50 procent effektivare energianvändning 2050. Slutrapport från IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

50 procent effektivare energianvändning 2050 Slutrapport från IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2014 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-M 446 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-880-5 Projektledare: Jan Nordling, IVA Redaktör: Camilla Koebe, IVA Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

Förord IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle har som mål att med analyser, observationer och rekommendationer bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är en 50 procent effektivare energianvändning 2050. Utgångspunkten i projektet har varit att minska energiintensiteten, inte att generellt minska totala energianvändningen. Projektet Ett energieffektivt samhälle har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk samt tjänster. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen, har detta område studerats som ett delprojekt. Under projektets gång har tolv seminarier genomförts och elva rapporter publicerats. Dokumentation och rapporter kan laddas ner ifrån IVAs hemsida. Styrgruppen består av följande personer: Professor Lars Bergman, ordförande för Ett energieffektivt samhälle Tommaso Auletta, ABB Stina Blombäck, Billerud Anita Aspegren, Energimyndigheten Magnus Breidne, projektchef IVA Oskar Ahnfelt, Vattenfall Kjell Jansson, Svensk Energi Urban Karlström, Fortifikationsverket Andres Muld, Sust Bo Normark, Power Circle Göran Persson, Siemens Birgitta Resvik, Fortum Per-Arne Rudbert, Humlegården Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Per Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad

Innehåll Sammanfattning... 7 50 procent effektivare energi användning 2050... 7 Hinder och drivkrafter... 7 Observationer... 8 Rekommendationer... 10 Effektiv användning av resurser... 11 Varför behövs energieffektivisering?... 11 Vad är energieffektivisering?... 11 Ett 50 procent mer energi effektivt samhälle 2050... 11 IVAs projekt Ett energi effektivt samhälle...13 Varför sker inte lönsam energieffektivisering?...15 Många beslut och många beslutsfattare...15 Hinder och drivkrafter för energi effektivisering... 16 Energianvändning i olika sektorer... 19 Bebyggelse... 19 Industri... 20 Transporter... 21 Tjänstesektorn... 23 Skogs- och jordbruk... 23 Affärsmodeller och affärsmöjligheter...25 Vad är en affärsmodell?...25 Hur kan affärsmodellen kopplas till energieffektivisering?...25 Energieffektivisering som affärsidé... 26 Fjärrvärmebolagens nya affärsmodeller... 27 Exempel på affärsmodeller inom energieffektivisering... 27 Teknik utveckling och språng... 29 Trender... 29 Smarta energisystem... 30 Observationer... 32 Rekommendationer...35 Appendix... 37

6

Sammanfattning 50 PROCENT EFFEKTIVARE ENERGI ANVÄNDNING 2050 Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning på olika sätt har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till den ekonomiska tillväxten begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre energiintensiv. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050. Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden 1974 2012. HINDER OCH DRIVKRAFTER Inom projektets samtliga delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Det som är tydligt är att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer, kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter, incitament eller stöd av olika slag. 7

Fyra perspektiv styr energieffektivisering i den egna verksamheten: Konkurrens om begränsade resurser, kärnverksamhet prioriteras Kunskap om energieffektivisering Rättvisande kalkylmodeller som till exempel tar hänsyn till livscykelkostnader Krav på energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter Företag kan antingen fokusera på energieffektivisering i den egna verksamheten, eller ha som affärsidé att utveckla och sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos kunderna. Genom att låta energieffektivitet vara en del av affärsmodellen blir det en naturlig del i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Många industrier har restenergier från sin verksamhet, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Att nyttiggöra restenergier kräver ofta beslut om samverkan med tredje part. Detta är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som en risk genom det beroende som uppstår mellan två parter med olika typer av verksamheter. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med it och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektiviseringsområdet. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott. OBSERVATIONER I projektet har ett antal observationer gjorts kring fakta, kunskap och trender som kommer att påverka de hinder och möjligheter som finns med ökad energieffektivitet. Nedan listas några av dessa. Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet. Skatter och avgifter kommer sannolikt att utgöra en större del av framtidens energipris. EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska 8

minska med 20 procent från 2005 till 2020, vilket kommer att driva på energieffektiviseringsarbetet i medlemsländerna. Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva energieffektivisering. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. EU ställer krav på produkter. Genom Ecodesign-direktivet driver EU ett arbete med energieffektivisering av produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Teknik bedöms inte att vara ett hinder för energieffektivisering. Här finns istället stora möjligheter. Några exempel: För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta. Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor. Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser 2020. För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden. Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick. Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energieffektivisering, och också öppningar för nya affärer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegration medför också större risker i en affärsuppgörelse. Kunden får större inflytande på affären. Omoch avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energianvändningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Ökat intresse för hållbarhet. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med energieffektivitet kan också stärka varumärket. Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare. Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar samt över- och underskott av energi. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet. Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor, vilket ökar energieffektiviteten. Genom att kombinera modern IT, värmepumpar, värmelager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett effektivt energisystem skapas. Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. 9

REKOMMENDATIONER Vad krävs för att få energieffektivisering att hända? Det som är genomgående i projektet är betydelsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det krävs också ett politiskt ledarskap. Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information. Nedan listas ett antal konkreta rekommendationer utan inbördes rangordning. Rekommendationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter. Ledarskap Ägare och styrelse bör sätta upp mål och följa upp energieffektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation. Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verktyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter och underlättar arbetet med livscykelkostnader (LCC). Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffektivisering, till exempel skatteavdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag. Kompetens Anpassa utbildningssystemet till behoven av kompetens kring energieffektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT. Använd innovationsupphandling för att stimulera nya och kommersialiserbara produkter och tjänster inom energieffektivisering. Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bildas får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas. Satsa på verktyg och information till de små och medelstora företagen, samt för jordbruk. Transporter Skapa en samordnad nationell strategi för transporter som sträcker sig till och med 2050. Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva. Transparens Gör detaljerade mätdata för energi tillgängliga för respektive energikund, för innovativa affärslösningar, bättre benchmarking och tydliga nyckeltal. Incitament Skapa Energikreditnämnden, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. En Energikreditnämnd kan gå in och täcka osannolika men stora risker, exempelvis att en part går i konkurs. 10

Effektiv användning av resurser VARFÖR BEHÖVS ENERGIEFFEKTIVISERING? Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Enligt International Energy Agency (IEA) är energieffektivisering ett av de mest verkningsfulla sätten att minska utsläppen av växthusgaser. VAD ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING? Energieffektivisering kallas ibland för den glömda energiresursen. I samhällsdebatten är fokus ofta på resurser och teknik för att producera energi. Kanske beror detta på att utvecklingen på tillförselsidan ofta är synlig och spektakulär. Exempelvis är den moderna vindkraften och the shale gas revolution landvinningar som kan förändra energisituationen fundamentalt i stora delar av världen. Energieffektivisering handlar i stället om många, ofta enkla, åtgärder i mängder av företag och hushåll. Dessa åtgärder skapar sällan tillfällen för högtidliga invigningar, med band som ska klippas och tal som ska hållas. Men den samlade effekten på energianvändningen kan vara mycket betydande. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre energiintensiv. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. Den goda energieffektiviseringen är därför den som är lönsam. Närmare bestämt lönsam vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader, för de resurser som används för att åstadkomma den lägre energiintensiteten. ETT 50 PROCENT MER ENERGI EFFEKTIVT SAMHÄLLE 2050 IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050. Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden 1974 2012. I figur 1 visas skillnaden mellan en framskrivning av nuvarande utveckling, och vad som krävs för att uppnå en halvering av energiintensiteten år 2050. År 2012 uppgick energianvändningen i Sverige till 575 TWh, inklusive förluster. Om energiintensiteten fortsätter att minska i samma takt som hittills, och med ett antagande om en BNPtillväxt på 2 procent per år, kommer den totala 11

Figur 1: Förändring i energiintensitet mellan 1970 2012, samt framskriven energiintensitet mellan 2012 och 2050, mätt BNP (2010 års penningvärde) och total energianvändning inkl. förluster, MWh/MSEK. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas. MWh/MSEK BNP 2010-års penningvärde 400 350 300 250 200 150 100 50 Samma minskningstakt som 1974 2012 (38 år) Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år) 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Figur 2: Energianvändningens utveckling 1970 2012, samt en framskrivning till 2050 utifrån en halverad energiintensitet (2012 2050) samt en jämförelse med hittillsvarande utveckling under samma period. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas. 800 700 Bruttoenergianvändning TWh 600 500 400 300 200 100 Samma utvecklingstakt som 1974 2012 (38 år) Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år) 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 energianvändningen uppgå till 720 TWh 2050. Halverad energiintensitet medför att energianvändningen vid 2 procent årlig tillväxt av BNP bara uppgår till 613 TWh år 2050 (se figur 2). Att isolerat titta på en enskild sektors eller lands energianvändning är viktigt men kan vara vilseledande. I en alltmer globaliserad värld exporteras och importeras produkter mellan länder och världsdelar i komplexa värdekedjor. En industriprodukt som kräver hög energianvändning vid tillverkning kan leda till minskad energianvändning hos slutanvändaren. Om denna produkt tillverkas i svensk industri innebär det en hög energianvändning i Sverige, medan nyttan ur ett energiperspektiv kan uppstå i ett annat land. Globalt sett är produkten energieffektiv. Man kan också notera att svensk elproduktion är i det närmaste fossilfri, det vill säga genererar i princip inga CO 2 -utsläpp. 12

IVAs PROJEKT ETT ENERGI EFFEKTIVT SAMHÄLLE I Ett energieffektivt samhälle analyseras möjligheter och hinder för energieffektivisering med utgångspunkt i situationen i det enskilda företaget och hushållet. Högre pris på energi skulle driva på energieffektiviseringen, men projektet handlar i första hand om vad som kan göras vid rådande energipriser. De flesta utredningar när det gäller energieffektivisering har haft ett verksamhetsnära och praktiskt perspektiv. Detta projekt har istället fokuserat på energieffektivisering som en ledningsfråga. Det har gett nya perspektiv när det gäller att identifiera möjligheter och hinder för energieffektivisering. Projektet har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transportsektorn, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn. Inom samtliga dessa delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Nyckeln till att åtgärder genomförs är att de som ska genomföra dem anser att de är lönsamma. Utgångspunkten i projektet har således varit att utgå ifrån de som ska betala energikostnaden. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen i samhället, har detta område studerats som ett delprojekt. Slutsatserna riktar sig till det civila samhället, det vill säga opinionsbildare, fastighetsägare, stora och små företags ägare och ledningar samt, inte minst, de enskilda hushållen. Men det finns också en viktig roll för statsmakterna med olika typer av styrmedel. Den viktigaste rör stöd till ny teknik. Det är ju vanligt att det krävs en hel del learning by doing och skala i produktionen innan en ny teknik blir lönsam. Till detta kommer att det kan krävas en översyn av regelverk av betydelse för energianvändningen samt information och rådgivning om möjligheter att effektivisera energianvändningen. Figur 3: Projektets organisation. Styrgrupp 2012 2014 Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter. Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa, och internationellt. Ordförande, projektledning Tjänstesektor Projektledning Ordförande, projektledning Skogs- och jordbruk Ordförande, projektledning Transporter Kommunikation Ordförande, projektledning Industri Ordförande, projektledning Bebyggelse Utvärdering av projektet Ordförande, projektledning Affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande, projektledning Smarta energisystem Ordförande, projektledning Policyunderlag 13

14

Varför sker inte lönsam energieffektivisering? Figur 4: Ansvaret för beslut om energieffektivisering finns hos olika aktörer och i olika beslutssituationer. Lagstiftning Upphandling Kommersiell verksamhet Privatpersoner EU-direktiv Nationell lagstiftning Föreskrifter Offentlig upphandling Privat upphandling Optimering av den egna verksamheten Utveckling av energi effektiva produkter och tjänster Samverkan med omvärlden för leverans av rest energi och restprodukter Bostaden Mat Resor En av de stora frågorna i projektet har varit att försöka förstå varför inte till synes lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs. MÅNGA BESLUT OCH MÅNGA BESLUTSFATTARE Det är tydligt att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör, som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer: kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering (se figur 4) tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter eller stöd av olika slag. I alla upphandlingsprocesser tas beslut om krav på leverantören. Ur ett energiperspektiv kan till exempel en hyresgäst ställa krav på fastighetens energieffektivitet. Särskilda teknikupphandlingar bedrivs också i syfte att driva utvecklingen mot mer energieffektiva produkter. Företag kan ta beslut om energieffektivisering i den egna verksamheten, men kan också ha som affärsidé att utveckla energieffektiva produkter och tjänster. Många industrier har också restenergi, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Det kräver beslut om samverkan med tredje part, vilket både är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som 15

Figur 5: Hinder för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag Saknar tydligt uppdrag från ägaren Incitamentsstruktur som motverkar Ekonomisk kortsiktighet Finansiella hinder Kalkylmetoder Investeringstak Tillgång till kapital/ finansiering Lönsamhetsbedömningar Saknar bevis för att potentialen finns Hyr verksamhetens lokaler Marknadshinder Kunder och marknad ställer inte krav Fokus på annat Saknar rätt kunskap Finans Saknar nätverk med energikunskap Saknar ledningssystem Andra prioriteringar Marknad VD Verksamhet Legalt Teknik/ produktion Operationella hinder Drift i fokus (undvika risk) Resursbrist Saknar: kunskap om metoder och teknik systematiskt arbete erfarenhet och stöd Driftkostnad tas ej med i investeringskalkyler Brist på mätning & uppföljning Regulatoriska hinder Miljötillstånd Nätverk saknas en risk genom det beroende som uppstår mellan två olika typer av verksamheter. Privatpersoner tar beslut varje dag som påverkar energianvändningen. Det kan gälla hur man åker till jobbet, eller vad man har på tallriken. HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGI EFFEKTIVISERING Många studier visar att det finns en mycket stor potential för att effektivisera energianvändningen. Oftast handlar det om tekniska åtgärder som bedöms lönsamma vid rådande priser. Dessa genomförs normalt om de uppfattas som lönsamma av beslutsfattare i såväl företag som hushåll. Frågan är varför vissa till synes lönsamma åtgärder ändå inte genomförs. Förklaringen är troligen att studierna bygger på en övergripande nivå som inte tar hänsyn till faktorer som är viktiga för det enskilda företaget eller i det enskilda hushållet. Inom Ett energieffektivt samhälle har ett flertal hinder identifierats som förklarar varför inte energieffektiviseringsåtgärder genomförs i den egna verksamheten. Dessa kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och att kärnverksamhet prioriteras. Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas. Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykelkostnader och investerings- respektive driftbudgetar ligger i olika delar av ekonomisystemet. Brist på yttre krav på ökad energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter. 16

Figur 6: Drivkrafter för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag Tydligt uppdrag från ägaren Branschnätverk & engagemang Säkra konkurrenskraft Finansiella drivkrafter Finansiell styrning LCC-kalkylering Lönsamma investeringar Ekonomiskt stöd/ bidrag för åtgärder och analyser Hot om ökat energipris Långsiktighet i agerande Marknadsdrivkrafter Varumärkeslöften Kundkrav & Image Ökade intäkter Finans Ledningssystem Förbättrad arbetsmiljö Marknad VD Verksamhet Legalt Teknik/ produktion Operationella drivkrafter Systematiskt arbete Energin är synliggjord användning och kostnader Positiva bieffekter på produktiviteten Nätverk Säker och effektiv drift Produktkrav Förbättrad arbetsmiljö Regulatoriska drivkrafter Lagar, regler, krav Miljöbalken, ECO-design Miljöansvar/värdering Undvikande av lagstiftning Långsiktig energipolitik Det finns ett antal parametrar och beslutsprocesser som avgör om energieffektivisering i en specifik situation blir genomförd eller inte. Förväntade intäkter av en åtgärd måste trovärdigt kunna jämföras med rättvisande kalkyler som, förutom de direkta kostnaderna, också redovisar de dolda kostnaderna, som måste värderas i kalkylen. Exempel på dessa är kostnader för informationsinhämtning och administration kring åtgärderna. I samtliga sektorer framgår som en gemensam nämnare att den högsta ledningens engagemang eller godkännande är en viktig grundförutsättning för att energieffektivisering ska ske. En annan gemensam nämnare är att förekomsten av en eldsjäl som driver på energiarbetet är av stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet blir. För att bättre förstå vilka hinder som finns, och även hur de ska vändas till drivkrafter har vi analyserat energieffektivisering ur ett ledningsperspektiv. För att tydliggöra olika perspektiv har vi använt en modell som utgår från ledningsfunktionerna på ett företag och hur olika hinder och drivkrafter påverkar dessa funktioner. Modellen är framtagen för ett industriföretag men beskriver i princip beslutsprocessen för de flesta organisationer. Orsaker till att människor både, privat och professionellt, inte tar hänsyn till energieffektiviseringsmöjligheter vid det dagliga beslutsfattandet, kan beskrivas på olika sätt. Figur 7 på nästa sida beskriver, utgående från kommunikationstrappan, det stöd som beslutsfattaren kan behöva för att vara en rationell aktör. I bilden framgår också vilken form av stöd som kan vara aktuellt i de olika faserna. 17

Figur 7: Kommunikationstrappan visar vilket stöd en beslutsfattare behöver för att ta ett rationellt beslut. Källa: Evaluation of industrial energy audit in SME; Trygg, L, Thollander P, Broman G; 2010 MARKNADENS BEHOV Medvetenhet Kännedom Kunskap Tekniskt, praktisk stöd Attityd Argument Intention Inspiration, är och berömmelse (Skam och förnedring) Handling Lyfta frågan till en nivå där driftsbudget och investeringsbudget möts Vidmakthålla beteende Samarbete, ömsesidigt stöd Information Utbildning Rådgivning Handböcker Märkning Kalkylhjälpmedel Mallar Standardisering Tester/ provning Goda exempel Uppföljning/ utvärdering Press Testresultat Varumärke "Skattefråga" Verktyg för ledningsgrupp Regler Nätverk Energiledningssystem Inköpsrutiner Planeringsrutiner Medvetenhet (Vet inte) Det aktörerna inte känner till kan de heller inte agera utifrån. Kunskap (Kan inte) När man känner till vad som ska göras kan det, för komplicerade åtgärder, behövas tekniskt och praktiskt stöd i form av handböcker, märkning, kalkylhjälpmedel, mallar och standardisering för att aktören ska klara av att genomföra åtgärden. Attityd (Tror inte på det) Det räcker inte med att veta och kunna utan beslutsfattaren måste också tro på idén. Intention (Vill inte) För att påverka viljan att åstadkomma en förändring kan ibland goda exempel fylla en funktion. Handling (Får inte) Även för de aktörer som vet, kan, tror på och vill göra åtgärder kan det finnas hinder i form av att de inte har befogenhet att besluta i frågan. Vidmakthålla beteende (Orkar/vågar inte) Det kan vara krävande att kontinuerligt fatta de energieffektiva besluten. För detta kan behövas ett stöd. 18

Energianvändning i olika sektorer Figur 8: Energianvändning per sektor. Källa: Energimyndigheten 500 400 Bostäder Service Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggsektorn Transporter Industri TWh 300 200 100 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Figur 8 visar energianvändningen i Sverige per sektor 1970 2011. Fördelningen mellan de olika sektorerna har legat relativt konstant, men en tydlig trend är att transportsektorns andel ökar. 1970 låg den på 15 procent, och 2011 på 24 procent. Bebyggelsens andel av energianvändningen har långsamt minskat, från 44 procent 1970 till 38 procent 2011. Nedan följer en kort presentation av respektive sektor och möjligheter till energieffektivisering. BEBYGGELSE Energi för uppvärmning, kylning, drift och belysning byggnaderna utgör nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändning i bebyggelsen delas in i småhus, lokaler och flerbostadshus. Energisystem för uppvärmning skiljer sig mellan de olika hustyperna vilket framgår av figur 9. 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förutsättningar för energieffektivisering skiljer sig åt mellan flerbostadshus, lokaler och småhus. Nybyggda fastigheter är mer energieffektiva, men de utgör endast en marginell andel av alla byggnader i Sverige. För en framgångsrik energieffektivisering inom bebyggelsen måste därför fokus ligga på befintliga byggnader. För flerbostadshus finns stora möjligheter att höja energieffektiviteten om varje renoveringstillfälle utnyttjas till att också energieffektivisera. En stor del av flerbostadshusen som är byggda före 1975 behöver renoveras innan 2050. Sveriges lokalbestånd präglas av en hög grad av heterogenitet, där stora delar av beståndet är klart verksamhetsspecifika. Förutsättningarna för energieffektivisering skiljer sig därför mellan olika typer av lokaler. Många åtgärder har redan genomförts, men det finns ännu en stor teknisk och ekonomisk potential för ytterligare effektivisering. Lokaler renoveras i högre takt ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energi användning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus (IVA-R 469). ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES BEBYGGELSE Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse (IVA-M 433). 19

Figur 9: Energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler 2012, fördelat på olika energislag. Övrigt är gas, restenergi, spillvärme med mera. Källa: Energimyndigheten 25 20 Fjärrvärme Olja Elvärme Ved Övrigt Lokaler 21 TWh Flerbostadshus 25 TWh Småhus 33 TWh 15 TWh 10 5 0 Småhus Flerbostadshus Lokaler ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES INDUSTRI Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges industri (IVA-M 435). än andra byggnader vilket ökar möjligheten att energieffektivisera. Inom småhussektorn finns det långt fler ägare än i övriga kategorier, och därmed fler beslutsfattare. Småhusägarna har dessutom mindre resurser och kunskap till förfogande för att systematiskt ägna sig åt energieffektivisering jämfört med professionella ägare. Dock finns det ett tydligt samband mellan investeringar och besparingar där småhusägare kan se en direkt och långsiktig nytta av sina åtgärder. I ett separat projekt studeras energianvändningen i byggprocessen. Tidiga resultat indikerar att energianvändningen i byggprocessen utgör upp emot 50 procent av den totala energianvändningen. Det betyder att det finns en betydande potential för energieffektivisering. Projektet presenteras i en separat rapport. INDUSTRI Stora delar av de svenska, men även de europeiska, industrianläggningarna står inför stora moderniseringsbehov kommande decennier. Det innebär goda möjligheter att utveckla framtidens processer och produkter, och samtidigt öka energieffektiviteten vid större reinvesteringar och ombyggnationer. Men de största sprången tas oftast när en helt ny anläggning planeras, byggs och optimeras utifrån den senaste kunskapen, vilket gör att det generella investerings- och näringslivsklimatet har stor betydelse även för frågan om ökad energieffektivitet. Energianvändning i industrin domineras av massa- och pappersindustrin som står för cirka 50 procent av användningen, se figur 10. Historiskt har industrin varit den sektor som varit bäst på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energieffektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010. En 50-procentig ökning av effektiviteten från dagens användning motsvarar dock en ökning av den absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år 2050. Stora delar av den svenska energiintensiva industrin har sedan flera år arbetat med energieffektivisering, bland annat genom deltagande i Programmet För Energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). En fortsatt energieffektivisering inom den energiintensiva industrin är avgörande för att nå 50 procent ökad energieffektivitet till 2050 för industrisektorn som helhet. Den relativa potentialen till energieffektivisering är dock sannolikt störst utanför basindustrin, till exempel inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energief- 20

Figur 10: Energianvändningen inom industrin har varit i det närmaste konstant under 20 år. Källa: Energimyndigheten Industrins totala energianvändning, TWh 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Industriproduktionsindex Massa- och pappersindustri Övriga branscher Järn- och stålverk Verkstadsindustri Kemisk industri 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Industriproduktionsindex Figur 11: Energianvändning i industrin, fördelat på energislag och bransch. Källa: Energimyndigheten TWh 50 40 30 20 El Biobränsle Kol Olja Gas Övrig industri 25 TWh Metall-varuindustri 7 TWh Stål och metall 23 TWh Kemi 7 TWh Massa och papper 71 TWh 10 0 Massa och papper Kemi Stål och metall Metallvaruindustri Övrig industri fektivisering har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnaden är en liten del av de totala kostnaderna. TRANSPORTER Transportsektorn är utan tvekan den sektor där utmaningarna är störst när det gäller att nå målet om ett 50 procent effektivare energisystem till 2050. Inom transportsektorn är det svårare att energieffektivisera småskaligt eftersom infrastrukturen har mycket större inverkan på den totala energianvändningen. Även att minska användningen av fossila bränslen är svårt, trots att det finns höga politiska ambitioner. När det gäller den totala slutliga energianvändningen är transportsektorn den sektor som ökat, även om de senaste fem åren visat på en stabiliserad nivå. Sedan 1970 har transportsek- ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TRANSPORTSEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges transportsektor (IVA-M 437). 21

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 12: Energianvändning inom transportsektorn 2011, fördelat på gods- och persontransporter, samt på olika typer av drivmedel och el. Vägtrafiken svarar för 94 procent av energianvändningen. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning 2012, bearbetad av ÅF. TWh 40 35 30 25 Persontransporter 20 15 10 5 0 Bensin Diesel Etanol Fordonsgas El, bantrafik Flygbränsle, inrikes Bunkerolja, inrikes sjöfart Bensin Diesel Etanol Fordonsgas Persontransporter El, bantrafik Flygbränsle, inrikes Bunkerolja, inrikes sjöfart Godstransporter Sjöfart 1 % Luftfart 2 % Bantrafik 3 % Godstransporter Godstransporter 30 TWh Persontransporter 64 TWh Vägtrafik 94 % ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TJÄNSTESEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor (IVA-M 440). torns energianvändning ökat från 56 TWh till 94 TWh 2011, vilket motsvarar en ökning med 68 procent, medan de andra sektorerna har minskat sin energianvändning med i snitt cirka 10 procent. Siffrorna gäller den energi som förbrukas inom landet. Lägger man till den energi som krävs för internationella transporter i form av flygbränsle och bunkring av fartygsolja tillkommer cirka 29 TWh och den totala energitillförseln för transportsektorn i Sverige blir cirka 120 TWh. Fossila bränslen, liksom biodrivmedel som biodiesel, är energieffektiva för transporter. I framtiden kommer de sannolikt främst att användas för godstransporter. Introduktion av hybriddrift ger på sikt en mer energieffektiv fordonsflotta. Transportkostnadens andel av en produkt är oftast låg också för varor som transporters långa sträckor. Det driver inte på utvecklingen för en effektivare energianvändning inom sektorn. TJÄNSTESEKTORN Idag sysselsätter tjänstesektorn i särklass flest människor i Sverige. Totalt arbetar 75 procent av landets sysselsatta befolkning med att producera tjänster av något slag. Enligt statistik från SCB står tjänstesektorn, inklusive offentlig verksamhet, för cirka 12 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen har legat på en relativt konstant nivå, knappt 50 TWh/år, under perioden 1983 2011. Det finns emellertid forskning som pekar på att den absoluta energianvändningen i tjänstesektorn har ökat under 2000-talet, även om energieffektiviteten sett till produktionsvärdet har förbättrats Inom tjänstesektorn sker den stora energianvändningen innan och efter det att tjänsten levererats ( upstream och downstream ). Den största energianvändningen inom sektorn sker genom de transporter och i de fastigheter som tjänsterna levereras. 22

Tjänstesektorn präglas av kundkontakt, och energieffektivisering är en viktig del av varumärkesbyggandet. Tjänsteföretagen har, med sin placering långt fram i värdekedjan, också goda möjligheter att påverka energianvändningen hos leverantörer och kunder genom att ställa krav och utveckla nya affärskoncept. Att uppmuntra energieffektivisering i tjänstesektorn kan därför ge positiva följdeffekter på mer energiintensiva områden, såsom transportsektor och industri. Branscher som ingår i tjänstesektorn är konsulter, restauranger, hotell och livsmedelshandel. Dessa branscher har mycket olika karaktär på sin energianvändning. Konsultbranschen Energianvändningen i en typisk kontorsbyggnad: 211 kwh/m 2 år. SKOGS- OCH JORDBRUK Den direkta energianvändningen i skogsbruket är cirka 3 TWh och i jordbruket cirka 5,5 TWh. Till största delen består energianvändningen av drivmedel för maskiner och transporter. Samtidigt genereras cirka 120 TWh bioenergi och därtill cirka 15 TWh från torv och avfall. Användning av bioenergi har stadigt ökat och utgör idag drygt 30 procent av hela Sveriges energianvändning. Logistik är en central kompetens och transportlösningarna har stor inverkan på energianvändningen. Den största potentialen för fortsatt energieffektivisering finns därför för transport- och arbetsmaskiner inom såväl skogs- som jordbruk. Restaurangbranschen Genomsnittlig energi användning för en restaurang: 600 kwh/m 2 år. Hotellbranschen Genomsnittliga energianvändning för ett hotell: 250 kwh/m 2 år. Livsmedelsbranschen Genomsnittlig energianvändning för en livsmedelsbutik: 400 kwh/m 2 år. Figur 13: Energianvändning inom skogs- och jordbruk. Källa: Energimyndigheten 6 5 4 ENERGIEFFEKTIVISERING AV SKOGS- OCH JORDBRUK Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 TWh 3 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle 2 1 0 Jordbruk (2008) Skogsbruk (2008) Fiske (2007) Rennäring (2008) Läs mer i Energieffektivisering av skogs- och lantbruk (IVA-M 442). 23

24

Affärsmodeller och affärsmöjligheter Figur 14: En affärsmodell är ett ramverk som beskriver hur ett kundvärde skapas på marknaden Källa: Utveckla fjärrvärmeaffären, Fjärrsyn mars 2013. Infrastruktur och resurser Uthållig konkurrenskraft Ekonomi Värdeerbjudande till kund Värdeerbjudandet utgör en konkret beskrivning av de kundvärden som erbjuds, hur de paketeras och hur de levereras. Infrastruktur utgör en beskrivning av de resurser, aktiviteter och processer som utnyttjas för att leverera värdeerbjudandet. Ekonomin omfattar en beskrivning av hur affären ger upphov till lönsamhet över tid och vad som säkerställer dess stabilitet. Strategisk uthållighet är en beskrivning av de resurser, processer och kompetenser som säkerställer nödvändig förändringsförmåga för att kunna skapa konkurrenskraft även i framtiden. För att energieffektiviseringsåtgärder ska genomföras, måste de som genomför åtgärden uppfatta den som lönsam. I tidigare kapitel diskuteras hinder och drivkrafter för energieffektivisering ur ett företags perspektiv. De olika parametrarna som diskuteras hänvisar till företagets interna processer och system, hur det är organiserat, samt vilka prioriteringar olika frågor har i verksamheten. Allt detta är en del av företagets affärsmodell och dess affärsidé. VAD ÄR EN AFFÄRSMODELL? Affärsmodeller handlar om hur ett företag bedriver sin verksamhet i syfte att tjäna pengar på en konkurrensutsatt marknad. Exempel är hur företagen tar fram sina produkter eller tjänster, hur de når sina kunder, hur de levererar samt inte minst vad företaget står för. En affärsmodell kan kort beskrivas som en redogörelse över hur, var, när och på vilket sätt ett företag gör affärer. I figur 14 ovan visas ett exempel på hur en affärs modell kan illustreras. HUR KAN AFFÄRSMODELLEN KOPPLAS TILL ENERGIEFFEKTIVISERING? Energieffektivisering kan vara en central del av affärsidén i form av den tjänst eller produkt som företaget säljer. En energieffektiv verksam- Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter för ett energieffektivt samhälle Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjlig heter för ett energieffektivt samhälle (IVA-M 439). 25

Figur 15: Ett företag kan ha som affärsidé att sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos dess kunder, eller ha energieffektivisering som en aktiv del av sin affärsmodell för utveckling av den egna verksamheten. Affärsidé att sälja energieffektivitet i form av tjänster eller produkter Interna processer och system för en energieffektiv verksamhet. het kan också vara en viktig del av varumärket utan att ha en direkt koppling till dess produkter. Detta gäller till exempel för Max Hamburgare och Scandic Hotels. Energieffektivisering kan också, utan extern kommunikation i frågan, vara ett förhållningssätt som prioriteras av ägarna och ledningen. I en vidare bemärkelse är energieffektivisering detsamma som resurseffektivisering och en effektiv verksamhet är oftast också en välskött verksamhet. Genom god kontroll över processer och system ur ett energiperspektiv, minskar i allmänhet också övriga kostnader för drift och underhåll, det leder till mindre slitage och ofta också till en bättre inomhusmiljö. Med fokus på frågan, genom ledningens engagemang i kombination med stöd av interna rutiner, till exempel ett energiledningssystem, byggs successivt en ökad kunskap och kompetens upp i verksamheten. Detta stimulerar också till ett ökat engagemang hos medarbetarna. Vilket är en förutsättning för ytterligare åtgärder, och på så vis kan en positiv spiral skapas. ENERGIEFFEKTIVISERING SOM AFFÄRS IDÉ Förutsättningarna förändras på energimarknaden, till stor del beroende på teknikutvecklingen. Samtidigt bedöms inte energikostnaderna öka i nämnvärd omfattning, och kommer därför inte vara drivande för energieffektivisering. Men det finns andra incitament. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektivisering. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott. 26

FJÄRRVÄRMEBOLAGENS NYA AFFÄRSMODELLER Fjärrvärme är en viktig del i utvecklingen av ett energieffektivare Sverige, men dagens affärsmodeller måste utvecklas. Fjärrvärmeföretagen står inför stora utmaningar, när de ska förändra sina affärsmodeller för att möta denna utveckling, men samtidigt finns möjligheter för nya aktörer med moderna affärsmodeller att etablera sig. Morgondagens affärsmodeller för fjärrvärme måste, jämfört med dagens, präglas av: Ökad och förbättrad kunddialog: Engagemanget i kundens energisituation måste öka. Nya energitjänster stärker kopplingen till kunderna och kraven på en bättre kundrelation kommer också att leda till en radikal förändring av värde erbjudandet till kund. Ny prismodell: Att byta prismodell till en mer kostnadsriktig är nödvändigt för att ge korrekt incitament till effektivisering hos kund. En väl vald prismodell kommer samtidigt att förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft, i takt med att konkurrensen på värmemarknaden ökar. Ökat samarbete: Att till exempel koppla ihop sig med grannföretagets fjärrvärmesystem öppnar inte bara för effektivare energiproduktion och billigare värme utan också för bred samverkan inom flera områden. Ökad kostnadsmedvetenhet: Fjärrvärmeleveranserna kommer att minska till följd av kundernas effektivisering, och det finns idag begränsad potential för nyanslutning. Kompetensutveckling: Hos både leverantör och kund behövs en mix av erfarenhet av drift och underhåll av fjärrvärmenäten, kompletterat med till exempel IT och affärsmannaskap. EXEMPEL PÅ AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING Här presenteras kort några exempel på affärsmodeller inom energieffektiviseringsområdet, som kommit fram i projektet, och som illustrerar ett nytänkande. Bomhus Energi AB I Gävle gick Korsnäs och Gävle Energi ihop och grundade företaget Bomhus Energi AB för att dels tillgodose Korsnäs behov av ånga och el och dels Gävle Energis behov av fjärrvärmeleveranser. Affärsidén är att utveckla resurseffektiv värmeförsörjning och elproduktion baserat på förnybara bränslen och spillvärme. Humlegården och Green Fingerprint en app för elbesparing Med Green Fingerprint-appen kan Humlegården Fastigheters hyresgäster lätt hålla koll på sin elförbrukning. Affärsidén är att på ett lättkommunicerat sätt visa hyresgästen energiförbrukningen i fastigheten och jämföra med likande fastigheter för att uppmuntra till lägre energianvändning. Eze energimätning och visualisering I Volvo Truck Centers största fordonsverkstäder genomför Eze System sedan 2012 mätningar av el-, fjärrvärme- och vattenanvändning. Åtgången visualiseras direkt och ger en bild av hur mycket el och värme som används för tillfället och hur detta förändras över tiden. Satsningen har gett en minskad energianvändning på 3 7 procent. ÅF Energisamarbete Teknikkonsulten ÅF erbjuder tjänsten Energisamarbete som syftar till att reducera driftkostnader och förbättra inomhusklimatet i bland annat kundernas fastigheter. ÅFs energiexperter agerar kunskapsstöd och bollplank i arbetsprocessens fyra steg: inventering, handlingsplan, genomförande av åtgärder och uppföljning. Kostnader, energibesparingar och resultat följs upp av ÅF. 27