V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 4 RÄTTSSKYDDSCENTRALEN FÖR HÄLSOVÅRDEN
INNEHÅLL Rättsskyddscentralen för hälsovården 3 Överdirektörens översikt 4 Utövande av hälso- och sjukvårdsyrke 6 Legitimering, tillstånd och skyddade yrkesbeteckningar 6 Centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen 8 Tillsynen över yrkesutövningen 11 Klagomål 14 Tillsynsärenden för yrhesutövningen som anhängiggjorts genom anmälan e.d. 15 Utlåtanden 16 Försäkringsmedicinska utlåtanden och konsumentklagomålsärenden 18 Tillståndsärenden för avbrytande av havandeskap och sterilisering 19 Rättspsykiatriska ärenden 20 Tillståndsärenden om användning av organ och vävnader för medicinska ändamål 22 Frågor om mänskliga rättigheter 22 Uppnåendet av målen 23 Uppnående av målen i resultatavtalet mellan Social- och hälsovårdsministeriet och Rättsskyddscentralen för hälsovården 23 Effektivitetsmål 23 Målen för processer och strukturer 23 Målen för förnyelse och arbetsförmåga 23 Ekonomi och personal 24 Ekonomi 24 Budgetutfall 24 Avgiftsbelagd verksamhet 24 Personal 27 Utveckling av personalen 27 Bilagor 28 Nämndsammansättningarna för Rättsskyddscentralen för hälsovården 28 Rättsskyddscentralens för hälsovården representation i olika organ år 2004 30 Personalen vid Rättsskyddscentralen för hälsovården 31.12.2004 31
2 ) En del av det konstverk hos Rättsskyddscentralen för sjukvården som gjorts av konstnären Pirita Nikkanen.
( 3 Rättsskyddscentralen för hälsovården Rättsskyddscentralen för hälsovården är ett ämbetsverk som lyder under socialoch hälsovårdsministeriet. Dess centrala uppgift är att övervaka de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården och att för sin del bidra till att upprätthålla och främja patientsäkerheten samt att sörja för kvaliteten på de hälsovårdstjänster som tillhandahålls för medborgarna. Rättsskyddscentralen för hälsovården sköter också de lagstadgade uppgifter som gäller avbrytande av havandeskap, sterilisering, rättspsykiatri, användningen av människans organ och vävnader för medicinskt bruk, mediciniska undersökningar och utredande av dödsorsak samt andra uppgifter som hänför sig till hälso- och sjukvård som social- och hälsovårdsministeriet ålägger den. Rättsskyddscentralen för hälsovården sköter dessutom de uppgifter med anknytning till frågor om de mänskliga rättigheterna inom området för hälso- och sjukvården och socialvården vilka behandlas vid europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella organ och som social- och hälsovårdsministeriet ålägger ämbetsverket. Rättsskyddscentralen för hälsovården och social- och hälsovårdsministeriet avtalar årligen om de viktigaste resultatmålen för rättsskyddscentralen. Vid Rättsskyddscentralen för hälsovården finns tre nämnder. I dem behandlas och avgörs ärenden som gäller tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården, rättspsykiatri samt avbrytande av havandeskap och sterilisering. För skötseln av de tillsynsuppgifter som enligt lag ankommer på Rättsskyddscentralen för hälsovården för den ett centralregister över den yrkesutbildade hälsooch sjukvårdspersonalen (Terhikki). I den finns personuppgifter och uppgifter om rätt att utöva yrke för över 310 000 yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården har till sitt förfogande cirka 300 permanenta sakkunniga, som utses för fyra år i sänder och som representerar sådan vetenskaplig eller annan sakkunskap som är av betydelse med tanke på ämbetsverkets verksamhet. Rättsskyddscentralen för hälsovården arbetar för att individens rättigheter skall bli tillgodosedda. Detta gör den genom att kombinera och tillämpa juridisk och medicinsk kunskap.
4 ) Överdirektörens översikt Trender för förändringar i verksamheten I slutet av verksamhetsåret hade uppgifter för över 317 000 personer införts i centralregistret över den yrkesutbildade hälso- och sjukvårdspersonalen (Terhikki), vilket Rättsskyddscentralen för hälsovården upprätthåller för tillsynens behov. Antalet registrerade ökar årligen med knappt 9 000 personer, och det har de facto visat sig vara en administrativt ytterst tung och med hänsyn till tillsynens behov onödigt omfattande uppgift att upprätthålla registret. Trots att uppgifterna i registret till vissa delar även utnyttjas för andra ändamål, till exempel för en uppskattning av hur arbetskraften räcker till, vore det i framtiden skäl att allvarligt överväga en nedskärning av antalet yrkesgrupper som skall registreras. Uppgifterna för Rättsskyddscentralens registerförvaltning utvidgas. Målet för en systematisk utveckling av Terhikki på lång sikt är bland annat att göra det möjligt att se registeruppgifterna med hjälp av datatekniska tillämpningar. Under verksamhetsåret bereddes i form av ett projekt för social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med andra myndigheter inrättandet av ett nytt riksomfattande register vid Rättsskyddscentralen för privata serviceproducenter inom socialoch hälsovården. Registret ersätter de egna tillstånds- och övervakningsregister som länsstyrelserna har i bruk, och avsikten är att det skall tas i bruk i hela landet under år 2005. Rättsskyddscentralen för hälsovården började år 2004 på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet planera och bygga upp en riksomfattande certifikattjänst för hälso- och sjukvården. Ett yrkescertifikat för hälso- och sjukvården kommer att möjliggöra en elektronisk identifiering av de yrkesutbildade personerna och en elektronisk signatur. Anslutningen av tio nya länder som medlemmar av Europeiska unionen 1.5.2004 ökade avsevärt förfrågningarna om att få rättighet att utöva yrket, utredningsuppgifterna och legitimeringsbesluten för Rättsskyddscentralen. I all synnerhet ökade antalet yrkesutbildade personer, i huvudsak läkare, från Estland i betydande omfattning. Tillsynsärenden som gäller yrkespersonalen inom hälsovården anhängiggörs vid Rättsskyddscentralen på grundval av klagan, anmälningar och andra kontakter samt utifrån andra myndigheters begäran om utlåtanden. Antalet tillsynsärenden har under 2000-talet ökat hela tiden varje år. Största delen av övervakningsanmälningarna om yrkesutbildade personers verksamhet kommer från apotekens personal, och de hänför sig i regel till praxis för ordinerandet av HCI-läkemedel (mediciner som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet). Ordinerandet av HCI-läkemedel och problemen med annat än medicinskt bruk av dem har alltjämt ökat. Rättsskyddscentralen strävar efter att påverka problemen bl.a. genom en allmän förebyggande information, förvaltningsmässig styrning och vid behov genom att begränsa läkarnas och tandläkarnas rätt att skriva ut läkemedel. Det är dock bl.a. till följd av de strikta datasekretesstadgandena svårt för läkarna att klarlägga om deras patienter även på annat håll får HCI-läkemedel. Detta är inte möjligt att påverka genom tillsynsmyndigheternas åtgärder, och då problemet håller på att växa hela tiden, vore det i själva verket enligt Rättsskyddscentralens uppfattning skäl att ompröva datasekretessbestämmelserna till denna del. Behovet av en övervakning av hälso- och sjukvården har ökat av många olika skäl. Samtidigt har utredningsprocessen i tillsynsärenden förändrats hela tiden och blivit mer arbetskrävande på grund av ärendenas omfattning, de ändrade sätten att organisera tjänsterna och den splittrade vården. Det är allt mer krävande att bedöma om vården är ändamålsenlig samtidigt som undersökningsmetoderna förändras och utvecklas i accelererad takt. Nationella procedurer borde i själva verket prövas, med vilka nya medicinska metoder praxis och teknologier skulle utvärderas, innan de godkänns för allmänt bruk i vårt land.
( 5 Det är beklagligt att många sådana tillsynsärenden som hänför sig till verksamheten av yrkesutbildad personal inom hälsovården alltjämt alltför sent kommer till tillsynsmyndighetens kännedom. Personen i fråga har kunnat utöva sitt yrke i åratal, oftast genom att ofta byta arbetsplats, innan information om allvarliga brister i hans förmåga att utöva yrket har förmedlats från arbetsgivaren till någon annan. Allt oftare har det också framgått att det i en läkares uppgifter hos verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården har anställts sådana medicine studerande, som ännu inte har haft för detta stadgat behörighet. Rättsskyddscentralen för hälsovården har via länsstyrelserna tillsänt för arbetsgivarna avsedda brev med direktiv och aktualiserat frågan vid utbildningar. I skenet av de fall som framkommit är det nödvändigt att förbättra ansvarstagandet för överordnade och cheferna inom hälso- och sjukvården både i det skede då arbetstagare rekryteras och vid övervakningen av deras verksamhet. Utvidgning av Rättsskyddscentralens verksamhetsområde Den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för att utreda en utvidgning av Rättsskyddscentralens för hälsovården verksamhetsområde överlämnade sin rapport till ministeriet i februari 2004. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att huvudansvaret för tillsynen inom social- och hälsovården bör kvarstå hos länsstyrelserna, men föreslår en gradvis, betydande utvidgning av Rättsskyddscentralens verksamhetsområde under 3 5 års tid för att effektivera och förenhetliga tillsynen, för att stödja länsstyrelsernas tillsynsarbete samt för att göra arbetsfördelningen för Rättsskyddscentralen för hälsovården redigare. Som en uppgift för Rättsskyddscentralen föreslås bl.a. en styrning av länsstyrelserna för att harmonisera principerna för tillsynen över hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter och yrkesutbildade personal, procedurerna och beslutspraxis samt principerna för tillståndsprocedurerna för den privata hälsooch sjukvården. Arbetsgruppen föreslår även för Rättsskyddscentralen för hälsovården nya uppgifter för att effektivera och förenhetliga tillsynen för socialvården, men anser att frågan ännu till denna del förutsätter extra utredningar. I arbetsgruppens rapport ingår förslag till de resursökningar som ändringarna förutsätter. Arbetsgruppen konstaterade i detta sammanhang att Rättsskyddscentralens resurser är otillräckliga för att ändamålsenligt sköta de uppgifter som redan åligger Rättsskyddscentralen i dag. I rapporten konstateras de facto att personalresurserna för Rättsskyddscentralen för hälsovården måste utökas, innan ämbetsverket tilldelas nya uppgifter. Under verksamhetsåret bereddes i själva verket interna resursöverföringar inom förvaltningsgrenen i detta syfte. Personalen, Rättsskyddscentralens sakkunniga, nämndmedlemmarna Antalet tillsynsärenden som skall utredas hos Rättsskyddscentralen för sjukvården och som hänför sig till den utbildade personalen inom hälso- och sjukvården har alltjämt ökat, och bland dem har det också mer än tidigare funnits flera omfattande sakhelheter som krävt ett drygt utredningsarbete. Personalen och de sakkunniga har visat utomordentlig flit, även om de varit nödsakade att göra stora ansträngningar och tänja sig. Antalet icke-slutförda tillsynsärenden har dock beklagligtvis ökat, vilket beror på disproportionen mellan ämbetsverkets resurser och den ökade arbetsmängden. Även medlemmarna i nämnderna har visat en avsevärd flexibilitet, då man varit tvungen att behandla brådskande ärenden, ofta med kort varsel. En ansvarskännande och motiverad personal och expertis är de grundläggande förutsättningarna för ämbetsverkets verksamhet. Ett tack till alla för satsningarna och det goda samarbetet. Ett särskilt tack till Er alla, som lämnar Er verksamhet som permanenta sakkunniga hos Rättsskyddscentralen för sjukvården. Helsingfors den 1 mars 2005. Tarja Holi Överdirektör
6 ) Utövande av hälso- och sjukvårdsyrke Legitimering, tillstånd och skyddade yrkesbeteckningar Rättsskyddscentralen för hälsovården beviljar rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller tillstånd till yrkesutövning och inför de yrkesutbildade personerna med skyddade yrkesbeteckningar i registret. År 2004 fattades 6 600 beslut om legitimering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (7 142 år 2003). Utöver de sedvanliga legitimeringarna av sjukskötare har legitimering som sjukskötare beviljats barnmorskor och hälsovårdare och hälsovårdare som utexaminerats från yrkeshögskola. De aktuella besluten meddelades under verksamhetsåret 43 utexaminerade barnmorskor och 230 utexaminerade hälsovårdare. I registret infördes 6 831 yrkesutbildade personer med skyddade yrkesbeteckningar. I jämförelse med året innan ökade antalet nya närvårdare mest. Utbildningen för vissa yrkesgrupper med skyddade yrkesbeteckningar är alltjämt inte reglerad. Rättsskyddscentralen för hälsovården har till uppgift att för dessa yrkesgrupper bedöma och godkänna om utbildningen är tillräcklig samt dess beskaffenhet. Den oreglerade utbildningen omfattar bland annat psykoterapeuter, för vilka det i Finland inte finns någon utbildning som leder till en officiell examen. Flera utbildningssamfund ordnar olika slag av utbildning i psykoterapi i Finland. Den av undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för psykoterapiutbildningen, som verkat 20.9.2001 31.1.2003, (Undervisningsministeriets arbetsgruppsbetänkanden och utredningar 2003:6) föreslog att psykoterapiutbildningen skall ordnas i form av utbildning på två nivåer, som psykoterapiutbildning och som utbildning för psykoterapiutbildare. Förslaget är att psykoterapiutbildning skall ordnas inom högskolesystemet från år 2007. Fram till dess föreslås det att nuvarande praxis som tillämpas av Rättsskyddscentralen för hälsovården skall följas. Rättsskyddscentralen för hälsovården har år 2004 utsett en egen sakkunniggrupp för psykoterapi för att utarbeta minimikraven och utvärderingsprinciperna för en utbildning som leder till en skyddad yrkesbeteckning och registrering som psykoterapeut. Vidare har sakkunniggruppen uppdragits att lämna utlåtanden till Rättsskyddscentralen för hälsovården i frågor som hänför sig till skyddandet och registreringen av yrkesbeteckningen psykoterapeut under övergångstiden, tills utbildningen av psykoterapeuter har inlemmats med högskolesystemet. Tio nya medlemsstater anslöt sig 1.5.2004 till Europeiska unionen: Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Republiken Tjeckien och Ungern. Anslutningen av de nya medlemsstaterna utökade avsevärt förfrågningarna och uppgifterna med att utreda erhållandet av rättigheter att utöva yrket och utbildningskraven. Antalet läkare som kommit från de nya EU-ländernas ökade betydligt, även antalet sjukskötare och tandläkare ökade i någon mån. År 2004 legitimerades cirka 200 estniska läkare, medan det tidigare legitimerades cirka 30 läkare per år. Av besluten om legitimering av utländska läkare gällde över hälften ester. För att utveckla samarbetet tillsammans med motsvarande myndighet i Estland företog enheten för yrkesrättigheter ett studiebesök hos Tervishoiuamet i Estland i november 2004.
( 7 Beslut om legitimerade yrkesutbildade personer* Personer som fått sin utbildning i Finland 2003 2004 Tandläkare, efter grundutbildning, begränsad rätt 39 53 Tandläkare, legitimering efter praktisk tjänstgöring 35 13 Specialtandläkare 15 23 Läkare, efter grundutbildning, begränsad rätt 358 444 Läkare, allmänläkare som genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare 369 345 Specialläkare 608 610 Farmaceuter 411 323 Fysioterapeuter 336 342 Tandhygienister 94 85 Tandtekniker 11 15 Barnmorskor 149 144 Laboratorieskötare 129 116 Optiker 60 66 Provisorer 90 90 Psykologer 203 225 Talterapeuter 25 41 Näringsterapeuter 21 14 Röntgenskötare 84 90 Sjukskötare 3202 2501 Hälsovårdare 606 476 Ergoterapeuter 95 126 Sammanlagt 6940 6142 Personer som fått sin utbildning utomlands 2003 2004 Tandläkare, legitimering efter praktisk tjänstgöring 12 31 Läkare, efter grundutbildning, begränsad rätt 64 184 Läkare, allmänläkare som genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare 47 61 Specialläkare 40 121 Farmaceuter 1 0 Fysioterapeuter 6 5 Tandtekniker 2 0 Barnmorskor 5 0 Laboratorieskötare 0 1 Optiker 0 2 Provisorer 3 4 Psykologer 5 6 Talterapeuter 0 2 Sjukskötare 14 40 Hälsovårdare 1 1 Ergoterapeuter 2 0 Sammanlagt 202 458 Registrerade yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning* Personer som fått sin utbildning i Finland 2003 2004 Ortopedtekniker 2 15 Fotterapeuter fr.o.m. 1.5.2003 49 36 Fotvårdare 17 0 Utbildade massörer 527 519 Utbildade naprapater 0 13 Utbildade osteopater 7 35 Närvårdare 5221 5891 Psykoterapeuter 293 287 Sjukhusfysiker 6 4 Sjukhusgenetiker 0 1 Sjukhuskemister 4 3 Sjukhusmikrobiologer 3 0 Sammanlagt 6129 6804 Personer som fått sin utbildning utomlands 2003 2004 Tandskötare 0 1 Utbildade fotvårdare 0 1 Utbildade kiropraktorer 4 5 Utbildade osteopater 1 0 Närvårdare 8 7 Mentalvårdare 1 4 Sinnessjukvårdare 1 1 Primärskötare 3 7 Psykoterapeuter 3 1 Sammanlagt 21 27 *Antalet anmälda yrkesutbildade personer år 2003
8) Centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen Som en lagstadgad uppgift skall Rättsskyddscentralen för hälsovården med tanke på övervakningen föra ett centralregister över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen. I det införs alla beviljade rättigheter att utöva yrke, verksamhetstillstånd och skyddade yrkesbeteckningar. I registret införs också uppgifter om fråntagande och begränsning av rätt att utöva yrke, förbud att använda skyddad yrkesbeteckning, varning som disciplinärt straff, administrativa styråtgärder (anmärkning) samt straff som dömts i yrkesutövningsverksamheten. I slutet av år 2004 hade i registret införts uppgifter om 317 192 yrkesutbildade personer (i slutet av år 2003 308 392 personer). Den informationsservice som baserar sig på registret sker i form av uppgifter som lämnas ut i skriftlig eller elektronisk form, publikationsverksamhet samt kundservice per telefon. Till dem som införts i registret ges på begäran utdrag ur och intyg över registeruppgifterna. Under verksamhetsåret gavs 292 intyg till yrkesutövare som reste utomlands från Finland. Största delen av intygen över rätten att utöva yrke och utbildningens överensstämmelse behövdes för registreringsmyndigheterna i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Sammanlagt 605 registerutdrag gavs, största delen av dem till personer som reste till andra nordiska länder för att arbeta där. Uppgifterna i registret används för tillsynen över yrkesutövningen och därtill för sådana myndighetsuppgifter och offentligrättsliga uppgifter som anges särskilt i lag, såsom för skötseln av uppgifterna enligt beredskapslagen, samt för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes och Folkpensionsanstaltens lagstadgade uppgifter. Uppgifter ur registret utlämnas också till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, apotek och fackliga organisationer samt för statistikföring och forskningsändamål. Statistikuppgifter används till exempel vid beredning av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning samt för att utbildnings- och arbetskraftsbehovet skall kunna förutses. Även enskilda kan ur registret få sådana uppgifter som de behöver om en enskild yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket. Utifrån registeruppgifterna utgavs under verksamhetsåret på Edita Publishing Oy:s förlag en förteckning över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med uppgifter om legitimerade läkare i Finland. Utvecklingsprojekt Rättsskyddscentralen deltog i det av social- och hälsovårdsministeriet genomförda projektet med att bygga upp ett register över serviceproducenterna inom den privata social- och hälsoomsorgen och i arbetet av den arbetsgrupp som styrde projektet och projektgruppens arbete. Det nya riksomfattande registret ersätter motsvarande länsstyrelsespecifika tillstånds- och tillsynsregister som är i bruk. Registren används huvudsakligen alltjämt decentraliserat hos länsstyrelserna, men registren förläggs till rättsskyddscentralen för att upprätthållas av denna. Användningen av registret inleds gradvis under år 2005. Den produktionsmiljö som planerats och byggts upp för registret under verksamhetsåret togs i bruk 1.11.2004.
( 9 Rättsskyddscentralen började även på uppdrag av SHM planera och bygga upp en riksomfattande certifikattjänst för hälso- och sjukvården. Detta utvecklingsprojekt ingår i delprojektet Införande av en riksomfattande elektronisk sjukjournal vid hälsocentralerna och sjukhusen av projektet Tryggandet av framtiden för hälsooch sjukvården. Ett yrkescertifikat för hälso- och sjukvården på kvalitetscertifikatnivå kommer att göra det möjligt med en elektronisk identifiering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och med en elektronisk signatur. Rättsskyddscentralen tillsatte en arbetsgrupp för att styra planeringen och uppbyggandet av certifikattjänsten, och ett samarbete för en försöksanvändning av certifikatet inleddes med vissa sjukvårdsdistrikt. Strävan är att ta yrkescertifikatet för hälso- och sjukvården i testanvändning, förutom i sjukvårdsdistrikten, bland annat inom projektet Försök med elektroniskt recept under år 2005. Under år 2004 deltog Rättsskyddscentralen i försöket med elektroniskt recept genom att tillhandahålla uppgifterna om yrkesrättighet för de organisationscertifikat som tillsvidare är i bruk inom försöksverksamheten. I anslutning till den pågående totalreformen av Centralregistret för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården förnyades och uppdaterades registersystemets apparatur och databasserver, vilket förutsatte ändringar även av den registertillämpning som är i bruk. I registertillämpningen företogs även vissa av lagstiftningen förutsatta ändringar samt ändringar som direkt hör samman med en förbättrad användbarhet. Genom den gruppen som bildats för att behandla uppgifter inom dataadministrationen integrerades registeruppdragen som en del av ämbetsverkets utvecklingsmål. De största yrkesgrupperna i Centralregistret över personal inom hälso- och sjukvården 31.12.2004 25 % 3 % 4 % 5 % 5 % 7 % Fysioterapeuter 9 % Hälsovårdare Barnskötare 25 % 17 % Läkare Totalt 317 192 personer Hjälpskötare Farmaceuter Närvårdare Sjukskötare Andra
10 ) Utländska läkares giltiga tillstånd att utöva yrket i Finland enligt medborgarskap 31.12. 2003 och 31.12.2004 Yrkesutövare som kommit från EU/EES-länder år 2004 Medborgarskap 31.12.2003 31.12.2004 Afganistan 2 4 Argentina 1 1 Armenien 2 1 Azerbajdzjan 1 1 Brasilien 1 1 Bulgarien 2 2 Egypten 0 1 Etiopien 3 2 Estland 70 21 Förenta staterna 2 2 Indien 1 2 Irak 3 2 Iran 4 4 Israel 2 2 Jordanien 2 1 Jugoslavien 2 1 Lettland 2 0 Libyen 1 1 Litauen 2 1 Peru 2 1 Polen 9 4 Rumänien 1 0 Ryssland 83 86 Slovakien 1 0 Somalia 1 2 Syrien 1 2 Tadzjikistan 1 0 Turkiet 2 1 Ukraina 7 6 Ungern 2 2 Utan medborgarskap 2 2 Sammanlagt 215 156 Land Läkare Tandläkare Sjukskötare Danmark 1 0 1 Estland 211 10 20 Irland 2 0 0 Island 0 1 0 Italien 2 3 0 Lettland 3 2 0 Litauen 4 0 0 Norge 2 0 4 Portugal 0 0 1 Polen 9 2 0 Storbritannien 2 0 0 Sverige 67 7 9 Tyskland 24 0 3 Slovenien 1 0 0 Ungern 3 0 0 Österrike 1 0 1 Sammanlagt 332 25 39 Totalt 396 yrkesutövare
( 11 Tillsynen över yrkesutövningen Enligt lagen om Rättsskyddscentralen för hälsovården (1074/1992) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) skall Rättsskyddscentralen för hälsovården sörja för styrningen och övervakningen av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Det primära syftet med tillsynen är att upprätthålla och främja patientsäkerheten samt att säkerställa kvaliteten på hälsovårdstjänsterna. I detta syfte övervakar Rättsskyddscentralen för hälsovården de yrkesutbildade personernas förmåga att utöva sitt yrke samt kvaliteten på yrkesutövningen. Rättsskyddscentralens behörighet begränsas på grundval av gällande lagstiftning endast till en bedömning av ändamålsenligheten av den yrkesutbildade hälsovårdspersonalens verksamhet, och den övervakar inte verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården. Orsakerna till att vården misslyckas är dock ofta faktorer som hör samman med både organisationens och de enskilda yrkesutbildade personernas verksamhet. Ett tillsynsärende kan anhängiggöras vid Rättsskyddscentralen för hälsovården t.ex. på grundval av att patienten eller de anhöriga gör en anmälan eller anför klagomål, på grundval av uppgifter från andra myndigheter samt med anledning av anmälningar från bl.a. apotek, arbetsgivare, överordnade eller en domstol samt på grundval av begäran om utlåtande av olika myndigheter. Rättsskyddscentralen kan också på eget initiativ ta upp ett ärende till behandling, men på grund av de ytterst knappa resurserna har detta inte varit möjligt med undantag för enstaka fall. Rättsskyddscentralens mål är att omsorgsfullt och objektivt utreda tillsynsärendena för att rättsskyddet för alla parter skall tillgodoses. Undersökningen av tillsynsärenden inleds med att Rättsskyddscentralen inhämtar utredningar av de yrkesutbildade personer inom hälsovården som deltagit i vården av patienten, journalhandlingar och röntgenbilder och andra registreringar av undersökningar som ingår i dem samt eventuella handlingar för utredande av dödsorsaken. Utöver sin egen sakkunskap anlitar rättsskyddscentralen utomstående sakkunniga för att utreda tillsynsärenden. Vanligtvis inhämtas sakkunnigutlåtanden av rättsskyddscentralens permanenta sakkunniga, men i specifika fall kan även andra sakkunniga som besitter vetenskaplig sakkunskap på sitt eget område eller även sakkunniga med annan kompetens av betydelse med hänsyn till det ärende som behandlas bli anlitade. Rättsskyddscentralen kan vid utredningen av ett tillsynsärende även förordna att hälsotillståndet och den yrkesmässiga handlingsförmågan för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, hans eller hennes yrkesskicklighet skall undersökas, liksom hur saklig ifrågavarande persons mottagningsverksamhet är. Innan ett tillsynsärende slutgiltigt avgörs hör rättsskyddscentralen den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som är föremål för övervakningen och vid behov den som framfört klagan. När ett tillsynsärende har utretts, kan Pirita Nikkanens konstverk.
12) rättsskyddscentralen vidta administrativa styråtgärder, säkerhetsåtgärder eller disciplinärt förfarande. Som en administrativ styråtgärd kan rättsskyddscentralen fästa den yrkesutbildade personens uppmärksamhet på brister eller oegentligheter som framkommit i dennes yrkesutövning eller tilldela honom eller henne en anmärkning. Som en säkerhetsåtgärd då patientsäkerheten äventyras kan en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket begränsas eller rätten fråntas honom eller henne för en viss tid eller tillsvidare. På motsvarande sätt kan tillståndet att utöva yrke för en yrkesutbildad person återkallas och en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning kan förbjudas att bruka vederbörande yrkesbeteckning inom hälso- och sjukvården för viss tid eller tillsvidare. Rättsskyddscentralen kan också på en yrkesutbildad persons egen begäran vidta ovan nämnda åtgärder för att begränsa eller återkalla rätten att utöva yrket. Disciplinärt straff, dvs. skriftlig varning, kan följa av att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har handlat mot lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag eller annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse i sin uppgift. Besluten om skriftlig varning som skall tilldelas en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt om begränsande, fråntagande och återlämnande (liksom om fråntagande och återlämnande av rätten att använda en skyddad yrkesbeteckning) av rätten att utöva yrket fattas i den lagstadgade nämnden med fem medlemmar för övervakning av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, där ämbetsverkets överdirektör eller dennes ställföreträdare är ordförande samt fyra utomstående medlemmar utanför ämbetsverket. Överdirektören avgör klagomålen och de tillsynsärenden som anhängiggjorts genom anmälan e.d., vilka ger anledning till att vidta administrativa styråtgärder, samt utlåtandeärenden med principiell och vittomfattande betydelse. Biträdande direktören som företräder medicinsk sakkunskap avgör de andra tillsynsärendena. Nämnden för övervakning av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården sammanträdde åtta gånger år 2004. Vid nämndens sammanträden behandlades sammanlagt 42 ärenden. Rätten att utöva yrket fråntogs 10 personer, 19 personers rätt begränsades och rättigheter återlämnades i två fall. Skriftlig varning tilldelades 6 personer. Det ökade antalet behandlade ärenden i nämnden återspeglar en ökning av totalantalet tillsynsärenden och de allt mer omfattande och svåra problemen. Under det gångna året var man oftare än förut nödsakad att i brådskande ordning ingripa i rättigheterna att utöva yrket genom ett beslut, där yrkesutövande temporärt begränsades eller förbjöds på grund av att patientsäkerheten äventyrats. I en sådan situation fattas slutgiltigt beslut först då tillräcklig klarhet erhållits i ärendet och vederbörande person blivit hörd.
) 13 700 600 500 400 300 200 203 283 274 327 408 264 420 184 366 303 451 366 327 247 566 490 532 407 440 385 609 546 508 Rättskyddscenralens tillsynsärenden (nya, avgjorda, oavgjorda) Sammanlagt nya ärenden Sammanlagt avgjorda ärenden Sammanlagt oavgjorda ärenden (vid årsskiftet) 100 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 700 600 566 609 Nya, tillsynsärenden vid rättskyddscentralen 500 400 300 200 100 0 408 327 283 274 264 189 203 176 139 100 107 87 146 100 101 113 65 64 73 38 37 34 43 451 490 420 366 252 235 245 209 216 201 155 189 179 163 100 114 110 135 105 106 119 63 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sammanlagt nya ärenden Klagomål Andra tillsynsärenden Begäran om utlåtande Päföljder i tillsynsärenden (klagomål och ärenden som anhängiggjorts genom anmälan o.d.) 2000 2001 2002 2003 2004 *)beslut personer *)beslut personer *)beslut personer *)beslut personer *)beslut personer Avgjorda ärenden 217 246 301 393 393 Påföljder: fästande av uppmärksamhet 18 22 25 41 35 42 46 56 34 39 anmärkning 15 18 16 22 34 39 40 43 35 37 allvarlig anmärkning 12 12 10 10 begränsning av rätten 1 1 8 8 7 7 15 14 20 19 fråntagande av rätten 1 1 1 1 7 6 11 11 14 10 skriftlig varning 1 1 1 1 1 1 9 10 6 6 Påföljder sammanlagt 48 55 61 83 84 95 121 134 109 111 Ärenden som lett till 22,1 % 24,8 % 27,9 % 30,8 % 27,7% påföljder/avgjorda ärenden Återställande av rättigheter 1 1 0 0 1 1 2 2 2 2 *) registrerad enligt den allvarligaste pöföljden År 2002 därtill: 13 avgöranden av klagomål som hänförde sig till verksamheten av en person som fråntogs rätten att utöva yrket. År 2003 därtill: 4 avgöranden av klagomål som hänförde sig till en person vars rättigheter inskränktes och 2 klagomål om 2 personer vilka fråntogs rättigheterna. År 2004 därtill: 9 avgöranden av klagomål som hänförde sig till personer vilkas rättigheter inskränktes eller fråntogs dem.
14 ) Klagomål Under verksamhetsåret inkom 472 klagomål till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Av dem överfördes 227 klagomål till länsstyrelserna. Kvar blev 245 klagomål för Rättsskyddscentralen för hälsovården att utreda, av vilka 160 var klagomål från anhöriga vilka hänförde sig till vården av en avliden patient och 85 klagomål som hänförde sig till annan vård. Social- och hälsovårdsministeriet har förutsatt att tillsynsmyndigheterna iakttar principerna i promemorian av arbetsgruppen för försök med överföring av klagomål (år 1990), enligt vilken behandlingen av klagomål gällande vård och behandling som lett till att patienten avlidit eller skadats allvarligt samt klagomål gällande rättsläkarens handlande vid utredande av dödsorsak samt klagomål, som gäller vittomfattande och principiella frågor i regel skall koncentreras till rättsskyddscentralen. För övriga klagomål är utgångspunkten att de behandlas vid länsstyrelserna. I klagomålen är det ofta frågan om en mångfasetterad serie händelser, för vilken det kan vara svårt att ställa en enda yrkesutbildad person till svars. En behörighet även i fråga om övervakning av systemen inom hälso- och sjukvården vore av nöden. I klagomål som gjorts av anhöriga till en avliden patient framförs det missnöje med bl.a. tillgången på vård, dröjsmål med diagnostiseringen, den genomförda vården, medicineringen, fastställandet av dödsorsak eller behandlingen av den avlidne. I en del återspeglas behovet av information hos dem som förlorat sina närstående eller svårigheten att acceptera livets begränsning samt även svårigheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att möta de anhöriga till en patient som avlidit. Det vanliga är att det i klagomålen dessutom förs fram erfarenheter av ett bemötande som upplevts som dåligt, bristfällig information till patienten och de anhöriga samt i allmänhet av dålig interaktion i samband med vården. Under verksamhetsåret avgjorde rättsskyddscentralen 216 klagomål. I cirka 16 % (34 fall, 42 fall år 2003) av klagomålen vidtogs en administrativ styråtgärd gentemot en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (fästande av uppmärksamhet eller anmärkning). Denna administrativa styrning riktade sig mot sammanlagt 41 personer. Klagomålen mot yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har därtill i vissa fall varit förenade med en mer omfattande tillsynsprocess och som en följd därav har rätten att utöva yrket fråntagits den aktuella yrkesutbildade personen eller begränsats. År 2004 var antalet sådana klagomål nio, och de riktade sig mot fyra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.
) 15 300 250 200 176 189 209 189 235 216 252 245 160 Nya klagomål (för rättsskyddscentralen att avgöra) Klagomålen totalt Klagomål/annan vård Klagomål/ patienten avlidit 150 100 50 65 40 109 80 29 101 84 111 65 139 50 57 113 56 124 85 101 88 120 115 120 96 134 118 85 0 25 17 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Tillsynsärenden för yrkesutövningen som anhängiggjorts genom anmälan e.d. Antalet anhängiggjorda tillsynsärenden som gällde yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården på basis av anmälningar från apoteken, övriga myndigheter och andra motsvarande kontakter fortsatte alltjämt att öka under verksamhetsåret 2004. Vid rättsskyddscentralen anhängiggjordes under verksamhetsåret 201 tillsynsärenden som gällde yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Under året avgjordes 177 tillsynsärenden som anhängiggjorts på motsvarande sätt. Mer än hälften av ärendena hänförde sig till privatläkares verksamhet. Särskilt utreddes läkarnas praxis vid ordination av HCI-läkemedel (läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet) och läkarnas förmåga att utöva yrket, vilken ofta präglades av rusmedels- eller läkemedelsberoende samt mentala problem. Liksom under år 2003 ledde cirka 44 % av de tillsynsärenden som anhängiggjorts på detta sätt till antingen administrativ styråtgärd, skriftlig varning eller ingripande i rättigheterna att utöva yrket. Största delen av de ärenden som behandlades av tillsynsnämnden anhängiggjordes på grundval av anmälningar av apoteken eller myndigheterna eller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. En del av de ärenden som utreddes under verksamhetsåret var synnerligen omfattande, invecklade och krävde ett omfattande utredningsarbete. Problemen med ordinering och icke-medicinsk användning av HCI-läkemedel har alltjämt ökat, och de utgör cirka 60 % av alla tillsynsärenden som anhängiggjorts genom anmälan. Apoteken anmäler allt oftare om patienter som går runt till flera olika mottagningar och flera olika apotek. Även från polisen kommer det anmälningar om missbruk som avslöjats i samband med undersökningen av narkotikabrott. Genom administrativa styråtgärder och vid behov begränsningar av rätten att ordinera HCI-läkemedel strävar rättsskyddscentralen efter att styra läkarna till en ändamålsenlig ordinationspraxis. Det är dock svårt för läkarna att bland annat
16 ) på grund av de stränga datasekretessbestämmelserna utreda om patienten eventuellt samtidigt får HCI-läkemedel på annat håll. Rättsskyddscentralen har inte med tillgängliga åtgärder möjlighet att angripa kärnan i detta problem. I de tillsynsärenden som anhängiggjorts genom anmälan observeras ofta att verksamheten hos de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården har varit oändamålsenlig och t.o.m. patientsäkerheten har redan länge äventyrats, innan tröskeln för en anmälan om saken till Rättsskyddscentralen för hälsovården överskrids. Det vore till fördel för både patienterna och de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården att få dessa frågor behandlade tidigare, men det finns inte någon lagstadgad anmälningsskyldighet. I samband med tillsynsärenden kom det också fram brister i ansvarstagande hos överordnade och chefer inom hälso- och sjukvården, särskilt vid rekryteringen av arbetstagare och övervakningen av deras verksamhet. Nya anhängiggjorda ärenden: Annan övervakning av yrkesutövandet 220 200 180 160 140 137 139 146 155 179 201 120 100 80 100 87 108 106 106 60 63 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Utlåtanden Polisen och åklagaren begär ofta utlåtanden av Rättsskyddscentralen för hälsovården i anslutning till utredning av dödsorsak eller vid förundersökningen av ett misstänkt brott mot liv, för åtalsprövning eller domstolsförhandling. Av de brott som polisen undersöker blir det i dessa sammanhang vanligtvis fråga om dödsvållande och/eller brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. I sina utlåtanden tar Rättsskyddscentralen för hälsovården i regel ställning till förfarandet av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården vid vården av patienten samt till dödsorsakerna, dödsmekanismen och dödsklassen. Om ett felaktigt förfarande konstateras, strävar man efter att utreda ett orsakssamband mellan felet och patientens död. Det ankommer inte på Rättsskyddscentralen för hälsovården att utreda om brottsrekvisit uppfylls eller en straffrättslig skuld, utan huvudvikten ligger på bedömningen av medicinska fakta och sannolikheter. Då Rättsskyddscentralen för hälsovården ger ett utlåtande anhåller den om att få beslutet av vederbörande myndigheter för att pröva nödvändigheten av de egna åtgärderna sedan beslutet har erhållits. År 2004 begärde andra myndigheter utlåtande av Rättsskyddscentralen för hälsovården i 163 fall och under verksamhetsåret gavs 153 utlåtanden (139 utlåtanden år 2003). Myndigheterna begärde utlåtande främst när det gällde misstänkta fel i samband med vård och behandling, vilka lett till döden eller grav invaliditet. Största
) 17 delen av utlåtandena gavs på begäran av polisen eller åklagaren i samband med utredande av dödsorsak. Också domstolarna begärde utlåtanden av Rättsskyddscentralen för hälsovården. En särskild grupp utgjorde utlåtandena till statsrådets justitiekansler och riksdagens justitieombudsman i ärenden som gällde hälso- och sjukvård och som hade anhängiggjorts på grundval av klagomål från medborgarna. De ärenden som anhängiggjorts genom begäran om utlåtande var ofta mycket omfattande, och bristfälliga anteckningar i journalhandlingarna försvårar rätt ofta utredningen av händelserna. 180 160 163 Nya begärda utlåtanden (i tillsynsärenden) 140 120 100 80 73 105 114 110 119 81 135 87 111 Ingångna begäranden om utlåtande tot. Från annan myndighet/ patienten avlidit JK, JO/annan vård Från annan myndighet/ annan vård JK, JO/patienten avlidit 60 64 62 63 43 57 56 67 40 20 0 34 41 32 25 25 24 21 20 25 21 11 10 21 19 10 14 2 2 2 12 3 8 7 8 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2004 avgjorda tillsynsärenden enligt verksamhetsområde 2004 avgjorda tillsynsärenden enligt yrkesgrupp 2 % 4 % 6 % 17 % 2 % 9 % 3 % 11 % 23 % 11 % 26 % 86 % Hälsocentralernas öppna vård Hälsocentralernas avdelningsvård Specialsjukvården, somatiska Psykiatri Läkare Tandläkare Sjukvårdspersonal Andra Privatläkarmottagning Privat tandläkarmottagning Annan privatmottagning Andra
18 ) Försäkringsmedicinska utlåtanden och konsumentklagomålsärenden Rättsskyddscentralen för hälsovården ger domstolar och andra myndigheter på deras begäran sakkunnigutlåtanden främst om orsakssambanden när det gäller skador samt om invaliditetsgrad samt arbetsförmåga. År 2004 gavs sammanlagt 151 utlåtanden och 137 utlåtanden begärdes. Begärda utlåtanden om invaliditetsgrad noterades lika många som föregående år. De till antalet flesta utlåtandena begärdes av Konsumentklagonämnden, för vilken bokfördes 85 begäranden om utlåtande. Särskilt aktuella för begäran om utlåtande var bland annat följderna av s.k. whiplashskador samt hjärnskador (diffus-axonalskada) och bedömningarna av diagnostiken av dem. Bedömningen av dessa skadors påföljder har varit föremål för en kritisk granskning. Rättsskyddscentralen för hälsovården ordnade 30.3.2004 en arbetskonferens om diaknostiken för hjärnskador i syfte att utreda de synpunkter som framförts i frågan. Då utlåtandena har getts har särskild uppmärksamhet blivit fäst på dokumenterade synpunkter i samband med primärdiagnostiken. Då alltid flera år har gått från olycksfallet i sådana fall, framhävs betydelsen av de anteckningar som gjorts i handlingarna vid den tid då skadan uppkommit. Försäkringsmedicinska utlåtanden och utlåtanden i konsumentklagomålsärenden Ingångna begäranden om utlåtande: 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Om arbetsförmåga 208 43 17 2 3 3 3 1 JO och JK 4 1 1 Om 87 121 151 139 108 43 30 10 10 11 invaliditetsgrad Om följderna 84 72 87 61 66 53 44 55 44 39 av skadorna Från konsumentkla- 30 33 16 21 40 55 36 79 114 85 gonämnden Ingångna begäranden om utlåtande tot. 409 269 271 223 217 158 114 144 168 137
) 19 Tillståndsärenden för avbrytande av havandeskap och sterilisering Med tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården kan havandeskapet avbrytas efter den tolfte graviditetsveckan, dock inte längre efter havandeskapets tjugonde vecka utom då svår sjukdom eller svårt lyte konstaterats hos fostret genom tillförlitlig undersökning. Aborttillstånd kan också sökas hos Rättsskyddscentralen för hälsovården som s.k. besvärsärende, om ett beslut av en eller två läkare före utgången av havandeskapets tolfte vecka är negativt. Tillstånd för avbrytande av havandeskap skall sökas hos Rättsskyddscentralen för hälsovården i alla sådana fall där aborttillstånd söks på den grund att det finns skäl att förmoda att barnet skulle komma att vara psykiskt efterblivet eller lida av eller senare komma att få en svår sjukdom eller ett svårt kroppslyte. Rättsskyddscentralen för hälsovården kan bevilja aborttillstånd ända fram till utgången av havandeskapets 24:e vecka, om hos fostret genom tillförlitlig undersökning konstaterats en svår sjukdom eller ett svårt lyte. Det totala antalet aborter har årligen varierat mellan 10 000 och 11 000. Av dem har c. 800 gjorts med tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården. Antalet ansökningar för avbrytande av havandeskap som ingått till Rättsskyddscentralen för hälsovården har dock ökat med ungefär ett hundra ansökningar. Den största ökningen har skett i antalet tillstånd för avbrytande av havandeskap som sökts på sociala grunder. Gruppen sökande med många problem har klart framhävts. Antalet sökta tillstånd för avbrytande av havandeskapet på grund av en svår sjukdom eller ett svårt lyte hos fostret har alltjämt i någon mån ökat. Andelen tillståndssökande under 17 år har kontinuerligt minskat från och med år 2000. Med stöd av steriliseringslagen ansöks om tillstånd till sterilisering hos Rättsskyddscentralen för hälsovården, då sökandens avkomlingar skulle lida av eller senare komma att få en svår sjukdom eller ett svårt kroppslyte samt då sökandens sjukdom eller någon annan därmed jämförbar orsak allvarligt begränsar sökandens förmåga att sköta barn. Tillstånd till sterilisering skall dessutom alltid sökas hos Rättsskyddscentralen för hälsovården då personen i fråga på grund av sjukdom varaktigt saknar förmåga att förstå steriliseringens innebörd. Sökande är då den intressebevakare som förordnats för klienten. Antalet ansökningar om tillstånd till sterilisering, vilka ingått till Rättsskyddscentralen för hälsovården, har alltjämt minskat. År 2004 har nämnden för abort och steriliseringsärenden behandlat 14 ansökningar om sterilisering. Även totalantalet ansökningar om tillstånd till sterilisering har kontinuerligt minskat de senaste åren. Rättsskyddscentralen för hälsovården har år 2004 beviljat 53 tillstånd till läkare att ge utlåtanden i ärenden som gäller avbrytande av havandeskap och tre tillstånd till sjukhus för avbrytande av havandeskap.
20 ) Ansökningar om avbrytande av havandeskap TILL- STÅND 1 1 1 1 1 1 1 5m 5a 1 TOT. Förkastade Förfal Remit TOT. 1m 2m* 3m 4m: 4m: 4m: ** *** 6m -lit -terat under över 4 17år 40år barn 1995 423 52 29 12 145 79 1 741 3 6 9 1996 413 45 16 12 173 88 747 10 9 19 1997 426 52 27 5 153 81 744 6 8 14 1998 2 409 51 16 13 188 76 755 13 9 2 24 1999 2 455 74 20 10 174 54 789 5 8 13 2000 2 434 100 15 15 200 61 827 8 10 2 20 2001 418 1 81 16 6 181 67 2 772 5 5 1 11 2002 469 70 17 16 176 76 1 825 7 6 1 14 2003 411 65 21 16 200 87 800 10 3 2 15 2004 535 55 23 11 221 62 5 912 6 2 8 * sociala grunder ** antagen efterblivenhet hos barnet, svår sjukdom eller lyte *** 20 24 grav.veckan: hos fostret konstaterats svår sjukdom, lyte Rättspsykiatriska ärenden Sinnesundersökningar för personer som åtalas för brott utförs på grundval av beslut av en domstol. Rättsskyddscentralen för hälsovården koordinerar sinnesundersökningsverksamheten och bestämmer var undersökningen utförs. Dess centrala uppgift är att sörja för att bedömningarna av tillräknelighet är enhetliga hos de olika undersökningsenheterna. Sinnesundersökningen skall göras och utlåtande om den misstänktes sinnestillstånd skall lämnas till Rättsskyddscentralen för hälsovården senast inom två månader efter att undersökningen har inletts. Rättsskyddscentralen för hälsovården ger, utgående från det utlåtande den erhållit, sitt utlåtande till domstolen efter att ärendet behandlats i nämnden och förordnar psykiatrisk sjukhusvård för den misstänkte oberoende av dennes vilja, om förutsättningarna för förordnande av vård föreligger vid avslutad sinnesundersökning oberoende av vederbörande personens egen vilja. Största delen av dem som skickats till sinnesundersökning har varit åtalade för brott mot liv eller annat våldsbrott. I antalet sinnesundersökningar har det inte skett några väsentliga förändringar de första åren av 2000-talet. År 2004 var 144 män och 24 kvinnor av dem som sinnesundersöktes. Av dem som undersöktes var 4 under 18 år. Tingsrätterna har förordnat 160 personer för sinnesundersökning och hovrätterna 8 personer. Av dem som undersöktes var 123 häktade och 45 personer som inte hade häktats. Den genomsnittliga tiden för sinnesundersökningen har de senaste åren varit cirka sex veckor. Under år 2004 blev antalet utförda sinnesundersökningar i någon mån mindre än under föregående år, och de mest betydande orsakerna till detta har sannolikt varit reparationerna av mögelskador på avdelningen för sinnesundersökningar vid Lappvikens sjukhus inom Helsingfors-Nylands sjukvårdsdistrikt och läkarbristen vid Niuvanniemi sjukhus. Rättsskyddscentralen för hälsovården ger även på begäran av domstol utlåtanden om sinnestillstånd på grundval av handlingar. Elva sådana utlåtanden har lämnats år 2004. I de relativa antalen fall av olika grader av tillräknelighet har endast mindre förändringar skett de senaste åren. Genom den ändring av strafflagen som trädde i kraft i början av år 2004 har även begreppen för tillräknelighet förändrats. De gamla begreppen vid fullt förstånd, avsaknad av förståndets fulla bruk och avsaknad av förståndets bruk i den gamla strafflagen från år 1889 slopades. I stället för dessa kom de informativa begreppen tillräknelig, nedsatt tillräknelighet och otillräknelig som skapats av rättsvetenskapen.
) 21 Rättspsykiatriska årenden åren 2003 och 2004 Sinnesundersökningar Beslut som hänför sig till 2003 2004 sjukhusvård oberoende av vilja 2003 2004 Undersökningar av sinnestillstånd som behandlats i nämnden för rättspsykiatriska ärenden 181 168 Män 159 144 Kvinnor 22 24 Personer under 18 år 8 4 Åtal Brott mot liv 79 54 Annat våldsbrott 80 84 Sabotage 12 16 Sexualbrott 6 8 Egendomsbrott 4 3 Annat åtal 0 3 Undersökningsenheter Lappvikens sjukhus 65 58 Niuvanniemi sjukhus 55 45 Gamla Vasa sjukhus 26 29 UUS/Psykiatriska kliniken 16 19 TUCS/Rättspsykiatriska kliniken 11 6 Vanda fängelse/psykiatriska sjukh. 0 1 Sinnessjukhuset för fångar 3 3 Kellokoski sjukhus 5 7 Tillräknelighetsbedömningar Undersökande läkare Nämnden 2003 2004 2003 2004 Tillräknelig 109 102 102 106 Nedsatt tillräknelig 29 35 33 30 Otillräknelig 41 29 43 30 Tillräknelig och nedsatt tillräknelig* 2 1 2 1 Nedsatt tillräknelig och otillräknelig 0 0 1 0 Tillräknelig och otillräknelig 0 1 0 1 Sammanlagt 181 168 181 168 Sinnesundersökningsutlåtanden avgivna på grundval av handlingar 8 11 Beslut om intagning för vård efter sinnesundersökning Statligt sinnessjukhus 39 26 Kommunalt sjukhus 7 3 Specialvård för utvecklingsstörda 0 4 Sammanlagt 46 33 Beslut om intagning för vård utan sinnesundersökning (MentalvårdsL 22 ) Kommunalt sjukhus 1 1 Statligt mentalsjukhus 2 1 Beslut om intagning för vård senare * Psykiatrisk sjukvård 2 2 Specialomsorg för utvecklingsstörda 0 0 Vårdbehovet upphört Psykiatrisk sjukvård 3 8 Specialomsorg för utvecklingsstörda 0 1 Beslut enligt 18 a i Mentalvårdslagen** Utskriven för övervakningstid 27 31 Övervakningstiden förlängd 15 16 Slutgiltigt utskriven från sjukhuset 22 23 Beslut sammanlagt 64 70 Utlåtanden till högsta förvaltningsdomstolen om besvär om intagning för vård Vård oberoende av vilja efter sinnesundersökning 9 4 Förutsättningar för intagning för vård oberoende av vilja (MentalvårdsL 8 ) 1 1 Förordnande av sjukhusundersökning (21 ) 0 2 Sammanlagt 10 6 * = Framställning om avslutande av vården förkastad ** = Utskrivning från sjukhuset under övervakning av sjukvårdsdistriktets verksamhetsenhet Utlåtanden om vårdbehov avgivna på grundval av handlingar 2 5 Farlighetsbedömningar 1 0 * = Tillräknelighet fördelad enligt åtal
22 ) Tillståndsärenden om användning av organ och vävnader för medicinska ändamål Med stöd av lagen (101/2001) och förordningen (594/2001) om användning av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål skall tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården inhämtas för tagandet av ett organ eller vävnader som inte återbildas. En minderårig eller handikappad person kan överlåta endast vävnad som återbildas eller en del av organ som återbildas för vården av sjukdom eller skada som är livshotande för hans eller hennes syskon. Tagandet av vävnad eller del av organ förutsätter då tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården. Med stöd av stadgarna i lagen och förordningen ovan fattade Rättskyddscentralen för hälsovården år 2004 fem beslut om tillstånd om tagande av njure från en levande givare för behandling av en annan persons sjukdom. Sju tillståndsärenden angående tagande av benmärg avgjordes. I antalet tillståndsärenden för tagande av benmärg har det genom lagreformen skett en betydande minskning jämfört med situationen före år 2002 beroende på att det inte längre behövs tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården för tagande av benmärg av en vuxen givare. År 2004 gav Rättsskyddscentralen för hälsovården därtill 42 beslut som gällde tagande/användning av vävnader och organ från avlidna för medicinsk forskning eller undervisning samt gällande ändrat användningsändamål för vävnader samt vävnadsprov. Sammanlagt 18 beslut gavs år 2004 om användning av vävnader eller organ från avlidna för undervisnings- eller forskningsändamål. Tillstånd för användning av organ och vävnader Meddelade tillstånd: 2000 2001 2002 2003 2004 Tagande av organ/vävnad som inte återbildas (4 ) 7 3 3 7 5 Tagande av vävnad/del av organ 94*) 66*) 7 7 7 som återbildas (5 ) Användning av vävnad/organ från avlidna 6 16 18 15 18 för forsknings-/undervisningsändamål (11 ) Ändrat användningsändamål 16 33 32 23 för organ/vävnader/vävnadsprov (20 ) Annat tillvaratagande av vävnad (7 ) 2 1 Meddelade tillstånd sammanlagt 107 101 61 64 54 *) Innefattar beslut om tagande av benmärg av vuxen överlåtare Frågor om mänskliga rättigheter Enligt lagen om rättsskyddscentralen för hälsovården skall rättsskyddscentralen sköta de uppgifter med anknytning till människorättsfrågor inom området för hälso- och sjukvården och socialvården som behandlas i internationella organ och som social- och hälsovårdsministeriet ålägger ämbetsverket. I praktiken har dessa uppgifter varit ärenden som är anhängiga vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och i vilka det har begärts utlåtande eller annan utredning av rättsskyddscentralen. Rättsskyddscentralen för hälsovården har deltagit i beredningen av de ärenden som skall behandlas vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna genom att på begäran av social- och hälsovårdsministeriet ge tre utlåtanden och en rapport till domstolen på begäran av utrikesministeriet. Det första utlåtandet har gällt vårdnad om barn och umgängesrätt, det andra dröjsmål med utlåtande av Rättsskyddscentralen för hälsovården och i samband därmed den långa handläggningstiden för domstolsbehandlingen och det tredje rättegångens behörighet i ett brottmål. I rapporten till utrikesministeriet behandlades nödvändigheten av att höra minderåriga barn i samband med rättegång i brottmål.
) 23 Uppnåendet av målen Uppnåendet av målen i resultatavtalet mellan social- och hälsovårdsministeriet och Rättsskyddscentralen för hälsovården Effektivitetsmål Antalet tillsynsärenden som anhängiggjorts vid Rättsskyddscentralen för hälsovården har kontinuerligt ökat. I slutet av år 2003 har Rättsskyddscentralen på grund av det stora antalet tillsynsärenden anställt tillfällig arbetskraft. Genom dessa åtgärder har man kunnat höja antalet avgjorda tillsynsärenden år 2003, men under år 2004 har antalet avgjorda tillsynsärenden inte längre ökat från föregående år. Tiderna för handläggning av tillsynsärenden har blivit längre och ämbetsverket har inte i fråga om handläggningstiderna för alla tillsynsärenden förmått hålla sig till de ställda målen. Abortärendena förutsätter på grund av sin natur en snabb behandling. Rättsskyddscentralen för hälsovården har lyckats utmärkt i denna uppgift under verksamhetsåret och den uppställda, utsatta behandlingstiden har ofta underskridits. Nämnden för abort- och steriliseringsärenden har sammanträde regelbundet två gånger i veckan. Även extra sammanträden har ordnats då brådskande ärenden krävt det. Målet under verksamhetsåret har varit att utlåtandena om sinnestillstånd behandlas i genomsnitt på fyra månader, i denna tid ingår även undersökningstiden. Målet har inte helt uppnåtts, eftersom väntetiderna till undersökning har varit längre än under föregående år. Väntetiden har varierat från 6,5 veckor till 19 veckor, men mot slutet av året har väntetiderna förkortats. För Rättskyddscentralens del har målen för handläggningstiderna i fråga om utlåtanden kunnat hållas. Rättsskyddscentralen för hälsovården har under verksamhetsåret aktivt deltagit med att bygga upp ett riksomfattande register över privata serviceproducenter inom social- och hälsovården. Tidigare har länsstyrelserna haft sitt eget register. Rättsskyddscentralen för hälsovården kommer att bli den som upprätthåller registret och det utnyttjas av alla länsstyrelser. Produktionsmiljön för det nya registret har satts upp under verksamhetsåret och registret har på försök varit i användning hos länsstyrelserna. Arbetet med att planera och bygga upp en riksomfattande certifikattjänst för yrkesutbildade personer inom hälsovården har inletts vid Rättsskyddscentralen för hälsovården under verksamhetsåret. Rättsskyddscentralen tillsatte en arbetsgrupp för att styra arbetet med att planera och bygga upp certifikattjänsten. Utöver de mål som avtalades i resultatavtalet gav social- och hälsovårdsministeriet Rättsskyddscentralen för hälsovården i uppdrag att bereda ett förslag till tillämpningsanvisning för läkares anmälningsskyldighet i ärenden angående hälsotillstånd för att köra. Rättsskyddscentralen utarbetade sitt förslag på våren 2004. Rättsskyddscentralens sakkunniga deltog aktivt även med att göra upp den slutliga anvisningen för tillämpningen samt föreläste om saken vid de utbildningar som ordnades. Målen för processer och strukturer Ärendena om legitimering av personer som avlagt examen i Finland samt målen i anslutning till tiderna för behandling av sådana tillståndsärenden som skall avgöras utan tilläggsutredningar har uppnåtts väl. De fall som hänför sig till längre handläggningstider, är sådana där tilläggsutredningar måste inhämtas. Utvidgningen av Europeiska unionen 1.5.2004 innebar i synnerhet en kännbar ökning av antalet ansökningar om legitimering av estniska läkare. Det oaktat kunde legitimeringsbesluten till största delen fattas inom den tidtabell som ställts som mål. Målen för förnyelse och arbetsförmåga Rättsskyddscentralen för hälsovården har under verksamhetsåret alltjämt satsat på personalens kompetens och välbefinnande i arbetet. En serie med arbetsplatsutbildning för hela personalen har fortgått. Vid Rättsskyddscentralen för hälsovården har under verksamhetsåret inletts åtgärder som är förenade med att ett nytt lönesystem införs. Det nya lönesystemet har beretts av en intern arbetsgrupp i samråd med social- och hälsovårdsministeriet.
24 ) Ekonomi och personal Ekonomi Budgetutfall Finansieringen av Rättsskyddscentralen för hälsovården bestod av finansieringen i statsbudgeten samt intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten. I jämförelse med tidigare år har det inte skett några betydande förändringar i finansieringsstrukturen. För den bruttobudgeterade verksamhetens del var budgeten för Rättsskyddscentralen för hälsovården 2 670 000 euro år 2004. Reservationsanslaget från år 2003 uppgick till sammanlagt 512 532 euro. Till förfogande stod således sammanlagt 3 182 532 euro. Utgifterna för Rättsskyddscentralens bruttobudgeterade verksamhet var 2 645 092 euro. Till år 2005 överfördes 537 440 euro. Därtill hade Rättsskyddscentralen för hälsovården till sitt förfogande i en särskild finansiering sammanlagt 120 000 euro som erhållits av social- och hälsovårdsministeriet för två olika utvecklingsprojekt. De offentligrättsliga intäkterna för den nettobudgeterade verksamheten vid Rättsskyddscentralen för hälsovården var 682 827 euro år 2004 och utgifterna 642 164 euro. Den nettobudgeterade verksamheten uppvisade före avskrivningar ett överskott på 40 664 euro år 2004. De företagsekonomiska intäkterna för den nettobudgeterade verksamheten vid Rättsskyddscentralen för hälsovården var 25 590 euro år 2004 och utgifterna 21 778 euro. Den nettobudgeterade verksamheten uppvisade före avskrivningar ett överskott på 3 811 euro. Rättsskyddscentralen för hälsovården hade till sitt förfogande 44,5 utförda årsverken år 2004. För den bruttobudgeterade verksamheten utbetalades 2 067 984 euro i löner och sakkunnigarvoden, vilket utgör 61 % av totalutgifterna. För den nettobudgeterade verksamheten utbetalades 390 576 euro i löner, vilket utgör 12 % av totalutgifterna. Budgetkonto Anslag/ Reservation Disponibelt Förbrukat Överfört budget från till år 2004 föregående år 2005 33.06.21 Verksamhetsutgifter (reservationsanslag 2 år) 2 670 000 512 532 3 182 532 2 645 092 537 440 Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet Offentligrättslig 682 827 642 164 40 664 Företagsekonomisk 25 590 21 778 3 811 Överförs till år 2005 581 915 Avgiftsbelagd verksamhet Rättsskyddscentralens för hälsovården avgiftsbelagda prestationer var nästan alla offentligrättsliga prestationer, som baserade sig på lag och vilka Rättsskyddscentralen har ensamrätt att producera. Med egna åtgärder av Rättsskyddscentralen kan efterfrågan på prestationerna knappast alls påverkas. De avgifter som uppbärs av Rättsskyddscentralen för hälsovården för offentligrättsliga prestationer bestäms i enlighet med förordningen om dem, vilken utfärdas av social- och hälsovårdsministeriet (1276/2002). Som grunder för prestationernas prissättning har begagnats deras självkostnadspris.
) 25 Enligt budgetförslaget uppskattades 704 000 euro inflyta i inkomster för staten år 2004 nästan enbart av de offentligrättsliga prestationerna genom Rättsskyddscentralens för hälsovården avgiftsbelagda verksamhet. I intäkter inflöt 708 417 euro. Då utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten var 663 942 euro, uppvisade verksamheten ett överskott på 44 475 euro. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för offentligrättsliga tjänster 2003-2004 (1000 euro) 2003 2004 Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten - offentligrättsliga prestationer 669 657 - övriga lagstadgade avgiftsbelagda prestationer 31 26 Intäkter sammanlagt 700 684 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten - material, förnödenheter och varor 17 20 - personalkostnader 318 340 - hyror 48 54 - köpta tjänster 88 106 - övriga särkostnader 0 5 Särkostnader sammanlagt 471 525 Driftsöverskott 229 159 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader - kostnader för stödåtgärder 36 41 - avskrivningar 5 0 - räntor 1 0 - andra gemensamma kostnader 81 78 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 123 118 Totala kostnader sammanlagt 594 643 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 106 41 Företagsekonomisk kostnadsmotsvarighetskalkyl 2003-2004 (1 000 euroa) 2003 2004 Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten - företagsekonomiska prestationer 43 21 - övriga lagstadgade prestationer 13 4 Intäkter sammanlagt 55 26 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten - material, förnödenheter och varor 0 0 - personalkostnader 13 10 - hyror 2 4 - köpta tjänster 31 7 - övriga särkostnader 0 0 Särkostnader sammanlagt 45 22 Driftsöverskott 10 4 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader - kostnader för stödåtgärder 0 0 - avskrivningar 0 0 - räntor 0 0 - övriga gemensamma kostnader 0 0 Andelen av gemensamma kostnader sammanlagt 0 0 Totala kostnader sammanlagt 46 22 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 10 4
26 ) Överdirektör Paula Kokkonens avskedsfest firades i augusti 2004. Gäster från social- och hälsovårdsministeriet på biträdande direktör Tuomo Tuunainens avskedsfest på vårvintern 2004. TEO-folket på sommarutfärd i augusti 2004.