erbjuder människor som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att arbetsträna hos oss. Vårt arbete handlar om att ge möjligheter till arbetsträning som utgår från deltagarnas behov och där målet är att varje individ ska komma närmare en egen försörjning. Under 2016 har vi erbjudit möjlighet att delta i: Gårdsverksamhet med odling och djurhållning Matlagning med kök och catering Skapande med sömnad, tillverkning och teater Underhåll med fastighet och renovering Affärsverksamhet med ekonomi och försäljning Insamling med transport och sortering Möten med lägerverksamhet och konferens MOBILISERING: En person tar ett steg in i ett sammanhang och får stöd av andra människor RUSTA: En person i lugn och ro får möjlighet att vinna tillbaka självkänsla och förmågor BILDNING: En person lär sig nya saker som gör att ett arbete eller studier blir möjliga ARBETE: En person får möjlighet att pröva arbete, praktik eller liknande - får börja arbetsträna. MOBILISERA BILDA RUSTA ARBETA HANDLING! Vi ger direkt stöd till den som stått länge utanför arbetsmarknaden. Av dem vi mött 2016 har 35% gått vidare från arbetsträningen till jobb, utbildning eller pension! Vi vill ge varje människa stöd med just det som hen behöver att vara en del av en gemenskap, att få tillbaka sitt självförtroende, att lära sig nya saker och att återknyta kontakten med arbetsmarknaden. Vi levererar cateringmat till 85 olika kunder per år. Våra 200 hönor värper 63 000 ägg varje år. Av olika gåvor skapar vi nytt - som tröjor, klänningar och smycken. Våra arbetstränare tog initiativ till och byggde en pizzaugn på vår gård. 500 personer besökte Björlanda Prästgårds julmarknad i december. 46 GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION ARBETE & SYSSELSÄTTNING ÅRSREDOVISNING 2016 47