'. I -- I '!. i #_. " 29/11-73.,' Red.,sekr. Tidningen Arbetet Göteborg ',..:i, r', Undertecknad organisati(>~ har enhälligt antagit följande I ~ uttalande och hemställer.till Eder att det införes i Eder tidning. Högaktningsfullt SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET.. AVD. 4 GÖTEBORG
29/11-73 Centerpartiets Riksdagsgrupp Stockholm Angående proposition 1973:129 Trygghet i anställning Representanter för vår avdelning har studerat rubr. proposition och diskussion om densamma har förekomm1t på avdelningsmöte. Undertecknad organisation he~ställer att bifogade yttrande läses och att hänsyn. t.agee till de synpunkter som där framkommer. Högaktningsfullt SVBNSKA HAI~ARBETAR.1''ÖRBUNDET AVD. 4 G0TEBORG
1. FALSK VARUDEKLARATION? Regeringen har kallat proposition 1973:129 för "Trygghet i anställningen'' Försiaget omfattar i huvudsak två lagförslag. En närmare granskning av lagförslagen och kommentarerna i den allmänna motiveringen ger genast vid handen att benämningen "Trygghet i anställningen" är grundfalsk. I lagförslag 1: Lag om anställningsskydd, fastslås redan i paragraf 1 att beredskapsarbetare, arkivarbetare, arbetare sam anvisats arbete i verkstad inom arbetsvården och andra är undantagna. Det betyder att hundratusentals människor inte omfattas av lagen. I regeringsförslagets inledning sägs bl.a. att : "Förslaget till lag om anställningsskydd gäller i princip alla arbetstagare 1 allmän och enskild tjänst". Vidare sägs att: "Förslaget innehåller den grundläggande bestämmelsen att uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Uppkommer tvist om uppsägningens giltighet, kan fr~gan underkastas domstols prövning. Arbetstagaren har i allmänhet rätt att gå kvar i arbetet tills dess tvisten slutligt avgjorts. Förslaget innebär att den hittills gällande principen om arbetsgivarens fria uppsägningsrätt upphävts'' De fareslagna lagparagraferna säger dock ~ågot helt annat. I paragraf 7 sägs att: "Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund föreligger ej om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig". I paragraf 18 sägs att: "Avsked får äga rum, om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren". I den allmänna motiveringen hänvisar regeringen till vad som kan anses vara saklig grund för uppsägning, och i vissa fall avskedande. Listan sam arbetsköparna kan åberopa enligt regeringens uppfattning är lång. Här räknas upp bl.a. Samarbetssvårigheter med arbetsköparen eller med arbetskamrater, olovlig utevaro, order-
2. vägran eller olämpligt uppträdande - onykterhet 1 tjänst bör också kunna medföra uppsägning. Deltagande i lag- eller avtalsstridig strejk kan utgöra saklig grund för uppsägning - i kvalificerade fall även omedelbart avsked. Det sistnämnda avser den som agiterat för - eller spelaten framträdande roll under en allvarlig strejk som inte enligt lag eller avtal varit tillåten. Vidare sägs att: "Ålder eller sjukdom kan emellertid medföra en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som är eå väsentlig att arbetstagaren ifr~ga inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I så fall bör denna nedsättning av arbetsförmågan kunna åberopas sam grund för uppsägning". Ytterligare ett stycke bör citeras ur motiveringen sam lyder: I likhet med utredningen anser jag /dvs inrikesminister Holmqvist/ inte det behövs särskilda regler till skydd mat angrepp på arbetstagares nationalitet, religion, hudfärg e.d. eller på hans politiska uppfattning eller hane sysslande mea 6ff~ntliga uppdrag~ En uppsägning av sådana skäl är normalt inte sakligt grundad. Undantagssi tuat1aner kan dock förekomma där uppsägning kan vara befogad". Ja, vad kan en arbetsköpare mer önska sig? Det sam här räknas upp har i dag i många fall inte ansetts sam saklig grund för avsked eller uppsägning. För många grupper innebär lagförslaget en snävare gräns och en försämring. Detta kallar man från regeringshåll "Trygghet i anställningen". Vem avgör i första hand om saklig grund för avsked eller uppsägning föreligger? Helt naturligt arbetsköparen genom sitt tolkningsföreträde. Arbetaren har att kräva rättslig prövning om sakligheten i dessa frågar. Enligt paragraf 42 i lagförslaget prövas mål om tillämpning "av denna lag av allmän domstol, om målet rör oorganiserad arbetstagare. I annat fall av arbetsdomstolen. Tvist får genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän". Det blir således arbetsdomstolen sam i de flesta fall skall avgöra om arbetsköpa-
3. ren haft saklig grund för avsked eller uppsägning. Som hamnarbetare vet vi på förhand var arbetsdomstolen står, även cm vi inta förväntar ess någon rättvisa åt arbetarna 1 allmän domstol så gör vi det än mindre i arbetsdomstolen. Skiljemannaförfarandet är inte heller någon acceptabel lösning på rättsförfarandet. Det tillgår i regel så att när tvist skall avgöras av skiljemän utser arbetsköparen två och arbetaren eller dennas organisation två skiljemän. Dessa fyra skall sedan försöka enas om en femte "opartisk" skiljeman, aom skall vara ardföi~ande. Kan man inte anas är det i regel på förhand bestämt i kollektivavtalet att viss myndighetsperson är skyldig åta sig uppdragetex. v. i Göteborg äverexekutarn eller att chefen för socialstyrelsen utser ordförande. ' Vad som borde krävts i första hand och fastslagits i lagen är att den lokala f ~ckföreningen i ärenden som angår uppsägning och avsked skall ha vetorätt. Dvs ha det slutgiltiga avgörandet huruvida avsked eller uppsägning får ske. Att rättsförfarandet i företa hand blir lika. Att överklagningsrätt alltid måste finnas - att rättsprövningen blir kostnadsfri för arbetaren och att tvister i anledning av lagen handlägges på den ort där arbetaren är bosatt. Men bortsett från dessa för arbetsköparna förmånliga l agtextförslag tillkommer ytterligare en paragraf som ger arbetskaparna fria händer att avskeda även om saklig grund inte f öreligger. I paragraf 39 sägs nämnligen följande: "Åsidosätter arbetsgivaren domstols förklaring cm ogiltighet av uppsägning eller avskedande skall anställningsförhållandet anses upplöst".. För att arbetsköparen skall kunna förfara på detta sätt måste han till den uppsagde eller avskedade utge en viss summa pengar. Summans storlek är helt beroende på anställningstiden och ålder. Det är således möjligt för arbetsköparen att avskeda på!saklig grund bara man betalar sitt brott mot lagen med en summa pengar. En hel fackföreningastyrelse kan 1 praktiken prissättas och avskedas av arbetsköparen.
:I. ' Vi har tidigare från hamnarbetarhåll krävt atrejkrätt och att klaaslagar som arbetsdomstolen och kollektivavtalslagen skulle avskaffas och att paragraf 32 i lag skall förbjudas och förpassas till historiens skräpkammare där den rätteligen hör hemma. Vi hade rrt väptat~~~_,'!1~~~ den sittande regeringen i fråga om dess för~g~ skulle ändra på maktförhållandena p~ arbetsplatserna, men att förslaget skulle ge arbetsköparna sanktion för tidigare enväldig tillämpning av paragraf 32 i alla väsentliga delar hade vi helt naturligt inte väntat oss. En annan viktig fråga som har med anställningstrygghet att göra är arbetsköparens exklusiva rätt att välja och vraka bland arbetssökande. En arbetare som anvisats ett arbete av arbetsförmedlingen och bedömts lämplig skall helt naturligt inte kunna avvisas av arbetsköparen. Men detta sker i dag. Genom svartlistning av fackligt och politiskt aktiva arbetare avvisas många från anvisat arbeta. Genom företagna personundersökningar av omfattande slag är det kalla handen för många. Svartlistning och personundersökningar av här nämnda slag skulle i lag förbjudas. Men dessa problem berörs inte med ett ord varesig i lagförslaget eller propositionen för övrigt. Den socialdemokratiska regeringen är tydligen överens med arbetsköparna att sådant skall fortsätta. Vi kräver stopp på all registrering av politiskt och fackligt aktiva arbetare - stopp på de reaktionära personundersökningar som i regel företas innan arbetare erhåller anställning. Att vi inte kan uppnå anatällningstrygghet under nu rådande samhällsskick är vi pä det klara med. Men vi kan inte acceptera en försämring och ett tillmötesgående av arbetsköparnas krav om än större envälde. Vi kräver därför av samtliga riksdagspartier att de Hppet deklarerar sin syn på detta regeringsförslag och att beakta de synpunkter vi anfört i vårt uttalande när frågan slutgiltigt skall avgöras. SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET AVD. 4 GÖTEBORG 4.
FALSK VARUDEKLARATION? Regeringen har kallat proposi t ion 1973 : 129 för "Trygghet i anställningen ~ Förlsaget omfattar i huvudsak två lagförslag. En närmare gran.i('~ ning av lagförslagen och kommentarerna i den allmänna motiveringen ~ ger genast vid handen att benämningen"trygghet i anställningen" är grqa.- falsk. I lagförslag 1: Lag om anställningsskydd, fastslås redan i paragraf 1 -= - att beredskapsarbetare, arkivarbet are, ~arbetare som anvisats arbete ~dra i verkstad inom arbets.~-~~ \ är undantagna. Det betyder att hundratusonta ls människor inte omfattas av lagen. I regeringsförslagets inledning sägs bl. a. ~xtxx:x::ltx:ix~xki:~ Att: "Förslag et till lag om anställningsskydd gäller i princip alla arbetstagare i alliliän och enskild t jänstt' Vi dare sägs att: "Förslaget innehåller den grundläggande bestämmelsen att uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Uppkommer tvist om uppsägningens giltighet, kan frågan underkastas domstols prövning. Arbetstagaren har i allmänhet rätt att gå kvar i arbetet tills dess tvisten.slutligt avgjorts. Förslaget innebär att den hittills gällande principen om arbetsgivarens fria uppsäg ningsrätt upphävts ~ De föreslagna lagparagraferna säger dock något helt annat. I paragraf 7 sägs att: "Uppsägningllrn: från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund föreligger ej om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder ma±x~:x:k~ :t: JR: arbete hos sig~ arbetstagaren annat I paragraf 18 sägs att: "Avsked f år äga rum,om arbetstagaren grovt har åsi dosatt sina ål igganden mot arbetsgivaren. " I den allmänna motiveringen hänvisar regeringen till xx~x~a~:xm~oc i vissa fall vad som kan anses vara saklig grund för uppsägning, och avskedande. Listan som arbetsköparna kan åberopa enligt regeringens uppfattning är lång. Här räknas upp bl. a, Samarbetssvårigheter med arbetsköparen eller med arbetskamrater, olovlig k:r&:~iävaro, ordefägran eller olämpligt uppträdande- ~ onykterhet i tjänst bör också kunna medföra uppsägning. De l tagande i lag- eller avtalsstridig strejk kan utgöra saklig grund för uppsägning- i kvalificerade fall även omedelbart avsked. Det sistnämnda avser den som agiterat för- eller spelat en framträdande roll under en
2 allvarlig strejk som inte enligt lag eller avtal varit tillåten. Vidare sägs att :"Åldcr eller sjukdom kan emellertid mdeföra en stadi g varande nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbets- tagaren i fråga inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I så fall bör denna nedsättning av arbetsförmågan nm:~ kunna åberopas som grund för uppsägning. " Ytterligare ett styc ke bör citeras ur motivexx~:iraocx~xxkx:m:xxxki:uxkm~xxll!axmmkaxxxg2 ringen som lyder: xxtikmcx " I likhet med utredningen anser jag (dvs inrikesminister Holmqvist) inte det behövs särskilda regler till skydd mot angrepp på arbetstagares nationalitet, religion, hudfärg e. d. eller på hans politis ~ ka uppfattning eller hans sysslande med offentliga uppdrag. En uppsägnine av s ådana skäl är normalt inte sakligt grundad. Undantagssituationer kan dock förekomma där uppsägning kan vara befogad. " Ja, vad mer kan en arbetsköpare önska sig? Det som här r äknas upp har i dag i många fall inte ansetts som saklig - grund för avsk cd eller uppsägning. För många grupper innebär lagförslaget en snävare gräns och en försämring. Detta kallar man från regerings håll "Trygghet i anställningen" Vem avgör i första hand om saklig grund för avsked eller uppsägning föreligger? He lt naturligt arbetsköparen genom sitt tolkningsföreträde. Arbetaren har att kräva rättslig prövning om sakligheten i dessa frågor. Enligt paragraf 42 i lagförslaget prövas mål omtillämpning".iiiv denna lag av allmän d{omstol, om målet rör oorganiserad arbetstagare, I annat fall av arbetsdomstolen. Tvist får genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. " Det bilr s åledes arbetsdomstolen som i de flästa fall skall 1j avgöra om arbetsköpafren XJakKdaXXKX:X:l!:XxR~~xagxxxxkHXXX~ havt saklig }\./ grund för avsked eller uppsägning. Som hamarbetare vet vi på förhand va~ arbetsdomstolen står, även om vi inte förväntar oss någon rättvisa åt arbetarna i allmän domstol s å gör vi det än mindre i arbetsdomstolen. ~ Skiljemannaförfarandet är inte heller någon acceptabel lösning på rättsförfarandet. Det tillgår i regel så att änr tvist skall avgöras av skiljemän utser arbetsköparen två och arbetaren eller dennes
3 - organisation två skiljemän. Dessa fyra skall sedan försöka enas om en person 'S'Q'ffl. är skyldig åta sig uppdraget- cx. v. i Göteborg övero:x:tkutorn att ' eller~fon för socialstyrelsen utser ordförande. Vad som borda krävts i första hand och fastslagits i lagen är att don lokala fackföreningen i ärenden som angår uppsägning och avsked skall ha vetorätt. Dvs ha det slutgiltiga avgörandet huruvida avsked eller uppsägning får ske. Att rättsförfarandet i första hand blir lika. Att överklagningsrätt alltid måste finnas- att rättsprövningon blir kostnadsfri för arbetaren. och att tvister i anledning av lagen handl ägges p å den ort d är arbetaren är bosatt. Men bortsett från dessa för arbetsköparna förmånliga lagtextförslag tillkommer ytterligare KXX en paragraf som ger arbetsköparna fria händer att avskeda även om saklig grund inte föreligger. I paragraf 39 sägs nämnligon följande. "Åsidosätter arbetsgivaren domstols förklaring om ogiltighet av upps ägning eller avskedande skall anställningsförhållandet anses upplöst. " För att arbetsköparen ska kunna förfara på detta s ätt måste han till den uppsagde eller avskedade utge en viss summa pengar. EJ!a«JD[oc~ix Summans storlek är helt beroende på anställningstiden och ålder. Det är således möjligt xxx för arbetsköparen att avskeda på osaklig grund bara man betalar x±:x::xxä:ek sitt brott mot lagen med summa pengar. En hel fackföreningsstyrelsc kan i praltiken prissättas och avskedas av arbetsköparen/'/ Vi har tidigare från hamnarbetarhåll krävt strejkrätt och att klasslagar som arbetsdomstolen och kollektivavtalslagen skulle avskaffas och att paragraf 32 i lag skall förbjudas och förpassas till historiens skräpkammare där den rätterligen hör hemma. Vi hade inte väntat oss mycket av den sittande regeringen i fråga om anställningstrygghet och att dess förslag nämnvärt skulle ändra på maktförhållandena på arbetsplatserna 11 femte :I "opartisk skiljeman som skall vara ordförande. Kan man inte enas ~ är det i regel på förhand bestäm.mt i kollektivavtalet- viss myndighetse.
4 men att förslaget skulle ge arbetsköparna sanktion för tidigare envälldig tillämpning av paragraf 32 i alla väsentliga delar hade vi helt naturligt inte väntat oss. En annan viktig fråga som har med anställningstrygghet att göra är arbetsköparens ex~siva rätt att välja och vraka bland arbetssökande. En arbetare som anvisats ett arbeta av arbetsförmedlingen och bcdbmts x lämplig skall helt naturligt inte kunna avvisas av arbetsköparen. Len detta sker i dag. Genom svartlistning av fackligt och politiskt aktiva arbetare avvisas många från ann~at arbete. Genom företagna personundersökningar av omfattande slag är det kalla handen för många. Svartlistning och personundersökningar av här nämnda slag skulle i lag förb judas. ~.fon dessa problem berörs inte med ett ord varesig i lagförslaget eller propositionen för övrigt. Den socialdemokratiska regeringen är tydligen överens med arbetsköparna att sådant skall fortsätta. Vi kräver stopp på all rogristrcring av politiskt och fackligt aktiva ~ arbetare- stopp på de reaktionära personundersökningar som i regel föret< ~ innan arbetare erhåller anställning Att vi inte kan uppnå anställningstrygghet under nu rådande samhällsskich är vi på det klara med. Mon vi kan inte acceptera en försämring och ett tillmötesgående av arbetsköparnas krav om xäi:ta än större envälde. Vi kräver därför av samtliga riksdags partier att de öppet deklarerar ~j-tm~µsin syn på detta-förslag och att bekata de synpunkter vi anfört i vårt uttalande när frågan slutgiltiligt skall avgöras. Svenska Hamnarbetarförbundet avd. 4 Göteborg.