Ankom 2015-05-28 KS 2015:293/04 MISSIV Sida 1(1) Mailadress: diariet@regiondalarna.se Datum 2015-05-30 Diarienummer RD 2015/49 Ert diarienummer Region Dalarnas medlemmar Beslut om Region Dalarnas årsredovisning 2014 Region Dalarnas direktion har tagit beslut 2015-03-27 i ärendet " Region Dalarnas årsredovisning 2014". I beslutet anges att "medlemmarna föreslås godkänna föreliggande årsredovisning för Region Dalarna räkenskapsåret 2014". Ni rekommenderas nu i respektive fullmäktige besluta - godkänna föreliggande årsredovisning för Region Dalarna räkenskapsåret 2014 Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive fullmäktige senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, eric.boo@regiondalarna.se Tel.nr: 023-77 70 64 Bilagor Bilaga 1 Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion 2015-03-27 91 Bilaga 2 "Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014". Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se
Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015
Innehållsförteckning Leif har ordet. 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk ledning 5 Verksamhetsidé 3 Vision 3 Verksamhetspolicy 3 Dalastrategin 4 Ekonomi och projektfinansiering 6 Personal och kommunikation 7 Personal 7 Kommunikation 8 Näringsliv och samhällsbyggnad 10 Innovationer och entreprenörskap 10 Besöksnäringsutveckling 11 Kompetensförsörjning 13 Ung i Dalarna 14 Statistik och analys 16 Infrastruktur 16 Kollektivtrafik 17 Internationellt 18 Särskilda utvecklingsområden 19 Samorganisationer 19 Utveckling, hälsa och välfärd 20 Färdtjänsten Dalarna 23 Elevantagningen 25 AV-media 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Årsredovisning Revisionsberättelse Revisionspromemoria 2
Leif har ordet Verksamhetsberättelsen är för Region Dalarnas tolfte hela verksamhetsår som också avslutar de förtroendevaldas tredje mandatperiod. Till grund för Region Dalarnas insatser och prioriteringar finns ett antal viktiga styrdokument och 2014 har varit ett år där många nya skrivits och fastställts; - Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi - Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter för en positiv utveckling. I den formuleras också mål och vägval för länets regionala utvecklingsarbete. - Region Dalarna ansvar för program och handlingsplaner som styr användandet av EUs struktur- och investeringsfonder som regionalfond, socialfond och Interreg Sverige/Norge var en annan stor arbetsuppgift 2014. Dessa dokument styr hur EU-medlen inom dessa fonder ska komma till bästa nytta för bland annat Dalarna. - En ny länsplan för Dalarnas regionala transportinfrastruktur åren 2014-2025 har tagits fram och fastställts under året som en annan del av Region Dalarnas regionala tillväxtansvar. Dokumenten styr EU-medlens användning, de statliga projektmedlen för regionala tillväxtsinsatser som disponeras av Region Dalarna samt de statliga medel som inryms i länstransportanslaget. Sammantaget är detta stora summor för utveckling av Dalarna. Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet för Dalarna samt ägare av AB Dalatrafik. Kollektivtrafiken är en växande uppgift där 2014 präglades av problem med den allmänna och särskilda kollektivtrafiken på väg. Många överklagningar av upphandlingen ledde till förseningar och efter en direktupphandling på bara två år nya operatörer som skulle hantera och sjösätta ett nytt gemensamt trafiksystem. Allt detta sammantaget ledde till stora uppstartsproblem som tog alltför lång tid att ordna till p.g.a. av komplexiteten och det drabbade resenärerna. Här är det viktigt att lära och utvärdera det som hände och bättre förbereda nästa trafikstart som äger rum 2016. Region Dalarna har fortsatt en roll att som en del i det regionala ledarskapet samordna insatser, ta initiativ och få länets aktörer att gå åt samma håll. Detta oavsett om det gäller kompetensförsörjning, bredbandsutbyggnad, ungdomsfrågor, infrastruktur, innovationsstöd, näringslivsutveckling och utvecklingsinsatser inom välfärdsområdet för att nämna några viktiga områden som tas upp i verksamhetsberättelsen för 2014. Leif Nilsson Ordförande 3
Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 4
Politisk ledning Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för miljö bygga bo. 2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf. Jan Bohman (S), Borlänge Jonny Gahnshag (S), Falun Ulf Hansson (S), Hedemora Lars Isacsson (S), Avesta Sofia Jarl (C), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Marie Olsson (S), Orsa Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Bengt-Åke Rehn (S), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Leif Pettersson (S), Ludvika Kjell Tenn (C), Älvdalen Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ersättare från kommunerna Melker Andersson (M), Hedemora Tommy Andersson (M), Säter Håkan Berggren (M), Smedjebacken Jan Dahlquist (S), Rättvik Christina Haggren (M), Falun Malin Höglund (M), Mora Lars-Erik Jansson (S), Leksand Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa Johan Thomasson (M), Avesta Lasse Andersson (S), Vansbro Ulla Olsson (M), Borlänge HåGe Persson (M), Ludvika Nils-Åke Norman (M), Älvdalen Tom Martinsson (M), Malung-Sälen Alf Johansson (S), Gagnef Ledamöter från landstinget Lena Reyier (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Sören Bertilsson (S) Bo Brännström (FP) Gunilla Franklin (M) Bengt Lindström (S) Torsten Larsson (KD) Ann-Catrin Lofvars (MP) Mikael Rosén (M) Thomas Ylvén (V) Ersättare från landstinget Gunnar Barke (S) Hans Gleimar (M) Nils Gossas (MP) Elin Norén (S) Lisbet Mörk-Amnelius (DSP) Mai Olofsson (V) Anders Ahlgren (C) Birgitta Sacrédeus (KD) Kristina Svensson (S) John Thornander (FP) 5
2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordf. Lena Reyier (C), förste vice ordf. Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Jonny Gahnshag (S) Mikael Rosén (M) Revisorer Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande Lars Ivarsson (S), Borlänge Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge Ersättare Jan Bohman (S) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Marie Olsson (S) Thomas Ylvén (V) Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan om ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt. Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 3
Dalastrategin Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument. Här formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion 2014-05-07. VISION I Dalarna tar vi oss an framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala nivån kring vilka prioriteringar som ska göras i det regionala utvecklingsarbetet. I strategin formuleras ett antal målbilder för Dalarna där; lika villkor för alla gäller mångfald och tolerans är grundbultar ungas drivkraft tas tillvara jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer näringslivet står starkt, nationellt och internationellt innovationer uppmuntras miljöarbetet är välkänt och respekterat vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt tillväxt råder även på landsbygden natur- och kulturmiljöer ses som tillgångar för utvecklingen alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum det regionala ledarskapet är tydligt vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen 4
MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin. 5
Ekonomi och projektfinansiering Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har som ett medel i detta arbete rätt att besluta om användningen av statliga projektmedel för regional tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin Dalarna 2020. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Region Dalarna har under 2014 beslutat om medfinansiering av 44 projekt och förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor. Besluten fördelar sig utifrån handlingsprogrammet för insatsområden inom näringslivsutveckling enligt följande: Innovativa miljöer 4 260 000 Entreprenörskap 15 439 625 Kompetensförsörjning 1 136 000 Tillgänglighet 5 200 000 Totalt: 26 035 625 Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande. Under året har en webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats. Ansökan är nu integrerad med ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en förenkling och effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt om stöd i det nya systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska vara utbetalda inom en månad har uppnåtts. Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. Den finansiella målsättningen att Region Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget kapital har därmed uppnåtts. 6
Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014 projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House of Dalarna. Personal Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. Vid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14 män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt. Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49 år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år. I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel. Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna bestämmelser och personalblanketter. Sex personer från Region Dalarna åkte också till Gotland för att ta del av det stora utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan. I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisationsutveckling och arbetsmiljöfrågor. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt. Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen. Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial. Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté, till vilken varje enhet har utsett en representant. 7
Kommunikation Det finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan tydlig kommunikation om och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår verksamhet. Genom kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf, pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionsbyrå, kommunikationsstrateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året. All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning om kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler och material som finns framtagna. Under våren 2014 genomfördes en mediautbildning under ledning av Martin Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. Fem av våra medarbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades. Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida. Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014. Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt för att möta medarbetarnas önskemål om förbättringar. www.dalarna.se gjordes under året om till en portal. Informationen om Flytta till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare. www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare. Ett varumärkesbyggande magasin mot målgruppen inflyttare och boende i Dalarna Made by Dalarna har under året tagits fram. Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer. Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som inte fallit ut under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter som kommunikationskanal finns kvar och om önskemål från ledning och personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning. Försöket med film tas upp igen 2015. 8
PROJEKT House of Dalarna Planeringen av montern House of Dalarna startade under våren och arbetet med att få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare skid-vm i Falun närmade sig. Montern är Region Dalarnas. Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. Flytta till Dalarna Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet. 9
Näringsliv och samhällsbyggnad Innovationer och entreprenörskap Årets verksamhet har dominerats av programskrivningar inom Europeiska investeringsprogrammen Eruf och Interreg och skrivningar av de strategiska dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera för tillväxt en agenda för smart specialisering för Dalarna. I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad industri utvecklas. Men det är lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet, transport- och logistik samt kultur och kreativa näringar växer och mognar. Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer där forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan för smart specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande, innovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala projekt för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvalificera sig för europeiska forsknings- och innovationsprogram pågår. Region Dalarna har också drivit och medverkat i Reglabs 1 seminarieserie om smartare regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart specialiseringsstrategier. Projektet har varit ett samarbete med EUs Smart specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har deltagit. Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga. För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet Främja Kvinnors Företagande och konferensen Lyft näringslivet. Arbetet har också speglats i Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt publicerats i trycksaken Bryta Gränser. 1 http://www.reglab.se/om-reglab/ 10
Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts. Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster. Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver. En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också genomförts. PROJEKT Next Horizon Energieffektivt samhällsbyggande Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande. Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län. Next Horizon Innovativ upplevelseproduktion Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion. Andra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna. 11
Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen består i huvudsak av att stödja och fungera som värdorganisation och processägare för klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som en gemensam och innovativ arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning. Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom projektet Destination Dalarna innovativ tjänsteutveckling och projektet Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna. För att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och exportutbildning. Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i samarbete med Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av trycksaker och säljmaterial. Inom Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk. Arbetet har baserats på beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kundanalys. Vi har också genomfört en branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg för företagsutveckling TNB. Målsättningarna i den inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts Återkopplingen till bransch och intressenter skedde genom genomförande av den regionövergripande workshopen Up to Date med 160 deltagare där årets fokus var Framtidens resande vilka trender påverkar oss i Dalarna. 12
Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt. Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat. Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättningsinitiativet för unga. Under året har ett intensivt arbete lagts på ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska Mineralstrategin. I samverkan med Norrbotten, Västerbotten, Örebro och Västmanland, har arbetet varit inriktat på att ta fram en plan för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Bergslagslänen har gemensamt tagit fram och levererat kunskapsunderlag på begäran av den nationella gruvsamordnaren. Det framtagna underlaget ska fungera som en faktadel i den slutrapport som gruvsamordnaren lämnar till regeringen i mars 2015. I december 2014 stod Region Dalarna som värd för ett femlänsmöte där olika aktörer och organisationer bjudits in för erfarenhetsutbyte. Region Dalarna har en viktig samlande roll i relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskoleutbildning. Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog. Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, utbildare och kommuner. 13
Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en struktur för matchningsindikatorer som ska ge en bättre bild av hur utbud och efterfrågan på utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer. Ett flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege. Sågverk-, VA-, bygg- och gruvbranscherna är exempel på områden där samverkansarbetet har etablerats. En slutsats av insatserna hittills är att det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildningsforum som kopplas till kompetensplattformen. PROJEKT Dala Valideringscentrum Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kartläggning av de valideringsinsatser som görs i Dalarna. Ung i Dalarna Region Dalarnas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt. Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin bygger på en fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen som Region Dalarna och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin. Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala organisationer. I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Alice Bah Kuhnke. Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis formulerats om för att skapa en tydligare koppling till Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor. Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till webbansökan. 14
PROJEKT Youth VIP Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I april besökte Dalarnas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling. Framtid Dalarna Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under 2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om arbetsmarknaden i alla Dalarnas kommuner. Information om vad som finns i den egna kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun. Miljötinget Miljötinget arrangeras och finansieras av Landstinget Gävleborg och Region Dalarna i samverkan med en ny värdkommun varje år. Under 2014 har ansvaret för Miljötinget funnits hos Region Dalarna. Värdkommun för Miljötinget under 2014 var Borlänge kommun. 234 deltagare från 41 olika skolor i Dalarna och Gävleborg checkade in. 15
Unga till arbete Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar. Statistik och analys Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid halvårsskiftet. Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts. Infrastruktur Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot ökade transportkrav. Om inte transporterna klaras, riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar. Länsplan för regional transportinfrastruktur Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014. Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genomförande av den nya fastställda länsplanen. Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur. 16
Hållbara transporter Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns energiomställning och att genomföra den miljöstrategi som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafikanvändande och kampanjen grönare vägval, vilken medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000 kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande inspirationsmöte i februari om att göra en godsflödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen fick tyvärr skjutas på framtiden. Kollektivtrafik Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB Dalatrafik 2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli 2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten. Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under 2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och landsting. Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014, arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt kollektivtrafiklagen. Ett nytt trafikförsörjningsprogram som visar den politiska viljeinriktningen med kollektivtrafiken fram till och med 2019, antogs av Region Dalarna juni 2014.Den regionala tågtrafiken för Tåg i Bergslagen AB fortsätter att utvecklas positivt. Mellan ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro har diskussioner och möten om 2 AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna 17
kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag som kan stärka ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet. Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året. Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för diskussion och beredning. Internationellt 2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och sektorsprogram för åren 2014-2020 fortfarande processades. Det gav utrymme för utveckling av idéer om nya internationella samarbeten och projekt utifrån vägvalen i Dalastrategin. Genom Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelseproduktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av eventuella ansökningar erbjudits. Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt mot Horisont 2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014 medlem i Vanguard 3, återindustrialiseringsinitiativet, ett europeiskt samarbete med 21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den operativa nivån. Samarbetet Hedmark-Dalarna (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder, agera för gränsnära sam-verkan, stödja en ökad attraktion i regionen och agera för en grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också ett första gränsforum för Dalarna och Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att öka kunskaperna om vad och hur vi arbetar på båda sidor av gränsen samt inspirera till nya gränsöverskridande samarbeten. Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet mellan beslutsfattare och unga samt diskussioner om samarbeten inom nya områden, som besöksnäring och entreprenörskap. 3 http://www.s3vanguardinitiative.eu/ 18
Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och Wuhan samt Dalarna och Hubei. Särskilda utvecklingsområden Bostadsbyggande Det byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. Det finns en obalans i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner om samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för Byggdialog Dalarna 4. Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden. Samorganisationer GDE Gävle Dalarna Energikontor Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle Dalarna Energikontor) om hur det framtida samarbetet ska se ut när Region Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras. Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka med övriga regionala energiaktörer. Central Sweden Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro, närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras nu inför de kommande ansökningsomgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson Energiintelligent Dalarna Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. De flesta av länets betydande aktörer inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent Dalarna utgör en plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är representerade i styrgruppen för samarbetet. 4 ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering 19
Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella överenskommelser med staten. Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och brukarinflytande, inte minst barn och ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan och regionen. Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende användning av Öppna jämförelser har påbörjats. Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår. Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer. Ledningskraft I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering, har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i kommuner och landsting fortsätter. 20
Utsatta barn och unga Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal familjehemsföräldrar fått utbildning i Ett hem att växa i. Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser. Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats. Missbruks- och beroendeområdet Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis ligger till grund för fortsatt arbete under 2015. Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och beroendevården inletts. Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individgrupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre länsgemensamma mål har identifierats som ska följas över tid. Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och barn. I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som är föräldrar. Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen. Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet. Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd. Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade genomförandeplaner. Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/systematisk uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunernas och berörda landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation. 21
ehälsa De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har säkerhetsställts. Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informationsöverföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett. Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen. En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter. Psykiatri Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt. Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts. Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med brukarrörelsen. En brukarstyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen Delat beslutsfattande pågår i samarbete med högskolan. Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän. 22
Färdtjänsten Dalarna Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst. Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Antal personer med färdtjänsttillstånd. 1996 2000 2005 2010 2012 2014 14990 14103 12016 8803 8498 8083 Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken. Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077 tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent (helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger. Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade 23