Strategi för energieffektivisering

2011 Strategi för energieffektivisering Örkelljunga kommun 2011-03-28

Innehåll 1 Bakgrund... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Organisering av arbetet... 5 1.3 Fakta kommun... 5 2 Nulägesanalys - Inventering av kommunen som organisation... 6 2.1 Organisation... 6 2.2 Styrande dokument/ styrmedel... 6 2.2.1 Klimat- och miljömålsarbete... 6 2.2.2 Energirådgivning... 7 2.2.3 Översikts- och detaljplanering... 7 2.3 Värmeproduktion... 7 2.4 Vindkraft- tematiskt tillägg till ÖP07... 7 2.5 Transporter... 8 2.5.1 Energiinnehåll i drivmedel 2009... 8 2.5.2 Drivmedel fördelat per verksamhet... 9 2.5.3 Koldioxidutsläpp för egna transporter... 9 2.5.4 Indikatorer Transporter... 9 2.6 Örkelljunga kommunfastigheter AB... 10 2.6.1 Uppvärmningskällor för Örkelljunga kommunfastigheter AB... 10 2.6.2 Energianvändning för Örkelljunga kommunfastigheter AB... 10 2.6.3 Koldioxidutsläpp för Örkelljunga kommunfastigheter AB... 11 2.6.4 Indikatorer... 11 2.7 Örkelljunga bostäder AB... 12 2.7.1 Energianvändning för Örkelljunga bostäder AB 2009... 12 2.7.2 Koldioxidutsläpp för Örkelljunga bostäder AB... 12 2.7.3 Indikatorer... 12 2.8 Total energianvändning för byggnader... 13 2.8.1 Uppvärmningskällor för kommunalägda byggnader... 13 2.8.2 Energianvändning för kommunalägda byggnader... 13 2.8.3 Koldioxidutsläpp för kommunalägda byggnader... 14 2.8.4 Indikatorer... 14 3 Mål... 15 3.1 Nationella mål... 15 2

3.2 Kommunala mål... 15 4 Handlingsplan... 16 4.1 Åtgärder enligt förordningen 2009:893... 16 1. Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer... 16 2. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationer i dessa... 16 4.2 Handlingsplan för byggnader... 17 4.2 Handlingsplan för transporter... 18 Bilaga 1... 19 Åtgärdslista för byggnader... 19 Förslag till åtgärder för verksamheter... 20 3

1 Bakgrund Energieffektivisering är ett alltmer välkänt och omtalat begrepp som handlar om att med minskad energianvändning uppnå samma nytta eller att med samma energianvändning uppnå större nytta än tidigare 1. Att använda energin effektivt är oftast den snabbaste och mest ekonomiska vägen till förändring av vårt energisystem 2. Genom att verka för en effektivare energianvändning kan utsläpp av växthusgaser begränsas och andra miljöproblem minskas. 3 Det gäller det enskilda hushållet såväl som hela samhällen. 4 Kommuner och landsting har en betydelsefull och omfattande roll i arbetet med energieffektivisering eftersom ett av de uttalande målen enligt Europaparlamentet och rådets direktiv föreskriver att den offentliga sektorn ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energin. I Sverige har riksdagen antagit miljömål som kommuner och landsting ska förhålla sig till. Det handlar om svenska miljömål för energieffektivisering i byggnader, transporter och samhällsplanering samt miljö- och energieffektiviserings krav vid upphandling och inköp 5. Genom energimyndighetens statliga stöd till kommuner och landsting har möjlighet getts att under perioden 2010-2014 få igång ett arbete och upprätta en grund för ett systematiskt energieffektiviseringsarbete med möjligheter att genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder såväl på det ekonomiska planet som på det miljö och klimatmässiga planet. Stödet som erhålles är förknippat med åtaganden kring strategier, implementering, uppföljning och rapportering som kommunerna och landstingen ska genomföra 6. 1.1 Syfte Syftet med att upprätta en strategi för energieffektivisering i Örkelljunga kommun är att få igång ett systematiskt arbete kring energieffektivisering i kommunens fastigheter och transporter samt att vägleda kommunens förvaltningar/avdelningar i ett framtida arbete med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. I strategin har ett antal indikationer tagits fram för att jämföra effekten av arbetet med energieffektiviseringen från år till år. 1 www.energimyndigheten.se 2 www.kau.se 3 www.naturskyddsföreningen.se 4 www.kau.se 5 Energimyndig heten, (2010), Riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting 6 Energimyndig heten, (2010), Riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting 4

1.2 Organisering av arbetet Arbetet med strategin startades under sommaren 2010 genom att Örkelljunga kommun ansökte om energimyndighetens statliga stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting. Åtagandet innebär att Örkelljunga kommun ska fastställa en strategi för energieffektivisering i kommunens fastigheter och transporter, bestående av en nulägesanalys, målsättningar för 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärdsförslag i syfte att nå målsättningarna. Handlingsplanen är ett levande dokument där kommunen aktivt ska arbeta med att genomföra åtgärderna och följa upp effekterna av dessa för att varje år rapportera in till energimyndigheten. En arbetsgrupp för energiarbetet har upprättats med representanter från respektive förvaltning: samhällsbyggnadsenheten, kommunledningskontoret, utbildnings-, social-, kultur- och fritidsförvaltningen, samt kommunens majoritetsägda bolag Kommunfastigheter AB, Örkelljunga bostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärme AB. Vidare har en extern konsult anlitats för att medverka i upprättandet av strategin. 1.3 Fakta kommun Örkelljunga kommun är beläget i nordvästra delen av Skåne och gränsar i norr till både Hallands- och Smålands län. Kommunens tätorter (fler än 100 invånare) består av Örkelljunga, Skånes Fagerhult, Åsljunga, Eket och Skånes Värsjö. Örkelljunga kommun ingår i Öresundsregionen och i Region Skåne. Kommunen har totalt 9639 invånare (2009) med en landareal på 321 km 2 vilket ger 29 invånare per km 2. Av den totala arealen är 12% åker, 5% betesmark, 57% skogsmark och resterande 26% övrig mark. Skogsandelen i Örkelljunga kommun är betydligt högre än i övriga kommuner i Skåne län. Över 400 företag verkar i kommunen med drygt 3 700 arbetstillfällen, varav 72% inom den privata sektorn. De flesta arbetstillfällena finns inom tillverkning (35%), handel/kommunikation (18%) och vård och omsorg (17%). 5

2 Nulägesanalys - Inventering av kommunen som organisation Nulägesanalysen beskriver kommunens betydande miljöpåverkan avseende fastigheter och transporter. Den är utgångsläget för Örkelljunga kommuns framtida arbete med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan samt grunden till målsättningar och åtgärdsförslag. 2.1 Organisation Örkelljunga kommun utgörs av åtta olika förvaltningar och avdelningar samt tre majoritetsägda bolag, Örkelljunga kommunfastigheter AB, Örkelljunga bostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärme AB. Under 2009 hade organisationen 612,1 årsanställda. 2.2 Styrande dokument/ styrmedel Nedan anges de styrande dokument eller styrmedel som finns inom Örkelljunga kommun. 2.2.1 Klimat- och miljömålsarbete Örkelljunga kommun har ett antaget förslag till klimat och miljömålsarbete för de kommunala förvaltningarna som antogs 2010-03-01 21 i kommunfullmäktige. Det antagna förslaget följer Sveriges riksdags antagna miljömål för energieffektivisering och fokuserar på fyra olika områden. 1. Energifrågor kopplat till fastigheter Energiförbrukningen ska från och med 2010 mätas för varje byggnad och målet är att sänka förbrukningen med 10% till utgången av 2012, 20% till 2020 och med 50 % till 2050 jämfört med 1995. Berörd enhet/förvaltning får behålla besparing genom sänkta driftkostnader som inte beror på ombyggnation av fastighetsförvaltaren. 2. Inköp av varor och tjänster Vid upphandling och löpande inköp ska bra miljöval eftersträvas. I detta val ska även miljöpåverkan vid drift och service vägas in. Målet är att senast under 2011 ta stor hänsyn till miljöaspekterna vid upphandling och löpande inköp. Vid inköp av tjänster från extern utförare ska Örkelljunga kommun åtminstone ställa grundläggande krav på miljöanpassad utrustning och arbetsmetoder samt uppföljningsrutiner för detta. Målet skall uppfyllas senast under 2011. 3. Persontransporter Resor i tjänsten ska i första hand övervägas att ersättas med telefon- eller videokonferens. I andra hand övervägs kollektivtrafik eller samåkning för längre sträckor och cykel eller gående på kortare sträckor. Tredjehandsalternativet är personbilskörning för en person, som kan motiveras av resmålets läge, avsevärt kortare restid, service åt kommunmedborgare eller transport av gods. Med avsevärt kortare restid menas att tidsvinsten ska uppgå till minst en timma per enkelresa. Senast under 2011 ska respektive förvaltning/enhet ha rutiner på området. 4. Avfallshantering Varje förvaltning ska senast under 2011 på varje arbetsplats ha rutiner för utsortering och omhändertagande av de avfallstyper som renhållningsbolaget Nårab delar upp avfallet i. 6

2.2.2 Energirådgivning Klippans, Perstorps och Örkelljunga kommun samarbetar inom energirådgivning. I Klippan och Perstorps kommun finns upprättade energiplaner vilket saknas i Örkelljunga kommun. 2.2.3 Översikts- och detaljplanering Samhällsplaneringen har en viktig funktion för att nå miljömålen, minska växthuseffekten och bidra till energieffektivare samhällen och stadsdelar. Kommunens översiktsplan ÖP07 och upprättandet av detaljplaner har en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. vad det gäller lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Örkelljunga kommun verkar även för i sin översikts- och detaljplanering för ett heltäckande gång- och cykelvägnät inom tätorterna samt mellan dem. En cykeltrafikutredning togs fram våren 2010 som kommunen arbetar efter. 2.3 Värmeproduktion Det kommunalägda bolaget Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB har i Örkelljunga tätort ett utpräglat fjärrvärmenät. Det finns i dagsläget ingen planerad utbyggnad av kulvertnätet men kapacitet finns för fler abonnenter. I övriga tätorter, Skånes Fagerhult, Åsljunga, Eket och Skånes Värsjö saknas utbyggnad av fjärrvärme. En utbyggnad av fjärrvärmenätet till dessa orter skulle kunna minska den befintliga bebyggelsens miljöpåverkande utsläpp avsevärt enligt kommunens översiktsplan (ÖP07). Fjärrvärmeverket använder huvudsakligen flis som bränsle men det finns även en oljepanna som används när det är som kallast, oljepannan var under 2009 endast 4% av värmeproduktionen. Under 2009 köpte Fjärrvärmebolaget in en del av spillvärmen ifrån grannföretaget Konstruktionsbakelit AB. Tabellen nedan redovisar värmeproduktionen under 2009 Bränsle Energi (MWh) Emissionsfaktor (kg/mwh) Utsläpp CO 2 (ton) Flis 33 393 0 0 Olja 1394 (139,4m 3 ) 266 370,8 Spillvärme 300 0 0 Totalt: 35 087 10,6 370,8 2.4 Vindkraft- tematiskt tillägg till ÖP07 Örkelljunga kommun vill skapa förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft och det finns ett politiskt intresse för att se om en del av kommunens elenergi i framtiden kan komma från vindkraft. Samtidigt bör utbyggnaden ske med en övergripande strategi, som tar hänsyn till andra intressen i kommunen. Under 2009 togs det första steget i processen och ett program togs fram som berörda parter fick yttra sig om. Under 2011 var vindkraftförslaget på utställning och målet är att förslaget blir antaget 2011. 7

2.5 Transporter Kommunen har totalt 34 stycken fordon varav 23 leasingbilar, 11 kommunalägda bilar och fem privata bilar i tjänst. Majoriteten av bilparken utgjordes 2009 av bensindrivna bilar och endast en etanoldriven bil fanns i kommunen. Fördelning drivmedel 2009 1% Diagrammet redovisar fördelningen av de drivmedel som används inom organisationen. 9% Bensin Diesel Etanol 90% Under 2009 uppgick den totala körsträckan till 1 016 044 km och total drivmedelsförbrukning till 105,6 m 3.. En fastställd miljöbilspolicy saknas för tillfället men frågan angående inköp av elbilar har behandlats i kommunfullmäktige. Örkelljunga kommun anlitar busstrafiken vid resor med kollektiva färdmedel. Skånetrafiken trafikerar hela Skåne och erbjuder täta förbindelser till bland annat Helsingborg, Ängelholm och Hässleholm. 2.5.1 Energiinnehåll i drivmedel 2009 Tabellen redovisar energiinnehållet för förbrukat drivmedel. Drivmedel Energiinnehåll * MWh/m 3 Mängd m 3 Bensin 95 1 9,11 95,3 868,2 Diesel 1 9,81 9,1 89,3 Etanol E85 1 6,33 1,2 7,6 Totalt 105,6 965,1 * Källa: Naturvårdsverket Energiinnehåll och densitet för bränslen Energimängd MWh 8

2.5.2 Drivmedel fördelat per verksamhet Diagrammet nedan redovisar hur totalt inköpt drivmedel för 2009 är fördelat över olika verksamheter inom kommunen. Drivmedel fördelat per verksamhet 1% 4% 7% 1% 48% 28% Gatukontoret Plan- och bygg Utbildningsförvaltningen Arbetscenter Äldreomsorgen, hälso- & sjukvården 3% 4% Handikappsomsorgen Kommunhuset (bilen) 2% 2% Kommunfastigheter Räddningstjänsten Privata bilar i tjänst alla kategorier 2.5.3 Koldioxidutsläpp för egna transporter Tabellen nedan redovisar totalt inköpt drivmedel fördelat per drivmedelstyp och de beräknade koldioxidutsläppen. Drivmedel Emissionsfaktor ton/m 3 Mängd m 3 Koldioxidutsläpp ton Bensin 95 1 2,36 95,3 224,9 Diesel 1 2,54 9,1 23,1 Etanol E85 1 0,354 1,2 0,4 Totalt 105,6 248,4 1 Källa: Naturvårdsverket Beräkning av koldioxidutsläpp för persontransporter 2.5.4 Indikatorer Transporter Nedan redovisade indikatorer kommer att ligga till grund för att årsvis kunna jämföra hur drivmedelsförbrukningen förändras. Indikator Basår (2009) Enhet Fordonskilometer/antal årsanställda 2 1660,2 km/pers Total energianvändning/fordonskilometer 0,95 kwh/km Antal miljöklassade personbilar/ 3 % totalt antal personbilar 1 Inköpt fossil energi/inköpt energi totalt 99 % Koldioxidutsläpp/fordonskilometer 0,24 Kg/km 1 Gäller ägda och leasade bilar. 2 Årsanställda utan semester. 9

2.6 Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter förvaltar kommunens 33 fastigheter. Fastighetsbeståndet utgörs av lokaler för skola och omsorg, lokaler tillhörande kultur och fritidsverksamheten i form av idrottsplatser och simhall m.m. samt övriga fastigheter i form av kommunhuset och gatuförrådet. Total bruttoarea för dessa fastigheter uppgår till 48 165 m 2. Fastigheterna finns belägna i Örkelljunga tätort, Skånes Fagerhult, Åsljunga och i Eket. Samtliga fastigheter energideklarerades under 2009 och resultatet är en vägledning till hur framtida investeringar kommer att prioriteras inom beståndet. Vid underhåll av fastigheter strävas det efter energieffektiva lösningar men inte på bekostnad av komforten hos brukarna. Exempel på detta är intelligenta don vid ombyggnation/underhåll av ventilationssystem, närvarostyrd belysning och datoriserad styr och övervakning för att kunna optimera och upptäcka fel i tid. De flesta fastigheterna har idag datoriserad styr och övervakning. 2.6.1 Uppvärmningskällor för Örkelljunga kommunfastigheter AB Tabellen redovisar vilka typer av uppvärmningskällor som finns inom beståndet. Uppvärmningskälla Fjärrvärmecentraler Pelletsanläggningar Direktverkande el Olja kombinerat med el Totalt: Antal 20 st 4 st 4 st 2 st 30 st 2.6.2 Energianvändning för Örkelljunga kommunfastigheter AB Diagrammet nedan redovisar total energianvändning för de kommunägda lokalerna fördelat per energislag. Energianvändningen omfattar även verksamheten i lokalerna. Energianvändning fördelat per energislag 4% 9% 39% 48% Fjärrvärme El Pellets Olja 10

Tabellen redovisar den totala energianvändningen för uppvärmning, drift och verksamhet. Energislag Energianvändning (MWh) Nyckeltal (kwh/m 2 BRA) Fjärrvärme 4350 90,3 El 3591 74,6 Pellets 1 380 7,9 Olja 2 780 (78m 3 ) 16,2 Totalt: 9 101 189,0 1: Energiinnehåll 4750 kwh/ton 2: Energiinnehåll 10 000 kwh/m 3 2.6.3 Koldioxidutsläpp för Örkelljunga kommunfastigheter AB Oljeanvändningen går huvudsakligen till 2 anläggningar i Skånes Fagerhult där fjärrvärmenätet inte är utbyggt. Energislag Energi (MWh) Emissionsfaktor (kg/mwh) Utsläpp CO 2 (ton) Fjärrvärme 4350 10,6 46 El 3591 100 359 Pellets 1 380 0 0 Olja 2 780 266 207,5 Totalt: 9101 612,5 1: Energiinnehåll 4750 kwh/ton 2: Energiinnehåll 10 000 kwh/m 3 2.6.4 Indikatorer Följande indikatorer kommer att ligga som grund för att årsvis kunna jämföra hur energianvändningen förändras. Indikator* Basår (2009) Enhet Total inköpt energi/total yta 189,0 kwh/m 2 år Total inköpt el/total yta 74,6 kwh/m 2 år Inköpt fossil värme/inköpt värme totalt 8,6 % Utsläpp CO 2 /total yta 12,7 Kg/m 2 år *Ytan som har använts är bruksarea (BRA). 11

2.7 Örkelljunga bostäder AB Örkelljunga Bostäder AB är ett kommunalt bolag som förvaltar fastigheter med bostadslägenheter, affärslokaler och gemensamma anordningar och annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget äger 9 stycken fastigheter i Örkelljunga tätort. Total beräknad uppvärmd yta (A-temp) uppgår till 22 691 m 2 och fördelas på 279 lägenheter samt 1012 m 2 lokalarea som är fördelad på 5 lokaler. Bostäderna förvaltas av ISS Facility Services. Företaget har regelbundna kurser och uppdateringar i energifrågor. Underhållsplaner för fastigheterna följs upp och uppdateras årligen. Mediamätare avläses månadsvis och förvaltaren sköter driftstatistiken av fastigheterna genom systemet Janos. 2.7.1 Energianvändning för Örkelljunga bostäder AB 2009 Fjärrvärme (MWh) El (MWh) Totalt (MWh) Total inköpt energi 3049 591 3640 Andel (%) 84 % 16% 2.7.2 Koldioxidutsläpp för Örkelljunga bostäder AB Energislag Energi (MWh) Emissionsfaktor (kg/mwh) Utsläpp CO 2 (ton) Fjärrvärme 3049 10,6 32,3 El 591 100 59,1 Totalt: 3640 91,4 2.7.3 Indikatorer Följande indikatorer kommer att ligga som grund för att årsvis kunna jämföra hur energianvändningen förändras. Indikator* Basår (2009) Enhet Total inköpt energi/total yta 160,4 kwh/m 2 år Total inköpt el/total yta 26,0 kwh/m 2 år Inköpt fossil värme/inköpt värme totalt 0 % Utsläpp CO 2 /total yta 4,4 Kg/m 2 år *Ytan som har använts är den beräknade uppvärmda ytan (A-temp). 12

2.8 Total energianvändning för byggnader Örkelljunga kommunfastigheter AB och Örkelljunga bostäder AB har en sammanlagd yta på 70 856 kvadratmeter (A-temp). 2.8.1 Uppvärmningskällor för kommunalägda byggnader Tabellen redovisar uppvärmningskällor inom beståndet. Uppvärmningskälla Fjärrvärmecentraler Pelletsanläggningar Direktverkande el Olja kombinerat med el Totalt: Antal 27 st 4 st 5 st 2 st 38 st 2.8.2 Energianvändning för kommunalägda byggnader Diagrammet nedan redovisar total energianvändning för de kommunalägda byggnaderna fördelat per energislag. Energianvändningen omfattar även verksamheten i lokalerna. Energianvändning fördelat per energislag 3% 6% 33% 58% Fjärrvärme El Pellets Olja Tabellen redovisar den totala energianvändningen för uppvärmning, drift och verksamhet. Energislag Energianvändning (MWh) Nyckeltal (kwh/m 2 BRA) Fjärrvärme 7399 104,4 El 4182 59,0 Pellets 1 380 5,4 Olja 2 780 (78m 3 ) 11,1 Totalt: 12 741 179,9 1: Energiinnehåll 4750 kwh/ton 2: Energiinnehåll 10 000 kwh/m 3 13

2.8.3 Koldioxidutsläpp för kommunalägda byggnader Oljeanvändningen går huvudsakligen till 2 anläggningar i Skånes Fagerhult där fjärrvärme ej är utbyggt. Energislag Energi (MWh) Emissionsfaktor (kg/mwh) Utsläpp CO 2 (ton) Fjärrvärme 7399 10,6 78 El 4182 100 418 Pellets 1 380 0 0 Olja 2 780 266 207,5 Totalt: 12 741 703,5 2.8.4 Indikatorer Dessa indikatorer kommer att ligga som grund för att årsvis kunna jämföra hur energianvändningen förändras. Indikator* Basår (2009) Enhet Total inköpt energi/total yta 179,9 kwh/m 2 år Total inköpt el/total yta 59,0 kwh/m 2 år Inköpt fossil värme/inköpt värme totalt 6,1 % Utsläpp CO 2 /total yta 9,9 Kg/m 2 år *Ytan som har använts är A-temp för bostäderna och bruksarean (BRA) för lokalerna. 14

3 Mål Målsättningarna för Örkelljunga kommuns framtida arbete med energieffektivisering ska förutom att baseras på den framtagna nulägesanalysen även förhålla sig till nationellt antagna mål för energieffektivisering. 3.1 Nationella mål Europaparlamentet och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster föreskriver att medlemsstaterna ska anta ett mål för att uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9% av energianvändningen till år 2016. Alla nyproducerade offentliga byggnader ska vara lågenergibyggnader från och med 2019. Svenska riksdagens antagna miljömål säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till 2020 och med 50 % till 2050 med 1995 som basår. År 2020 ska 50 % av energin i Sverige vara förnybar energi, i transportsektorn är det antagna målet 10 %. 7 3.2 Kommunala mål Nedan följer sex målsättningar som Örkelljunga kommun ska sträva efter att uppnå till utgången av 2014 och 2020. Målsättningarna är något högre satta än kommunens antagna styrdokument, klimat- och miljöårsarbete för kommunala förvaltningar i Örkelljunga kommun (kf 2010-03-01 21), samt antagna nationella miljömål. Skåne Nordväst har antagit mål att det skall finnas 30 000 elbilar 2020 vilket innebär att Örkelljunga kommun som delmål har antagit som mål att köpa in en elbil vardera åren 2011-2013. 1. Målsättningen är att den totala energianvändningen minskas i kommunens fastigheter (lokaler och bostäder) med 1274 MWh (10 %) till 2014 och 2548 MWh (20 %) till 2020 i jämförelse med basåret 2009. Idag ligger den genomsnittliga energianvändningen på 180 kwh/m 2 och målet motsvarar en genomsnittlig energianvändning på 162 kwh/m 2 till 2014 och 144 kwh/m 2 till år 2020. 2. Utsläpp av CO2 bör vara 10 % lägre 2014 och 30 % lägre 2020 jämfört med basåret 2009. 3. År 2014 är målsättningen att ingen uppvärmning i kommunens fastigheter (lokaler och bostäder) baseras primärt på fossila bränslen. 4. År 2020 är målsättningen att ingen av kommunens fastigheter, lokaler och bostäder, använder direktverkande el som uppvärmning. 5. År 2014 bör 20 % av kommunens landstingsägda och leasade bilar vara miljöklassade och 50 % år 2020 (förordning 2009:1). Vid nyinköp och ny leasing av personbilar ska bilar vara miljöklassade i den mån det är möjligt. Ytterligare mål är att andelen förnyelsebara drivmedel ökar för varje år och att vi uppnår de nationella målen på 10% 2020. 6. Med en växande andel miljöbilar i bilparken är målsättningen att minska energianvändningen per fordonskilometer (kwh/km) med 5 % till 2014 och 15 % till 2020. Utifrån 2009 års drivmedelsförbrukning och bilpark motsvarar det 48 MWh till 2014 och 145 MWh till 2020. 7 Energimyndigheten, (2010), Riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting 15

4 Handlingsplan I strävan efter att nå de uppsatta målen för Örkelljunga kommun behöver en handlingsplan upprättas där åtgärder beskrivs och prioriteras. Handlingsplanen är ett levande dokument som kommer uppdateras och följas upp varje år. 4.1 Åtgärder enligt förordningen 2009:893 Varje myndighet ska genomföra minst två av de sex åtgärder som anges i förordningen 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Nedan redogörs förslag på de två åtgärder som Örkelljunga kommun kommer att arbeta med. 1. Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer Köpa in utrustning på grundval av förteckningar som statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning. Kommunen ska handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR, www.msr.se) avancerade krav, eller i de fall kriterier saknas eller egna kriterier används, motsvarande MSR avancerade kravnivå. Kriterierna bör även inkluderas vid upphandling av tjänsteleveranser i vilka produkter tillhandahålls, t.ex. vid uthyrning eller leasing. Vid inköp och leasing av fordon gäller förordningen (2009:1) om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som minimikrav. 2. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationer i dessa Energibesiktningar innefattar en undersökning av ett objekt avseende dess energiegenskaper samt därtill lämpliga åtgärder för förbättrad energiprestanda och god livscykelekonomi. Med objekt avses bland annat byggnader och dess ingående verksamheter men objekt kan också avse besiktning av utrustning eller verksamhet som inte är kopplad till en byggnad. Åtgärden innebär att de förslag som ges i samband med en besiktning ska genomföras, i synnerhet när det vid besiktningsutlåtande angetts som lönsamma. Energideklarationer som idag är obligatoriska för byggnader, kan lägga grunden för ett systematiskt arbete med energieffektivisering. 16

4.2 Handlingsplan för byggnader I denna handlingsplan redovisas planerade och utförda åtgärder från basåret 2009 och framåt. Kostnader och energibesparingar är en grov uppskattning. Åtgärderna bidrar till att uppfylla mål 1,2,3 och 4 i kapitel 3.2. Planerad åtgärd Byte av uppvärmningsanläggning från olja till pellets. Nyproduktion av förskola med höga energikrav (58 kwh/kvm beräknat). Påbörja arbetet med att få inköpare att inhandla efter energieffektiva produktspecifikationer. Varmvattenbesparande åtgärder i omklädningsrum. Upprätta livscykelkostnadsanalyser för energikrävande objekt Objekt Bokelundaskolan Bokelundahallen i Örkelljunga Uppskattad investeringskostnad 2900 kkr Valthornet - - Samtliga fastigheter - - Ungefärlig energibesparing per år/minskade koldioxidutsläpp 130 000 kr/år /89 ton Simhallen i Örkelljunga Ca: 8000 kr 2000 kwh/ 0,02 ton Objekt med hög energianvändning - - Antagande av Vindkraftsutredningen - - - Byte av uppvärmningsanläggning från olja till bergvärme. Byte av uppvärmningsanläggning från direktverkande el till värmepump. Byte av uppvärmningsanläggning från direktverkande el till värmepump. Byte av uppvärmningsanläggning från direktverkande el till värmepump. Solgården i Skånes Fagerhult Brandstationen i Skånes Fagerhult Korgen minidagis i Örkelljunga Solrosen i Skånes Fagerhult 2000 kkr 154 000 kwh/ 38 ton 400 kkr 24 000 kwh 220 kkr 16 000 kwh Ansvarig enhet Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter AB Projektledare respektive förvaltning/ avdelning Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter AB Kommunledningskontoret och Plan- och byggenheten Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter AB Örkelljunga kommunfastigheter AB 700 kkr 46 000 kwh Byte av uppvärmningsanläggning från el till värmepump. Triangeln 15 - - Örkelljunga bostäder AB Planerad/ Utförd (År) 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2013/ 2014 2013/ 2014 2013/ 2014 2010 17

Byte av termostater Triangeln 14 - - Örkelljunga bostäder AB Byte av fläktmotor i FTXaggregat Tre Kronor 14 25 000 kr Ca: 10 000 kwh Örkelljunga bostäder AB 2010 2011 Begränsad information återfinns i tabellen ovan avseende planerade åtgärder för Örkelljunga bostäder AB eftersom ett nytt förvaltningsbolag tar över från och med 2011-05-01. Handlingsplanen behöver därför uppdateras så fort det nya förvaltningsbolaget tar över. 4.2 Handlingsplan för transporter För att uppnå miljömålen inom transporter är följande åtgärder inplanerade inom de närmaste åren. Åtgärderna bidrar till att uppfylla mål 2,5 och 6 i kapitel 3.2. Planerad åtgård Objekt Ansvarig enhet Upprättande av laddningsstation för Samhällsbyggnadsenheten elbilar. 2 st Kommunledningskontoret Inköp av elbil 1 st Samhällsbyggnadsenheten Förslag till Miljöbilspolicy - Kommunledningskontoret Inköp av elbil 1 st Kommunledningskontoret Inköp av elbil 1 st Undersöka möjligheterna för tankställe för biogasbilar. - - Planerad (År) 2011/ 2012 2011 2011/2012 2012 2013 2014 18

Bilaga 1 Åtgärdslista för byggnader Inför framtida arbete för att uppnå uppsatta mål kommer man systematiskt gå igenom fastigheterna och rangordna åtgärdsförslag utifrån livscykelkostnadsanalyser. Genom att välja de mest kostnadseffektiva åtgärderna först har man en möjlighet att finansiera mindre kostnadseffektiva åtgärder. Denna lista med olika typer av åtgärder är ett levande dokument som kommer att uppdateras och användas till att upprätta handlingsplanen. Åtgärdsförslag Möjlig besparing Investering Genomförbarhet Konvertering olja till stor stor komplex bergvärme. Fönsterbyte Liten Stor mellan Pumpbyte Liten Liten enkel Injustering/termostatbyte Mellan Liten mellan och optimering Konvertering olja till Stor Stor komplex Pelletspanna Konvertering olja till stor stor Komplex Flispanna Effektivisering av Stor Stor Komplex ventilation Byte av fläktar Mellan Mellan mellan Optimering av driftider Mellan Liten enkel ventilation efter verksamhet. Behovsstyrning av Mellan Mellan Komplex ventilation. Närvaro, luftkvalitet. Datorisering av styr och Mellan Mellan Komplex övervakning. Byte av Mellan Stor Mellan belysningsarmaturer och styrning. Installation av LEDlampor Liten Liten Enkel för allmänbelysning och utomhus. Temperaturloggning av Mellan Liten enkel värmeanläggning och inomhus för optimering. Installera inomhusgivare Mellan Liten mellan för referens vid optimering och klagomål. Termografering för att fastställa brister och läckage. Liten Liten enkel

Förslag till åtgärder för verksamheter För att minska verksamhetselen är det viktigt att engagera brukarna som vistas dagligen i byggnaderna att vara uppmärksamma för eventuella energibovar. Denna lista kommer att vara ett levande dokument och tanken är att den energiansvarige för respektive verksamhet ska informeras om möjliga åtgärder som kan leda till en minskning av energianvändningen inom verksamheten. Viktigt att inköpare för verksamheten väljer sina inköp utifrån energieffektiva produktspecifikationer enligt www.msr.se (miljöstyrningsrådet). Åtgärdsförslag Möjlig besparing Investering Genomförbarhet Byte av glödlampor till Liten Liten enkel lågenergi. Byte av punktbelysning liten Liten enkel till LED-lampor Tvättmaskiner Mellan Mellan enkel Torkutrustning mellan Mellan enkel Nattvandring Liten Liten enkel Datautrustning Liten Liten enkel kontrollera viloläge, avstängning. Smarta grenkontakter etc. Sänka värme i rum som ej Mellan Liten enkel används. Förslagslåda för brukare av byggnad avseende energibesparingar. Ge priser för bästa förslag exempelvis energimätare. Engagera brukarna. Liten Liten enkel 20