Verksamhetsberättelse för Stockholmsregionens Europaförening

Verksamhetsberättelse för Stockholmsregionens Europaförening 2013

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bevakning... 3 Tillväxt... 3 Transport... 4 Forskning och Innovation... 4 Miljö... 4 3. Påverkan... 4 3.1 Översynen av EU:s luftpolitik... 5 3.2 Samrådet om revidering av EU:s ramverk för miljötillsyn... 6 3.3 Förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen... 6 3.4 ITS-samråd... 7 3.5 Grönbok om EU:s klimatmål till 2030... 8 3.6 Samråd om finansiellt stöd för energieffektivisering i byggnader... 8 3.7 Översyn av EU:s direktiv om omgivningsbuller... 9 3.8 EU-kommissionens stadstransportpaket... 9 3.9 Nytt ramprogram för forskning och innovation (2014-2020), Horisont 2020... 10 3.10 Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling... 10 3.11 Ny förordning om kliniska prövningar... 11 3.12 Fonden för ett sammanlänkat Europa... 11 3.13 TEN-T... 12 4. Övrigt... 12 5. Avslutning... 12 Underskrifter... 17 2

1. Inledning Stockholmsregionens Europaförening (SEF) har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma politiska intressen och därmed Stockholm-Mälarregionens intressen genom att samverka i frågor som rör regionens förhållande till Europeiska Unionen. Prioriteringar och strategisk inriktning för 2013 togs fram i verksamhetsplanen för året där föreningen ger sitt bolag, Stockholmsregionens Europakontor AB (SEK), i uppdrag att bevaka och påverka ett antal för Stockholm-Mälarregionen strategiska politiska områden inom EU. Till arbetet hör också samarbete och kommunikation med medlemmarna, till exempel genom hemsidan, nyhetsbrev, möten. m.m. Europakontoret arbetar även på direkta uppdrag av medlemmarna vilket beskrivs nedan i avsnitt fyra, Övriga uppdrag, samt i bolagets årsredovisning. Eftersom Stockholmsregionen kännetecknas av stark tillväxt med en kraftigt växande befolkning och behov av fler bostäder och en fungerande infrastruktur, prioriteras tillväxt- och miljöfrågor där EU-nivån begränsar eller möjliggör för den växande Stockholmsregionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Tillväxt och Miljö var således Europaföreningens primära fokus för bevaknings- och påverkansarbetet 2013 där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmonisering och gemensamma regleringar eller lagförslag/initiativ som får stora ekonomiska konsekvenser för Stockholmsregionen var avgörande för prioriteringen. Frågor där medlemsstaterna själva bestämmer och som enbart berör det egna landet, där EU saknar lagstiftande kompetens, till exempel planering av sjukvård och skola, prioriteras därför inte i påverkansarbetet. Men dessa områden, liksom andra med relevans för utvecklingen i Stockholmsregionen och medlemmarnas verksamheter, som t.ex. folkhälsa, sjukvård, sociala frågor, utbildning och arbetsmarknad bevakade Europakontoret också och rapporterade om i korta uppdateringar och olika nyhetsnotiser på hemsidan. De rapporterades också genom det elektroniska nyhetsbrevet EU-länken som utkom med 19 nummer under 2013. Nyhetsurvalet baserades på vad som är relevant för Stockholmsregionen med en kortare analys utifrån Stockholmsregionens perspektiv. 2. Bevakning De prioriterade frågorna för 2013 var: Tillväxt Inre marknad och konkurrens Modernisering av EU:s statsstödslagstiftning, det nya regelverket för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, koncessioner, direktivförslaget om offentlig upphandling, initiativet om en digital inre marknad och att om att främja e-fakturering genom att göra det obligatoriskt vid offentlig upphandling av varor och tjänster 3

Transport Genomförande av kommissionens vitbok om transport, med fokus på stadsdimensionen av EU:s transportpolitik Fonden för ett sammanlänkat Europa Annan EU-finansiering av innovativa infrastrukturprojekt, t.ex. Horisont 2020 för innovativa transportlösningar och relaterade finansieringsverktyg som t.ex. Smart Cities Forskning och Innovation Ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020 Miljö Ny förordning om kliniska prövningar 7:e Miljöhandlingsprogrammet, Vattenpolitiken, Miljökonsekvensbedömningar (MKB), Översyn av EU:s luftpolitik samt översynen av avfallsdirektivet och direktivet om omgivningsbuller Bevakningen och påverkansarbetet av dessa områden rapporterades skriftligen till föreningsstyrelsen. Under 2013 skickades tio rapporter. Årets sammanlagda bevakning och rapportering har gett föreningen och dess medlemmar möjlighet att förbereda och anpassa verksamheterna till kommande EU-lagstiftning för att undvika merkostnader. Den har också upplyst om att utnyttja möjligheterna till exempel medfinansiering av utvecklingsprojekt med EU-medel samt öppnat dörrar för kontakt med olika nätverk och konferenser för erfarenhetsutbyte inom de olika områdena. 3. Påverkan Via föreningens arbete 2013 fick Stockholmsregionen möjlighet att föra fram synpunkter direkt till EU-institutionerna kring frågor som bedömts särskilt viktiga för regionens utveckling. Under 2013 startade föreningen påverkansarbete kring: Översynen av EU:s luftpolitik (mars) Samrådet om revidering av EU:s ramverk för miljötillsyn (juni) Förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (juni) Samråd om ITS (intelligenta transportsystem) och multimodala reseplanerare (november) Grönbok om EU:s klimatmål till 2030 Dessutom följdes tidigare påverkansarbete upp om: Samråd om finansiellt stöd för energieffektivisering i byggnader Översyns av EU:s direktiv om omgivningsbuller EU-kommissionens stadstransportpaket EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation (2014-2020), Horisont 2020 Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling Ny förordning om kliniska prövningar 4

Fonden för ett sammanlänkat Europa Ytterligare bevakningsarbete bedrevs om: TEN-T Stockholmsregionens åsikter i dessa yttranden fördes fram av Europakontoret på olika sätt till strategiska aktörer i Bryssel för att säkerställa att regionens synpunkter tas tillvara i beslutsprocessen. Det skedde exempelvis genom seminarier, möten och direktkontakt med berörda tjänstemän och politiker vid EU:s institutioner. Yttrandena skickades även in i sin helhet till ansvariga på EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Nytt för året är intensifieringen av arbetet mot Europaparlamentet och dess relevanta utskott, rapportörer och s.k. skuggrapportörer. Flera av föreningens synpunkter har under 2013 fått gehör i de olika bearbetningar som skett av beslutsförslagen under processens gång. Nedan redovisas en sammanfattning av utvecklingen inom ovan områden. En löpande och mer detaljerad rapportering har skett i månadsrapporterna till föreningsstyrelsen. 3.1 Översynen av EU:s luftpolitik EU-kommissionen inledde under 2012 en översyn av EU:s politik för en renare luft i syfte att fastställa nya långsiktiga mål. EU:s utsläppstaksdirektiv, luftkvalitetsdirektiv samt politik för bland annat transport, energi och industri utgör viktiga delar av översynen. På uppdrag av föreningsstyrelsen tog Europakontoret, tillsammans med medlemmarna, fram ett yttrande som antogs per capsulam i februari 2013. Tanken med yttrandet var att det skulle utgöra kunskapsunderlag för EU-kommissionen i arbetet med att ta fram ett paket med förslag för renare luft i Europa. I yttrandet redogörs det åtgärdsarbete som sker i regionen och vilka insatser som har bidragit till att luften förbättrats väsentligt i Stockholmsregionen. Samtidigt beskrivs även de svårigheter som finns när det gäller att uppnå luftkvalitetsdirektivets gränsvärden, främst avseende PM10. Särskilt fokus läggs på lokala och regionala aktörers rådighet och behovet av ytterligare forskning kring huruvida miljökvalitetsnormen för NO2 är en relevant indikator för hälsovådliga partiklar. Yttrandet överlämnades till ansvariga handläggare på EU-kommissionen samt skickades in som svar på det samråd som öppnades under våren 2013. Kort därefter återkom EU-kommissionen med följdfrågor på yttrandet som berörde fjärrvärmesystemet i Stockholm och om småskalig vedeldning påverkar utsläppsbilden. Europakontoret svarade med hjälp av experter på SLB-analys. Under 2013 träffade både stadsmiljöborgarrådet och trafikborgarrådet i Stockholms stad ansvariga handläggare för luftöversynen på EU-kommissionen för att diskutera nya eventuella initiativ samt berätta om åtgärdsarbetet i Stockholm. Under Green Week i juni i Bryssel deltog en enhetschef från miljöförvaltningen i Stockholms stad och talade då om synergieffekter mellan luft och buller. Påverkansinsatserna under 2013 gav goda resultat. Den 18 december presenterade EUkommissionen sitt paket med nya förslag för renare luft i Europa. Det var då tydligt att man hade lyssnat på Stockholmsregionen och många andra aktörer som har lyft svårigheterna med att klara gränsvärdena för partiklar trots ambitiöst åtgärdsarbete. EU-kommissionen valde att denna gång inte 5

öppna upp luftkvalitetsdirektivet och revidera gränsvärdena för partiklar, däremot vill man förbättra luftkvaliteten genom att fokusera mer på utsläpp från källan. Med ett par nya föreslagna åtgärder och samt finansieringsinstrument hoppas EU-kommissionen att alla medlemsländer ska kunna uppnå full överensstämmelse med nuvarande luftkvalitetsnormer år 2020, för att sedan därefter titta på strängare lagstiftning för luftkvalitet fram till år 2030. 3.2 Samrådet om revidering av EU:s ramverk för miljötillsyn EU-kommissionen öppnade den 22 februari 2013 ett samråd om översyn av EU:s regler för miljötillsyn. Samrådet gällde ett nytt horisontellt bindande direktiv om miljötillsyn som kommissionen avser att föreslå. Idag finns bindande kriterier för miljötillsyn enbart inom en del sektorer som t.ex. industriutsläpp och deponi. För övriga typer av miljötillsyn finns rekommendationer om minimikriterier. Viljan att föreslå bindande regler baserar sig på det faktum att trots att EU:s miljölagstiftning idag är omfattande, det har beräknats att upp till 80 % av den nationella miljölagstiftningen bygger på denna, så saknas bindande regler om miljötillsyn inom många sektorer. Samtidigt har EU-kommissionen, bland annat i förslaget till det 7:e miljöhandlingsprogrammet, identifierat genomförandet av EU:s miljölagstiftning som en prioritering. Genom bindande miljötillsynsregler vill EU-kommissionen få ett verktyg för att kunna övervaka, upptäcka och förhindra överträdelser av miljölagstiftning inom alla miljöområden. Samrådet syftar till att få in idéer, bland annat från lokala och regionala aktörer, angående utformningen av regelverket. Europakontoret tog tillsammans med medlemmarna fram ett yttrande som antogs per capsulam av Stockholmsregionens Europaförening i juni 2013. I yttrandet välkomnar regionen att EUkommissionen ser över regelverket då det är viktigt med ett stärkt genomförande av EU:s miljölagstiftning. Dock anser regionen att främjandet av bättre implementering inte bör ske genom ytterligare detaljregleringar eller genom att centralreglera hur miljötillsynen ska gå till. EUkommissionen planerar att presentera ett förslag till nytt direktiv i mitten av 2014. 3.3 Förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Den 24 januari 2013 presenterade EU-kommissionen ett ambitiöst åtgärdspaket för miljövänlig energi för transport. Syftet är att bryta oljeberoendet och se till att det i hela Europa finns tankstationer för alternativa drivmedel med gemensamma standarder för såväl konstruktion som användning. Paketet innehöll, förutom ett meddelande om en strategi för alternativa bränslen och en handlingsplan för utvecklingen av flytande naturgas (LNG) som bränsle i sjöfart, även ett förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och standarder. EUkommissionen föreslog här bindande minimimål för medlemsstaterna när det gäller utbyggnad av infrastruktur för vissa rena drivmedel, liksom EU-omfattande standarder för den utrustning som krävs. Direktivet föreslogs vara implementerat senast år 2020. Då ett flertal brister identifierades i direktivförslaget tog Stockholmsregionens Europakontor tillsammans med medlemmarna fram ett yttrande. I yttrandet ifrågasattes flera delar i direktivet. Bland annat underströk Europaföreningen att infrastrukturen måste byggas ut i takt med att efterfrågan ökar, att fel drivmedel är inkluderade i förslaget, att den föreslagna utformningen av publika laddningsstationer väldigt dyr och komplicerad, att det finns oklarheter kring vem som ska 6

ansvara för byggandet av laddningsstationer, samt att konsumentinformationen vid tank- och laddningsstationerna bör utvecklas. Yttrandet antogs av föreningen i juni 2013 och överlämnades till EU-kommissonen, Europaparlamentet och rådet. Då beslutsfasen hade inletts riktades påverkansinsatserna främst till Europaparlamentet och rådet. När Europaparlamentet utsett sin rapportör och tagit fram ett utkast till betänkande, intensifierades påverkansarbetet. Europakontoret tog med hjälp av medlemmarna fram detaljerade ändringsförslag utifrån EU-kommissionens föreslagna text samt på Europaparlamentets rapportörs betänkande. Både rapportörer och skuggrapportörer kontaktades och ändringsförslagen överlämnades. Ett möte hölls även med skuggrapportören Gesine Meissner (ALDE-TY). Under mötet lyftes regionens synpunkter fram och skuggrapportören var särskilt intresserad av de synpunkter som rörde hamnarna och LNG-bunkringen. Genom medlemmarna på hemmaplan har täta kontakter hållits med ansvarig handläggare på Näringsdepartmentet och synpunkter i enlighet med Europaföreningens yttrande har lyfts fram på de reviderade direktivtexterna som rådet arbetar med. Inför omröstningen i TRAN-utskottet den 14 november, skickade Europakontoret återigen sammanfattade synpunkter på direktivförslaget till alla ledamöter i TRAN-utskottet. I slutet av 2013 antog både rådet och Europaparlamentet sina positioner. Föreningens synpunkter har fått störst genomslag i rådet. Rådet anser att medlemsstaterna måste ges full flexibilitet att själva sätta upp mål för utbyggnaden av infrastruktur in sina nationella politiska ramar för att skicka realistiska signaler till marknaden. EU-kommissionen ska sedan publicera de nationella målsättningarna baserat på de rapporter som medlemsstaterna ska skicka in. Tidsramen för när infrastrukturen senast ska vara på plats har i rådets position förlängts till 2030. Gemensamma tekniska standarder ska tillämpas. Medlemsstaternas experter ska involveras i processen för att godkänna de tekniska specifikationerna för standarder. EU-kommissionens befogenhet att genom delegerade akter själva uppdatera de tekniska specifikationerna har i rådets position strukits. Europaparlamentets ställningstagande har däremot varit svårare att påverka. Europaparlamentet stödjer EU-kommissionens initiala förslag i stor utsträckning och har till och med skärpt skrivningarna för en del artiklar. Trilogförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen inleddes i början av 2014 och de förväntas komma fram till en överenskommelse innan april 2014. 3.4 ITS-samråd I mars lanserade EU-kommissionen ett samråd om ITS (intelligenta transportsystem) och multimodala reseplanerare. Man önskade få in synpunkter bl.a. gällande frågor som rör tillgång till data om transportflöden och om/hur en all-europeisk reseplanerare skulle kunna se ut. Europakontoret skickade in synpunkter till kommissionen och framhöll vikten av öppen data. En ny, liknande konsultation följde under hösten och här upprepade Europakontoret de ståndpunkter som tidigare skickats in. EU-kommissionens tanke med samråden är att undersöka situationerna i medlemsstaterna vad gäller tillgång till transportdata, vilka tekniska lösningar som finns på plats, vilken roll man anser att EU bör spela osv. Tanken är att få en samlad bild av läget och sedan eventuellt revidera det existerande ITS-direktivet i enlighet med de svar man fått in. 7

Genom Europakontorets kontakter med kommissionen (DG Move) uppstod under hösten även möjligheten att påverka i frågan med politisk närvaro. I november deltog därför Ulla Hamilton, trafik- och företagarborgarråd i Stockholms stad samt ledamot i Europaföreningens styrelse, i en ITS-hearing anordnad av EU-kommissionen i Bryssel. Ulla Hamilton upprepade de åsikter som Europakontoret tidigare fört fram, d.v.s. vikten av öppen data, men berättade även om utvecklingen i Stockholm i form av smarta appar, nya företag o dyl. 3.5 Grönbok om EU:s klimatmål till 2030 EU-kommissionen publicerade en grönbok och öppnade samtidigt ett samråd den 27 mars 2013 för att få in åsikter om nya klimatmål för år 2030. Anledningen till samrådet var att EU har klimatmål för år 2020 och för år 2050 men inga för perioden där emellan. Samrådet var därför en möjlighet att bidra med synpunker inför utformningen av de kommande klimatmålen för år 2030. EU-kommissionen angav tre anledningar till att inleda det här arbetet redan nu: infrastrukturen som kommer att vara i bruk efter 2020 investeras i redan nu och vi behöver skapa trygghet för investerare genom att ta fram riktlinjer. Genom att klargöra målsättningarna för 2030 är förhoppningen att säkra den framtida energiförsörjningen genom att öka efterfrågan på energieffektiv och koldioxidsnål teknologi samt att EU måste enas kring gemensamma ståndpunkter inför förhandlingarna om en internationell klimatöverenskommelse 2015. Som svar på samrådet informerade Europakontoret EU-kommissionen om Stockholms läns klimatoch energistrategi, vilka utmaningarna är och vilka mål och åtgärder som regionen arbetar med. Stockholmsregionen bidrog på så sätt med kunskapsunderlag till EU-kommissionen. Vid årets slut var det inte klart hur kommissionens förslag till nya mål för 2013 kommer att se ut. Europakontoret fortsätter att bevaka och eventuellt påverka i frågan. 3.6 Samråd om finansiellt stöd för energieffektivisering i byggnader Det huvudsakliga påverkansarbetet i samband med EU-kommissionens samråd finansiellt stöd för energieffektivisering i byggnader skedde under 2012. Under 2013 gjorde Europakontoret visst uppföljningsarbete då EU-kommissionen i samband med samrådet hade aviserat att återkomma med en uppföljande rapport. Denna rapport publicerades i april 2013 och handlade om vilka möjligheter EU-kommissionen identifierat för förbättring av finansiellt stöd till energieffektivisering i byggnader. Rapporten tog b.la. upp vad som kan göras för att stimulera mer och effektivare investeringar med energisparande syfte utan tvingande reglering från EU-nivå. Ett alternativ som många intressenter, däribland Stockholmsregionen, motsatt sig. I ett första läge kommer därför EUkommissionen främst säkerställa att redan existerande regleringar följs, framförallt energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Man kommer också utveckla en gemensam EU-certifiering för energiprestanda i icke-bostadshus. Detta ligger i linje med Stockholmsregionens yttrande, där vikten av miljöcertifieringar underströks bl.a som ett sätt att öka intresset från privata finansiärer. Rapporten tog även upp behovet av att öka tillgängligheten till EU-finansiering för energieffektiviserande åtgärder, en åsikt som också Stockholmsregionen framförde vid samrådet. EU-kommissionen föreslog sedan att en större del av strukturfonderna ska vikas för dessa insatser 8

under nästa 7-årsperiod. Det ska även utvecklas riktlinjer för användningen av innovativa finansieringsinstrument, samt riktlinjer för utvärdering av ansökningar för medfinansiering från strukturfonderna. EU-kommissionen vill även fortsättningsvis att det ska finnas möjlighet att få projektutvecklingsstöd genom European Local Energy Assistance (ELENA). Det ska även tas fram ett standardiserat ramverk för utvärdering av energieffektiviseringsinvesteringar, vilket möjliggör jämförelse mellan projekten. Slutgiltigen ska medel inom Horisont 2020 vikas för att fram nya effektiviseringslösningar. Europakontoret rapporterade om innehållet i rapporten till föreningsstyrelsen och i med detta avslutade Europakontoret sitt arbete med samrådet. 3.7 Översyn av EU:s direktiv om omgivningsbuller En översyn av direktivet om omgivningsbuller gjordes under 2012 i form av ett samråd där Europaföreningen yttrade sig. EU-kommissionen analyserade sedan samrådssvaren under 2013 för att eventuellt publicera ett nytt, reviderat direktiv senare under året. Europakontoret hade under 2013 kontinuerlig kontakt med ansvarig handläggare på EUkommissionens miljögeneraldirektorat för att höra om den fortsatta processen. Europakontoret kunde även ta del av en sammanställning av samrådssvaren som skickades ut till medlemmarna. I övrigt agerade inte Europakontoret i frågan då kommissionen meddelade att en eventuell översyn av direktivet kommer att dröja till 2014. 3.8 EU-kommissionens stadstransportpaket Europaföreningen svarade på ett samråd om stadsdimensionen av EU:s transportpolitik i december 2012 och förde bl.a. fram Stockholm stads erfarenheter av trängselskatter samt regionens syn på SUMP:ar ( Sustainable Urban Mobility Plans, d.v.s. planer för rörlighet i städer), miljözoner m.m. och vad EU kan spela för roll. Under 2013 deltog Europakontoret därefter vid flertalet seminarier och konferenser där kommissionen diskuterade tillsammans med olika intressenter vilka som borde vara kommissionens nästa steg i denna process. Många intressenter yrkade på att inga lagstiftade åtgärder bör komma från kommissionens sida i frågan, något som både Europakontoret, SKL/CEMR samt Eurocities ställde sig bakom. Påverkansarbete från Stockholmsregionen skedde under 2013 även i form av politisk närvaro i Bryssel. Stockholms stads stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö var i Bryssel i januari 2013 och träffade då EU-kommissionens transportgeneraldirektorat (DG Move) för att bl.a. diskutera åtgärdspaketet samt lyfta fram de ståndpunkter som Europaföreningen redovisat i samrådssvaret. I december 2013 träffade även trafikborgarrådet (samt ledamot i föreningsstyrelsen) Ulla Hamilton DG Move. Även vid detta möte lyftes Europaföreningens synpunkter. Strax efter, i slutet av december 2013, släppte kommissionen stadstransportpaketet. Detta nya stadstransportpaket innehåller inga skarpa lagstiftningsförslag utan består till största delen av olika typer av rekommendationer och riktlinjer som man vill att medlemsstaterna ska implementera, något som ligger helt i linje med vad Stockholmsregionen yrkade på i samrådssvaret från 2012 samt vid de möten som ägt rum med DG Move. 9

I åtgärdspaketet efterlyser kommissionen ett nytt, förändrat synsätt på urbana transporter där ökad EU-standardisering på flera plan råder. Kommissionen menar också att de koncept och verktyg som nu tas fram på EU-nivå måste anpassas till de olika städernas specifika förutsättningar, något som Stockholmsregionen också hävdat. Europakontoret redogör mer detaljerat för paketets olika delar i de bevakningsrapporter som kom ut i början av 2014. 3.9 Nytt ramprogram för forskning och innovation (2014-2020), Horisont 2020 Europaföreningen bedrev påverkansarbete av ramprogrammet redan 2011 och tog fram ett yttrande på kommissionens samråd. Yttrandet överlämnades då till kommissionen och andra strategiska EU-aktörer. I det påföljande lagstiftningsförslag som kommissionen publicerade i slutet av 2012 var det tydligt att synpunkterna från Europaföreningen och andra aktörer hade tagits i beaktande. Kommissionen visade sig förstå behovet av ytterligare förenklingar av regler för projektdeltagande och behovet av större tillgång till stöd för marknadsorienterade aktiviteter och stöd för innovationsdrivna små och medelstora företag. I förslaget anslogs också 80 miljarder euro till programmet som är en ökning jämfört med tidigare ramprogram. Redan under 2012 gick Europakontorets över från aktivt påverkansarbete till mer allmän bevakning av programmet då utvecklingen i EU:s beslutsprocess gått mot allt mer specifika delfrågor samt en budgetdiskussion för de olika posterna i ljuset av ekonomisk kris, åtstramningar och EU:s långtidsbudget. Däremot fortsatte Europakontoret att framföra vikten av forskning och innovation i olika fora och föra fram Stockholmsregionens position, inte minst inom ramen för den aktuella debatten om EU:s långtidsbudget. Under 2013 var påverkansmöjligheterna över då programmet slutbehandlades och redan var i en mer praktisk fas med färdigställande av tvååriga arbetsprogram inom de olika tematiska områdena i Horisont 2020 samt information om kommande utlysningar. Europakontoret informerade dock sina medlemmar löpande om detta under året genom månadsraporter, PM och nyhetsbrev. Flera medlemmar i Stockholmsregionen har påbörjat ansökningar inom programmet. 3.10 Modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling Europakontorets bevaknings- och påverkansarbete av EU-kommissionens direktivförslag om offentlig upphandling startade redan 2011 då EU-kommissionen publicerade en grönbok med tillhörande samråd om offentlig upphandling som Europaföreningen tog fram ett yttrande på. I slutet av 2011 publicerade kommissionen sedan det påföljande direktivförslaget om offentlig upphandling. Det visade sig dock inte innebära så mycket förenklingar som många aktörer hade hoppats på. Även ett förslag om nationella tillsynsmyndigheter fanns med. I och med detta blev det åter aktuellt att agera i frågan och uppföljande synpunkter utifrån Europaföreningens svar på grönboken togs fram av Europakontoret. Denna gång lades också en skrivning till om tillsynsmyndigheter och att dessa inte ska regleras på EU-nivå. Påtryckningar gav resultat och förslaget om tillsynsmyndigheter föll senare bort i rådets och Europaparlamentets diskussioner. 10

2013 fortsatte Europakontoret sitt bevakningsarbete och rapporterade till Europaföreningens styrelse om fortsatt utveckling i rådet och Europaparlamentet. Detta gjordes i månadsrapporter och under styrelsemöten i Europaföreningen. I slutet av året slutförhandlades regelverket och Europakontoret rapporterade om utfallet. En viktig fråga som Europaföreningen fick gehör för är att det nya direktivet inte ställer några krav på att använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att nå olika samhälleliga mål. Däremot finns mer möjlighet till detta jämfört med det tidigare direktivet. En annan viktig punkt är att kravet på en specifik upphandlingsmyndighet i varje medlemsstad togs bort. I och med att direktivet om offentlig upphandling slutbehandlades i EU under 2013, och det som återstår är implementering i nationell lagstiftning, så har frågan förflyttats till hemmaplan och därför avslutade Europakontorets sin bevakning av direktivet i slutet av året. 3.11 Ny förordning om kliniska prövningar Europakontoret fick under 2013 uppdrag att, tillsammans med SLL, bevaka behandlingen av ett förslag till ny förordning om kliniska prövningar som kommissionen släppt. SLL gjorde bedömningen att det nya förslaget skulle få positiva följder för Stockholmsregionen då den skulle innebära fler kliniska prövningar i regionen samt enklare förfaranden. Övriga medlemmar i Europaföreningen höll med och grundinställningen i påverkansarbetet var därför att kommissionens ursprungliga förslag inte fick ändras alltför mycket i de behandlingar som följde i Europaparlamentet respektive rådet. Europakontoret bevakade ärendets behandling i Europaparlamentet under våren 2013 och rapporterade om processen i månadsrapporter samt direkt till SLL. Europakontoret spred också ett yttrande från SLL till utvalda svenska europaparlamentariker. Europakontoret höll därför under hösten kontinuerlig kontakt med svenska EU-representationen för att få information om behandlingen i rådet som därefter följde. Utdragna förhandlingar mellan medlemsstaterna gjorde sedan att vissa delar i ursprungsförslaget ändrades, men det slutgiltiga förslaget bedöms ändå underlätta betydligt för kliniska prövningar i Stockholmsregionen liksom i hela EU. 3.12 Fonden för ett sammanlänkat Europa Behandlingen av EU:s nya infrastrukturfond, Connecting Europe Facility (CEF) ( Fonden för ett sammanlänkat Europa ) försenades under 2013 och slutgiltiga beslut i Europaparlamentet och rådet fattades först i november i samband med att man även beslutade om EU:s kommande långtidsbudget. Kommissionen har under tiden tagit fram s.k. delegerade akter för att kunna fastställa medelstilldelning från CEF för nästa budgetperiod. De summor som ursprungligen föreslogs till bredband- och energiinfrastruktur har dragits ner och CEF:s huvudsakliga fokus ligger nu på att finansiera klassisk infrastruktur, d.v.s. infrastruktur som väg, järnväg samt för luft och maritima transporter. Fokus ligger på att CEF ska stödja infrastrukturprojekt med tydligt europeiskt mervärde och som medför stora samhälleliga fördelar Då Europaföreningen påverkat i frågan under 2012 rapporterade Europakontoret kontinuerligt under 2013 om initiativets hantering i rådet och Europaparlamentet. 11

3.13 TEN-T De nya TEN-T-riktlinjerna, som ska gälla för kommande budgetperiod, var under 2013 uppe för behandling både i rådet och Europaparlamentet och formella beslut fattades under hösten 2013. Utfallet av de nya riktlinjerna blev bra för Stockholmsregionen. Regionens flygplatser finns med i det s.k. stomnätet ( core network ) och Stockholms hamn finns också med i stomnätet som en av fem core-hamnar i Sverige. Även hamnarna i Kapellskär och Nynäshamn finns med i de nya TEN- T-riktlinjerna, dock i det mer övergripande nätet ( comprehensive network ). Europakontoret rapporterade kontinuerligt under 2013 om utvecklingen via månadsrapporterna. Europakontoret har även träffat transportsektionen vid den svenska EU-representationen för uppdatering kring frågor som rör CEF och TEN-T. 4. Övrigt Utöver grunduppdraget att bevaka och påverka för Stockholmsregionen viktiga frågor, innebar regionens samverkan kring ett gemensamt Brysselkontor, via föreningens helägda bolag Stockholmsregionens Europakontor, att medlemmarna under 2013 fick möjlighet att få särskilda tjänster med EU-koppling utförda i linje med medlemmarnas olika behov. Dessa tjänster beskrevs i särskilda uppdragsbeskrivningar eller handlingsplaner mellan medlemmarna och bolaget och särfinansierades utanför föreningens årliga bidrag till bolaget. De särskilda medlemsuppdragen finns beskrivna i Stockholmsregionens Europakontor AB:s årsredovisning för 2013. 5. Avslutning Utan föreningens samverkan kring dessa EU-frågor under 2013 skulle inte Stockholmsregionens intressen ha tagits tillvara på samma sätt i utformningen av EU-politiken med dess lagar, program, gränsdragningar, regleringar etc. Dessutom har samverkansarbetet i föreningen under året inneburit att medlemmarna fått bättre möjlighet att känna till, dra nytta av, påverka, förbereda och anpassa sina verksamheter till en rad strategiska EU-initiativ som föreningens Brysselkontor löpande rapporterat om under året. Närvaron av ordförande och andra föreningsstyrelsemedlemmar och övriga politiska representanter från Stockholmsregionen i Bryssel under året har synliggjort Stockholmsregionen på ett positivt sätt och underlättat för regionen att väcka intresse för våra frågor och positionera Stockholmsregionen som en intressant samtalspartner i EU-samarbetet i Bryssel. 12

Resultaträkning 2013-01-01 2012-01-01 Not -2013-12-31-2012-12-31 Intäkter Nettoomsättning 2 8 500 8 500 Summa intäkter 8 500 8 500 Rörelsens kostnader Rörelsekostnader 3-8 426-8 452 Summa rörelsens kostnader -8 426-8 452 Rörelseresultat 74 48 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 0 0 Räntekostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster 74 48 Bokslutsdispositioner Avsättning periodiseringssfond 7-19 -12 Resultat före skatt 55 36 Skatt på årets resultat 1, 4-12 -10 Årets resultat 43 26 13

Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Stockholmsregionens Europakontor AB 5 1 500 1 500 Summa anläggningstillgångar 1 500 1 500 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 5 5 Kassa och bank Kassa och bank 191 134 Summa omsättningstillgångar 196 139 Summa tillgångar 1 696 1 639 Eget kapital och skulder Eget kapital 6 Bundet eget kapital Huvudmannainsats 1 500 1 500 Summa bundet kapital 1 500 1 500 Fritt eget kapital Balanserat resultat 75 49 Årets resultat 43 26 Summa fritt eget kapital 118 75 Summa eget kapital 1 618 1 575 Obeskattade reserver 7 Periodiseringsfonder 53 34 Summa obeskattade reserver 53 34 Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 0 10 Upplupna kostnader och förutbetalda Intäkter 8 25 20 Summa kortfristiga skulder 25 30 Summa eget kapital och skulder 1 696 1 639 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Ställda ansvarsförbindelser Inga Inga 14

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tusental kronor om inget annat anges. Not 1. Redovisningsprincip Årsredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag ( k2-reglerna ). Redovisning av intäkter Intäktsredovisningen sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Som inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättningen i likvida medel direkt vid leverans. Ränta redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs, när ett tjänsteuppdrag består av ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod, genom att fördela inkomsten linjärt över perioden. Bolagets säte Stockholmsregionens Europaförening bedriver verksamhet i associationsformen ideell förening och har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Box 38145, 100 64 STOCKHOLM. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Likvida medel Likvida medel omfattar omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Skatt Företaget tillämpar bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Not 2. Intäktsredovisning Serviceavgift för Stockolmsregionens Europaförening faktureras till de tre huvudmännen Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län med 2 500 tkr per huvudman och år. Övriga medlemmar är Mälardalsrådet, Regionförbund Uppsala län, Västmanlands kommuner och Landsting, Region Gotland samt Regionförbund Sörmland. De övriga medlemmarna faktureras med 200 tkr per organisation och år. Summan av intäkter uppgår till 8 500 tkr. Not 3. Kostnader Föreningens kostnader består huvudsakligen av serviceavgift till Stockholmsregionens Europakontor AB. Kostnaden för 2013 uppgår till 8 426 tkr. Not 4. Inkomstskatter Av eventuellt överskott avsätts 25 procent till en periodiseringsfond. Stockholmsregionens Europaförening betalar inkomstskatt med 22 procent av skattemässig vinst. 15

Not 5. Finansiella anläggningstillgångar 2013 2012 Aktiekapital i Stockholmsregionens Europakontor AB 1 500 1 500 Organisations nr. 556821-7821 med säte i Stockholm. Stockholmsregionens Europakontor AB har per 131231 ett eget kapital om 3 988 tkr och ett positivt resultat om 807 tkr. Stockholmsregionens Europaförening äger 1 500 aktier vilket motsvarar 100% av bolagets aktier. Not 6. Eget kapital Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående 2013-01-01 1 500 49 26 1 575 Vinstdisposition 26-26 0 Årets resultat 43 43 Utgående 2013-12-31 1 500 75 43 1 618 Not 7. Obeskattade reserver 2013-12-31 2012-12-31 Periodiseringsfond tax 2012 22 22 Periodiseringsfond tax 2013 12 12 Periodiseringsfond tax 2014 19 0 Utgående balans 53 34 Not 8. Upplupna kostnader och förutbetalda Intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda Intäkter 25 20 Utgående balans 25 20 16

Underskrifter Stockholm 2014-04-24 Sten Nordin (M), Stockholms stad Ulla Hamilton (M), Stockholms stad Karin Wanngård (S), Stockholms stad Torbjörn Rosdahl (M), SLL Anders Ekegren (FP), SLL Helene Hellmark-Knutsson (S), SLL Erik Langby (M), KSL Susanne Nordling (MP), KSL Lars Bryntesson (S), KSL 17

Vår revisionsberättelse har lämnats den 2014- Birgitta Johansson Vognsen Auktoriserad revisor Bengt Akalla Förtroendemannarevisor, Stockholms stad Peter Kockum Förtroendemannarevisor, Stockholms läns landsting Effe Östman Förtroendemannarevisor, Kommunförbundet Stockholms län 18