Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning (klassificering av kurser) SUHF 2017-04-24 Projekt år 2016: Per Ragnarsson (projektledare), Max Kesselberg, Johan Gribbe Styrgrupp: T.f. myndighetschef UKÄ Annika Pontén och biträdande avdelningschef Carin Callerholm
Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning (klassificering av kurser) 1. Har klassificeringar ändrats och kan förändringarna motiveras med ett ändrat ämnesinnehåll? 2. Sker klassificeringen av liknande kurser likartat inom och mellan lärosätena? 3. Påverkar klassificeringarna lärosätenas effektivitet i resursanvändningen? 4. Hur främjas likvärdighet i kursklassificeringen?
Undersökningar Webbenkät till lärosätena Lärosätenas regler och riktlinjer för kursklassificering Seminarieserie Ladokutdrag för socionomutbildningar och ämnet engelska (2005 2015) Djupstudier av fyra lärosäten (HB, LiU, SU och UmU, 1997 2015) Data från SUHF om direkta och indirekta kostnader (2011 2015) Data från lärosätena om olika kostnadsslag (2004 2015) Beräkning av den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent utifrån lärosätenas årsredovisningar (2005 2015)
700 000 kr Ersättningsbelopp i 2015 års priser för helårsstudenter plus helårsprestationer för utbildningsområdena perioden 1997 2015 Media Opera 600 000 kr Teater Konst 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr Dans Design Musik Idrott Medicinskt Vård Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 200 000 kr Odontologiskt Verksamhetsförlagd utbildning 100 000 kr Övrigt 0 kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Undervisning Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt
Kursklassificering på samma sätt inom lärosätet 6 lärosäten 22 lärosäten Har inte riktlinjer Har riktlinjer 4 lärosäten 1 lärosäte Kursklassificering ej på samma sätt inom lärosätet Enkät och regler/riktlinjer: 22 av 34 lärosäten anger att de i den interna fördelningen behåller proportionera i det nationella ersättningsbeloppen
Socionomutbildningar Ämnet engelska 100 % 100 % 90 % 90 % 80 % 80 % 70 % 60 % Samhällsvetenskapligt 70 % 60 % Humanistiskt 50 % Vård 50 % Undervisning 40 % 30 % 20 % Andra utbildningsområden 40 % 30 % 20 % Andra utbildningsområden 10 % 10 % 0 % 2005 2007 2009 2011 2013 2015 0 % 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Förändring av ersättning 2015 på grund av förändrad klassificering jämfört med 1997, helårsstudentdel 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 5,9% 2,0% 1,0% 1,7% 2,8% 3,9% 0,0% Lärosäte E Lärosäte F Lärosäte G Lärosäte H Kommentar: När den förändrade klassificeringen på samtliga dessa fyra lärosäten summeras och sätts i relation till summan av ersättningen för helårsstudentdelen 2015 blir den genomsnittliga ökningen 3,2 procent 2015 jämfört med 1997
Samhällsvetenskapliga ämne, ej beteendevet. Naturvetenskap 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Informati k/dataoch systemve tenskap Juridik och rättsvete nskap Kulturoch samhälls geografi Nationale konomi Samhälls kunskap Statistik Statsvete nskap Turismoch fritidsvet enskap Övrigt inom samhällsvetenska p Lärosäte L 50 423 29 140 31 757 29 140 51 753 29 140 41 563 29 140 Lärosäte M 49 994 29 354 30 377 29 140 29 872 30 319 29 140 37 496 30 556 Lärosäte N 49 644 29 175 37 630 30 341 29 140 42 708 29 140 29 140 Lärosäte O 48 235 29 583 37 659 29 343 29 388 44 969 32 031 42 252 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Biologi Fysik Geovete nskap och naturgeo grafi Kemi Matema tik Matema tisk statistik Miljövet enskap Lärosäte L 51 753 51 753 51 753 48 086 51 753 49 839 Övrigt inom naturvet enskap Lärosäte M 51 735 51 722 51 700 51 702 51 620 51 125 48 476 Lärosäte N 51 753 51 753 51 753 51 753 51 753 51 753 51 753 51 753 Lärosäte O 51 753 51 786 51 753 51 753 51 749 51 899 51 753 Ekonomisk ersättning år 2015 per helårsstudent och lärosäte
Direkta och indirekta kostnader Kostnadsslag År Andel indirekta kostnader Kostnader totalt Indirekta kostnader Direkta kostnader 2011 34,3% 23 699 8 140 15 559 2012 34,5% 24 801 8 560 16 240 2013 34,1% 25 253 8 603 16 650 2014 33,8% 25 255 8 537 16 718 2015 33,3% 26 256 8 750 17 506 Förändring i miljoner kr 2 558 610 1 947 (2015-2011) Förändring i procent (2015-2011) 10,8% 7,5% 12,5% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Andel personalkostnader Andel övriga verksamhetskostnade r Andel lokalkostnader
Förändring av det genomsnittliga ersättningsbeloppet per helårsstudent 2005 2015, där alla ökningar utom de som svarar mot den röda vertikala dubbelpilen har andra förklaringar än om- eller nyklassificering till utbildningsområden med andra ersättningsbelopp.
Resultat Omklassificeringarna gått i riktning mot klassificering till utbildningsområden med högre ersättningsbelopp, samtidigt som det också förekommer att ämnen har klassificerats nedåt. Kurser inom nya ämnen klassificeras inte högre än kurser inom befintliga ämnen (1). Ämnesinnehåll är utgångspunkten för lärosätenas kursklassificering, men att det finns flera andra faktorer såväl interna som externa som har påverkat förändringarna av klassificeringen (1).
Resultat Klassificeringen av kurser sker i huvudsak likartat inom lärosätena. Klassificeringen av liknande kurser mellan lärosätena sker huvudsakligheten likartat, men det finns vissa ämnen inom vilka skillnaderna är större (2). Trots att lärosätenas kursklassificering i genomsnitt gått i riktning mot utbildningsområden med högre ersättningsbelopp bedömer UKÄ att detta inte har minskat lärosätenas effektivitet i resursanvändningen i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå (3).
Förslag UKÄ föreslår att en förtydligande beskrivning av hur ämnesinnehåll ska tolkas i samband med kursklassificering utarbetas och anges i regleringsbreven (4). UKÄ föreslår också att en översiktlig beskrivning av samtliga utbildningsområden utarbetas och anges i regleringsbreven (4). UKÄ föreslår vidare att regeringen ger myndigheten i uppdrag att följa upp att det finns system för kursklassificering på lärosätena (4). I UKÄ vill uppmana lärosätena att anordna nationella sammankomster inom olika områden för att diskutera kursklassificeringar och på så sätt ge stöd till varandra i arbetet med att åstadkomma en ökad likvärdighet (4).