Kunskapskrav Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag. Underbyggd betyder att du har stöd av fakta och att ditt resonemang är logiskt och hör till ämnet. Du ska kunna berätta om det svenska språkets historia, hur det har utvecklats och var orden kommer ifrån. Särdrag är något speciellt, vad är det som gör svenska till svenska.
Eleven kan jämföra det svenska språket med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande skillnader och likheter. Närliggande språk/grannspråk norska, danska likheter uttal och ordförråd. Minoritetsspråken samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Dialekter
Var kommer alla ord ifrån? Varje år får vi nya ord i svenskan. Många nya ord försvinner snabbt men några hänger kvar och kommer in i SAOL Svenska Akademiens ordlista. Senaste upplagan innehåller cirka 125 000 ord. De nya orden visar att det ständigt händer saker i vårt samhälle och i världen och därmed i språket.
Ordförrådet Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, har gjort undersökningar. (Skolvärlden, Språket är nyckeln, 2014) En sjuåring som börjar grundskolan har i genomsnitt ett ordförråd på 7 000 ord.
En 17-åring som läser och/eller lyssnar till texter och som har blivit läst för mycket som liten har ett ordförråd på 50 000-70 000 ord. En 17-åring som inte läser har ett ordförråd på 15 000-17 000 ord. För att klara av ett vanligt vuxenliv, att hänga med i nyhetssändningar, förstå en tidningsartikel och att kunna följa instruktioner och anvisningar krävs ca 50 000 ord.
Vårt språk har påverkats under lång tid av andra språk t.ex. 1100-1300-tal 1400-1600-tal 1700 - tal 1800-1900-tal grekiska och latin tyska franska engelska
Lånord Tre olika typer av lånord Vanliga ord som vi har lånat från andra språk dvs. de flesta av våra ord, bibliotek, brev, bank, hotell, skola, elev, barn Översättningslån Varje ordled översätts t.ex. huvudvärk headache, kalla kriget the cold war, bästsäljare best seller fiskpinnar fish sticks, korsord - cross word, Betydelselån Ord som redan finns men som får vidgad betydelse t.ex. jag har huvudvärk men det är någon annans huvudvärk (besvär) eller jag vill köpa en glass men jag köper inte det där (går på)
Hur bildar vi nya ord? Sammansättning man sätter samman två eller fler ord, t.ex. språkhistoria, arbetsbok, svensklärare, nagellacksborttagningsmedel, fotbollsmålvaktshandske, Sammansättningar görs med ord från samma ordklass eller med ord från olika ordklasser. Bara fantasin sätter gränser!
Avledningar Man utgår från ett grundord och sätter till en förstavelse ( prefix) eller en ändelse (suffix). Bekänna, anklaga, trötthet Misslyckad, supersmart, urläcker
Svensk språkhistoria Indoeuropeiska språken Språkgruppen har fått sitt namn eftersom huvuddelen av språken som talas runt Indien och i Europa ingår i den. Cirka tre miljarder människor pratar ett indoeuropeiskt språk. Man tror att för cirka 5 000 år sedan levde de olika stammar kring Kaspiska havet. De var tvungna att bryta upp och deras språk spreds.
Urgermanska/urnordiska En av grupperna som flyttade nådde Europa. Deras språk kallar forskarna för urgermanska. Från den stammen har de urnordiska språken utvecklats t.ex. svenska, norska, danska, isländska
Runsvenska 800-1225 Runorna är de äldsta skriftliga källorna till vårt språk. De ristades på vapen, smycken och runstenar. Ca år 800 ersätts den äldre runraden (24 tecken med den yngre runraden (16 tecken). Därav brytpunkten mellan urnordiska och runsvenska. Den yngre runraden kallas futharken efter de sex första runorna.
Runsvenskan kännetecknas av diftonger (två vokalljud som glider ihop) (boy-oi, house - au, like - ai) Vi har 3 500 bevarade runinskrifter i Sverige. En runsten är ofta rest till minne över någon som dött eller något som hänt. Den mest omtalade runstenen är Rökstenen i Östergötland.
Klassisk fornsvenska 1225-1526/ medeltidssvenska Kristendomen infördes och med den kom det latinska alfabetet som började ersätta runorna. Kristna skrifter, avtal om köp och arv skrevs på latin. Utdrag ur Äldre Västgötalagen 1225 (1280 fullständig upplaga) skrev med latinska bokstäver.
1300-talet skrifter inom handel och lagar övergår till svenska men i de kyrkliga skrifterna dominerar latin. Under medeltiden glider danskan och svenska isär. Uttalet förändras - konsonanter försvagas och vokaler förändras. De danska bokstäverna?ersätts med ä och ö på svenska.
Det tyska språket påverkar svenskan väldigt mycket under medeltiden, bl.a. genom handel med Hansan. Språket påverkas inom ekonomi, politik, hantverk där man lånar in många ord. Svenskan lånade nya adjektivändelser t.ex. ig som ersatte vårt ug. Nyttugh blev nyttig, salugh blev salig. Man satte även huvudverbet sist i meningen t.ex. Jag har en bok köpt istället för Jag har köpt en bok.
Äldre nysvenska 1526-1732 Nya testamentet skrevs på svenska 1526. Den skickades till alla kyrkor i Sverige och blev viktig för språkets utveckling. Hela bibeln översattes 1541. Politiskt medel. Man vill rensa bort de danska dragen ur språket.
Boktryckarkonsten kom till Sverige i slutet på 1400-talet, tidigare var alla böcker handskrivna och det fanns inga stavningsregler. Nu kunde man trycka NT i tusentals upplagor och därmed blev det svenska språket enhetligt i sin stavning och grammatik. Bokstaven å införs i det svenska alfabetet.
Efternamn Man använde förnamn plus socken, eller gårdsnamn. 1626 grundas Riddarhuset i Stockholm man bestämmer att alla adelsätter ska ha efternamn. Använder vapensköld Riddarsvärd, Gyllenkrok, Lillehök.
Prästerna började använda efternamn, de valde namn med latinsk prägel Stenius, 1700-talet började borgare och hantverkare med efternamn. Borgare valde oftast tvåledade namn utifrån natur Berggren, Holmberg, Bergkvist, Ekström.
Soldatnamn namn efter en egenskap Djärv, Modig, Tapper Bönderna fadersnamn Johansson, Andersson, Svensson, Karlsson, Petersson
Yngre nysvenska 1732-1906 Then Swänska Argus, en tidskrift av Olof von Dahlin 1732-1734. Inspiration från Tatler och Spectator, två brittiska tidskrifter. Argus jätte med hundra ögon i grekiska sagan. Han ser allt. Argusögon vakande, granskande blick.
Dahlin, utgick från talspråket, hans meningar blev enkla och lätta att förstå och tidskriften blev väldigt populär. Ha hafwa, bli blifwa, ta taga. Dubbelteckning av konsonanter blir vanligare. Stor bokstav på substantiv.
Under 1700-talet lånade vi in många ord från det franska språket. Gustav III var väldigt förtjust i Frankrike och den franska kulturen. 1734 Sweriges Rikes Lag, leder till att stavningen får en tydligare struktur.
Svenska Akademien 1786 startade Gustav III den Svenska Akademien. Uppgiften var att utarbeta en svensk ordbok SAOB, arbetet håller på än idag! I den ska man få reda på hur orden stavas, uttalas och var de kommer ifrån. Det finns ord från 1521 fram till nutid. Arbetet påbörjades 1787 och är inte färdigt. Man är på bokstaven W.
SAOL Svenska Akademiens ordlista kom ut 1874. Här finns många av de ord som används just nu i svenskan. Stavning och uttal. Har precis kommit ut med en ny upplaga där många ord är borttagna och ny ord är tillagda.
Nusvenska 1906 1889 Röda rummet August Strindberg 1906 rättstavningsreform v-ljudet skulle stavas med v. Hvad, av, täfla mm. Stora protester! 1940-talet pluralformer börjar försvinna t.ex. vi gingo, vi flögo blev vi gick, vi flög och vi läsa blev vi läser. Förslag på många förändringar bl.a. att c, x och z skulle ta bort och man skulle använda s och k. Det gick inte igenom.
Idag pågår diskussioner kring: dig och mig dej och mej, de och dem dom. Den stora debatten rör engelskan påverkan av det svenska språket.
Dialektområden i Sverige