Hållbar stadsomvandling Malmö

Ansökan till Delegationen för hållbara städer 2011-2014 Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Hållbara resor Hållbara Hilda Renewable Rosengård Värner Rydén skolan KlimatSMART matcentrum Ishallen Vattenförbrukning Hyreslägenheter Cleantech City Malmö Projektsamordning Administration Förtätning Rosengård Information Utvärdering Malmö stad söker 80 miljoner kronor från Delegationen för hållbara städer för att skapa ett världsledande demonstrationsområde för hållbar stadsomvandling och för ny, spännande miljöteknik. I Rosengård sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade och levande stadsdelar växa fram. Programmet omfattar investeringar för 1 314 miljoner kronor, varav 345 miljoner kronor är miljömerkostnad. Åtgärderna leder till en utsläppsminskning motsvarande minst 28 500 ton koldioxid per år genom minskad energianvändning med 15 900 MWh och produktion av 17 400 MWh förnybar energi. Dessurom genereras andra positiva effekter som social och ekonomisk integration, ökad delaktighet, etablering och tillväxt av miljöteknikföretag, fler arbetstillfällen, ökad attraktivitet, hälsa och välfärd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård... 2 Åtgärdstabell... 2 Projektbeskrivning... 3 Bakgrund... 4 Koppling till andra projekt och nätverk... 4 Mål... 5 Klimateffekter... 5 Uppfyllande av hållbarhetsmål... 5 Spridningar av hållbarhetsaspekter till andra stadsdelar... 7 Stadsplanering... 7 Systemlösningar och integrerade tekniska system... 7 Anpassning till kommande klimatförändring... 8 Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning... 8 Organisation för informationsspridning... 9 Deltagande och inflytande... 9 Integrerad sektorsövergripande planering... 10 Samverkan mellan näringsliv och kommun... 10 Uppföljning av programmet... 11 Åtgärdsbeskrivningar... 12 1 Hållbara Hilda... 12 2 Renewable Rosengård... 17 3 Förtätning... 18 4 Rosengårds ishall... 19 5 KlimatSMART Matcentrum... 21 6 Värner Rydénskolan... 23 7 Hållbara resor... 25 8 Hyreslägenheter Herrgården... 26 9 Cleantech... 27 10 Programsamordning, administration, information och utvärdering... 28 1

Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Sökande: Malmö stad Adress: Bergsgatan 17 Organisationsnr: 212000-1124 205 80 Malmö Kontaktperson: Lena Eriksson E-post: lena.m.eriksson@malmo.se Telefon: 0768-60 60 86 Bidrag söks för: Om- och nybyggnation Åtgärderna rör: Energieffektivisering, förnybar energi, vatten, avfall, transporter, övrigt ÅTGÄRDSTABELL Ingående åtgärder 1. Hållbara Hilda Ekologisk totalrenovering av 767 lgh i BRF Hilda 2. Renewable Rosengård Förnybar energiproduktion med samfällighetsägande 3. Förtätning Rosengård Småhus i lågenergistandard 4. Rosengårds ishall Energieffektiv renovering Ansvarig Prioritet Investeringskostnad Stödberättiga d kostnad Sökt bidrag CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) Startdatum (AAMM) Slutdatum (AAMM) BRF Hilda 1 239 535 000 113 525 000 32 737 500 1 137 5 211 1 508 1011 1412 Miljöförvaltningen 2 116 050 000 116 050 000 12 815 000 14 535 15 000 1011 1412 Miljöförvaltningen 3 804 100 000 42 800 000 12 740 000 735 1 716 853 1011 1412 Serviceförvaltningen 4 8 622 300 8 622 300 2 586 690 1 128 1 260 29 1108 1401 5. KlimatSMART matcentrum Gatukontoret 5 9 425 000 9 425 000 2 827 500 1 336 1012 1412 6. Värner Rydén skolan Energieffektiv renovering Serviceförvaltningen 6 7 892 300 7 892 300 2 367 690 225 559 24 1101 1301 7. Hållbara resor Järnvägsstation, kopplingar Gatukontoret 7 104 500 000 26 500 000 7 950 000 739 2 835 1104 1412 samt förb. för spårvagnstrafik 8. Hyreslägenheter Herrgården Bostads AB Vatteneffektivisering Gröningen 8 6 598 171 2 489 551 746 865 473 4 300 1011 1212 9. Cleantech Testbed, bomässa och Miljöförvaltningen 9 4 834 386 4 834 386 1 400 316 1011 1412 marknadsföring 10. Projektsamordning, information, utvärdering mm Miljöförvaltningen 1 12 662 500 12 662 500 3 798 750 8 250 1011 1412 Totalt 1 314 219 657 344 801 037 79 970 311 28 558 15 881 17 414 2

PROJEKTBESKRIVNING I Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård (HS Rosengård) sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade, levande stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet, samt att skapa en dynamisk innovationsmiljö, där kommun och näringsliv samverkar, som gynnar tillväxt av befintliga företag och lockar till etablering av spjutspetsföretag. Fokus ligger på klimatåtgärder, men programmet bidrar även till ökad social och ekonomisk integration. Total investering är 1 314 MSEK, varav 345 MSEK i miljöinvestering. 80 MSEK söks i bidrag, fördelat på 10 åtgärder för drygt 1 600 lägenheter och 200 småhus och innovativa systemlösningar för trafik, energi, kretslopp och grönska. Klimateffekten beräknas bli minst 28 500 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Malmö stads mål Malmö är ett internationellt föredöme inom hållbar stadsutveckling och de politiskt tagna målen är att minska energianvändningen med 40 % till 2030, då staden ska försörjas enbart med förnybar energi, helst lokalproducerad. För kommunens egen verksamhet gäller samma målsättning 2020. Detta ska ske samtidigt som övriga ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter tillgodoses, vilket nås genom energieffektivisering, lokalt förnybar energiproduktion, omställning av transportsystemet, kretsloppsanpassade VAsystem, samt resurseffektiv stadsplanering, god arkitektur och åtgärder för hög livskvalitet och tillväxt. Malmö stads utmaning Den stora utmaningen är att omvandla befintliga bestånd. Här är miljonprogrammet helt avgörande, då dessa idag står inför omfattande renoveringar. Stark samverkan krävs mellan förvaltningar, boende och verksamheter för att nå en behovs- och miljöanpassad omställning med tekniskt, socialt och ekonomiskt realiserbara åtgärder. Följande begrepp är nyckelord för programmet: Helhet HS Rosengård tar ett helhetsgrepp på hållbar utveckling. Fysiska miljöinvesteringar är drivkraften, men dessa genererar ekonomisk och social utveckling arbetstillfällen skapas, boendekarriär underlättas, driftskostnader sänks, attraktiviteten och tryggheten ökar och medie- och självbilden förbättras. Dialog och delaktighet är en förutsättning för ett lyckat resultat. Satsningarna på intressant miljöteknik leder till tillväxt i befintliga företag, företagsetableringar samt till affärsmöjligheter nationellt och internationellt. Överförbarhet Överförbarheten är mycket hög, då många städer i Sverige och Europa står inför liknande utmaningar, och målet är att hitta lösningar som är ekonomiskt gångbara så att de kan användas i större skala. Miljöteknik är ett profilområde i stadens näringslivspolitiska strategi. Tusentals expertbesök tar redan idag del av stadens hållbarhetssatsningar och genom Cleantech City Malmö (CCM) kan många fler besök tas emot. I programmet används Rosengård som demonstrationsyta för intressant miljöteknik (testbed). Erfarenheter från BRF Hilda kan spridas till Sveriges 27 000 BRF och integration av småoch storskalig energiproduktion samt ishalls- och skolkonceptet har stor överföringspotential. Mångfald I HS Rosengård samarbetar många aktörer: en stadsdelsförvaltning, fem tekniska förvaltningar, ett energibolag, ett kommunalt bolag, en bostadsrättsförening och föreningar m.fl. Åtgärder ingår för ökad delaktighet av boende och verksamma i en stadsdel med ett otal olika kulturer och över 100 olika språk. Lärdomar från det innovativa arbetet med föregångsprojektet Ekostaden Augustenborg (startade 1998) tas med till HS Rosengård. Det har gett erfarenhet av förvaltnings- och sektorsövergripande samarbeten, konsoliderat stadens handlingskraft och gett viktiga resultat som är en grund för stadens framtids- och näringslivsutveckling. Övergripande ger HS Rosengård: ökad delaktighet hos boende kring energiförsörjning, genom lokal produktion och en vindkraftssatsning där nya ägandeformer utvecklas. En ökad medvetenhet blir drivkraft för effektiv energihushållning. samspel i systemperspektiv, med fjärrvärmedrivna tvättmaskiner; lokalt producerad solvärme där överskott överförs till fjärrvärmenätet; solel som används i likströmsapplikationer direkt i fastigheter; samt organiskt avfall som blir biogas. En viktig synergieffekt är ett reducerat totalt effektbehov, speciellt vintertid, som minskar systemets sårbarhet. många fysiska investeringar som, tillsammans med andra insatser, synliggör stadsdelens upprustning, vilket förväntas ge positiva sociala effekter, vända mediebilden och bidra till ökad trygghet och stolthet. 3

Helheten, överförbarheten och mångfalden är vad som primärt gör HS Rosengård innovativt och till ett ledande exempel på hållbar stadsutveckling. Samverkan mellan många förvaltningar och aktörer är en styrka och åtgärderna genomförs av erfarna aktörer med stabil ekonomi. Malmö genomför med framgång stora projekt inom hållbar stadsutveckling och HS Rosengård samordnas med andra satsningar för bästa resultat. I nybyggnadsområdena Västra Hamnen och Hyllie utvecklas idag metoder inom bl.a. cleantech som kan användas på Rosengård, vilket ökar kraften i satsningen. Därför står Malmö stad mycket väl rustad att uppfylla delegationens förordning och uppnå de höga målsättningar som anges i ansökan. Bakgrund Malmö stad siktar på att bli världsledande inom hållbar stadsutveckling, vilket avspeglas i de stora satsningar som gjorts under det senaste decenniet och bekräftas genom internationellt erkännande. Målsättningen slås bl.a. fast i Malmö stads översiktsplan, Budget 2010, energistrategin och miljöprogrammet. De två sistnämnda fastslår att Malmö stad som organisation ska vara försörjd till 100 procent av förnybar energi år 2020. För kommunens geografiska område gäller år 2030 för samma mål. För detta krävs en stor energieffektivisering, stora satsningar på förnybar energi, en omställning av transportsystemet och en mer resurseffektiv stadsplanering. Miljöteknik är utpekat som ett profilområde i stadens Näringslivspolitiska strategi, vilket lett till satsningen Cleantech City Malmö, samt beslut om Miljöbyggprogram Syd för att höja miljöprestandan avseende energi, innemiljö, fuktskydd och urban biologisk mångfald vid byggande på kommunal mark och uppmuntra till detta även på privat mark. Trafikmiljöprogrammet 2005-2010 är stadens åtgärdsprogram för att nå ett miljöanpassat transportsystem, som är tystare, sundare, snålare och renare. Utredningen Framtidens kollektivtrafik pekar ut stråket Centrum Rosengård som ett av fem huvudstråk för en framtida spårvagnstrafik. År 2030 ska Malmö ha nått 20 procent energieffektivisering; ökat andelen förnybart i fjärrvärmesystemet från 70 till 100 procent, installerat 10 GWh solfångare; ökat andelen förnybart i avfall som förbränns för värme från 85 till 100 procent; byggt fler biogasanläggningar och en förgasningsanläggning som ger förnybar el och värme; utvecklat periurban vindkraft inklusive större havsbaserade verk, samt småskalig urban vindkraft; fått ett hållbart transportsystem där de flesta transporter sker genom gång-, cykel- och kollektivtrafik, där den senare baseras på spår- och busstrafik. Bussar, privatbilar och godstransporter i staden drivs med lokalt producerad biogas och el. År 2030 används ska därför CO 2 -utsläppen ha reducerats med ca 250 000 ton/år jämfört med dagens nivå. År 2014 ska Malmös energianvändning ha minskat med 80 GWh och 320 GWh förnybar energi produceras. Detta nås genom en mix av åtgärder, som ombyggnation av befintliga bestånd och nybyggnation i passivhusoch lågenergihusstandard; smarta IT-lösningar; vind- och solkraft; utveckling av system och affärsmodeller för att ansluta lokalt producerad energi till fjärrvärme- och elnät; en ny biogasanläggning; fjärrvärmedrivna vitvaror; likströmsapplikationer; avfallskvarnar; tågtrafik på Malmö City Ring; separata bussfiler och bussprioriterande trafiksignalsystem; biogasbussar och biogasmackar; elfordon och infrastruktur för elbilar; elbils- och elcykelpooler; samt klimatanpassningsåtgärder som öppen dagvattenhantering och fasad- och takgrönska. Att lyckas med miljonprogrammets omvandling är helt avgörande för att nå de högt ställda målen. Rosengård är Malmös största och mest kända miljonprogramsområde. En stadsdel som står inför stora utmaningar men som samtidigt är en viktig symbol för det nya Malmö den moderna, kreativa och mångkulturella staden. Här kan ett av stadens starkaste positiva varumärken skapas, där miljöfrågor, stadsutveckling, socioekonomisk utveckling och delaktighet går hand i hand ännu intensivare än tidigare. Dialog PM Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel, togs fram 2008 och adresserar stadsdelens viktiga utvecklingsfrågor och är grunden för det fortsatta arbetet och denna ansökan. En stor mobilisering har inletts i stadsdelen, med fokus på socioekonomisk utveckling, genom bl.a. framtagande av ett områdesprogram för delområdet Herrgården, insatser av det kommunala bostadsbolaget, etablering av ny polisstation, upprustning av lägenheter på Herrgården, insatser för minskad arbetslöshet samt arbete med sociala innovationer i samarbete med bl.a. Medea. Genom detta kopplas den fysiska upprustningen till både miljö- och klimatarbete samt socioekonomiska insatser och olika processer kan därmed dra maximal nytta av varandra. Koppling till andra projekt och nätverk HS Rosengård kopplar till flera projekt och satsningar som genomförs av och i Malmö stad, vilka ger tillgång till internationella erfarenheter och spetskompetens, samt erbjuder en kanal för teknik- och kunskapsöverföring. Detta har bidragit till att erfarenheter från Malmö implementerats i Barcelona, Dublin, Namibia, Turkiet och Kina, där vänorten Tangshan bygger Caofeidian International Ecocity. Malmö stad deltar även, tillsammans med Odense, som enda nordiska städer, som ett Urban Best Practice på världsutställningen i Shanghai 2010. 4

Relevanta internationella nätverk som staden deltar i är Covenant of Mayors, Eurocities, ICLEI, Sustainable Cities and Towns Campaign och Union of Baltic Cities. Staden deltar i flera EU-projekt med fokus på klimatoch klimatanpassning, samt i flera regionala och lokala satsningar, som till stor del initierats av Malmö stad, som Solar Region Skåne, Biogas Syd, Green Roof Institute, Skånes Vindkraftsakademi och E-mobility Malmö. Härigenom kan kraftsamling ske inom olika områden, vilket ökar möjligheten att utveckla och marknadsföra intressant miljöteknik och metoder, samt ger incitament för miljöteknikföretag att etablera sig i Malmöregionen. Mål HS Rosengårds övergripande mål är att: nå en CO 2 -minskning på 28 500 ton per år nå en energieffektivisering på 15 900 MWh producera 17 400 MWh förnybar energi per år minska biltrafiken med 10 procent i Rosengård installera 2 040 m 2 solceller, 150 löpmeter solvärmehybrid och minst 4 000 m 2 solfångare installera ca 6 MW vindkraftverk i periurbant läge och installerat småskalig urban vindkraft installera 776 avfallskvarnar för omhändertagande av organiskt avfall öka mängden gröna tak och väggar med 6 120 m 2 minska vattenanvändningen med 40 procent i ett hyresbestånd etablera en samverkansmodell för områdesutveckling utveckla en modell för samägande av förnybar energi utveckla ett koncept för en ekologisk renovering av en bostadsrättsförening, där bland annat 40 procent energibesparing ska nås genomföra en ekologisk renovering av en ishall och en skola skapa demonstrationsområden för klimatsmart mat och stadsodling skapa demonstrationsstråk för framtidens hållbara transportsystem testa koncept för kompletterande förtätning i miljonprogramsområde (34 000 m 2 ) Klimateffekter HS Rosengård minskar utsläppen med 28 500 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Det nås genom mycket effektiv energianvändning vid byggande och renovering, ökad kollektivtrafik samt beteendepåverkande åtgärder, som minskar energianvändningen med 15 900 MWh per år. Dessutom produceras 17 400 MWh förnybar el, värme och fordonsgas per år, via solfångare, solceller, solvärmehybrider, vindkraftverk och metangas. Andelen förnybar energi per använd energienhet är 100 % för sol- och vindkraft, 97 % för el, 75 % för fjärrvärme och 5 % för bensin. Åtgärderna leder indirekt till mycket större effekt genom metodutveckling, tillämpning av ny teknik, beteendeförändringar m.m. som kan överföras till andra stadsdelar och andra städer. Elens klimatpåverkan har antagits vara 969 g CO 2 /kwh och fjärrvärmens 110 g CO 2 /kwh. Uppgifterna är beräknade efter bränslemixen i det lokala fjärrvärmenätet idag. CO 2 -minskningen i ny bebyggelse har beräknats som skillnaden mellan förbrukning i aktuell byggnad och maximal förbrukning enligt BBR (BBR 2008. Supplement februari 2009) och vid renovering som skillnaden mellan förbrukning idag och förväntad förbrukning efter åtgärd. För transportåtgärder är utgångspunkten använd mängd bränsle före och efter åtgärd. Beteendepåverkande åtgärder är: dialog med boende och brukare; nya ägandeformer för förnybar energi som ökar intresset för energiförsörjning; attraktiv kollektivtrafik och bilpooler; odling och tillagning av klimatsmart mat; individuell mätning av vattenförbrukning; samt information till boende och verksamma i stadsdelen. I bilaga 1 Kompletterande uppgifter avseende klimateffekter och ekonomi inför den fördjupade prövningen år 2010 är endast de direkt klimatpåverkande fysiska investeringarna medtagna. För att uppnå förväntad effekt krävs dock att även stödåtgärder som informations- och utbildningsinsatser genomförs. Uppfyllande av hållbarhetsmål HS Rosengård kommer att ha en positiv effekt på ett flertal ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Tabellen nedan visar inom vilka huvudområden respektive åtgärd i HS Rosengård bidrar till hållbar utveckling. 5

Åtgärden bidrar till: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ekologisk hållbarhet Energieffektivisering X X X X X X X X Produktion av förnybar energi X X X X X X Införande av kretsloppssystem X X X X X Ökad biologisk mångfald X X X X X Klimatanpassning X X X X X X Minskade utsläpp av avgaser och partiklar X X X Ökad miljömedvetenhet X X X X X X X X X Social hållbarhet Bättre hälsa X X X Ökad känsla av trygghet X X X X X X Skapande av sociala mötesplatser X X X X X X Bättre boende X X X Möjlighet till boendekarriär X Ökad tillgänglighet X X Ökad delaktighet och inflytande X X X X X X X Ekonomisk hållbarhet Tillväxt av miljöteknikföretag X X X X X X X X Ökad investeringsvilja i stadsdelen X X X X X X Arbetstillfällen X X X X Värdeökning på bostäder X X X X X Lägre drifts- och underhållskostnader X X X X X X X Åtgärder 1. Hållbara Hilda 2. Renewable Rosengård 3. Förtätning Rosengård 4. Rosengårds ishall 5. KlimatSMART Matcentrum 6. Värner Rydén skolan 7. Hållbara resor 8. Hyreslägenheter Herrgården 9. Cleantech 10. Projektsamordning m.m. Ekologisk hållbarhet Förutom klimateffekterna leder HS Rosengård till en tätare och mer effektiv stad, i linje med Malmö stads målsättning. I minst 767 lägenheter installeras innovativa kretsloppssystem och system för effektiv användning av lokalt producerad förnybar energi. De gröna åtgärderna gröna tak, gröna väggar, öppna dagvattensystem, stadsodling och PARK-ering ökar stadens biologiska mångfald och robustheten inför klimatförändringar. Transportåtgärderna leder till minskade utsläpp av koldioxid, andra avgaser och partiklar. Programmet leder till ökad miljömedvetenhet hos boende och verksamma i stadsdelen, men även hos Malmöbor i övrigt som kommer i kontakt med satsningarna genom informationsmaterial, guidningar och besök. Export av produkter, tjänster och erfarenheter inom miljöteknikområdet bidrar till hållbarare städer i övriga delar av världen. Åtgärderna bidrar till uppfyllande av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Ekonomisk hållbarhet: Programmet stärker deltagande aktörers varumärken och stadsdelens attraktivitet och skapar ett skyltfönster för miljöteknik och företag. En kunskapsuppbyggnad sker som underlättar produkt- och tjänsteutveckling. Många små och medelstora företag förväntas delta, vilket skapar tillväxt- och exportmöjligheter. Företagsetableringar förväntas ske i Malmö och regionen som följd av Cleantech City Malmö, HS Rosengård och samverkan mellan näringslivsutveckling och hållbar stadsutveckling. Nya tjänster skapas, fr.a. inom byggsektorn, men även genom etablering och utökning av verksamheter. Åtgärderna leder även till lägre drifts-, underhålls- och boendekostnader genom resurseffektivt byggande med hög kvalitet. Förbättrad kollektivtrafik ökar tillgängligheten. Social hållbarhet: Fysisk upprustning genererar ofta positiva sociala effekter, som starkt förbättrad boendesituation, fler varierade boendeformer, förändrad användning av utemiljön och nya lokaler för service, handel, kultur och fritidsverksamhet. Känslan av trygghet och stolthet ökar och detsamma gör områdets attraktivitet, vilket kan minska omflyttningen och därmed öka stabiliteten i området. Ökad vistelse i utemiljön och ökad gång- och cykeltrafik ger bättre hälsa, och mötesplatser över kultur- och åldersgränser bidrar till att bryta social segregation. Arkitekturen vid nybyggnation ska tillföra området nya värden samtidigt som stor hänsyn tas till befintliga miljöer. Det har redan skett i Rosengård där den gamla herrgården bevarats och används för kulturverksamhet. En samverkansmodell etableras i HS Rosengård för att involvera boende och verksamma i planering och implementering av programmet och stadsdelens framtida utveckling, vilket leder till ökad delaktighet och inflytande. Diskussioner har inletts med Arbetsförmedlingen och försäkringskassan kring riktad rekrytering till åtgärderna i programmet. Motsvarande diskussion finns med vissa projektpartners om t.ex. sociala klausuler i upphandlingsunderlag och möjlighet till lärlingsjobb. Här sker även ett samarbete med Stadskontoret. 6

Programmet har positiva effekter för folkhälsomålen Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barns och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter samt Matvanor och livsmedel. Relevanta bestämningsfaktorer är: Demokratisk delaktighet liknande projekt (t.ex. Ekostaden Augustenborg) har lett till starkt ökat valdeltagande; Socialt deltagande åtgärder ingår för ökad delaktighet; Jämställdhet eftersträvas i styr- och arbetsgrupper; Ekonomiska villkor ökad attraktivitet ger långsiktigt positiva ekonomiska effekter; Arbetsmarknadsposition nya arbetstillfällen skapas; Trygghet i närmiljö förbättrad utemiljö, gång- och cykelstråk ökar tryggheten och skapar mötesplatser; Luftföroreningar och Buller minskad biltrafik förbättrar luftkvalitén och ger lägre bullernivåer. Lokalt ökade bullernivåer förväntas under byggtiden. Buller orsakat av tåg på Cityringen kompenseras av att persontrafiken Malmö-Köpenhamn flyttas till Citytunneln; Miljöer som kan relatera till skador minskad biltrafik minskar olycksrisken. Ökad cykeltrafik ökar risken för cykelolyckor, samtidigt som åtgärderna gör cykelstråken säkrare. Under byggtiden ökar risken för arbetsrelaterade skador; Levnadsvanor ökad kunskap och medvetenhet leder till sundare kost och bättre hälsa. Spridning av hållbarhetsaspekter till andra stadsdelar HS Rosengård bidrar till ekologisk, social och ekonomisk utveckling i hela staden. Transportåtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet, både för boende och verksamma i Rosengård och för många andra delar av staden som berörs av åtgärderna. Genom att förbereda för spårvagnstrafik står åtgärderna modell för stråk i andra delar av staden. Rosengårds upprustning minskar utflyttningen och underlättar fortsatt positiv utveckling, och stadsdelen blir exempel för andra stadsdelar i behov av upprustning. Åtgärder och arbetssättet i BRF Hilda innebär ett helt nytt synsätt på renovering av flerfamiljsbestånd, vilket kan ge kraftfulla effekter och inspirera t.ex. ombyggnation och förtätning i gamla sjukhusområdet Segepark och planeringen för upprustning av Fosies miljonprogramsområden. HS Rosengård och flera enskilda åtgärder kommer även att locka besökare från andra stadsdelar och städer, och därigenom öka förutsättningarna för att erfarenheter, metoder och miljöteknik sprids utanför Rosengård. Exempel på sådana åtgärder är Hållbara Hilda och KlimatSMART Matcentrum. Stadsplanering Malmö riktar tillväxten inåt för att skapa en tät och effektiv stad som är hållbar och attraktiv. I samband med det pågående arbetet med ny översiktsplan för Malmö har förtätning med ny bebyggelse, med möjligheter och utmaningar, varit ett viktigt område att utreda, vilket skett i Dialog-pm 2010:2 Så förtätar vi Malmö. Dialog-pm Rosengård har identifierat möjligheten att ändra de fysiska förutsättningarna och skapa en blandad, hållbar och attraktiv stadsdel, med ökad delaktighet och trygghet. HS Rosengård utgår från dessa grundtankar. Den viktigaste, att fysiska åtgärder måste skapa förändring baserad på såväl verkliga behov som uthållighet för att vara försvarbara, innebär att fysiska investeringar kopplas till andra insatser i stadsdelen. Satsningar på kommunikationsstråk, förtätning, ändrad infrastruktur m.m. kopplas till bl.a. delaktighet och sysselsättningsåtgärder. Under HS Rosengårds programtid kommer Stadsbyggnadskontoret att göra planprogram för Herrgården och Rosengårdsfältet (hösten 2010-våren 2011) samt för området vid Rosengårds station. Målet är att tillföra nya bostadstyper och funktioner och utveckla bostadsområdet hållbart utan att äventyra befintliga värden. Planprogrammets syfte är därmed att utreda en mängd viktiga förutsättningar. Det handlar om övergripande trafikstruktur och orienterbarhet, gröna värden i relation till kompletteringsbyggande och miljö- och ekonomiska incitament. En sociotopundersökning planeras och bevarandevärden, såväl kulturhistoriska som arkitektoniska, kommer att utredas. Planprogrammet kommer att ligga till grund för kommande förtätningsprojekt i Herrgården. Även i norra Rosengård, för Brf Hilda och övriga delar av områdena Kryddgården/Apelgården i norra Rosengård, blir denna typ av planprogram aktuellt. Von Lingens väg är den gemensamma gata som leder genom norra Rosengård. Med förtätning kan en frånvänd bebyggelsestruktur omvandlas till en levande stadsmiljö som också bidrar med det som idag saknas i den ensidiga bodstadsbebyggelsen. Hittills har en ombyggnad 2010 skapat 600 studentlägenheter längst österut på Von Lingens väg. Under 2011 byggs ett nytt polishus som kan betraktas som ett startskott för kommande bebyggelseutveckling. Ytterligare förtätning kräver en gemensam process där aktörer och intressenter samverkar. Detaljplanering genomförs parallellt med en sådan process. Det finns flera planeringsaspekter i HS Rosengård som andra stadsdelar kan dra nytta av: Metoder och samverkansformer kan appliceras på andra miljonprogramsområden; Nya metoder kan utvecklas för att använda exploateringsavtal i miljonprogramsområden som incitament för andra förnyelseinsatser och energieffektiviseringsåtgärder i befintliga bestånd; Åtgärderna underlättar boendekarriär. Ett ökad kvarboende, förtätning och fler arbetsplatser ger bättre underlag för att behålla och utveckla lokal service och näringsliv, vilket kan leda till positiv utveckling med mer gatuliv, tryggare stadsdelar, högre attraktivitet m.m. 7

Det finns en risk att upprustningen av Rosengård leder till att andra stadsdelar övertar stadsdelens rykte och stigmatisering. Det är därför viktigt att utvecklingsprocessen snabbt tar vid även i andra stadsdelar. Arbetet pågår med framtagandet av områdesprogram för fyra förnyelseområden i Malmö, vilka har som huvudsyfte att "hela staden", i bred samverkan, skall bidra till att stärka den sociala utvecklingen i dessa områden och därmed i hela Malmö. Upprustningen kan leda till högre status och eventuellt hyreshöjningar, vilket skulle missgynna boende i Rosengård. Systemlösningar och integrerade tekniska system Integrerade systemlösningar är centralt i utvecklingen av den klimatneutrala staden, men det finns vissa inbyggda svårigheter och konflikter som rollen av fjärrvärmesystemet i framtidens lågenergibebyggelse och integration av småskaliga energiproduktionsenheter i system som byggs och styrs för storskaliga lösningar. Det behövs nya tekniska lösningar, nya samverkansformer och nya affärsmodeller för att kunna sy ihop framtidens integrerade system på ett sätt som fungerar i Sverige, men också är relevant i andra länder. I HS Rosengård används systemlösningar inom ett antal områden: Energisystem effektiva system utvecklas för att höja attraktiviteten och verkningsgraden för småskalig förnybar energi. Åtgärderna omfattar: användning av lokalt producerad sol- och vindel i 24- voltssystem direkt i huskropparna; fjärrvärmedrivna applikationer som tvättmaskiner; halverad energianvändning i byggnader och dess effekter på fjärrvärmesystemet; modeller för produktion och gemensamt ägande av förnybar energi som periurban vindkraft; samt systemlösningar och prismodeller för överföring av överskott från solfångare till fjärrvärmenätet. Det senare handlar om att ingå ett avtal om nettoavräkning med fjärrvärmeleverantören så att överskottsvärme kan matas ut på fjärrvärmenätet samtidigt som ägaren av solfångaranläggningen, mot en avgift, kan få tillbaka värme när behovet av värme är större än vad den egna anläggningen klarar av att producera. Programmet bidrar därmed till att hitta morgondagens affärsmodeller för en hållbar energiinfrastruktur. Kretsloppssystem Avfallskvarnar installeras för användarvänlig hantering och tömning av organiskt avfall för produktion av biogas och prismodeller utvecklas för detta. Gröna åtgärder Öppna dagvattensystem, gröna tak och gröna väggar används för att öka trivseln, ta hand om dagvatten och sänka stadens temperatur. Koncept för stadsodling utvecklas. Den gröna infrastrukturens roll i morgondagens täta och hålbara stad lyfts fram. Transportsystem Gång-, cykel- och kollektivtrafik kopplas samman för att underlätta hela-resan koncept, separata bussfiler etableras som förberedelse för spårbunden trafik; e-mobility-lösningar testas för att underlätta för eldrivna urbana transporter. Anpassning till kommande klimatförändring Grönstrukturer svarar för många ekosystemtjänster varav flera är kopplade till klimatanpassning. Växtlighet fördröjer och renar dagvatten, ger skugga och kyler tak och fasader. 5 700 m 2 gröna tak och 420 m 2 gröna väggar anläggs. Vid Hållbara Hilda anläggs system för dagvattenhantering (12 000 m 2 ) som verkar som buffert, biotop och plats för umgänge. Skuggande träd planteras i utemiljöerna, vilka är anpassade för det framtida klimatet. Ett mervärde av de gröna åtgärderna är att de bidrar till att skapa attraktiva utemiljöer och sociala mötesplatser. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Malmö stad är redan idag en innovationsplattform och ett skyltfönster för tillämpad miljöteknik och deltar i många exportrelaterade evenemang. En del har tydlig exportkoppling i samverkan med UD, Exportrådet och brittiska och kinesiska regeringar. Malmös hållbarhetssatsningar får stark exponering i tidskrifter, radio och TV och sprids till en bred publik. Staden inbjuds ofta till nationella och internationella konferenser och har ett antal talare av världsklass. Nya företag har redan vuxit ur arbetet med Augustenborg och Västra Hamnen, som t.ex. vatteninnovationsföretaget Watreco. Etablerade företag som Sweco har utvecklat internationella affärer med Malmös stads samarbete med Tangshan i Kina som bas och andra internationella bolag, som Vestas, flyttar till Malmö på grund av det gynnsamma läget och stadens hållbarhetsprofil. Malmö stads hållbarhetsarbete har uppmärksammats både nationellt och internationellt och staden har erhållit ett stort antal priser och erkännanden. Malmö har bl.a. som första svenska stad tilldelats UN Habitat Scroll of Honour 2009 för stadens innovativa och holistiska strävan att bli en modern hållbar stad. Scroll of Honour har delats ut varje år sedan 1989 och är världens mest prestigefyllda pris inom området, i år tilldelas Ekostaden Augustenborg utmärkelsen Green Habitat Award för hållbar stadsförnyelse och Malmö stad är etta på Miljöaktuellts ranking 2010 över svenska kommuners miljöarbete. Staden har dessutom gått vidare i kampen om att bli Europas miljöhuvudstad 2012 eller 2013, tillsammans med endast fem andra städer. Uppmärksamheten 8

ökar möjligheten att bli inbjuden som talare på konferenser och få förfrågningar om studiebesök, allt i syfte att sprida erfarenheter och kunskap. HS Rosengård drar nytta av tidigare och pågående arbete, med tonvikt på kommersialisering. Programmet kommer att marknadsföras som ett världsledande exempel på hållbar stadsutveckling och dess åtgärder blir demonstrationsobjekt för intressant miljöteknik. Programmet marknadsför miljöteknikföretag och stimulera därmed tillväxt i befintliga företag och lockar till etablering av nya. Samverkan sker med Cleantech City Malmö (CCM), som startade 2009 för att förädla stadens roll som testbed för ny miljöteknik, förstärka strukturen för technical visits, samt etablera ett show-room och ett distrikt för cleantechföretag. HS Rosengård samverkar med och blir en viktig nod för technical visits och testbed (se vidare åtgärd Cleantech). Samverkan sker även med t.ex. Sweden Cleantech Incubators och Sustainable Business Hub, vilket ökar möjligheten till kommersialisering. Stadens målsättning är att skapa ett dynamiskt innovationssystem, i samarbete mellan kommun och näringsliv, som gynnar tillväxt av befintliga och nya företag och lockar till etablering av spjutspetsföretag. Åtgärdsägare ska dokumentera produktval och leverantörer samt leverera finansiellt- och driftsunderlag till uppföljningen av HS Rosengård. En sammanställning görs av framgångsrik teknik, där underleverantörer syns i systemsammanhang. Överförbarheten är mycket hög då Rosengård är representativt för miljonprogrammet och det byggdes ca 650 000 lägenheter i flerbostadshus under denna period i Sverige och åtskilligt fler i Europa. Malmö stad har i alla stadsdelsutvecklingsprojekt haft ett givande samarbete med forskningsinstitutioner, som Lunds universitet, Svenska Miljöinstitutet IVL, Malmö högskola, KTH, LTH och SLU Alnarp. Det arbetet fortsätter i olika former i HS Rosengård för att identifiera problemområden och effektiva lösningar. Programmet ska även använda erfarenheterna och kontaktnäten från projektet ERUF-EKO, som är ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds Tekniska högskola, Svenska Miljöinstitutet IVL och Sveriges lantbruksuniversitet, där målet är nå en ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse, med små och medelstora företag och deras produkter och tjänster i fokus. Samarbete sker även med Världsnaturfonden WWF och deras Climate Solver för att stärka utveckling och spridning av teknologi med potential att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Åtgärderna har hög överföringspotential och öppnar därför för exportmöjligheter och här intar BRF Hilda en särställning. De väljer, som privat aktör, att satsa på många åtgärder inom en given tidsram, vilket få aktörer har vågat och i detta ligger nytänkandet. Ny teknik kombineras med känd beprövad för att få ekonomi i projektet. Genom sin breda ansats vill BRF Hilda visa att en hållbar omställning av miljonprogrammet är både socialt, ekologiskt och ekonomiskt möjlig att genomföra, även för privata fastighetsägare. Förutom helheten är enskilda delåtgärder intressanta för spridning, som avfallskvarnar, nya solceller, solvärmehybridsystem, regnvattenåtervinning, urban vindkraft, systemlösningar och prismodeller samt ett boendeprogram som kommunikativt redskap och förutsättning för att kunna genomföra åtgärderna. Hållbara resors arbete för ökad tillgänglighet har hög överförbarhet, t.ex. etableringen av separata bussfiler som en förberedelse för spårbunden trafik och arbetet med att förbinda de mest tätbefolkade områdena präglade av hög arbetslöshet och utanförskap, med mer arbetsplatsintensiva och expansiva områden. I Handling i samverkan utvecklas en samverkansmodell med delaktighet från boende, verksamma, förvaltningar och företag som kombinerar investeringar med delaktighet, vilken kan användas av andra städer. Cleantech City Malmö visar på arbetssätt för att stimulera etablering, start och tillväxt i miljöteknikföretag, där staden används som en demonstrationsyta för tillämpad miljöteknik som knyts samman med Showroom. I slutet av programperioden arrangeras en Expo för att visa upp resultaten och inte minst använd miljöteknik. Organisation för informationsspridning Miljöförvaltningen har ett övergripande ansvar för informationsspridning, men samverkar med bl.a. andra förvaltningar, åtgärdsägarna, organisationer och företag. Information om HS Rosengård kommer att produceras, i tryckt form och via webb, för besökare, technical visits, företag och allmänhet. Samarbetsmöjligheter med Stockholm och Umeås Hållbara städer-projekt undersöks. HSB Riks sprider erfarenheter från BRF Hilda till BRF i hela landet. Malmö stad tar redan idag emot tusentals expertbesök för studier av stadens hållbarhetsarbete. Fokus har varit på de tekniska besöken, men det finns en kraftig utvecklingspotential även inom turismnäringen och ett aktivt arbete pågår med Malmö Turism och med representations- och evenemangsnäringen för att även här flytta fram positionerna och profilera stadens satsningar. Malmö stad samverkar med flera aktörer som sprider information om Malmös hållbarhetsarbete och tar emot många studiebesök, som Solar Region Skåne, Institutet för Hållbar Stadsutveckling (ISU), Scandinavian Green Roof Institute, Ekocentrum Syd, Sustainable Business Hub, Skånes Vindkraftakademi och RCE Skåne (Regional Centre of expertise on Education for Sustainable Development). De är viktiga partners för fortsatt utveckling och 9

spridning av kunskap och teknik och nya samarbetsformer utvecklas kontinuerligt. Stadens arbete med lärande för hållbar utveckling är ytterligare en plattform för information och utbildning kring hållbar stadsutveckling. Deltagande och inflytande HS Rosengård bygger på initiativ från boende och andra lokala intressenter, och flera insatser från kommunen kompletterar helhetsbilden. Åtgärderna i programmet ligger i linje med Dialog PM som togs fram för Rosengård 2008. Åtgärderna ska så långt möjligt öppnas för input från boende och brukare, på samma sätt som staden framgångsrikt arbetade i Ekostaden Augustenborg. Där öppnades åtgärderna i hög utsträckning för input från boende och verksamma i genomförandefasen, vilket resulterade i nya hållbara lösningar, nya företag och tjänster och en stark lokal förankring för projektet. I Hållbara Hilda, där en grupp boende har drivit idéutvecklingen som förankrats i föreningen genom möten och intern-tv, genomförs ett boendeprogram för information och förankring, samt en designprocess för förtätning. Stadsodling är ännu ett exempel på lokalt mobiliseringsarbete där ett aktivt arbete kommer att ske med brukarna. I Rosengård pågår många utvecklingsprocesser och under senare år har det, med stöd från strukturfonderna, utvecklats ett fokus på områdets fysiska utveckling. En fysisk utvecklingsprocess kan stärka andra lokala processer med ett mer socialt eller ekonomiskt fokus, och bidra till en helhet med starka synergieffekter och en kraftfull lokal förankring. För att uppnå potentialen i HS Rosengård krävs en bred samverkansprocess med ett tydligt genomförandefokus, där investeringarna används som bas för dialog och förankring av projektplanerna och där processen stödjer andra omvandlingsprocesser för att få till stånd en aktiv dialog om framtidsutveckling. För att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet måste investeringar och det lokala förankringsarbetet skapa förutsättningar för förbättrad lokalmiljö, starkare verksamheter, ökad lokal stolthet och attraktivitet, samt företagande, arbetsplatser och sysselsättning. Det är därför viktigt att alla förändringsprocesser bygger på de boendes behov och initiativ för att bidra till sammanhållning och demokratisk utveckling i stadsdelen. I HS Rosengård utvecklas partnerskap mellan förvaltningar, intressenter i investeringar på Rosengård, lokala fastighetsägare, företagare, föreningar och andra viktiga lokala aktörer. Genom detta stöds projektgenomförandet så att andra pågående processer förstärks och nya möjligheter identifieras för att leverera konkreta resultat. Grundförutsättningen är att, genom ett sektorsövergripande forum, skapa former för delaktighet och inflytande från boende, verksamma, förvaltningar och företag när det gäller planering och genomförande av stadsdelsutvecklande åtgärder. Arbetet kommer att innehålla aktiva participativa designprocesser med boende och verksamma och är strategiskt viktigt för förankring och mobiliseringsarbete inom hela satsningen. Integrerad sektorsövergripande planering HS Rosengård samverkar med andra initiativ med mål att nå en långsiktigt hållbar utveckling i Rosengård: Stadsbyggnadskontorets Dialog-pm för Rosengård har tagits fram med deltagande över sektorsgränserna i Malmö stad och är utgångspunkten för HS Rosengård. Områdesplaner med fokus på socioekonomisk utveckling tas fram för fyra områden i Malmö, däribland Herrgården i Rosengård. En plattform är under utveckling där förvaltningar samverkar med lokala intressenter från närings- och föreningslivet och myndigheter som t.ex. Arbetsförmedlingen för att få fler arbetstillfällen i stadsdelen. HS Rosengård blir därmed en viktig pusselbit i en 15-20 års utvecklingsprocess där fysiska förändringar används för att stärka sociala strukturer, främja näringslivsutveckling och minska stadsdelens miljöpåverkan. Målet är att hitta synergieffekter för effektiv användning av resurser och att leverera konkreta resultat som skapar en mer hållbar, attraktiv och välmående stadsdel. Arbetet inspireras av stadsförnyelsearbete i andra europeiska länder. Lokala aktörer har initierat flera av investeringsåtgärderna, som vidareutvecklats i samarbete med kommunen. HS Rosengårds sektorsövergripande planering bygger i stor utsträckning på goda erfarenheter från tidigare insatser i Västra Hamnen och Augustenborg och är ett viktigt led i en lärandeprocess för att hitta innovativa och framgångsrika former för att flytta fram stadens positioner. Erfarenheterna från HS Rosengård kommer därför att ha stor inverkan på andra utvecklingsområden i Malmö och uppmärksammas nationellt och internationellt. Samverkan mellan näringsliv och kommun I programmet tydliggörs kopplingen mellan stadens utveckling och innovativ miljöteknik. Ett koncept utvecklas för testbed, där deltagande företag och deras produkter synliggörs. Deltagande företag kommer även att involveras och/eller deras produkter marknadsföras genom det stora antal technical visits som besöker Malmö. 10

I Rosengård pågår flera initiativ som Tillväxtverket delfinansierar och som bygger på Dialog PM-arbetet, men med näringslivsfokus, där man t.ex. utvecklar partnerskapsmodeller, metodik för hållbar renovering av miljonprogrammet och stärkt samverkan, samt sysselsättningsklausuler för upphandlingsunderlag. Processerna har olika karaktär utifrån sina förutsättningar och behov. Gemensamt är en aktiv och öppen process mellan kommun, näringsliv och andra aktörer för att utveckla nya lösningar. Cleantech City Malmö kommer dessutom att förmedla intresserade företag till rätt kund inom staden för att tillämpa och utveckla nya miljötekniklösningar (konceptet testbed). Malmö har redan haft framgångsrika utvecklingssamarbeten med företag som kommersialiserat det som testas i staden, vilket vidareutvecklas inom HS Rosengård. Uppföljning av programmet Malmö stad samordnar uppföljning och utvärdering av programmet. Stor vikt läggs vid dokumentation och processutvärdering, vilket sker i samverkan med ledande forskare från t.ex. Malmö högskola, Lunds universitet, SLU och The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. En samordningsgrupp tillsätts för att samordna, leda och strukturera arbetet. En uppföljningsansvarig utses för varje åtgärd, som är kontaktperson gentemot samordningsgruppen. Följeforskare anlitas för att tillse att en kontinuerlig utvärdering sker under programperioden så att denna kan bidra till att utveckla programmet. Utvärderingen omfattar åtgärdernas ekologiska, sociala och ekonomiska effekter, samt åtgärdernas spridningseffekter vad gäller integrerad hållbar stadsplanering och tillämpad miljöteknik. Utvärdering kommer även att ske av relevanta bestämningsfaktorer för folkhälsa. Huvudmännen för åtgärderna dokumenterar produktval och leverantörer och levererar finansiellt och driftsunderlag till HS Rosengårds utvärdering. De olika åtgärderna genomför även egna utvärderingsinsatser, vilka beskrivs under respektive åtgärd. För att följa upp de socioekonomiska effekterna kommer HS Rosengård att dra nytta av statistik som produceras kontinuerligt i Malmö stad, som välfärdsbokslut och områdesfakta på stadsdelsnivå. Det ger en övergripande bild av stadsdelens utveckling, även om det inte går att avgöra exakt vad som är resultatet av HS Rosengård och vad som är resultatet av andra insatser. Utvärderingsresultat publiceras kontinuerligt och sprids öppet - både goda och dåliga erfarenheter - som bas för kunskapsutveckling. Arbetet med HS Rosengård leds av en projektgrupp med representanter för flera förvaltningar. Samordningsfunktionen för programmet är kopplad till Miljöförvaltningen. Det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i organisationen och till övriga aktörer, vilket regleras genom avtal mellan Malmö stad och åtgärdsägarna. System och rutiner för ekonomi, rapportering m.m. har utarbetats. 11

ÅTGÄRDSBESKRIVNINGAR 1 Hållbara Hilda Huvudman: HSB-HILDA Kontaktperson: Thorbjörn Karlsson Mobil: 0706-00 23 16 E-post: thorbjorn_karlsson@bolina.hsb.se Syfte Syftet är att, genom att ta ett helhetsgrepp på renoveringsbehovet i en stor bostadsrättsförening (BRF Hilda) i miljonprogrammet, skapa en modell för hållbar renovering som ger stora vinster i minskade CO 2 -utsläpp, deltagande och trygghet, och som även är långsiktigt ekonomiskt gångbar. Beskrivning av åtgärden Framtidens och möjligheternas plats, en plats att börja om på och där framtiden finns. Så beskrevs Rosengård när det planerades i slutet av 1960-talet och sedan uppfördes som en del av miljonprogrammet. I många hus finns ett stort renoveringsbehov, vilket bl.a. gäller BRF Hilda, som i samband med renoveringen valt att genomföra ett stort antal miljöåtgärder och därigenom ta ett helt unikt helhetsgrepp. Processen används till att tänka om, genomföra hållbara lösningar, stärka de boendes miljötänkande och skapa ett tryggt och grönt område. BRF Hilda är en HSB-förening som är Malmös näst största bostadsrättsförening med ca 2 400 boende som talar många olika språk. Föreningens ekonomi är god och husen har hittills inte behövt några större renoveringar. BRF Hilda har 767 lägenheter, fördelat på åtta niovåningshus och åtta trevåningshus med källarplan. Tvättstugor och källarförråd finns i markplan/källare och det finns delvis outnyttjade utrymmen. Det finns ca 700 P-platser i gatuplan och under jord. Miljöstationer finns, men fraktion för organiskt avfall saknas. Gårdarna är väl tilltagna och har stor potential. Hilda saknar en föreningslokal att använda för gemensamma aktiviteter och tillställningar. Husen är robust byggda med betongstomme och låglutande tak och lämpar sig väl för energieffektivisering. Energiförbrukningen är ca 140 kwh/m2/år (exkl. hushållsel), vilket fr.a. beror på låga ventilationsflöden som ger dålig inomhusluft. Vattenförbrukningen är 146 220 m 3 (2008). Idag används ingen förnybar energi. BRF Hilda. Foto och illustration av byggnadernas positioner. Visionen är att Hilda ska bli ett ledande exempel på ekologisk omvandling av miljonprogramsområden, samtidigt som ett bättre boende skapas ur ekonomisk och social synvinkel. Hilda ska vara Resurseffektivt och ekonomiskt, Bekvämt, behagligt och lättillgängligt samt Rättvist, tryggt och trivsamt. Visionen innebär ett Hilda som inom tio år är självförsörjande på energi. Visionen innebär ett Hilda med engagerade boende, som njuter av trygga och attraktiva gårdar där sociala aktiviteter, lek och odlingar samsas, och som kan visa upp den senaste miljötekniken. Transporter till stadskärnan underlättas genom cykelpooler och eldrivna arbetsfordon. Yta frigörs på tidigare parkeringsplatser för fräscha och trivsamma lokaler som de boende kan använda. Till 2014 är målet 50 procent förnybart. Smarta tekniska lösningar minskar energi- och vattenförbrukningen med minst 40 procent, avfallsvolymerna minskar och organiskt avfall återvinns som biogas. För att nå visionen har ett omfattande åtgärdsprogram med flera delåtgärder tagits fram. Flertalet av dessa genomförs inom ramen för HS Rosengård (2011 2014) medan andra redan har startat. Delåtgärderna inom ramen för HS Rosengård fokuserar på fyra områden: energieffektivisering, förnybar energi, vatten och transporter. Ny outredd teknik kombineras med känd beprövad teknik för att nå ekonomisk hållbarhet vid renoveringen. Ett banklån tas för att klara finansieringen och EU-medel har sökts för vissa åtgärder. 12

Det som gör Hållbara Hilda unikt är att ytterst få privata fastighetsägare vågar och vill satsa så som Hilda gör, då det finns många osäkerheter vid så omfattande renoveringar. Det goda exemplet som Hilda statuerar har därför en enorm spridningspotential. Satsningen innebär ett risktagande och drivkraften är att föreningen ser stora möjliga fördelar för de boende. Utmaningen är bl.a. att få med sig majoriteten av bostadsrättsägarna, vilket BRF Hilda hittills lyckats mycket väl med. Att föreningen ligger i stadsdelen Rosengård, som idag främst har en negativ mediaexponering, gör att potentialen för positiv förändring anses extra stor. Flera delåtgärder i Hållbara Hilda är innovativa, men det unika ligger främst i helhetsgreppet. En ensam åtgärd skapar inte hållbarhet utan det krävs många åtgärder under en relativt kort tidsperiod. Genom den breda ansatsen visar Hilda att detta är socialt, ekologiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra. Enskilda innovativa åtgärder är: Småskalig urban vindkraft är under utveckling i Sverige men är mycket lite prövat i urban miljö. Individuella matavfallsinkast (avfallskvarnar) där organiskt avfall slängs i vasken ger en slutprodukt som är mer koncentrerad och har ett högre återvinningsvärde då energiinnehållet är högre. Boendeprogram som kommunikativt redskap och förutsättning för renoveringen. Nya solceller och solfångare är under utveckling. Ett solvärmehybridsystem som både producerar värme och el testas på Hilda. System för försäljning av överskottsvärme till fjärrvärmenätet utvecklas. Regnvattenåtervinning är outnyttjat i Sverige, men översvämningar har idag ökat intresset att fördröja, samla upp och använda vattnet. Dagvattenavgifter bör utformas så de ger incitament för investeringen. Flera av de system som ska installeras på Hilda är integrerade. Solvärmehybridsystem (integrerad solfångare och solcell) kräver att värme kan återföras på fjärrvärmenätet. Avfallskvarnarna kräver också ett integrerat system, där det förutsätts att energibolag samlar upp avfallet för bioenergiproduktion för att det ska bli lönsamt. Miljöeffekterna förväntas bli många utöver minskad energiförbrukning: Successiv övergång till förnybara energikällor, målet är 100 procent inom tio år. Minskad avfallsmängd och färre avfallstransporter. Matavfallet återvinns som biogas. Minskat resande med bil och ökat resande med cykel och kollektivtrafik. Minskad belastningen på dagvattensystemet (klimatanpassning) och en mer trivsam miljö för boende. Ökad biologisk mångfald. Gårdarna görs delvis om och odlingslotter och växthus anläggs. Ökad miljömedvetenhet bland boende då Boendeprogrammet, återvinningssystemet, energisystemet, solcellerna, gröna tak och cykelpooler synliggörs och påverkar de boendes beteenden. Social hållbarhet genomsyrar åtgärden. Inledningsvis genomförs dialogmöten kring bl.a. utformning av gröna innergårdar, smartare transporter, återvinning av avfall till energi, hur Hilda blir självförsörjande på energi och hur hushållen kan spara energi och samtidigt minska kostnaderna. Åtgärder som föreningslokal, belysning i gemensamma utrymmen, öppna dagvattensystem, gröna tak och gårdar, odlingslotter m.m. skapar förutsättningar för gemenskap och en mer trivsam och trygg boendemiljö. Målet är att Hilda blir mer attraktivt, både ekonomiskt och socialt, så att dess konkurrenskraft och taxeringsvärde stärks. Det förväntas spilla över på andra delområden i Rosengård, skapa ett bättre rykte och på sikt höja hela stadsdelens värde. Ekonomisk trygghet är en ledstjärna för Hållbara Hilda. Lönsamma åtgärder ska genomföras i god tid, så att ekonomin främjas på lång sikt genom minskade drift- och underhållskostnader. T.ex. utrustas husen med extra rördragning när stambytet görs, för att senare kunna användas för t.ex. avlopp, solfångare och solceller. Investeringarna betalar sig inte förrän efter många år, då somliga har en pay-off på tio år eller mer. Många åtgärder kräver en förändring i samhällssystemet för att löna sig, som regnvattenåtervinning, system för organiskt avfall och användning av eventuellt överskott från solcellsel (se beskrivningar nedan). Att hållbart omvandla miljonprogramsområden är av stort intresse nationellt och internationellt, som i Frankrike och Storbritannien. En stor fransk TV-kanal (tv5) har redan visat Hilda som föregångare inom ekologisk omställning och förfrågningar om guidade studiebesök ökar ständigt i antal. Tekniska lösningar som ska testas på Hilda kommer fr.a. från svenska företag och många är framtagna av mindre företag (urbana vindkraftverk, solceller, FTX ventilationssystem, individuella inkast för avfall m.m.) som ensamma har svårt att exportera, men som kan ingå som en del där man t.ex. säljer systemlösningar för ett större bostadsområde eller en stad. Hållbara Hilda genererar ökad kunskap om tillämpning av många olika tekniklösningar och prismodeller för flerbostadshus, vilket bör vara av stort intresse. Många delåtgärder är profilbildande genom att klimatinvesteringen synliggöras på ett pedagogiskt vis och det stärker områdets hållbarhetsprofil och därmed status. De förväntas öka de boendes medvetenhet om relationen mellan resursförbrukning, miljönytta och hushållets ekonomi och bidrar därmed till att skapa en helhetssyn på hållbar utveckling. BRF Hilda är den största privata bostadsrättföreningen i Rosengård och samverkan med kommunen sker både vad gäller investeringar samt planering inför t.ex. förtätning. 13

Konsultfirman WSP har anlitats som handläggare för BRF Hilda och följer upp åtgärderna för att säkerställa att installerad teknik och använda system fungerar optimalt. Kontinuerlig uppföljning gör att brister och svagheter vid renoveringen av en huskropp åtgärdas vid nästa huskropp. I slutrapporten återges Hildas utveckling, både socialt och tekniskt. Åtgärden bör följas upp regelbundet, t.ex. i media, eller via filmning, för att Hållbara Hildas goda exempel ska smitta av sig på andra bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare i landet och utomlands. Förutom boendeprogrammet, stämmor och intern-tv kommer ett informationsmaterial att tas fram för både boende och externa besökare. Därutöver kommer Hilda att medverka på möten både i Malmö och utanför Malmö för att informera om åtgärden. Hilda är en HSB-förening och HSB Riks bidrar med informationsspridning då Hilda är det första privata exemplet på hållbar omställning av befintligt bestånd i denna omfattning. Energieffektivisering Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning. Mindre ventilationsaggregat ersätts av ett eleffektivt centralt aggregat per huskropp i kombination med värmeåtervinning (FTX). Förutom energibesparingen minskar obehagligt drag, då införd luft är förvärmd. Problem med matos undviks genom en vätskekopplad återvinningsmetod där luftmängderna aldrig möts. Energieffektiv ventilation installeras i alla hus men bidrag söks enbart för höghusen. Energiförbrukningen förväntas minska med 2 000 MWh/år. Effektivare element och justering av värmesystemet. Elementen byts till effektiva termostater som automatiskt reglerar inomhustemperaturen. Dessa installeras i alla hus men bidrag söks enbart för höghusen. Vid installationen justeras värmesystemet, vilket ger en mer energieffektiv drift. Idag styrs värmen utifrån utomhustemperaturen, vilket innebär att inomhustemperaturen varierar beroende på läge i huset eller värmealstring från personer och elektriska apparater. För att undvika drag från kall ventilationsluft hålls dessutom lägenheterna ofta varma och temperaturen regleras via balkong eller fönster. Genom delåtgärden förväntas energianvändningen minska med totalt 400 MWh/år. Varmvattendrivna hushållsapparater. Minst 30 nya varmvattendrivna maskiner installeras, fr. a. i de gemensamma tvättstugorna, som försörjs via fjärrvärmenätet och ev. av värme från egna solfångare. Belysning på gemensamma utrymmen. Belysning på gårdar, i trapphus, garage och källare ersätts med energisnål och automatiserad sådan, där bl.a. solcellslampor och ledbelysning testas. Totalt installeras 1 300 energieffektiva armaturer. Sociala effekter är ökad trygghet, attraktivitet och upplevelse. Tilläggsisolering. Alla hus tilläggsisoleras varsamt vilket kan minska energiförbrukningen med 2 300 MWh/år. Med tanke på huskonstruktion och Kulturhistoriska värden är det mest ekonomiskt fördelaktigt att tilläggsisolera på insidan. Just nu pågår utvändig fasadrenovering för att förhindra fuktinträngning i fasaderna. Samtidigt sker omfogning och nya reglar på lägenhetens insida utförs. Förnybar energi Solceller och solvärmehybridsystem. I delåtgärden ingår installation av solceller och solvärmehybrider (en kombinerad solcell med solfångare som genererar både värme och el) samt tekniska lösningar för överföring av överskottsvärme till fjärrvärmenätet och utveckling av affärsmodeller och avtal som möjliggör transaktioner mellan nätleverantören och fastighetsägaren. Här sker samarbete med E.ON. Solcellstekniken är fortfarande i utvecklingsfasen och Hilda ska testa både beprövad och ny teknik. Solvärmehybridtekniken är utvecklad men föga testad på marknaden. Syftet är att öka verkningsgraden för solcellerna genom att föra bort värmen från solcellen med hjälp av solfångare i ett integrerat system. Då blir effekten dubbel - mer levererad el och mer solvärme. Denna modell kan vändas i olika riktning mot solen. 600 m 2 solceller som ger 60 MWh el/år installeras på höghusen. På ett höghus installeras och testas 150 löpmeter solvärmehybrid som ger 36 MWh värme/år och 25 MWh el/år. Återvinning av organiskt avfall. Hushållsavfall sorteras idag i miljöhus på gården men fraktion för organiskt avfall saknas. Ett system med avfallskvarnar för organiskt avfall installeras i köksvasken i de åtta höghusen, vilket ger en smidig och bekväm hantering. Konceptet som introducerades på Bo01 för biogasproduktion av matavfall kommer att vidareutvecklas i samarbete med VA Syd. Avloppet från kvarnarna leds till en tank där merparten av det organiska materialet avskiljs. I vissa fall behövs en mellanliggande LPS-enhet (pumpstation). Matavfallslammet samlas sedan upp och transporteras till en biogasanläggning. Den vattenfraktion som avskiljs leds i befintligt ledningsnät för spillvatten till reningsverk. Det ger avfallet ett ekonomiskt värde och minskar avfallskostnaderna. Åtgärden förväntas alstra biogas motsvarande 2 500 liter bensin per år, motsvarande en CO 2 -minskning på 5 ton årligen. Urbana vindkraftverk. Hilda ska installera två småskaliga urbana vindkraftverk eller alternativt köpa in sig i vindkraftverk på vardera minst 15 kw. Valet föregås av en förstudie tillsammans med Malmö stad för att utreda teknik, effekter och ekonomi av urban vindkraft jämfört med att köpa andelar i större, mer perifert placerade vindkraftverk. Urbana vindkraftverk är idag inte ekonomiskt lönsamma och ger lite energi per installerad effektenhet, men det finns intresse och vilja att utveckla dessa då det finns många tak i städerna och vertikala vindsnurror inte upplevs som störande. 14

Transporter Cykelpool med elcyklar. 25 elcyklar och 25 vanliga cyklar köps in och 2 cykelställ med laddningsmöjligheter installeras, vilket förväntas leda till en minskning med minst en bilresa om dagen (motsvarar 3 650 liter bensin). Hilda ligger nära centrum och har bra cykelvägar till andra delar av Malmö, så det finns potential att ersätta stora delar av de korta bilresorna med kollektivtrafik eller cykel. Elarbetsfordon. Tre bensin- och dieseldrivna arbetsfordon som används för drift och underhåll byts mot elfordon eller andra miljöanpassade fordon. Det minskar fossil bränsleförbrukning med 10 000 liter/år. Vatten Övrigt Individuella vattenmätare. Individuella mätare för varm- och kallvatten installeras i alla lägenheter, varav bidrag söks för 350. På Hilda används mycket mer varmvatten än genomsnittet, varför vattenförbrukningen förväntas minska med upp till 30 procent och därmed starkt minska energiförbrukningen för vattenuppvärmning. Vattenförbrukningen i tvättstugorna fjärravläses med tag-system och debiteras användaren, vilket är en utvecklad teknik men sällan använd i flerbostadshus. Effekter och ekonomi är dåligt utredda, vilket gör investeringen osäker med tanke på en eventuellt lång pay-off tid. Öppna dagvattensystem. 12 000 m 2 öppet dagvattensystem anläggs, fr. a. för att fördröja regnvattnet och minska belastningen på dagvattensystemet, då ökad nederbörd förväntas i klimatförändringens spår. Senaste årens översvämningar har varit dyrt för kommuner och fastighetsägare. Förslag på dagvattenavgifter bör utformas som skapar incitament att investera i tekniken. Öppna dagvattensystem har ett socialt mervärde då vatten har en lugnande inverkan, förskönar området och ökar dess attraktivitet. Gröna tak. 1 000 m 2 gröna tak anläggs på två av låghusen och på några av cykelställen (eller ev. andra lägre byggnader). Även detta fördröjer regnvattnet och underlättar dagvattenhanteringen. Det sociala mervärdet är stort då grönskan har en lugnande inverkan, förskönar området och ökar dess attraktivitet. Tillvaratagande av regnvatten. På några höghus installeras ett system för att tillvarata regnvatten från tak. Vattnet förs till en nedgrävd tank på innergården, varifrån det pumpas upp och användas för t.ex. spolning av toaletter (räcker till fyra höghus) eller bevattning. Optimalt användningsområde bestäms efter en studie. Åtgärden minskar belastningen på dagvattensystemet och gör detta till en del av klimatanpassningen. Vattenbrist är ett växande problem i många områden, även hos grannar som Köpenhamn, och i åtgärden utvecklas miljöteknik inom vattenhanteringsområdet där innovativa lösningar behövs. Åtgärden minskar inköp av färskvatten med 16 procent om regnvattnet används för spolning. I samband med åtgärden bör dagvattenavgifter utformas för att skapa incitament att investera i tekniken. Förtätning. Vid åtgärdens start tas en förtätningsplan fram, som undersöker vilken förtätning som är lämpligast. Hilda kan förtätas med bostäder som ger större variation av lägenhetsstorlekar, vilket kan minska utflyttningen och attrahera nya hyresgäster och affärsverksamheter. Detta ökar även föreningens intäkter och leder till trivsammare gårdar med mer aktivitet och liv. En våning kan byggas på låghusen, som ev. skulle kunna byggas ihop med våningen under. Hilda saknar även en samlingslokal, som kan placeras på ett större grönområde mellan husen. Det finns även behov att optimera de stora parkeringsytorna för eventuellt användande för fler ändamål än parkering. Fungerande bil och cykelpooler kan frigöra parkeringsyta för förtätning. I planen utreds även hur utrymmen i källare och på gårdar kan utnyttjas effektivare genom exempelvis butiker, spa eller gym. De boende involveras i planeringen genom Boendeprogrammet. Förtätningen innebär att 10 000 m2 uppförs i passivhusstandard. Boendeprogram. Här involveras de boende i ombyggnaden. Minst hälften av hushållen förväntas delta aktivt i boendeprogrammet vilket ökar de boendes medvetenhet och engagemang för hållbarhetsfrågor, och bidrar till en helhetssyn på dessa. Här synliggörs relationen mellan resursbesparing och hushållens ekonomi och andra mervärden. Resultatet av genomförda insatser kommuniceras, så att de boende blir medvetna om vilken besparing och miljönytta de bidrar till. Dialogmöten, utbildning och studiebesök arrangeras kopplat till ombyggnationens olika temaområden. Hushåll rekryteras till programmet och några boende utses som ansvariga för varje temaområde. De deltar även i genomförandet genom t.ex. planteringar eller anläggning av odlingslotter som hyrs ut till boende. Möjligheten till hemkörning av lokalt producerad mat undersöks i samverkan med Citygross och Malmö högskola. Initialt involveras de boende i framtagande av förtätningsplanen för Hilda. För informationsspridning används den interna TV-kanalen och 50 TV-monitorer som installeras i trapphusen. Några av monitorerna kan ev. användas för t.ex. aktuell information om Skånetrafikens busstider (realtidssystem). Inom programmet genomförs utvärdering och analys av Hildas omvandling som t.ex. en resvaneundersökning, införande av bil- och cykelpooler, information om mängden producerad solenergi och utbildning av kretsloppsambassadörer. HSB Riks infokampanj. HSB Riks sprider resultaten från Hilda till bostadsrättsföreningar i Sverige. 15

Åtgärder som genomförs utanför ansökan: Solfångare. 4 000 m 2 solfångare som ger 1 000 MWh varmvatten per år installeras. Tekniska lösningar utvecklas för att mäta och föra över överskottsvärme till fjärrvärmenätet. Affärsmodeller och avtal som möjliggör transaktioner mellan nätleverantören och fastighetsägaren måste utvecklas i samverkan med E.ON. Mängden solfångare kan komma att öka beroende på resultatet av denna samverkan. Bilpool. En bilpool med bl. a. elfordon införs på eller i anslutning till Hilda. Om denna ska drivas av Hilda eller en kommersiell aktör utreds under projekttiden. Två laddstolpar installeras vid parkeringen. Central brandvarnare. För ökad säkerhet installeras en central brandvarnare, unikt för flerbostadshus. Tidsplan och finansiering Åtgärden startar i november 2010 och avslutas i december 2014. BRF Hilda medfinansierar åtgärden och ytterligare externa medel söks under projektperioden från bl.a. EU. Hållbara Hilda delåtgärder Investeringskostnad Stödberättigad kostnad Sökt bidrag Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning, 12 000 000 12 000 000 3 600 000 576 lgh Effektivare element och justering av 6 000 000 6 000 000 480 000 värmesystemet, 576 lgh Varmvattendrivna hushållsapparater, 25 st 465 000 465 000 139 500 Belysning på gemensamma utrymmen, 4 500 000 4 500 000 1 350 000 1 300 armaturer Tilläggsisolering, 767 lgh 50 000 000 50 000 000 15 000 000 Solceller, 600 m 2, och solvärmehybridsystem, 5 000 000 5 000 000 1 500 000 150 löpmeter Återvinning av organiskt avfall, 576 lgh 7 000 000 7 000 000 2 100 000 Urbana vindkraftverk, 30 kw/år 1 000 000 1 000 000 300 000 Individuella vattenmätare 350 lgh 2 800 000 2 800 000 840 000 Öppna dagvattensystem, 12 000 m 2 1 000 000 1 000 000 300 000 Gröna tak, 1 000 m 2 900 000 900 000 270 000 Tillvaratagande av regnvatten 2 100 000 2 100 000 630 000 Cykelpool, 25 elcyklar och 25 vanliga cyklar 875 000 875 000 262 500 Elarbetsfordon, 3 st 130 000 120 000 36 000 Förtätning, 10 000 m 2 140 200 000 14 200 000 4 260 000 Boendeprogram 5 350 000 5 350 000 1 605 000 HSB Riks infokampanj 215 000 215 000 64 500 CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) Totalt 239 535 000 113 525 000 32 737 500 1 137 5 211 1 508 16

2 Renewable Rosengård Huvudman: Malmö stad, Miljöförvaltningen Kontaktperson: Joakim Nordqvist E-post: joakim.nordqvist@malmo.se Mobil: 0708-46 87 73 Syfte Syftet med Renewable Rosengård är att lägga grunden för ett framtida Rosengård där hela stadsdelen kan försörjas till 100 procent av lokalt producerad förnybar elektricitet. Beskrivning Andelssamfälligheten Renewable Rosengård instiftas, i vars ägo förnybar elproduktion samlas. Under programtiden etableras Porten, en storskalig vindkraftssatsning, i Malmös östra ytterområden. Samfälligheten ska dessutom driva även småskalig förnybar elproduktion från både urbana vindkraftverk (Vindrosen, en i Rosengård lokaliserad spegling av Porten) och eventuellt även från solceller. Samfälligheten riktar sig till elanvändare i Rosengård, varför Porten dimensioneras för att täcka den förväntade elanvändningen i Rosengård 2030. Inledningsvis försörjer vindkraftssatsningen kommunens egen verksamhet för att nå det fastslagna målet om att endast använda förnybar energi. Därefter fasar Malmö stad successivt ut sitt andelsinnehav och överlåter, till självkostnadspris, andelar till elanvändare i Rosengård. Kommunen tar därför, inte minst initialt, ett stort ansvar för etableringen av samfälligheten för att skapa förutsättningar för en förankrad och hållbar struktur med successivt ökande engagemang och ägandeskapskänsla bland alla typer av aktörer i stadsdelen. Att främja andelsägarnas allt effektivare elanvändning, såväl som att tillgodose dem med förnybar och klimatneutral elektricitet, ska utgöra samfällighetens kärnverksamheter. Lokal, småskalig elproduktion bidrar endast marginellt med el till samfälligheten, men har ett mycket stort värde för profilering, utbildning och beteendepåverkan till följd av engagemang och känsla av ägandeskap. Samverkan sker med bl.a. kommunens klimat- och energirådgivning och andra strategiskt viktiga partners, som Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne, för att tillfullo dra nytta av den pedagogiska potentialen. I ett alternativt scenario där elanvändarna i Rosengård köper förnybar el producerad på annan ort, går många positiva effekter förlorade, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt. Samfälligheten producerar el, men ska inte vara en egen elmarknadsaktör. Hela produktionen ska, via elnätet och på årsvis nettobasis, återföras till andelsägarna. Via ett elhandelsbolag betalar de, som egenproducenter av elen, i princip för produktionskostnader (d.v.s. drifts- och kapitalkostnader), uppskattningsvis ca 50 öre/kwh, överföringskostnader och andra eventuella externa avgifter tillkommer. En förutsättning för en lyckosam etablering av samfällighetens verksamhet är att kompletterande småskalig och lokal elproduktion etableras i Rosengård. Därför planeras parallellt med Porten anläggningen Vindrosen som också medför vissa kostnader. Totalt ska kostnaden inte bli högre än att andelsägarskapet lönar sig jämfört med priset på elmarknaden. Att en offentlig förvaltning utnyttjar sin övergripande elanvändning som en bas för att möjliggöra en långsiktig och områdesbaserad plattform för lokal självförsörjning av el är oprövat i Sverige. Vi har heller inte kännedom om motsvarande företeelser utomlands. Väl etablerad utgör den föreslagna samfälligheten, med en institutionalisering av formerna för utfasning av Malmö stads andelar, en ekonomiskt hållbar och lönsam organisatorisk struktur. Trots den samhällsekonomiska besparingen och trots besparingen som samfällighetens andelsägare förväntas kunna göra per använd kwh el, så kommer denna typ av organisation inte till stånd utan kommunens aktiva roll som elanvändningsbuffert. Staden behövs för att bära den nödvändiga initiala investeringen, fr.a. för Portens etablering. Inte ens ett sammangående av de övriga största enskilda aktörerna klarar detta, eftersom de ändå inte utgör en kritisk massa i en stadsdel som Rosengård som mest består av otaliga små elanvändare. Porten och Vindrosen bör gestaltas på ett nyskapande sätt som särskiljer dem från konventionella vindkraftsetableringar. Detta kan ske genom t.ex. verkens placering (igenkännlig form), färgsättning (mönster, graffiti, konstverk), ljussättning (LED-ljusslingor, ljus i geometriska former, floodlighting nattetid) och struktur (taggar som symboliserar rosgrenar, skiftande material, klättervägg). Exakt utformning avgörs under planeringen. Att etablera storskalig vindkraft i stadsnära lägen är innovativt och oprövat i större skala. Det innebär specifika utmaningar vad gäller att skapa acceptans hos allmänheten, vilket påverkar tillståndsprocesser och samråd. Men stadsnära vindkraft är även en förutsättning för att städer ska kunna bidra till en framtida hållbar 17

energiförsörjning. Åtgärden är således av väsentlig betydelse för både HS Rosengård, Malmö stad och andra städer, samtidigt som tidsperspektivet är stramt då miljökonsekvensbeskrivning, samråd och tillståndsprocesser tar tid att genomföra. Därför har förprojektering redan inletts, med en kartering avseende buller, skuggor, motstående intressen m.m., vars kostnader inte är medtagna i åtgärden. Målsättningen är att verken är uppförda i slutet av 2014, även om slutlig driftsättning eventuellt sker efter detta. Vid beräkningen av tillförsel av förnybar energi användes schabloner för vindförhållanden i ansökan 1 mars. I denna komplettering har hänsyn tagits till att verken kanske inte kommer att uppföras på det mest optimala läget vad gäller vindförhållanden. Tidsplan och finansiering Åtgärden startar i november 2010 och avslutas i december 2014. Malmö stad medfinansierar åtgärden som ett led i stadens planerade vindkraftsetablering. Till merkostnader som uppstår under projektperioden, exempelvis för tillträdande andelsägare, söks ytterligare externa medel bland annat från EU. Renewable Rosengård Delåtgärder Investeringskostnad Stödberättigad kostnad Sökt bidrag Etablering av samfällighet 400 000 400 000 120 000 Porten, totalt 6 MW 110 000 000 110 000 000 11 000 000 Vindrosen 650 000 650 000 195 000 Nyskapande gestaltning 5 000 000 5 000 000 1 500 000 CO 2 - reduktion (ton/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) Totalt 116 050 000 116 050 000 12 815 000 14 535 15 000 3 Förtätning Rosengård Huvudman: Malmö stad, Fastighetskontoret Kontaktperson: Christian Röder E-post: christian.roder@malmo.se Mobil: 0708-46 87 30 Syfte Syftet är att utveckla en ny modell för urban förtätning med hög miljöprestanda, med stark lokal förankring, öppna designprocesser och kompetensutveckling av ungdomar och arbetslösa. Beskrivning I likhet med många andra miljonprogramsområden finns stora ytor på Rosengård som är underutnyttjade och ibland fungerar mer som barriärer än resurser för området. Utformningen av trafiksystemet skapar återvändsgränder och rörelsemönster som försvårar tillgänglighet och användning. Genom att öppna strategiska stråk som binder samman olika delar av Rosengård skapas förutsättningar för en förtätning av området, ett bredare utbud av boendeformer och en ökad fysisk integration med kringliggande områden. Malmö stad har därför genomfört en exploateringsutredning för Rosengårdsfältet och närliggande områden. Syftet var att undersöka möjligheterna att öka antalet bostäder och få ett mer variationsrikt utbud av bostäder, samt att möjliggöra en bättre fotbolls- och idrottsanläggning och förändra gator och platser för att öppna upp området. Ett partnerskap mellan Malmö stad, byggföretag, byggherrar och investeringsbolag är under utveckling för att genomföra förtätningen som innefattar tät småhusbebyggelse och flerfamiljhus med olika upplåtelseformer, en fotbollsarena, bostadsnära publika verksamhetslokaler, mer brukarvänlig utemiljö som skapar starkare sociala rum, samt ny infrastruktur som förbättrar tillgängligheten och den fysiska integrationen med andra stadsdelar. Ytterligare mervärden är en ökad stolthet och stigande värden på bostäder och lokaler i stadsdelen. I Förtätning Herrgården ingår bl.a. byggandet av ca 200 bostäder i form av tät småhusbebyggelse med en total yta på ca 26 000 m 2, samt utveckling av en byggskola och en innovativ designprocess för presumtiva boende. Bostäderna och anläggningarna byggs som ett mönsterområde i fråga om hållbarhet varvid erfarenheter från Bo01 och Fullriggaren i Västra Hamnen och från Augustenborg används för att uppnå ännu bättre resultat än för 18

dessa områden. Viktigt är även att kvalitén på grönytorna inte minskar och att tillgängligheten till dessa snarast förbättras. Småhus. Ca 200 bostäder i form av tät småhusbebyggelse byggs i lågenergistandard (65 kwh/m 2 /år) med en total yta på ca 26 000 m 2. De utrustas med avfallskvarnar för återvinning av organiskt avfall, solceller, snålspolande armaturer, gröna tak och öppen dagvattenhantering. Innovativ designprocess och Byggskola. En participativ designprocess genomförs med presumtiva boende, primärt från Rosengård, för att skapa förutsättningar för dem att delta i planeringen av området, påverka utformningen av det egna boendet samt delta i uppförandet. En byggskola startar som ger presumtiva boende och arbetssökande i Rosengård färdigheter i bygg- och miljöteknik så att de kan delta i uppförandet av förtätningen och ta ett första steg in i arbetslivet inom byggsektorn. Tidsplan och finansiering Åtgärden startar i november 2010 och avslutas i december 2014. Malmö stad medfinansierar åtgärden tillsammans med byggherrarna. Förtätning Rosengård Delåtgärder Investeringskostnad Stödberätt igad kostnad Sökt bidrag Lågenergistandard, 26 000 m 2, 65 kwh/m 2 /år 780 000 000 19 500 000 5 750 000 Solceller, 1 000 m 2 7 000 000 7 000 000 2 100 000 Gröna tak, 2 000 m 2 2 600 000 2 600 000 780 000 Avfallskvarnar, 200 st. 1 800 000 1 800 000 540 000 Öppen dagvattenhantering 4 000 000 4 000 000 1 200 000 CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) Snålspolande armaturer 1 200 000 400 000 120 000 Innovativ designprocess och byggskola 7 500 000 7 500 000 2 250 000 Totalt 804 100 000 42 800 000 12 740 000 735 1 716 853 4 Rosengårds ishall Huvudman: Malmö stad, Serviceförvaltningen Kontaktperson: Amelie Stjernhav E-post: amelie.stjernhav@malmo.se Mobil: 040-34 18 83 Syfte Syftet är att skapa ett ledande demonstrationsobjekt för ekologisk renovering av ishallar. 19