Handbok för Hälso- och sjukvård



Relevanta dokument
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Rena händer och rätt klädd

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Rätt klädd och rena händer

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Basala hygienrutiner och klädregler

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Medicintekniska produkter

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Rätt klädd på jobbet

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Desinfektion)

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Självklart! Läs det i alla fall

Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning

Vårdhygieniska Argument

Kvalitetssäkring spol- och diskdesinfektorer Anvisning primärvård

Rena händer Rätt klädd

Basala hygienrutiner och klädregler

Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Rena händer Rätt klädd

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Lokal anvisning

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Basala hygienrutiner

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Spol- och diskdesinfektorer Kvalitetssäkring samt egenkontrollprogram

Talmanus Basala hygienrutiner

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Detta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdhygien i hemmiljö

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Hygienrutiner i förskolan

Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Transkript:

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Giltig fr o m 2005-12-01 Ersätter 2002-11-15 Sida 1(10) Revideras 2006-12-01 Framtaget av Metodkommittén Antaget av Hygienrutiner i kliniskt arbete för Folktandvården, Skaraborg Fjärde upplagan. Reviderad 2005 och ersätter 2002 års upplaga. Allmänt Hygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och omvänt. Avsikten med hygieniska åtgärder är att på ett enkelt och ändamålsenligt sätt eliminera smittspridning. Alla kroppsvätskor från patienter behandlas som potentiellt smittsamma för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar, i synnerhet blodburen smitta. Alla patienter kan vara bärare av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Det är viktigt att komma ihåg att vissa infektionssjukdomar är som mest smittsamma innan de första symtomen visar sig eller innan de kan verifieras i någon provtagning. Enligt ett konsensus som kan tjäna som vägledning från ett nordiskt möte om HIV/AIDSfrågor, 1994, anges att all tandvårdspersonal skall vara beredd på att behandla alla oavsett känd eller misstänkt smitta. Att avvisa någon p g a att de har en blodburen smitta är oprofessionellt och inte i överensstämmelse med god yrkesetik. En patient med blodburen smitta kräver inga extra smittskyddsrutiner under tandbehandling, under förutsättning att gällande hygienrutiner och rekommendationer följs. Ytterligare information om blodburen smitta finns att läsa i Handbok för hälso- och sjukvård under www.sjukvardsradgivningen.se. Basala hygienrutiner och personlig hygien Vårdpersonal av alla kategorier kan via händer, men även kläder överföra smittämnen mellan patienter därför skall all personal följa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner ska gälla i alla situationer vid känd eller okänd smitta där vård och omsorg bedrivs.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 2(10) Personlig hygien Arbetsdräkten Arbetsdräkten skall vara kortärmad för att minska risken för smittspridning via kläder och för att göra en korrekt handdesinfektion möjlig. Arbetsdräkten bör bytas varje dag och alltid om den blir våt eller förorenad. Arbetsdräkten skall bara användas på arbetsplatsen. Arbetsgivare tillhandahåller och ansvarar för tvätt av arbetskläderna. Arbetskläder skall sändas till tvätteriet i Alingsås där de tvättas i så hög temperatur att smittämnen avdödas och att kläderna blir synligt rena. Innan personalkläder sänds till tvätt skall alla fickor vara tömda och alla broscher, namnskyltar, pennor och stickande föremål vara borttagna. Smycken För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion skall ringar, klocka eller armband inte bäras i patientarbete. Halssmycken, örhängen och andra smycken i piercade hål kan bäras om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing kan innebära en risk för kontaktsmitta via händerna om piercinghålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om det är läkt. Hår och naglar Långt hår skall fästas upp. Huvudduk/slöja används ibland av religiösa skäl. Huvudduken/slöjan skall vara kort alternativt fästas. Naglar skall vara kortklippta för att underlätta handdesinfektion. Färgat nagellack eller lösnaglar skall inte användas. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ersätter det tidigare begreppet barriärvård. I basala hygienrutiner ingår: Handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Handskar Skyddsförkläde Munskydd, skyddsglasögon alternativt visir

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 3(10) Handhygien Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt utgör den största smittrisken men indirekt kontaktsmitta har också stor betydelse Handtvätt med tvål och vatten är till för att avlägsna smuts och minska tillfälliga föroreningar. Den normala bakteriefloran på huden är en del av kroppens infektionsförsvar och därför bör man eftersträva så liten påverkan av den som möjligt. Det är viktigt att efter genomförd handtvätt torka händerna torra. Handsprit mister sin effekt om händerna är fuktiga. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Handbalsam används i samband med längre raster eller på fritiden efter arbetspassets slut. Handdesinfektion Handdesinfektion med handsprit har överlägsen mikrobiologisk effekt. Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel alltid händerna före patientkontakt och rent arbete. Desinfektera händerna efter patientkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar Använd rikligt med handdesinfektion, minst 2 ml. Europanormer som beskriver en korrekt utförd handdesinfektion visas i bilaga 1. Avsluta med att desinfektera underarmarna. Handsprit bevarar huden hel på grund av dess återfettande egenskaper. Tänk på att hel hud är en barriär mot smittämnen. Handskar Använd handskar vid direktkontakt med blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller annat smittsamt material. Vid egen färsk hudskada ska handskar även användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor. I andra situationer bör användning av handskar begränsas. Kasta handskarna direkt efter användning. Arbetets karaktär styr val av handske. Se Westmas katalog om handskar. Handskmaterial påverkas av slitage och kemikalier, vilket medför att handskar inte skall användas längre tid än nödvändigt, spritdesinfekteras eller återanvändas.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 4(10) Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan patienter och olika arbetsmoment Munskydd/skyddsglasögon Munskydd och skyddsglasögon alternativt visir används vid risk för stänk och skvätt i ansiktet. Munskydd ska vara av operationskvalitet Byt munskydd mellan varje patient Byt munskydd om det blivit genomfuktat. Skyddsförkläde Använd skyddsförkläde vid risk för skvätt och stänk Smittrening av ytor Punktdesinfektion Vid stänk och spill av blod eller kroppsvätskor avtorkas ytor med alkoholbaserat desinfektions- och rengöringsmedel. Alternativt kan oxiderande medel (Virkon 1-%) användas. Medel för ytdesinfektion skall finnas tillgängligt på behandlingsrummet. Skapa fria ytor. Förvara så mycket material som möjligt i skåp eller lådor för att undvika stänk och för att lättare kunna desinfektera ytor. Om en väl fungerande punktdesinfektion utförs krävs ingen ytterligare desinfektion av ytor. Städning med rengöringsmedel är tillräcklig. Smittrening av instrument Mikrobiell riskgruppering enligt SoS-rapport 1998:12; Att förebygga infektioner i vården II. Sterila produkter För att erhålla en steril produkt krävs en fullständig avdödning av bakterier och andra mikroorganismer. Vid användning ska instrument och artiklar ha en mikrobiell renhet som motsvarar 1 x 10 6 (d v s på en miljon föremål får finnas högst 1 levande mikroorganism). Sterilisering sker i autoklav i 134º under 3 minuter..

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 5(10) Instrument som är avsedda att i planerade ingrepp penetrera hud och slemhinnor och tränga in i steril vävnad (bindväv, ben, pulpa) skall vara sterila vid användningstillfället t ex instrument vid extraktion, endodonti och parodontal kirurgi. Vid operativa ingrepp används sterila handskar. Sterilt underlägg används om detta behövs för att lägga sterila instrument på. Instrumenten skall vara desinfekterade och rengjorda före sterilisering. Desinfektion och rengöring utförs i typgodkänd automatisk diskdesinfektor. Kontrollera att instrumenten är rena efter processen i diskdesinfektor. Om inte utförs manuell rengöring och körs sedan i diskdesinfektor på nytt. Detta är viktigt för att nå fullvärdigt steriliseringsresultat. Obs! Lagar och bestämmelser gäller angående validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser. För kontroll av autoklav och process hänvisas till Handbok för hälsooch sjukvård och SIS HB 600; Validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser. Funktionskontroll av autoklav Daglig kontroll: Kontrollera sterilisatorns dörrbackningar. kontroll: Utför läcktest före dagens steriliseringar. I dagens första körning placeras en TST-sticka i en sk dummies (låtsasförpackning) som motsvarar de produkter som finns i processen. Denna process kan köras tillsammans med annat gods. Resultatet av den kemiska indikatorn dokumenteras i loggbok. Kvittoremsan från skrivaren kontrolleras, signeras och dokumenteras i loggbok. Dokumentera därefter resultatet av varje process. All dokumentation sparas i 12 månader. Märk förpackningen med sista förbrukningsdag. Om spritpenna används, skriv utanför svetsen! När etikett används, sätt den på plastsidan. Vid inlastning av instrument tänk på att godset ska ligga fritt, det vill säga instrument och förpackningar får ej ligga stuvade på varandra. Kontrollera vid urlastning att förpackningarna är intakta och torra. Icke intakta och synligt våta förpackningar packas om i ny förpackning och steriliseras igen.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 6(10) Förpackat steriliserat gods skall hanteras med varsamhet. Godset förvaras torrt och dammfritt. Skadas emballaget kan godset inte betraktas som sterilt. Hållbarhetstider I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med tejp 1 månad. I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med svets 6 månader. I packstycke 1 månad. 14-dagars-intervall: Rengör autoklaven med rengöringsmedel som ej skummar eller enligt tillverkarens anvisningar. Rengör vattentanken och byt destillerat/avjoniserat vatten. Årlig kontroll: Genomför den årliga prestandakvalificeringen. Kontrollera att det planerade service och underhållsprogrammet genomförs och dokumenteras. Hänvisning till Driftsinstruktioner och underhåll för autoklav Citomat 164 Vac och Citomat 203 c Vac. Textilpaket skall beställas från Tvätteriet i Alingsås. Fabrikssteriliserade engångsartiklar skall inte resteriliseras. Kassett med överfallande lock kan inte betraktas som sterilt gods eftersom det finns en springa mellan bricka och lock, vilket medför att instrumenten kan kontamineras. Dessa hanteras som höggradigt rent gods. Höggradigt rena/desinfekterade produkter Vid användning skall instrument och artiklar vara fria från mikroorganismer som normalt kan förorsaka infektion. Den strängaste definitionen är den teoretiska sannolikheten att det finns mindre än en mikroorganism per 1000 produkter. Detta gäller instrument som används vid rena rutiner inom tandvården. Höggradigt rena produkter omfattar instrument och artiklar som kommer i kontakt med hud och slemhinnor, men inte är avsedda att penetrera in i steril vävnad. Det vill säga instrument för undersökning t ex ficksonder, protetik, kariesbehandling, depuration, borr, turbiner, handoch vinkelstycken.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 7(10) En speciell ställning intar turbiner, hand- och vinkelstycken där både yttre och inre smittrening är nödvändig. Instruktion för skötsel av dessa instrument finns under rubriken; Hantering av dentala vinkelstycken och turbiner på s 9. Kontroller Desinfektion sker i typgodkänd automatisk diskdesinfektor (temp >85º). F n gäller SPRIspecifikation nr 74201-74204. Nya EU-normer är under utarbetande. Kontrollera visuellt att instrumenten är rena efter körning i diskdesinfektor. Om inte, utförs manuell rengöring och körs sedan i diskdesinfektor på nytt för att kunna betraktas som höggradigt rent. Anteckna i avvikelserapportering om godset inte blir rent. Borstar som används vid manuell rengöring körs i diskdesinfektor efter varje användning. Temperaturkontroll görs vid varje körning. Signera utförda körningar i loggbok. Daglig underhåll: Kontrollera att diskarmarna snurrar, Diskarmarna lossas och rengörs 1 gång/vecka eller vid behov Kontrollera att dysorna är rena på över/undersida Kontrollera att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken, kontrollera nivån) Kammaren rengörs vid behov Silen tages ut, rensas Rengöringsförmågan kontrolleras med TOSI-test regelbundet. Signera din kontroll på därför avsett loggboksblad. Loggbokspärm Vid varje diskdesinfektor skall finnas en loggbokspärm märkt Kvalitetssäkring av diskdesinfektor. Samla i pärmen: Alla apparaturshandlingar (t ex bruksanvisning, skötselanvisning och dylikt) Dokument om service och reparationer Kurvan från temperaturkontrollen som utförts av MTA en gång per år Signerade loggboksblad för dagliga kontroller Blad för avvikelserapportering

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 8(10) Information om vilket disk- och sköljmedel som används samt dosering. Diskdesinfektor skall funktionskontrolleras en gång per år enligt gällande bestämmelser. (SPRI-specifikation 74204 gäller tills vidare). Utföres av MTA. Desinfektion kan i vissa fall ske med kemiska desinfektionsmedel. Värmedesinfektion är dock att föredra. Höggradigt rena instrument/produkter skall förvaras i kassett eller låda med lock, fritt från fukt och damm. Omsättningen av instrument skall ske på kort tid för att bevara renhetsgraden. Obs! På grund av att höggradigt rena instrument är oförpackade kontamineras dessa fortare beroende på hanteringen. Se över rutiner för hållbarhetstid speciellt när instrumenten förvaras i genomräckningsskåp eller inne i patientrummet och om det finns tveksamheter om rotationshastighet. Vid all hantering av höggradigt rena instrument används höggradigt ren pincett för att plocka instrumenten med. Tänk på handdesinfektionen! Tänk på att aseptiken beror på hanteringsförfarandet! Aseptik = bevara det rena rent! Rena produkter Instrument och artiklar skall vara för ögat rent. Till denna grupp hör instrument som vid normal användning inte berör slemhinnor utan enbart intakt hud. Till exempel spatlar, glasplattor och alginatkoppar. Synliga föroreningar tas bort maskinellt eller manuellt. Kommer instrumenten i kontakt med sår på huden eller förorenas av till exempel saliv skall de efter användandet smittrenas. Instrumenten förvaras skyddade från damm och fukt. Instrument och materialhantering Huvudprincipen är att: Brickan inte innehåller mer instrument och material än vad som går åt vid användningstillfället. Eventuella överskottsinstrument plockas fram efterhand.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 9(10) Antalet rumsbundna instrument begränsas, gäller både brickan och lösa instrument. Undvik om möjligt dubbeländade vassa instrument. Observera att vid nyinköp finns numera sonder som är enkeländade. Efter patientbehandling Innan patienten lämnar behandlingsrummet är det viktigt att se till att eventuell blödning avtagit. Den som använt och assisterat ansvarar för att: rensa och skapa ordning på brickorna ta bort engångsmaterial stickande och skärande material läggs i därför avsedd behållare i behandlingsrummet torka av instrumenten från ev cementrester och dylikt lägg borren i Dax Extra i 10 minuter för att undvika intorkning brickorna placeras i diskdesinfektorn utan vidare hantering. Farligt avfall skärande- och stickande/smittförande Skärande och stickande avfall kan innebära risk för den personal som kommer i kontakt med avfallet. Arbeta på ett sådant sätt att stick- och skärskador undviks. - Lägg använda kanyler, knivblad med mera i punktionssäker hållare. Använd det speciella lock som finns för avdragning av kanyler. Om inte kanylen kan avskiljas direkt i plåtburken använd kanylhyllshållare. Skruva på ytterlocket när behållare är fylld till 3/4. Åtgärder vid tillbud. Se lokal anvisning; Handläggning av stick- och skärskador i Skaraborg. Övrigt avfall Endast kraftigt nedblodat avfall tas omhand som smittförande avfall. Hantering av dentala vinkelstycken och turbiner Instrumenten skall bytas mellan varje patient.

Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Sida 10(10) Rengöring/smittrening i behandlingsrummet Yttre smittrening görs genom att torka av instrumentet med lämpligt desinfektionsmedel (f n M Ytdes). Inre rengöring och smittrening Utförs enligt anvisning ur instruktionsbok för KaVo Lifetime eller Dac 2000. Vid maskinstopp görs enligt följande: Rengörande oljor pressas genom de inre delarna av vinkelstycket och ut genom borrfattningen i huvudet. Var sparsam med mängden olja. För mycket olja och smuts försvårar rengöring och smittrening. Smittrening erhålls om instrumentet autoklaveras efter behandling med olja. Det finns för närvarande inga undersökningar som klart visar att processen är tillräcklig för att man ska nå den renhetsgrad som avses för höggradigt rena instrument. Tillvägagångssättet medför en reducering av antalet mikroorganismer som kontaminerar de inre delarna av instrumentet. Om ett sterilt instrument erfordras autoklaveras det förpackat i autoklav med vacum efter att erforderlig rengöring utförts. Suganläggning Suganläggningens ytteryta desinfekteras mellan varje patient (f n M Ytdes). Systemet genomsugs med Recyclean dagligen. Doseras enligt anvisning på flaskan. Slangar till sugsytemet byts 2 gånger per år. Borr Borr för flergångsbruk körs i diskdesinfektor i därför avsedd insats eller KaVo LIFEtime på ultraljudsprogrammet. Manuell rengöring kan göras efter vid behov. Se sid 6 under Höggradigt rent. Vid eventuellt driftstopp kan följande alternativ väljas: a) manuell rengöring efter att borren legat i Dax Extra eller motsvarande i 10 minuter. Därefter läggs borren återigen i Dax Extra(10 minuter) för att uppnå kravet höggradigt rent b) rengöring i ultraljudsapparat med efterföljande desinfektion i Dax Extra10 minuter. Borren förvaras torrt. Endast de borr som skall användas till sterila ingrepp packas och steriliseras. Avtryck 1%-ig Virkon används för att desinfektera avtrycken före transport till tandtekniker. Avtrycken läggs i lösningen i 10 minuter därefter sköljs avtrycket under rinnande vatten.