Religionsvetenskap, Grundkurs, delmoment 4, 7,5 hp/6,5 hp

Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap, Grundkurs, delmoment 4, 7,5 hp/6,5 hp Kristendomens historia HT 2017 Kurskoder: 790G01, 92RE21, 92RE27, 93RE27 Kursansvarig: Torbjörn Aronson, vikarierande universitetslektor, 0733-66 43 86 Epostadress: torbjorn.aronson@pol.uppsala.se Dag Tid & plats Innehåll Litteratur 4 dec 13-15 Introduktion & seminarieuppgifter Kurskompendium Föreläsning I: Vilka är de kristna? Del 1: Ortodoxa och katolska kyrkors Jacobsen, s.1-37 teologi, spiritualitet, historia, struktur Aronson & Brodd kap 1-5 15-17 Föreläsning II: Vilka är de kristna? Jacobsen, s.38-62 Del 2: Protestantiska och pentekostala Aronson & Brodd kap 6-7 kyrkor och rörelser - teologi, spiritualitet, historia, struktur 8 dec 13-15 Föreläsning III: Var finns de kristna? Jacobsen, s.63-153 Nordafrika & Mellanöstern, Östeuropa, Central- och Sydasien, Västeuropa 15-17 Föreläsning III: Var finns de kristna? Jacobsen, s.154-266 Afrika söder om Sahara, Östasien, Latin- och Nordamerika, Oceanien 11 dec 13-15 Föreläsning V: Hur kom de dit? Jacobsen, s.267-292 Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.7-30 översikt: tidiga kyrkan White, s. 13-74 15-17 Föreläsning VI: Hur kom de dit? Jacobsen, s.293-345 Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.31-45 översikt: medeltiden White, s. 75-103 15 dec 13-15 Seminarium 1 Grupp A: Apologien av Justinus Martyren & Adversus haereses av Ireneaus 15-17 Seminarium 1 Grupp B: Apologien av Justinus Martyren & Adversus haereses av Ireneaus 1

18 dec 13-15 Föreläsning VII: Hur kom de dit? Jacobsen, s.346-352 Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.46-61, översikt: reformationen Stolt kap III-V White, s. 104-141 15-17 Föreläsning VIII: Hur kom de dit? Jacobsen, s.352-374 Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.62-89 översikt: väckelserörelser & ekumenik White, s. 142-180 8 jan 13-15 Seminarium 2 Grupp A: Gudstjänstbesök 15-17 Seminarium 2 Grupp B: Gudstjänstbesök White, Jacobsen White, Jacobsen 12 jan 13-15 Seminarium 3: 790G01 Kristen tro och etik i Sverige från 1500- till 1900-tal Pleijel, Stolt, kap I-III, VI 15-17 Föreläsningar: Lärarstudenter (92RE21, 92RE27, 93RE27) Luther och reformationen i Sverige Katekes, bibel, och psalmbok som folkböcker från 1500tal till 1900-tal Stolt Pleijel 19 jan Salstenta 1: 790G01 Jacobsen, Aronson & Brodd, Nylund, White Salstenta 2: Lärarstudenter (92RE21, 92RE27, 93RE27) Jacobsen, Aronson & Brodd, Nylund, Pleijel Stolt Det är närvaroplikt på seminarierna (- om frånvaro registreras krävs extra skrivuppgifter som kompensation) För godkänt resultat på seminarierna krävs att inlämningsuppgifterna är inskickade i tid före seminariet, att redovisningen sker på ett godtagbart akademiskt sätt, och om det är frågan om arbete i grupp, att alla i gruppen är konstruktivt delaktiga i redovisningsprocessen. För godkänt resultat på seminarierna krävs ett aktivt och konstruktivt deltagande också av studenter som inte redovisar. 2

Samtliga studenter ska uppträda respektfullt gentemot övriga deltagare under seminarier och föreläsningar. Samtliga mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under seminarier och föreläsningar. Närvaro på lektionerna är starkt rekommenderade och ger en god förberedelse för tentamen. Kursen avslutas med en skriftlig individuell salstentamen. Litteratur för studenter som ej går lärarprogrammet (790G01): Aronson, T & Brodd, S-E: Kyrkans många ansikten. Ecklesiologi och kyrkor i världen och Sverige (kompendium, PDF), 2014, 70s Jacobsen, Douglas: The World s Christians. Who they are, Where they are and How they got there. Wiley-Blackwell, Oxford, 2011, 374s Nylund, Bo: Teologin genom seklerna, Universitetstryckeriet, Uppsala, 1971 & 2008, 90s, kan köpas i nytryck från Unitryck Pleijel, H, m.fl.: Våra äldsta folkböcker, Gleerups, Lund, 1942/1967, kan köpas i nytryck från Unitryck Stolt, Birgit: Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. Artos, Skellefteå, 2004, 220s White, James F.: A Brief History of Christian Worship, Abingdon, 1993, 180s Litteratur för studenter som går lärarprogrammet (92RE21, 92RE27, 93RE27): Aronson, T & Brodd, S-E: Kyrkans många ansikten. Ecklesiologi och kyrkor i världen och Sverige (kompendium, PDF), 2014, 70s Jacobsen, Douglas: The World s Christians. Who they are, Where they are and How they got there. Wiley-Blackwell, Oxford, 2011, 374s Nylund, Bo: Teologin genom seklerna, Universitetstryckeriet, Uppsala, 1971 & 2008, 90s, kan köpas i nytryck från Unitryck Pleijel, H, m.fl.: Våra äldsta folkböcker, Gleerups, Lund, 1942/1967, kan köpas i nytryck från Unitryck Stolt, Birgit: Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. Artos, Skellefteå, 2004, 220s White, James F.: A Brief History of Christian Worship, Abingdon, 1993, 180s 3

Seminarium 1: källtexter från den tidiga kyrkan Målet med uppgiften är att bekanta sig med några centrala texter från den tidiga kyrkans historia. De är skrivna av kyrkofäder, dvs inflytelserika kristna teologer under kyrkans första tid men som även påverkat kyrkan under historiens gång. Texter belyser dels tidigt kristet gudstjänstfirande och dels tidig kristen teologi. Läs de två nedanstående texterna och besvara de frågor och uppgifter som har samband med dem på ca 1 2 A4. Texterna är hämtade från Martling, CH: Kyrkligt Documentarium, Verbum, Stockholm, 2007, s. 26-27, 29-31. Uppgiften är individuell, redovisas i smågrupper, och avslutas med samling i storgrupp. Du ska skicka in dina svar senast kl. 12.00 dagen före seminariet. Frågor och uppgifter till texterna: När levde författaren? I vilket sammanhang levde han? Vilket yrke hade han? Vad hände i kyrkohistorien vid den tiden då texten kom till och vad det var för diskussion som författaren deltog i? Vilket syfte författaren hade med sin text? När du besvarat de ovan ställda frågorna skriver du en förklaring till texterna. Gå igenom texterna mening för mening och förklara i din text vad Justinus och Ireneus berättar om och vad de därigenom vill uppnå. Avsluta med en kort diskussion därd använder kurslitteraturen, fr.a. White och Jacobsen. Vilka likheter finns mellan det tidiga kristna gudstjänstfirande vi finner hos Justinus Martyren och nutida? (jämför med White, A Brief History of Christian Worship) Vilka likheter finns mellan den tidiga kristna teologi som vi finner hos Irenaeus och de stora kyrkotraditionernas teologier idag (jämför med Jacobsen, The World s Christians. s.1-62) Källtext 1 ur Justinus Martyrens Apologi Och på den dag, som kallas solens dag, samlas vi alla, från städerna och från landet. Man läser ur apostlarnas hågkomster, och profeternas skrifter, så länge som tiden räcker. När förläsaren har slutat, håller föreståndaren ett anförande och uppmanar ivrigt till att efterfölja dessa sköna ord. Därefter reser vi oss alla tillsammans och ber, och när vi, som förut har sagts, har avslutat bönen, bärs bröd och vin och vatten fram. Föreståndaren frambär efter förmåga böner och tacksägelser och folket stämmer in med sitt Amen. Sedan delas de välsignade gåvorna ut och tas emot av var och en, och till dem som inte är närvarande, sänds de ut av diakonerna. De framgångsrika får ge det de vill, var och en efter eget val. Det som insamlas lämnas till föreståndaren, som därmed hjälper föräldralösa barn och änkor och dem som behöver hjälp på grund av sjukdom eller andra orsaker, också dem som sitter i fängelse och främlingar utifrån. Han är i sanning de behövandes beskyddare. Vi håller vår gemensamma sammankomst på solens dag, därför att det är den första dagen, då Gud tvingade mörker och kaos att fly och skapade världen, samma dag som Jesus, vår Frälsare, uppstod från de döda, eftersom de korsfäste honom före Saturnus dag. Dagen efter Saturnus dag, på solen dag, uppenbarade han sig för sin apostlar och lärjungar och undervisade dem om dessa ting, som vi nu ger vidare för eftertanke. 4

Källtext 2 ur Ireneaus Adversus haereses De som vill inse sanningen må notera, att den apostoliska traditionen har uppenbarats i varje kyrka över hela världen. Vi kan räkna upp dem, som apostlarna har utnämnt till biskopar i kyrkorna, och deras efterträdare fram till denna dag och som aldrig har lärt eller känt till sådana absurditeter, som heretikerna producerar Apostlarna önskade att de män, som de utsåg till sina efterträdare och till vilka de överlämnade sin ämbetsauktoritet, skulle vara perfekta och otadliga. I en sådan här bok skulle det bli alltför långtråkigt att räkna upp alla kyrkors successioner Här pekar vi därför på den apostoliska tradition och den tro, som predikas för människorna, som har kommit ned till oss genom successionen av biskopar, den största och äldsta och av alla kända kyrkans tradition och bekännelse, som grundades och byggdes upp i Rom av de två mest ärorika apostlarna Petrus och Paulus. Varje kyrka måste liksom de trogna överallt instämma med denna kyrka, på grund av hennes ledande och auktoritativa position, ty i henne har de trogna alltid bevarat den apostoliska traditionen. Sedan de välsignade bröderna hade grundat och byggt upp kyrkan, överlämnade de biskopsämbetet till Linus. Paulus nämner denne Linus i sitt brev till Timotheos (2 Tim 4:21). Han efterträddes av Anacletus, efter vilken, på tredje plats efter apostlarna, Clemens utnämndes till biskopstjänsten. Han inte endast såg de välsignade apostlarna utan talade också med dem och hade deras predikningar ringande i sina öron och deras tradition framför sina ögon. Medan Clemens var biskop, uppstod en mindre oenighet mellan bröderna i Korint, och kyrkan i Rom sände ett mycket tungt vägande brev till bröderna i korintierna och vädjade till dem om den tradition, som de nyligen hade fått från apostlarna. Euaristos efterträdde denne Clemens och Alexander följde Euaristos; därefter utnämndes Sixtus, den sjätte efter apostlarna. Efter honom kom Telesphorus, som led ett ärofullt martyrium och därefter Hyginus, Pius, Anicetus och Soter, och nu, på tolfte plats efter apostlarna, har Eleutherius intagit stolen. I samma ordning och succession har Kyrkans apostoliska tradition och förkunnelse av sanningen kommit ned till vår tid. Sedan utnämnde apostlarna Polykarpos från Asien som biskop av Smyrna., instruerade honom och gjorde honom bekant med många, som hade sett Herren. Jag träffade honom också i min tidiga ungdom. Han stannade länge hos oss och vid hög ålder led han en ärofull och ryktbar martyrdöd och lämnade detta livet, sedan han undervisat om det, som han lärt av apostlarna och som Kyrkan har överlämnat oh som allena är sant. Alla kyrkor i Asien och Polykarpos efterträdare vittnar om dessa ting fram till denna dag och betygar sanningen mera tillförligt och vederhäftigt än Valentinus och Markion och andra missledda personer Därför måste vi lyda endast de präster, som är i Kyrkan och som har sin succession från apostlarna, så som vi har visat, och som genom sin episkopala succession mottagit sanningens gåva i enlighet Faderns välbehag. De övriga, som står vid sidan av den ursprungliga successionen och som samlas var som helst, måste vi betrakta med misstänksamhet, antingen som heretiker och ondsinnade eller som uppblåsta och självbelåtna schismatiker eller som hycklare, som handlar för vinstens och den fåfängliga ärans skull. Alla dessa har avfallit från sanningen. 5

Seminarium 2: kristen gudstjänst Temat för detta seminarium är kristen gudstjänst. Målet med uppgiften är att ni genom ett fältstudium ska få se hur kristna idag firar gudstjänst och att ni ska prova på att skapa ett eget källmaterial som ni själva bearbetar och presenterar. Syftet med fältstudien är inte att recensera en gudstjänst eller församling, eller uttrycka antipatier eller kritik mot en kyrka eller församling. Uppgiften är individuell, redovisas i smågrupper, och avslutas med samling i storgrupp. Du ska skicka in dina svar senast kl. 12.00 dagen före seminariet. Ert fältstudium ska ske i ett gudstjänstrum som ni normalt inte besöker. Det ska (helst!) vara en huvudgudstjänst (en gudstjänst som normalt firas på söndag förmiddag och riktar sig till hela församlingen). Det står er fritt att välja vilken församling och kyrkolokal ni ska besöka. I seminariet ska ni sedan presentera gudstjänsten i den församling ni besökt. Förbered fältstudiet genom att läsa i Jacobsen, The World s Christians, om den kyrkotradition församlingen tillhör och White, A Brief History of Christian Worship. Församlingen och gudstjänsten måste således gå att knyta till någon av de fyra stora kristna traditionerna, dvs de ortodoxa, katolska, protestantiska eller pentekostala kyrkofamiljerna, och du ska göra hänvisningar till White och Jacobsen i din analys av gudstjänsten. Kyrkor annonserar ofta sina gudstjänster på nätet och/eller i tidningen. Tidningsannonserna är vanligen införda på fredagen eller lördagen och kan stå under rubrikerna Kyrkor och samfund, Predikoturer och ibland har Svenska kyrkan en gemensam annons för en hel stad och då har den ofta rubriken Svenska kyrkan. Pentekostala församlingar ( pingstvänner och karismatiker ) och ortodoxa och orientaliska katolska kyrkor använder oftast nätet snarare än tidningar för att informera om sina gudstjänster. Det finns också samlingssajter med kyrkors kontaktuppgifter och uppgifter när de firar gudstjänster, t.ex. www.kyrktorget.se. Genom kompendiet Kyrkans många ansikten. Ecklesiologi och kyrkor i världen och i Sverige. kan du hitta uppgifter om vilka olika typer av kyrkor som finns i Sverige. Katolska församlingar med söndaglig gudstjänst finns i större städer i Sverige. Det finns ortodoxa gudstjänstfirande församlingar i Uppsala och Stockholm och på en del andra platser. Ortodoxa kyrkor, t.ex. syrisk-ortodoxa kyrkan, har stora församlingar i bl.a. Södertälje, Norrköping och Västerås. Svenska kyrkan har ett rikstäckande nät av församlingar och många av dem har huvudgudstjänst på söndagens förmiddag. Pingstförsamlingar finns i nästan varenda stad i Sverige och även på många mindre orter. Gudstjänstlokalen heter ofta Pingstkyrkan. Idag finns också ett stort antal, av svenska eller invandrare, nygrundade församlingar som kännetecknas av en karismatisk spiritualitet (Livets Ord & Trosrörelsen, Salt and Light, New Wine, Hillsong, Redeemed Christian Church of God, m.fl.). Equimeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan har sina ursprung i äldre svenska frikyrkor och finns representerade i många större städer men församlingarna och deras gudstjänstrum heter ofta något annat än kyrkosamfunden. 6

När ni gör en deltagande observation/ett fältstudium ska ni visa respekt för dem ni besöker. Berätta gärna för den som tar emot vid ingången att ni kommit till deras kyrka för att göra ett fältstudium av gudstjänsten och att ni studerar religionsvetenskap vid universitetet i Linköping. Ni får gärna uppge mitt namn om de vill ha mer information. Ni har rollen att vara åskådare och föra anteckningar. Därför bör ni placera er så att ni inte stör gudstjänstdeltagarna. Om ni fotograferar bör ni inte göra det under gudstjänsten och det är helt olämpligt att ta kort på gudstjänstdeltagarna. Kom i tid och gå inte innan gudstjänsten är slut. Gör ert fältstudium med hjälp av följande frågor: Inom ramen för vilket samfund/kyrka firas gudstjänsten? Hur ser gudstjänstrummet ut, ålder, arkitektur, storlek, ljus, placering av människor och inredning? Hur tas gudstjänstbesökarna emot? Hur många gudstjänstbesökare är det? Reflektera över ålder, kön, etnicitet, funktionshinder, klass. Hur går gudstjänsten till? Regleras dagens tema av för samfundet gemensam överenskommelse eller väljer församlingen själv? Finns det utdelade ordningar? Vilka huvudmoment ingår? Hur är den/de som leder gudstjänsten klädd/klädda? Vilka bibeltexter nyttjas i gudstjänsten? Finns det ett förkunnelsemoment? Hur långt är det momentet? Vem förkunnar? Vilken/vilka texter ligger till grund för förkunnelsen? Vad syftar förkunnelsen till förklara hur ni uppfattare det? Om man firar nattvard/mässa/eukaristi notera särskilt hur man gör det. Vilka är aktiva i gudstjänsten och hur är de aktiva? Vari består musikinslagen i gudstjänsten? Sjunger man psalmer eller andra gemensamma sånger? Använder man en psalmbok/sångbok, lösa blad, textprojicering eller kan deltagarna sångerna utantill? Hur lång är hela gudstjänsten? Vad händer efter gudstjänstens slut? Fundera även över: Hur märks det att gudstjänstrummet används av ett visst samfund. Hur märks det att gudstjänsten firas inom ett visst samfund? Påverkade din närvaro dem som firade gudstjänsten du besökte? Hur i så fall? Vad var som du förväntade dig? Vad var annorlunda än du förväntade dig? 7

Seminarium 3 790G01: Kristen tro och etik i Sverige från 1500- till 1900-tal Gruppuppgifter: Uppgifterna till detta seminarium löses och redovisas gruppvis. Samtliga gruppmedlemmar skall medverka och konstruktivt bidra till arbetet i grupparbetet. Resultatet av arbetet skall redovisas både muntligt och skriftligt. Använd föreläsningsmaterial, kursböcker och kompendiematerial, samt om så önskas annat material för lösande av uppgiften. Hänvisning till texter och föreläsningar etc. sker i notform i slutet av det skriftliga redovisningsdokumentet. Muntlig redovisning: Under seminariet presenteras gruppens resultat av antingen uppgift 1 eller uppgift 2, muntligt i mindre grupper. Var noga med en meningsfull och innehållsrik sammanfattning, som kan sammanfattas punktvis. Använd t.ex. powerpoint eller andra hjälpmedel vid presentationen. Inkludera gärna avslutningsvis vilka frågor som vidare bör diskuteras. Skriftlig redovisning: Gruppen skall inlämna ett skriftligt arbete till kursansvarig vid respektive seminariums start. Samtliga gruppdeltagares namn (dvs. namn på de som aktivt deltagit i grupparbetet) skall återfinnas på arbetets framsida. Samtliga frågor skall innefattas i arbetet (4-5 A4-sidors text (informativ och koncis) exklusive noter, 1,5 radavstånd, 12 pt, Times New Roman). Vid betygsättningen tas hänsyn till både formalia, språk, innehåll och presentation. Uppgift 1 Våra äldsta folkböcker Litteratur: Pleijel, m.fl: Vår äldsta folkböcker PM:s syfte är att undersöka vilken roll bibel, katekes och psalmbok (se Våra äldsta folkböcker) spelat för kristen tro och etik i Sverige. Detta görs med utgångspunkt från följande frågor: Hur uppfattades relationen mellan bibel och katekes under 1600- och 1700-talen? På vilket sätt blev katekesen en folkbok och en bok med vilken man tolkade liv och död? Vilken roll har bibeln spelat i kyrkan och bland folket mellan 1500-talet till 1800-talets slut? På vilket sätt var psalmboken en folkbok och hur fungerade den livstydande i olika sammanhang? Hur har svenska författare inspirerats av bibel och psalmbok? Uppgift 2 Reformationen och Luther Litteratur: Stolt, Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. PMs syfte är att undersöka bilden av Martin Luther och reformationen i Sverige. Detta görs med utgångspunkt från följande frågor: 8

Vilka allmänt i Sverige förekommande bilder nämns av Birgit Stolt? Vad invänder Birgit Stolt mot dessa bilder? Hur såg Luther på arbetet? Vad hävdar Birgit Stolt angående Luther, Melanchton och den svenska reformationen? Vilka var skillnaderna mellan reformationen i Sverige och i Tyskland? Vilka skillnader fanns mellan Melanchton och Luther? Hur påverkade det egna familjelivet Martin Luthers teologi och hans utformning av Lilla katekesen? 9