Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Barnäktenskap och tvångsäktenskap Sara Palm Student Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Handledare: Viola Boström Juristprogrammet, 270 hp UMEÅ UNIVERSITET

Innehållsförteckning Förkortningar...4 1. Inledning...6 1.1. Ämne...6 1.2. Syfte, avgränsningar och frågeställningar...7 1.3. Metod, material och disposition...8 1.4. Begrepp... 10 2. Bakgrund... 11 2.1. Allmänt... 11 2.1.1. Sverige... 11 2.1.2. Norge... 12 2.1.3. Internationellt... 12 2.2. Tvångsäktenskap... 13 2.3. Barnäktenskap... 14 2.4. Svenska regler och internationella artiklar... 15 2.5. Hindersprövning... 16 2.5.1. Äktenskapshinder... 16 2.5.2. Särskilda skäl och hindersprövning... 18 2.6. Ordre public... 18 2.7. Vigselrätt... 18 2.8. Statistik... 19 2.9. Ogiltighet av äktenskap och äktenskapsskillnad... 20 2.10. Erkännande av utländska äktenskap... 21 2.10.1. Allmänt... 21 2.10.2. Seriositetsprövning och familjeåterföreningsdirektivet... 22 3. Dispens... 23 3.1. Rättsläget i Sverige... 23 3.2. På vilka grunder kan dispens beviljas?... 24 3.2.1. Dispensmöjlighet... 24 3.2.2. Dispensprövning... 25 3.2.3. Särskilda skäl och dispensmöjlighet... 26 3.3. Statistik och grunder för dispens i praktiken... 28 3.3.1. I hur många fall per år har dispens beviljats?... 28 3.3.2. På vilken grund har dispens beviljats?... 28 2

3.3.3. Telefonintervju med handläggare på länsstyrelsen Västra Götaland... 29 3.4. Minimiålder för äktenskap... 30 3.5. Rättsläget i Norge... 31 4. Tvångsäktenskap och uppehållstillstånd... 33 4.1. Rättsläget i Sverige... 33 4.2. Fullmaktsäktenskap... 34 4.2.1. Allmänt... 34 4.2.2. Problematik kring fullmaktsäktenskap... 35 4.3. Uppehållstillstånd på grund av anhöriginvandring... 36 4.3.1. Allmänt... 36 4.3.2. Tvångsäktenskap... 36 4.3.3. Seriositetsprövning... 37 4.4. Problemets omfattning... 38 4.5. Ytterligare krav för anhöriginvandring i Europa... 39 4.6. Rättsläget i Norge... 39 4.6.1. Ordre public... 39 4.6.2. Fullmaktsäktenskap... 40 5. Kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap... 40 5.1. Rättsläget i Sverige... 40 5.1.1. Allmänt... 40 5.1.2. Utredning om kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap... 41 5.1.3. Barnäktenskap... 43 5.1.4. Tvångsäktenskap... 44 5.1.5. Vigselrätt... 45 5.1.6. Synpunkter på förslagen om lagstiftningsåtgärder... 46 5.2. Praxis... 48 5.2.1. Statistik... 48 5.2.2. Rättsfall... 49 5.3. Rättsläget i Norge... 50 5.3.1. Allmänt... 50 5.3.2. Barnäktenskap... 51 5.3.3. Tvångsäktenskap... 51 6. Diskussion och analys... 53 6.1. Inledning... 53 3

6.2. Dispens... 53 6.3. Tvångsäktenskap och uppehållstillstånd... 60 6.4. Kriminalisering... 61 6.5. Övrig diskussion... 67 6.6. Avslutande diskussion... 69 7. Källförteckning... 70 Förkortningar Barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter BrB Brottsbalken (1962:700) Ds Dir EKMR EU Departementsserien Kommittédirektiv Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Europeiska Unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FN HR Innstt.O IÄL KamR LR LVU NJA Förenta Nationerna Høyesterett Innstilling til Odelstinget Lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap Kammarrätten Lagmannsrettene Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Nytt Juridiskt Arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Ot.prp Prop Odelstingsproposisjon Proposition 4

RFSU RÅ Riksförbundet för sexuell upplysning Regeringsrättens Årsbok SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS SOU SÖ Socialstyrelsens författningssamling Statens offentliga utredningar Sveriges internationella överenskommelser UtlL Utlänningslagen (2005:716) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 5

1. Inledning 1.1. Ämne Det var bara vi i ämbetsrummet bortsett från de två vittnena, och jorden hade inte rämnat. Borgmästaren hade inte undrat över någonting. Han har sett andra giftermål som det här, glädjelösa och brådstörtade. Jag sa ja med en röst som inte var min och skrev under ett papper som jag inte ens såg för tårarna som skymde blicken, alltmedan min far befallande tittade på. Vid minsta tecken på revolt skulle han ha klått upp mig och skickat mig till Marocko eller kastat ut mig på gatan. Jag skulle ha blivit tvungen att fly till ett härbärge, utlämnad åt en frihet som han aldrig uppfostrat mig till och som skrämmer mig oerhört. Vägen till integration går via friheten att säga nej. Traditionen är frånvaron av möjligheten att säga nej. Jag har aldrig varit fri att bryta mot denna oskrivna lag. Leila 1 Allt mer uppmärksamhet riktas mot de flickor, men även pojkar, som lever ett liv styrt av släkten. En del lovas bort i äktenskap, andra tvingas gifta sig under hot och tvång. 2 I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna finns rätten att ingå äktenskap intagen som en av de grundläggande rättigheterna. Där föreskrivs i art. 16 att fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Vidare i artikeln anges att äktenskap endast får ingås med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är inte juridiskt bindande för staterna. Rätten att få ingå äktenskap framgår även i exempelvis art. 12 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR, som är ratificerad och inkorporerad i svensk lagstiftning. År 2004 genomfördes ändringar i lag (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, IÄL, samt i äktenskapsbalken. Syftet var att förbättra skyddet för enskilda mot påtvingade och för tidiga äktenskap. Ett äktenskap som ingås mot någon av parternas vilja är inte accepterat enligt den svenska rättsordningen. Det är heller inte 1 Leila (2004), s. 11. 2 Prop. 2003/04:48, s. 12. 6

accepterat att ingå äktenskap om någon av parterna är under 18 år utan länsstyrelsens särskilda tillstånd, dispens. Ändå är detta något som förekommer i Sverige idag. Det finns både unga människor som är oroliga för att inte själva få välja vem de ska få gifta sig med och det finns barn och unga som blir bortgifta mot sin vilja. I och med att det finns möjlighet att få tillstånd till äktenskap före 18 års ålder, innebär det att barnäktenskap idag inte är förbjudet enligt svensk lagstiftning. 3 En person kan bli utsatt för oacceptabla påtryckningar från exempelvis sina föräldrar om att gifta sig. Det kan vara allt ifrån att föräldrarna skuldbelägger barnet, hot om att utesluta honom eller henne från familjegemenskapen till hot om våld. Det förekommer också att barn och unga blir lurade till att åka utomlands för att där bli tvingade till giftermål. 4 Som tidigare nämnts är rätten att välja var, när och med vem man ska ingå äktenskap, en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Om denna rättighet inskränks är det en kränkning av de mänskliga rättigheter som ska tillförsäkras var och en. 5 Det pågår just nu en utredning om ett stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap. 6 Ämnets aktualitet är i sig en anledning till att skriva denna uppsats. Att få en överblick över rättsområdet och även föra en diskussion om detta ämne och samtidigt se hur andra resonerat kring detta är enligt mig viktigt. Att barn och unga idag inte har det skydd alla människor borde ha och en möjlighet att själv få bestämma över sin framtid gör detta till ett ständigt aktuellt ämne. 1.2. Syfte, avgränsningar och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att beskriva rättsläget idag gällande barn- och tvångsäktenskap, det vill säga vilken lagstiftning, vilka förarbeten och vilken praxis som finns på området. Jag har även valt att studera den rättsliga diskussion som finns angående barn- och tvångsäktenskap. Det är framför allt lagändringarna som kom inom detta område år 2004 samt de förslag till lagändringar som kommit de senaste åren som jag lagt fokus på. Uppsatsen har 3 Regeringens skrivelse 2009/10:229, s. 3 och 14. 4 Regeringens skrivelse 2009/10:229, s. 5. 5 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 292. 6 Dir. 2010:54. 7

även en komparativ del, där jag valt att studera främst Norges lagstiftning och den rättsliga diskussion som förs där angående barn- och tvångsäktenskap. Jag har även valt att studera de krav och riktlinjer FN och EU har inom området. Vidare ska jag diskutera frågan om huruvida den lagstiftning som finns idag på området är tillräcklig eller om det finns behov av en ny lagstiftning. Som utgångspunkt i uppsatsen har jag valt tre olika frågeställningar för att kunna uppfylla mitt syfte. Idag finns det en möjlighet att få dispens från 18-årsgränsen av länsstyrelsen. På vilka grunder kan man få dispens? Den andra frågan är om ett tvångsäktenskap och fullmaktsäktenskap kan vara uppehållstillståndsgrundande. Slutligen, vilka skydd finns idag för enskilda mot barn- och tvångsäktenskap, och bör barn- och tvångsäktenskap kriminaliseras? Dessa frågeställningar kommer jag redogöra för i var sitt kapitel. 1.3. Metod, material och disposition Jag har valt att använda mig av den rättsvetenskapliga metoden genom att se till den befintliga lagstiftning, de förarbeten, den praxis och den doktrin som finns på området. Jag har även studerat de utredningar som pågår just nu angående barn- och tvångsäktenskap. Det är framför allt propositionen Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap, hädanefter benämnd som propositionen från 2004, som ligger till grund för uppsatsen. 7 Uppsatsen är delvis komparativ då jag med hjälp av bland annat Ungdomsstyrelsens skrifter och norska förarbeten har studerat Norges lagstiftning för en jämförelse mellan ett land, som först i världen, har kriminaliserat och ett land som inte har kriminaliserat barn- och tvångsäktenskap. Jag har vidare studerat uttalanden från FN på området och EU:s familjeåterföreningsdirektiv från 2004. 8 Ungdomsstyrelsen, som är en statlig myndighet, arbetar för att unga ska få möjlighet till inflytande och välfärd. Det är framför allt deras kartläggning avseende arrangerade äktenskap mot den egna viljan från 2008 som jag valt att använda mig av för att beskriva situationen i Sverige idag, då det inte finns någon officiell statistik över hur äktenskap ingås och om de ingås av fri vilja eller inte. Ungdomsstyrelsen har även gjort en kartläggning av bland annat 7 Prop. 2003/04:48. 8 Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening. 8

antalet dispensärenden som länsstyrelserna i Sverige fått in under åren 2005-2007, vilken har använts som källa till statistiken i uppsatsen. 9 För att kunna besvara uppsatsens syfte har två telefonintervjuer gjorts med en handläggare och en före detta handläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland, för att få en tydligare bild av hur en handläggare resonerar i ett ärende rörande äktenskapsdispens. Anledningen till varför jag valt länsstyrelsen i Västra Götaland beror främst på att de har beviljat flest antal dispenser under de senaste åren. Tillgången till material avseende varför och på vilka grunder äktenskapsdispens beviljas är knapphändig, vilket gjort telefonintervjuerna till en viktig källa. Jag har vidare valt att använda mig av Migrationsverkets Utlänningshandbok som källa angående uppehållstillstånd i samband med äktenskap. Även om handboken mer är till för att ge råd och vägledning för handläggarna vid Migrationsverket anser jag att den är en relevant källa i detta sammanhang för att praktiskt visa hur handläggningen i verkligheten går till. 10 Som tidigare nämnts finns det begränsat med praxis på området, vilket är anledningen till varför det är hänvisat till få rättsfall i uppsatsen. En övervägande del av de rättsfall som avser särskilda skäl vid dispensprövning, avgjordes innan den lagändring som skedde 2004 trädde i kraft. Ändringen innebar att lagstiftningen avseende dispens skärptes och att ett krav på särskilda skäl infördes. I uppsatsen används överlag begreppen barn, flicka och pojke för att referera till en individ som är under 18 år. En person som har fyllt 18 år och uppåt hänvisas till som den unge eller den unga, kvinna eller man. Uppsatsen inleds med en allmän redogörelse kring barn- och tvångsäktenskap samt de diskussioner som förts om detta. Kapitlet berör till exempel de regler som finns idag inom svensk och norsk lagstiftning, de äktenskapshinder som finns och vad som krävs för ett erkännande av ett utländskt ingånget äktenskap i Sverige. Vidare kommer de tre frågeställningar jag valt som utgångspunkt angående dispens, tvångsäktenskap och 9 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5. 10 Migrationsverket. 9

kriminalisering att behandlas i de följande kapitlen. Uppsatsen avslutas med ett analys- och diskussionskapitel om vad jag kommit fram till i uppsatsen. 1.4. Begrepp I denna uppsats kommer dessa begrepp att användas med följande betydelse: Arrangerat äktenskap Utmärkande för ett arrangerat äktenskap är att någon annan än den blivande maken eller makan, vanligtvis föräldrar eller äldre släktingar, föreslår en partner och man samtycker till att gifta sig med den som föreslås. I övrigt utmärker arrangerat äktenskap sig av att båda parter har en möjlighet att säga nej till att gifta sig eller till en föreslagen partner utan att drabbas av några åtgärder, vanligen från familjen eller släkten. 11 Barnäktenskap Detta uttryck avser äktenskap där minst en av parterna är under 18 år. Begreppet används oavsett om äktenskapsdispens föreligger eller ej. 12 Haltande äktenskap Detta innebär att ett par kan vara civilrättsligt skilda men fortfarande ses som gifta inom det egna samfundet eller gruppen om skilsmässa inte är tillåtet. 13 Referensperson En referensperson är den part som bor i Sverige och som den som vill få uppehållstillstånd har anknytning till genom ett ingånget eller planerat äktenskap. 14 11 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 306. 12 Regeringens skrivelse 2009/10:229, s. 5. 13 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 8. 14 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 345 not 10. 10

Tvångsäktenskap Äktenskapet ska ha ingåtts mot minst en av parternas vilja. Om ett äktenskap ingåtts under olaga hot, genom olaga emotionell eller fysisk påverkan definieras detta som tvångsäktenskap. 15 2. Bakgrund 2.1. Allmänt 2.1.1. Sverige I Sverige har det vidtagits olika åtgärder för att förhindra och förebygga barn- och tvångsäktenskap. Under 2004 förändrades den civilrättsliga lagstiftningen om äktenskap för att markera att barn- och tvångsäktenskap inte är accepterat i Sverige. I korthet innebar lagändringarna att högre krav ställs för att någon ska tillåtas att ingå äktenskap före 18 års ålder, att utländska medborgare under 18 år inte längre kan gifta sig i Sverige utan dispens, samt att äktenskap som ingåtts under tvång, eller som inte tillåts vid en svensk hindersprövning, ej ska erkännas i Sverige. 16 I propositionen från 2004 föreslogs att reglerna avseende hindersprövning för vigsel inför svensk myndighet skulle ändras och ske med tillämpning av svensk lag. Om ingen av parterna har anknytning till Sverige antingen genom hemvist eller medborgarskap ska för var och en av dem även medborgarskapslandets eller hemvistlandets lag tillämpas. Ändringarna i lagstiftningen som skedde 2004 innebär bland annat att ingen längre kan ingå äktenskap inför svensk myndighet före 18 års ålder utan särskilt tillstånd. 17 Nationalitetsprincipen När två utländska medborgare kommer till Sverige för att gifta sig, är detta då lagligt och giltigt även om det föreligger ett äktenskapshinder här i Sverige men inte i deras hemland? Tidigare gällde att en persons rätt att gifta sig skulle prövas enligt medborgarskapslandets lag. I Sverige tog man exempelvis inte hänsyn till om det förelåg ett hinder i svensk lagstiftning om ett par, till exempel medborgare i Libanon, gifte sig i Sverige. Man utgick alltså från 15 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 10. 16 SOU 2008:41, s. 149. 17 Prop. 2003/04:48, s. 1. 11

libanesisk lag i enlighet med nationalitetsprincipen. Nationalitetsprincipen innebär som nämnts att de personliga rättsförhållandena ska prövas enligt den lag personen har starkast och varaktigast anknytning till. I och med lagändringen bortser man nu delvis från nationalitetsprincipen. Man ser fortfarande till medborgarlandets lagar, men föreligger något som i svensk lagstiftning är klassat som hinder är äktenskapet förbjudet i Sverige. Det man gör är sålunda en hindersprövning enligt svensk lag och föreligger det ett hinder får inte äktenskapet ingås i Sverige. Hindersprövning enligt svensk lag ska även göras i samband med erkännande av äktenskap ingångna utomlands. 18 2.1.2. Norge I norsk lagstiftning framgår äktenskapsreglerna i lov om ekteskap, ekteskapsloven. I 2 ekteskapsloven står det att kvinnan och mannen har rätt att fritt få välja make eller maka. Vidare ska äktenskapet ingås av egen fri vilja och med eget samtycke. Innan ett äktenskap ingås ska en prövning om äktenskapsvillkoren ske enligt 6 ekteskapsloven. Det är folkeregistret eller en för ändamålet behörig norsk tjänsteman som utför prövningen. 19 Norge är relativt aktiva med att arbeta mot barn- och tvångsäktenskap. De flesta äktenskap mot någons vilja ingås utomlands, enligt erfarenheten i Norge. Det finns en handbok, Tvangsekteskap En Kriseguide som utgavs av den ideella organisationen Selvhjelp for invandrere og flyktinger, SEIF. Denna handbok handlar om erfarenhet av ett internationellt perspektiv i frågor kring äktenskap mot någons vilja i Norge. Det framkommer information om vad som exempelvis är viktigt att tänka på inför en eventuell utlandsresa och om man är orolig för att bli bortgift. Även information om vilka möjligheter till stöd som finns i många av de aktuella länderna finns med, exempelvis var närmaste ambassad ligger. 20 2.1.3. Internationellt Barn- och tvångsäktenskap är inte bara ett nationellt problem utan även ett internationellt problem. Att diskutera frågor kring barn- och tvångsäktenskap internationellt försvåras då synen på vad som är att anse som ett barn- och tvångsäktenskap skiljer sig åt. I Sverige är minimiåldern för att få ingå äktenskap 18 år, om inte dispens har meddelats på den grunden 18 Prop. 2003/04:48, s. 15 ff. 19 SOU 2008:41, s. 156. I Norge talar man om äktenskapsvillkor istället för, som i Sverige, äktenskapshinder. 20 SEIF, kap. 3 ff. 12

att det föreligger särskilda skäl, se närmare om detta i kap. 3.2.3. Det förekommer att minimiåldern för att ingå äktenskap i andra länder är något eller betydligt lägre än 18 år. Olika länder har också valt olika lösningar för att på bästa sätt lösa problemet. I vissa länder har man valt att vidta förebyggande och hjälpande insatser som riktas till vissa minoritetsgrupper, medan man i andra länder, till exempel i utlänningslagstiftningen, har valt att försvåra för en utländsk medborgare som ingått äktenskap att få uppehållstillstånd på grund av äktenskapet, se exempel i kap. 4.5. 21 EU har i sin offentliga tidning bland annat fastslagit att: Parlamentet fördömer rättsliga, kulturella och religiösa sedvänjor som innebär att man tolererar tvångsäktenskap Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa allt detta i politiken för utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ihärdiga ansträngningar för att stödja informationsprogram och kampanjer för att öka den allmänna medvetenheten och ändra det allmänna opinionsläget i programländerna, och att göra de åtgärder som vidtas för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, däribland skadliga traditionella sedvänjor, till ett kriterium för god samhällsstyrning i partnerländerna. 22 2.2. Tvångsäktenskap Tvångsäktenskap i sig är inte kriminaliserat enligt svensk lagstiftning. Dock kan en persons handlingar i samband med ett tvångsäktenskap vara olagliga. Tvånget ska ha varit av sådan karaktär att det utgjort en straffbar handling enligt svensk lag, det vill säga att någon genom sådant våld eller hot som avses i 4:4 BrB avseende olaga tvång tvingat någon annan att gifta sig. Vad gäller äktenskap som ingås genom ombud, det vill säga fullmaktsäktenskap, medför inte detta automatiskt att det är fråga om tvång. Det är endast om den som ingår äktenskapet inte har någon egen rätt att besluta i frågan och äktenskapet ingåtts mot den enskildes vilja som tvånget är att anse som så allvarligt att äktenskapet inte bör godtas. I övriga situationer 21 SOU 2008:41, s. 153 f. 22 Europeiska unionens officiella tidning 20 mars 2009, s. 65. 13

bör tillämpningen vara ytterst begränsad och endast komma i fråga när det tvång som utövats utan tvekan är stötande. 23 Länder som exempelvis Norge, Danmark och Storbritannien har haft fokus på frågor kring barnäktenskap, arrangerade äktenskap, tvångsäktenskap, kusinäktenskap och haltande äktenskap under många år. I Sverige fanns det tidigare ingen kartläggning av unga som riskerar arrangerade äktenskap mot sin vilja. Däremot har problemen för flickor och unga kvinnor som tvingas till giftermål eller känner oro för att bli bortgifta mot sin vilja, tagits upp i samband med studier om hedersrelaterat våld och förtryck. År 2009 publicerade Ungdomsstyrelsen den första egentliga kartläggningen på området. 24 2.3. Barnäktenskap...Du och alla andra tror att det bara är att lämna hemmet, men det är det inte. Jag kommer aldrig att få träffa min mamma, min pappa, mina syskon, min morfar, min farmor, mina fastrar, mina mostrar och alla andra. Det är inte lätt och det är ett stort steg att ta. 25 Det finns inte någon entydig definition av barn i barnkonventionen, dock i art. 1 stadgas att: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. 26 I svensk lagstiftning är man att anse som omyndig, det vill säga ett barn, fram till att man fyllt 18 år, enligt 9:1 FB. Vårdnad av barn upphör, enligt 6:2 st. 1 FB, då barnet fyller 18 år eller om barnet dessförinnan ingår äktenskap. Det är alltså att betraktas som ett barnäktenskap om äktenskapet är ingånget när minst en av parterna är under 18 år enligt svensk lagstiftning. Det krävs inte att barnet genom till exempel olaga tvång enligt 4:4 BrB blivit tvingad till att ingå äktenskapet för att det ska vara fråga om barnäktenskap. Skulle detta vara fallet är i sådana fall äktenskapet i första hand att betraktas som ett tvångsäktenskap. 27 23 Prop. 2003/04:48, s. 31. 24 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 8. 25 Bremer, S. (2006), s. 161. 26 Schiratzki, J. (2010), s. 16. 27 SOU 2008:41, s. 200. 14

Det finns situationer där ett barn kan ingå ett i Sverige giltigt äktenskap, trots att samhället inte gett sitt godkännande genom en meddelad äktenskapsdispens. Ett exempel är om en vigselförrättare, trots äktenskapshindret i 2:1 ÄktB, viger ett par där minst en av parterna är under 18 år trots att äktenskapsdispens inte har meddelats. Skulle denna situation inträffa har en åklagare möjlighet att föra talan om omedelbar äktenskapsskillnad enligt 5:5 ÄktB. Man torde kunna utgå från att det sällan sker att ett barn, trots att det inte meddelats dispens, tillåts ingå ett i Sverige giltigt äktenskap. Det är främst de bestämmelser som finns i 15:1 ÄktB om meddelande av äktenskapsdispens samt reglerna i 4 kap. ÄktB om vigselförrättare, som ställer höga krav på kontroll både inför och under en vigsel. Om vårdnadshavarna brister i sitt ansvar att ta hand om och skydda sitt barn kan reglerna i LVU bli aktuella. Det finns inget eget rekvisit i LVU angående omhändertagande på grund av hot att giftas bort mot sin vilja. Däremot framgår det av Socialstyrelsens allmänna råd att planer på att gifta bort den unge mot dennes vilja i den unges eller föräldrarnas ursprungsland, skulle kunna sorteras under rekvisitet annat förhållande i hemmet, enligt 2 LVU. 28 Det framgår av förarbetena vad gäller barnäktenskap att socialnämnden har en viktig roll i utredningen av de faktiska förhållandena och att de ska upplysa länsstyrelsen om det som är av betydelse i ärendet i samband med en ansökan om dispens. Denna utredning får i första hand ske genom samtal med både den underårige, den tilltänkta maken och vårdnadshavarna. Regeringen betonar att dessa samtal med de berörda personerna bör ske både enskilt och gemensamt för att kunna bedöma om den underårige är utsatt för påtryckningar. Enligt 10:28 OSL hindras inte en socialnämnd som ska yttra sig eller biträda med utredningen av sekretess att lämna upplysningar av betydelse i ärendet. 29 2.4. Svenska regler och internationella artiklar Ett äktenskap ska bygga på fri vilja, vilket tydliggörs av äktenskapsbalkens regler. Parterna ska vara närvarande samtidigt vid vigseln och de ska var för sig förklara att de samtycker till äktenskapet enligt 4:2 ÄktB. Det finns även en annan viktig princip, vilken tidigare nämnts i samband med barnäktenskap, i 5:5 ÄktB som ger en person, om det är sannolikt att han eller hon tvingats ingå ett äktenskap, rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. 28 SOSFS 1997:15, s. 30 f. 29 Prop. 2003/04:48, s. 50 f. och prop. 2008/09:150 s. 515. 15

Rätten att få ingå äktenskap framkommer i art. 12 EKMR. Rätten att ingå äktenskap och att det ska ske med de blivande makarnas fria och fulla samtycke framgår även i art. 16 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vidare i art. 23 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter står att Inget äktenskap får ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Även i art. 16 konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor framgår det att konventionsstaterna ska säkerställa lika rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande. I samma artikel framgår det också att Barns trolovning och giftermål skall inte ha någon rättslig verkan och alla nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, skall vidtas för att fastställa en minimiålder för äktenskap och för att göra officiell registrering av äktenskap obligatorisk. FN:s barnkonvention, som tidigare nämndes i samband med definitionen av barn, är ratificerad i Sverige på så sätt att riksdagen har bekräftat att normharmoni mellan konventionen och svensk lag ska föreligga. Det innebär att riksdagen och regeringen ska anpassa den svenska normgivningen till barnkonventionens innehåll, art. 4 barnkonventionen. Däremot är domstolar och förvaltningsmyndigheter inte direkt bundna av barnkonventionen, eftersom bestämmelserna inte utgör svensk lag. Det är konventionsstaterna som är bundna av barnkonventionen, men den reglerar det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar. Barnkonventionen används främst som ett politiskt instrument. EKMR är inkorporerad i Sverige, vilket innebär att den införts oförändrad i den nationella rättsordningen och gäller som svensk lag. 30 2.5. Hindersprövning 2.5.1. Äktenskapshinder De svenska äktenskapshindren ska vara utformade så att barnets bästa sätts i främsta rummet, vilket framgår i förarbetena. 31 De äktenskapshinder som finns i svensk lagstiftning framgår i 2 kap. ÄktB. Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap, dock finns det en möjlighet till dispens från denna regel. De som är släkt i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon får 30 Schiratzki, J. (2010), s. 19 ff. 31 Prop. 2003/04:48, s. 26. 16

inte gifta sig, halvsyskon får gifta sig efter tillstånd. Den som redan är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap. 32 Det primära syftet för att ha en bestämmelse om att inte erkänna utländska barnäktenskap är att skydda barn mot för tidiga äktenskap. Bestämmelserna avseende utländska äktenskap och vilket lands lag som ska tillämpas vid hindersprövning, framgår i IÄL. I den lagändring som riksdagen gjorde år 2004, ändrade man den huvudregel som innebar att en persons rätt att gifta sig ska prövas enligt lagstiftningen i det land där han eller hon är medborgare. Numera gäller att om två personer önskar ingå äktenskap inför en svensk myndighet ska det enligt 1:1 IÄL prövas om några hinder föreligger mot äktenskapet enligt svensk lag. Föreligger äktenskapshinder får äktenskap inte ingås. Skulle ingen av parterna vara svensk medborgare eller ha sin hemvist i Sverige ska det enligt 1:1 st. 2 IÄL dessutom prövas om parterna, var och en, har rätt att ingå äktenskap enligt lagen i den stat han eller hon är medborgare eller har sin hemvist, detta får parten själv välja. Finns det särskilda skäl och båda begär det får prövningen ske enbart med tillämpning av svensk lag. 33 Skatteverket är den myndighet som har ansvar för att genomföra hindersprövning på ansökan från de som ska gifta sig. De får också anledning att ta ställning till om ett i utlandet ingånget äktenskap ska erkännas i samband med att uppgift om en persons civilstånd ska införas i folkbokföringsregistret. Skatteverket har ingen skyldighet att kontrollera om den anmälda vigseln föregåtts av hindersprövning i utlandet utan kan utgå ifrån att den utländska myndighet som gjort registreringen av äktenskapet har kontrollerat att de nödvändiga villkoren för en vigsel har uppfyllts enligt det landets lagstiftning. 34 Ett beslut i fråga om hindersprövning går att överklaga enligt 15:4 ÄktB. Om en hindersprövning inte överklagats men Skatteverket fattat ett felaktigt beslut ska vigselförrättaren vägra vigsel. Ett exempel på detta kan vara om vigselförrättaren uppmärksammas vid vigseln på att någon, eller båda, av parterna är mycket ung och det inte framgår att de ansökt och fått beviljad dispens. Skulle vigselförrättaren ändå genomföra vigseln kan han eller hon dömas till ansvar för tjänstefel enligt 20:1 BrB. Det ska dock poängteras att vigseln ändå är giltig och därmed endast kan upplösas genom 32 Prop. 2003/04:48, s. 17. 33 Prop. 2003/04:48, s. 18 och 26. 34 Regeringens skrivelse 2009/10:229, s. 18. 17

äktenskapsskillnad. Det går att överklaga ett beslut om förrättande av vigsel enligt 15:2 och 15:3 ÄktB. 35 2.5.2. Särskilda skäl och hindersprövning Regeln om att neka ett erkännande av äktenskap som är oförenliga med svenska äktenskapshinder och av tvångsäktenskap kan i vissa fall leda till orimliga resultat. Enligt propositionen från 2004 måste hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Därför finns det en möjlighet att göra undantag om särskilda skäl föreligger. Detta är exempelvis fallet om hindret består av ett tidigare ingånget äktenskap, men att äktenskapet upplösts. Då ska det tidigare äktenskapet inte hindra att det senare äktenskapet erkänns. Att en underårig senare kommer upp i den ålder då äktenskap är tillåtet, det vill säga 18 år, bör däremot enligt lagstiftaren inte medföra att äktenskapet erkänns. Skulle ett för tidigt ingånget äktenskap legitimeras endast på den grunden att den unge fyllt 18 år skulle han eller hon inte få tillfälle att i mogen ålder ta ställning i frågan om att ingå äktenskap. 36 2.6. Ordre public Som grund vid hindersprövning ligger den enskildes rätt att ingå äktenskap och bilda familj. Äktenskapshindren som finns både i andra länder och i Sverige har successivt minskat. Ofta motsvarar de också varandra. Om det finns regler i ett land som hindrar äktenskap på grund av till exempel ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller liknande tillämpas inte dessa vid en hindersprövning i Sverige. Detta på grund av att de strider mot svensk ordre public, vilken framkommer i 7:4 IÄL, Bestämmelse i främmande lag eller beslut som meddelats av myndighet i främmande stat får ej tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket. 37 2.7. Vigselrätt I Sverige krävs det ett särskilt tillstånd från Kammarkollegiet för att få förrätta vigslar inom ett samfund. Kraven för att ett samfund ska få tillstånd är att samfundet ska ha en varaktig verksamhet och organisationen ska vara sådan att det på goda grunder kan antas att 35 SOU 2008:41, s. 179. 36 Prop. 2003/04:48, s. 32. 37 Prop. 2003/04:48, s. 15 och 25. 18

äktenskapsbalkens bestämmelser om vigsel kommer att iakttas, detta enligt 1 lag om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund. För att Kammarkollegiet ska bevilja vigselrätt krävs det att det av samfundets vigselordning bland annat framgår att båda parterna ska vara närvarande samtidigt och att de var för sig ska samtycka till äktenskapet på fråga av vigselförrättaren. Det finns ingen skyldighet för de trossamfund som beviljats vigselrätt att föra register över de äktenskap som förrättats. Kammarkollegiet ställer inga frågor, i samband med en utredning av en ansökan om vigselrätt, till samfundet angående hur de ser på skilsmässa eller annullering av äktenskap, det vill säga frågor om kvinnor och män har lika rätt till skilsmässa, om skilsmässa erkänns eller om det uppställs villkor för skilsmässa. Enligt 2 lag om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund är det även Kammarkollegiet som förordnar vigselförrättaren inom ett trossamfund som beviljats vigselrätt. 38 2.8. Statistik Det ingås cirka 43 000 äktenskap varje år i Sverige, och uppskattningsvis förrättas 16 000 av dessa vigslar av en präst tillhörande ett annat trossamfund än Svenska kyrkan eller av förordnade borgerliga vigselförrättare. Dessa siffror är ungefärliga. Det förekommer i Sverige att en vigsel förrättas av till exempel en imam som inte har vigselbehörighet. I dessa fall kan både vigselförrättaren och parterna vara införstådda med att vigseln inte är att anse som giltig enligt svensk rätt, men däremot giltigt enligt islam. Det finns ingen tillgänglig statistik avseende sådana äktenskap. 39 Den kartläggning som Ungdomsstyrelsen gjort visar bland annat att det är betydligt vanligare för familjer med utländsk bakgrund att ha begränsningar i valet av framtida partner jämfört med familjer med svensk bakgrund. Kartläggningen visar även att det är betydligt vanligare att unga som inte själva får välja en framtida partner utsätts för våld, hot och kränkningar av närstående. Den visar även på att det är betydligt vanligare att flickor och pojkar med bakgrund i religiösa familjer har begränsningar i valet av framtida partner än i övriga familjer. 40 38 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 272. 39 Jänterä-Jareborg, M. (2007), s. 310. 40 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 308. 19

Ungdomsstyrelsens kartläggning visar att av unga mellan 16 och 25 år i Sverige är det cirka 70 000 stycken som upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med. Av dessa är det 8 500 som ofta oroar sig över sin livssituation. Vidare visar kartläggningen att arrangerade äktenskap är kopplade till normer om kvinnlig oskuld. Detta används för att styra flickors och kvinnors sexualitet på ett sätt som i många fall kränker deras rättigheter. Ofta kan pojkar förväntas kontrollera sina systrar, och både flickor och pojkar begränsas i sitt handlingsutrymme. 41 2.9. Ogiltighet av äktenskap och äktenskapsskillnad Som tidigare nämnts framgår kraven för att en vigsel ska vara giltig i 4:2 st. 1 ÄktB. Dessa fyra förutsättningar är att båda makarna är närvarande, deras uttryckliga samtycke till vigseln, att vigselförrättaren är behörig samt att vigselförrättaren förklarar att de båda numera är makar. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, eller om vigselförrättaren inte var behörig att förrätta vigseln, är förrättningen ogiltig som vigsel enligt 4:2 st. 2 ÄktB. Är dock förutsättningarna uppfyllda är ett äktenskap ingånget oavsett om det föreligger hinder enligt 2 kap. ÄktB som egentligen borde ha hindrat vigseln. Äktenskapet kan då endast upplösas genom äktenskapsskillnad. 42 Som tidigare nämnts finns det idag möjlighet till äktenskapsskillnad för parterna utan föregående betänketid i fall då exempelvis äktenskapet ingåtts i strid med ålderskravet eller under tvång. Även allmän åklagare kan föra talan om äktenskapsskillnad i dessa fall. 43 Huvudregeln enligt 5:1 ÄktB är att makar har rätt till äktenskapsskillnad och denna ska föregås av betänketid antingen om någon av makarna begär det eller om det finns hemmavarande barn. Denna regel innebar, innan undantaget i 5:5 ÄktB infördes, att även om en make blivit tvingad in i ett äktenskap fick han eller hon räkna med betänketid om någon eller båda parter hade hemmavarande barn alternativt motsatte sig skilsmässa. Regeln i 5:5 ÄktB innebär idag att om ett äktenskap ingåtts under tvång eller om behörig myndighets tillstånd saknats vid ett ingånget barnäktenskap har parterna rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Även allmän åklagare har möjlighet att föra talan om skilsmässa om det 41 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 323. 42 Tottie, L. (1990), s. 69 ff. 43 Prop. 2003/04:48, s. 1. 20