Yrkesexamen inom plåtslagaroch svetsningsbranschen

Yrkesexamen inom plåtslagaroch svetsningsbranschen

Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan följa arbetssäkerhetsbestämmelser och ser till att ha individuell skyddsutrustning och skyddar miljön. Hen har god kännedom om material. Hen använder sparsamt material och städar undan avfall. Hen kan avläsa arbetsritningar och utföra behövliga mätningar. Hen använder den utrustning och olika maskiner som behövs i arbetet på ett säkert och professionellt sätt. Hen arbetar enligt yrkespraxis och kvalitetskrav och kan slutföra arbetet och vidta skyddsåtgärder. Hen kan handskas med tunga stycken. Hen främjar genom sitt arbete uppnåendet av målen och lönsamheten av arbetsgivarens verksamhet. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen finns två kompetensområden, svetsning eller plåtarbete. Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan arbeta i uppgifter inom svetsning och plåtarbeten bl.a. på maskinverkstad, skeppsvarv och byggplatser. Namn på grunderna Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Föreskriftens diarienummer 50/011/2016 [sv Muutosmääräykset] Korvattavat määräykset 20/011/2007 46/011/2005 Koulutuskoodit Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen (354116) Osaamisalat (2251) (2252) Träder i kraft 01.01.2017

Innehållsförteckning 1. [sv Tutkinnon muodostuminen]............................. 1 2......................................... 4 2.1. Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141........ 4 2.2. Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141....... 14 2.3. Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141.......... 19 2.4. Pulverbågsvetsning med tråd (121)....................... 24 2.5. Plasmasvetsning (15)................................ 26 2.6. Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23........... 27 2.7. Svetsning och fogning............................... 28 2.8. Beredning och efterbehandling av fogar.................... 39 2.9. Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten............. 53 2.10. Tunnplåtsarbeten.................................. 62 2.11. Grovplåtsarbeten.................................. 66 2.12. Stålkonstruktionsarbeten............................. 72 2.13. Monteringssvetsning................................ 74 2.14. Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten................ 78 2.15. Aluminiummaterial i plåtarbeten........................ 84 2.16. Laserskärning.................................... 90 2.17. Vattenskärning................................... 95 2.18. Plåtbearbetning med kombimaskin..................... 101 2.19. Kantpressning................................... 105 2.20. Pressning...................................... 108 3. Krav på yrkesskicklighet och bedömning av kunnandet............ 113 4. Bilaga 1. Beskrivning av yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen................................. 114 4.1. Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen........ 114 4.2. Uppbyggnaden av examen........................... 114 4.3. Examinandernas kunnande........................... 114 4.4. Arbetsuppgifter som examinanden kan arbeta med............ 114 4.5. Namn och status på den inrättning som utfärdat slutbetyget...... 114 4.6. Namn och status på den nationella/regionala myndighet som godkänt/ erkänt slutbetyget................................. 115 4.7. Betygets nivå (nationell eller internationell)................. 115 4.8. Betygsskala/krav för godkännande...................... 115 4.9. Tillträde till nästföljande undervisnings-/utbildningsnivå......... 115 4.10. Rättslig grund................................... 115

4.11. Officiellt erkända sätt för erhållande av slutbetyget........... 115 4.12. Krav på grundutbildning............................ 115 5. Bilaga 2........................................... 116 6. Bilaga 3........................................... 144 7. Bilaga 4........................................... 146

1. [sv Tutkinnon muodostuminen] När examinanden visar sin yrkesskicklighet i examensdelarna KÄLSVETSNING, PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING används IIW:s (International Institute of Welding) examina och utbildningsprogram. Dessa prov kan ordnas endast av utbildningsanordnare som har godkänts av Finlands Svetstekniska Förening rf. De internationella svetsarexamina (IW=International Welder) består av tre kompetensnivåer: den lägsta nivån ger kompetens för kälsvetsare (IFW=International Fillet Welder), följande nivå för plåtsvetsare (IPW=International Plate Welder) och den högsta nivån för rörsvetsare (ITW= International Tube Welder). För att kunna avlägga den högsta nivån krävs att examinanden har avlagt svetsproven för de lägre nivåerna enligt Finlands Svetstekniska Förening rf:s anvisningar och regler för tillgodoräknande av examensprestationer. Proven för den lägre nivån behöver inte avläggas om svetsaren har ett giltigt intyg över kvalificering enligt standarden SFS-EN ISO 9606-1 eller SFS-EN ISO 9606-2 (om examinanden inte önskar få ett intyg över den lägre nivån). De praktiska övningarna och svetsproven för den högsta eftersträvade kompetensnivån ska alltid utföras och svetsproven granskas i den omfattning som standarden SFS-EN 9606-1 eller SFS-EN ISO 9606-2 kräver (t.ex. på plåtsvetsarnivå med svetsmetod 111 övningarna E4 och svetsproven E3 och E4). I delen KÄLSVETSNING ingår också grundläggande kunskaper och färdigheter i svetsning som är specifika för de olika svetsmetoderna. I MIG/MAG-svetsning kan examinanden välja MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAGsvetsning med rörelektrod (136) eller MIG-svetsning (131). I delarna KÄLSVETSNING, PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING ska examinanden dessutom med godkänt vitsord genomföra det teoretiska prov som IIW kräver. Teorimodulerna A, B, C, SA, SM, ST, PSS och PAL i utbildningsprogrammet för internationell svetsare ingår som bilaga 4 i dessa examensgrunder. De teoretiska kunskaperna påvisas i ett teoretiskt prov som Finlands Svetstekniska Förening rf gjort upp och som består av flervalsuppgifter. För att bli godkänd i provet krävs att examinanden får minst 60 procent av det maximala poängtalet. När examinanderna visa sin yrkesskicklighet bör man beakta följande: För svetsproven är det bra att välja ett grundmaterial som ger ett brett giltighetsområde i arbetsuppgifterna. Se Bilaga 3, Giltighetsområden för material i provstycken i svetsproven. I proven är det inte tillåtet att byta grundmaterial eller svetsmetod då man övergår från en kompetensnivå till följande inom en viss svetsmetod. 1 [sv Tutkinnon muodostuminen] Svetsproven i modulerna 2, 4 och 6 (MMA-svetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning) övervakas av en examinator som är auktoriserad av Finlands Svetstekniska Förening rf och som inte är involverad i undervisningen. Svetsproven i modulerna 1, 3 och 5, där bara visuell kontroll krävs, får granskas också av svetsläraren eller av en motsvarande person.

KOMPETENSOMRÅDET FÖR SVETSNING Obligatoriska examensdelar Beredning och efterbehandling av fogar, [sv P] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P] Valbara examensdelar 1 [sv kpl] Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 Valbara examensdelar 1 [sv kpl] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23 Svetsning och fogning Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Kantpressning Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. [sv Tutkinnon muodostuminen] I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. KOMPETENSOMRÅDET FÖR PLÅTARBETEN Alternativ 1 Obligatoriska examensdelar Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P] Valbara examensdelar 3 [sv kpl] Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) 2

Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23 Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Kantpressning Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Alternativ 2 Obligatoriska examensdelar Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P] Valbara examensdelar 5 [sv kpl] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Svetsning och fogning Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. 3 [sv Tutkinnon muodostuminen] Kantpressning

2. 2.1. Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden är insatt i kvalificeringen av svetsare kan läsa svetsdatablad är insatt i användningen av elektricitet vid svetsning behärskar användningen av värme vid svetsning är insatt i formförändringarna och kan påverka dem är insatt i svetsfixturer och kan använda dem kan utföra häftning kan utföra flersträngssvetsning är insatt i svetsdiskontinuiteter och kvalitetskrav och kan sörja för kvaliteten och är insatt i MMA-svetsmetoden (111) och kan svetsa med denna metod i svetsproven för internationell kälsvetsare eller är insatt i en MIG/MAG-svetsmetod (131 eller 135/138 eller 136) och kan svetsa med någon av dem i svetsproven för internationell kälsvetsare eller är insatt i TIG-svetsmetod 141 och kan svetsa med denna metod i svetsproven för internationell kälsvetsare. [sv Arviointi] EXAMINANDEN ÄR INSATT I KVALIFICERINGEN AV SVETSARE. 4 känner i huvuddrag till de kompetens- och kvalitetskrav som allmänt har fastställts för svetsare och svetsade produkter känner i huvuddrag till innehållet i standarderna SFS-EN ISO 9606-1 och SFS-EN ISO 9606-2 för svetsarprövningar, förstår benämningarna som används i dem och samt kan tolka beteckningarna i dem känner till de åtgärder som krävs för att svetsarprövningar enligt standarderna SFS-EN ISO 9606-1 och SFS-EN ISO 9606-2 ska kunna genomföras och godkännas samt känner till avgränsning, giltighetstid och villkor för kvalificeringen känner till nivåerna på IIW:s (International Institute of Welding) svetsningsexamina känner till villkoren för att få ett IW-intyg (International Welder) samt hur de beviljas.

EXAMINANDEN KAN LÄSA SVETSDATABLAD. kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1 (WPS) och med hjälp av dessa klarlägga vilka förberedelser, krav och åtgärder som ska beaktas i svetsarbetet känner till de åtgärder som krävs för uppgörande och godkännande av svetsdatablad. EXAMINANDEN ÄR INSATT I ANVÄNDNINGEN AV ELEKTRICITET VID SVETSNING. känner i huvuddrag till principerna för hur elektricitet bildas och hur elektrisk energi produceras känner till de begrepp, enheter och måttenheter som används vid svetsningsarbeten samt känner till hur de är beroende av varandra känner till eldistributionsnäten, elcentralerna, kopplingsanordningarna och stickkontakterna samt de rätta sätten att använda dem i den utsträckning som är nödvändig för användare av elektricitet känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelström samt sätt att producera svetsström känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelström och vet hur dessa lämpligast används i olika svetsarbeten känner till grunderna för de vanligaste svetsströmkällorna samt användningsegenskaperna för den svetsström som de producerar vet vad polaritet betyder och vet vilka principer man följer då man väljer polaritet i olika svetsarbeten samt kan fatta beslut i en eventuell valsituation då hen ansluter svetsströmkretsen känner till elektricitetens fysikaliska för- och nackdelar vid svetsarbeten och beaktar dem i sina arbetsuppgifter känner till elektricitetens fysiologiska skadeverkningar samt kan beakta dem i sina skydds- och andra åtgärder kan undvika onödiga övergångsmotstånd, skadlig magnetisk inverkan och skadlig strömgång i konstruktioner då hen ansluter en svetsströmkrets vet i huvuddrag hur en ljusbåge bildas och hur den används för uppsmältning av grundmaterial och tillsatsmaterial samt har kunskap om materialövergången i ljusbågen vid olika svetsmetoder. känner till de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna vid svetsning, såsom svetsning i förhöjd arbetstemperatur och begränsad värmetillförsel tar med hjälp av svetsdatablad (WPS) reda på vilka anvisningar som finns om värmebehandling och användningen av värme vid svetsning förvärmer arbetsstycket före svetsningen och kontrollerar uppnådd temperaturen genom mätning utför svetsningen så att arbetsstyckets temperatur håller sig inom ett givet intervall under svetsförloppet. 5 EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ANVÄNDNINGEN AV VÄRME VID SVETSNING.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I FORMFÖRÄNDRINGARNA OCH KAN PÅVERKA DEM. känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- och formförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppstår i arbetsstycket som ska svetsas beaktar vid förmontering av delar som ska svetsas hur svetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnas slutliga läge känner till hur svetsföljden inverkar på mått- och formförändringar samt spänningar som uppstår och väljer rätt svetsföljd känner till fördelarna med motsvetsning och använder metoden då den behövs kan beakta svetsriktningens inverkan på arbetsstyckets måttoch formförändringar känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittent svetsning och använder i lämpliga fall uppskattar med hjälp av förbockning hur mycket krympning i tvärled inverkar på arbetets slutresultat beaktar den första svetsens inverkan på formförändringar och konstruktionens geometri utnyttjar den formförändring som orsakas av krympning vid svetsning när avsikten är att ändra arbetsstyckets form eller konstruktionens geometri beaktar att styvheten i det material som svetsas ökar när svetsningen framskrider vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsad konstruktion och hur spänningar elimineras. EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSFIXTURER OCH KAN ANVÄNDA DEM. känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov som förekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning och fixering som används vid svetsning känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämpar sig för olika fixeringsobjekt och använder dem i sitt arbete planerar, tillverkar och använder styranordningar och fixturer som behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövs för fixering och stöd använder svetsfixturer så att hen beaktar begränsning av deformation, kontroll av måttnoggrannhet, separation och jordning av arbetsstycket, svetsbegränsningar och svetsstänk. EXAMINANDEN UTFÖR HÄFTNING. 6 väljer häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd för de delar som ska svetsas ihop, men ser till att de olägenheter som orsakas av häftningen är så små som möjligt bedömer häftningstätheten och den hållfasthet som krävs av häftningen, så att häftningen klarar av den belastning den utsätts för och de spänningar som uppstår svetsar häftsvetsar som en del av en färdig svets utför häftning med hjälp av olika stödbitar svetsar häftsvetsar som efteråt slipas bort.

EXAMINANDEN UTFÖR FLERSTRÄNGSSVETSNING. bedömer utifrån svetsens genomskärningsmått, det grundmaterial som ska svetsas, krävd hållfasthet och svetsläge hur många strängar som ska svetsas svetsar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så att tvärsnittsmåttet och antalet delsvetsar som angetts i svetsdatabladet (WPS) förverkligas placerar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så att övergången mellan strängarna blir jämn använder flersträngssvetsning vid lägessvetsning genom att välja delsvetsarnas svetsföljd så att de stöder svetssmältan väljer i enkel- och dubbelsidig flersträngssvetsning svetsriktning och -följd så att formförändringarna är under kontroll känner till flersträngssvetsningens värmebehandlande inverkan på ställen som redan är svetsade och utnyttjar denna kunskap i sitt arbete (minskning av spänningar, hållfasthetsegenskaper). EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSDISKONTINUITETER OCH KVALITETSKRAV OCH SÖRJER FÖR KVALITETETEN. känner till olika typer av svetsdiskontinuiteter och deras orsaker samt kan undvika dem i sitt arbete kan ta reda på kvalitetskraven i kvalitetsnivåerna B, C och D vid svetsning av stål med hjälp av standarden SFS-EN ISO 5817 och vid svetsning av aluminium med hjälp av standarden SFSEN ISO 10042 kan visuellt bedöma om en svets kan uppfylla givna kvalitetskrav känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnas måttbeteckningar kan utföra kontrollmätning av svetsar, såsom mätning av a-, z-, s- och l-måttet kan under svetsförloppet eller efter svetsningen identifiera de svetsdiskontinuiteter som går att observera visuellt, t.ex. häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, för stort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigera svetsen så att den uppfyller givna kvalitetskrav vet i huvuddrag hur svetsdiskontinuiteter inverkar på produktens belastningskapacitet känner i huvuddrag till principerna i de kontrollmetoder som används vid granskning av svetsens homogenitet och täthet och de typiska användningsområdena för dessa känner till de typiska användningsområdena för mekanisk materialprovning och åtgärderna vid provning av svetsars mekaniska egenskaper. 7

EXAMINANDEN ÄR INSATT I MMA-SVETSMETODEN (111) OCH KAN SVETSA MED DENNA METOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till MMA-svetsmetoden och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor som används, deras användningsegenskaper och -områden och grunderna för hur de väljs för olika ändamål kan välja svetskablar, jordningsklämma och elektrodhållare enligt svetssituation och bågtid (ED) kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice kan välja polaritet för strömkällan enligt elektrodtyp förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till kontroll- och reglerutrustningen för strömkällorna och kan reglera strömmen också med fjärrstyrning känner till de olika elektrodtyperna och deras standardbeteckningar samt kriterierna för hur de väljs för olika användningsobjekt kan med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja elektrodmaterial enligt svetssituation eller svetsdatablad känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning och hantering av svetselektroder känner till de fogtyper som används vid MMA-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MMA-svetsning kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 E1 111 P FW t > 3 PB (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående horisontal),t-förband 111 P FW t > 8 PF (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. E2 8 111 T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).

EXAMINANDEN ÄR INSATT I EN MIG/MAG-SVETSMETOD (131 ELLER 135/138 ELLER 136) OCH KAN SVETSA MED NÅGON AV DEM I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till metoderna för MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och deras typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som svetssituationen ställer kan montera svetsutrustningen inför användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt och svetsdatablad vet hur bågområdet som används vid svetsningen inverkar på valet av skyddsgas kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektet och kontrollerar flödet känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning (135/138) genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. 9 MAG-svetsning (135/138 och 136)

Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFSEN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C M1 135 P FW t > 1 PB (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), T-förband, svetsning med en sträng, kort båge 135-D 136 P FW t > 8 PB ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8mm, stående horisontal, svetsning uppåt), T-förband, flersträngssvetsning 135 P FW t > 1 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, svetsning med en sträng, kort båge 135-D 136 P FW t > 8 PF ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, flersträngssvetsning. M2 10 135 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).

MIG-svetsning (131) känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som svetssituationen ställer kan montera svetsutrustningen inför användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MIG-svetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt och svetsdatablad (WPS) kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektet och kontrollerar flödet känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MIG-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MIG-svetsning känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 11 Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23

MAl 1 131 P FW t > 8 PB ml (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående horisontal), T-förband, flersträngssvetsning 131 P FW t > 3 PF sl (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, svetsning med en sträng. MAl 2 12 131 T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, underupp), rör mot plåt 131 T/P FW t > 3 D 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I TIG-SVETSMETOD 141 OCH KAN SVETSA MED DENNA METOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor och den utrustning som används vid TIG-svetsning samt kan välja rätt utrustning enligt grundmaterial och arbetsobjekt kan välja rätt strömkälla och polaritet enligt material och svetsobjekt kan välja rätt elektrodtyp och elektroddimension enligt material och svetsobjekt och kan skärpa elektroden kan välja kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligt svetsobjekt och svetsförhållanden känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan montera utrustningen för TIG-svetsning inför användning och utföra driftservice förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan reglera gasflödet samt ställa in tiderna för förgas och eftergas enligt svetsobjekt känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, kan välja rätt metod och utföra skyddsåtgärderna känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar, och kan välja tillsatsmaterial och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till kontroll- och regleranordningarna i TIGsvetsutrustningens styrenhet och kan välja och ställa in svetsparametrar känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsning och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid TIG-svetsning kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 141 P FW t > 1 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), T-förband 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. 13 T1

T2 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C TAl 1 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. TAl 2 141 T/P FW t > 1 D 40-80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskickligheten baserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Alla svetsprov ska genomföras med godkänt resultat. Att examinanden behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågor till hen. 2.2. Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med MMA-svetsmetoden (111) eller eller 14 genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden MIG-svetsning (131), MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136)

genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning (141). [sv Arviointi] EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED MMA-SVETSMETODEN (111). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. E2 111 T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). E3 111 P BW t > 3 PA ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). E4 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED SVETSMETODEN MIG-SVETSNING (131), MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) ELLER MAG-SVETSNING MED RÖRELEKTROD (136). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. 15

M2 135 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). M3 16 135 P BW t > 1 PA ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PA ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för slaggande rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) 135 P BW t > 1 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikalt, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för slaggande rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) eller så får rotsträngen svetsas med metallpulverfylld elektrod (138).

M4 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138) 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortvågsområdet 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23 kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. MAl 2 131 T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, underupp), rör mot plåt 131 T/P FW t > 3 D 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt. 131 P BW t > 6 PA ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, med rotstöd), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström 131 P BW t > 6 PF bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström. 17 MAl 3

MAl 4 131 P BW t < 3 PC ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, med rotstöd) 131 P BW t > 6 PE bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, underupp, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. T2 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). T3 141 P BW t > 1 PA ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). T4 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PF ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23 18 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort amått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

TAl 2 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) TAl 3 141 P BW t < 3 PA bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, horisontalläge, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten) 141 P BW t > 6 PF bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten). TAl 4 141 P BW t > 6 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t < 3 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd). [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom svetsarprövning. Alla svetsprov ska genomföras med godkänt resultat. 2.3. Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med MMA-svetsmetoden (111) eller genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136 eller genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning (141). 19

[sv Arviointi] EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED MMA-SVETSMETODEN (111). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. E2 111 T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). E4 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). E5 111 T BW t > 3 D > 40 PC ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 T BW t > 3 D > 40 PH ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd). E6 20 111 T BW t > 3 D 40 80 H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd).

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED SVETSMETODEN MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) ELLER MAGSVETSNING MED RÖRELEKTROD (136). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. M2 135 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). M4 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138) 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortvågsområdet 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138). 21

M5 135 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), rotsträngen kan svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138) 135 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138). M6 138 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning med metallpulverfylld rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd); rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. T2 22 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D 40 80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40 80 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).