Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006 Resultatet i tabeller och texter är framtaget av Ulf Blomdahl, Forskningsledare, Idrottsoch kulturförvaltningen Stockholm och Stig Elofsson, Fil Dr i statistik och docent i socialt arbete, Stockholms universitet Sammanställt av Lena Claésson Fritid Jönköping, 2007-03-26
Inledning och bakgrundsfaktorer Jönköpings kommun genomför tillsammans med Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna vid Stockholms stad och Stig Elofsson Fil. Dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Sedan 1994 har undersökningar om barns och ungdomars livsstil i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet gjorts. Undersökningarna har genomförts 1994, 1997, 2000, 2003 och 2006. År 2000, 2003 och 2006 gjordes också studier med högstadieelever och elever i gymnasiet i särskolan i Jönköping. Ansvarig för studien i Jönköping är utvecklingsledaren på fritidsförvaltningen Lena Claesson. Studien i Jönköping är gjord på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Studierna om Ung livsstil har också genomförts i Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad och Helsingborgs stad. I Stockholm startades studierna 1984. Särskolan har dock, utöver Jönköping, enbart undersökts i Haninge. Bruttourvalet var i Haninge 75 (totalundersökning). Svarsfrekvensen var 84 %. Eleverna i träningsskolan ingick ej heller i studien i Haninge. I Haninge användes samma metod vid genomförandet i klassrummen som i Jönköping. Antalet elever som besvarat enkäten i Jönköping 1994 1997 2000 2003 2006 Mellanstadiet 464 424 430 674 703 Högstadiet 689 714 705 1112 1254 579 599 576 681 959 Särskolan (13-20 år) 70 70 102 Antalet elever som besvarat enkäten i Jönköping 2006 är i mellanstadiet 703, i högstadiet 1254, i gymnasiet 959 och i särskolans högstadie/gymnasie 102. Svarsfrekvensen i mellanstadiet är 91%, i högstadiet 87%, i gymnasiet 73% och 73% i särskolan. Urvalet i Jönköping och i de övriga kommunerna har genomförts som stratifierade slumpmässiga urval. Både kommunala och privata skolor var med i urvalet. För särskolan var det en totalundersökning. Eleverna i träningsskolan ingick ej i studien. Eleverna har fyllt i enkäten under lektionstid. I de flesta fall har en anställd från fritidsförvaltningen varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde från fritidsförvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde från fritidsförvaltningen och lärarna hjälpt till. Resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Jönköping kan jämföras med resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Haninge. Enkäten som används 2006 i särskolan har delvis förändrats sedan de tidigare undersökningstillfällena. Detta beror på att vi vid de tidigare undersökningstillfällena och vid provintervjuer upplevt att svarsalternativen i en del fall har varit för många för vissa av särskoleeleverna. Detta innebär att vi bara delvis kan jämföra resultaten 2006 med resultaten år 2000 och 2003.
Vad är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil 2006 i förhållande till situationen i första hand år 2003 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Låt oss först konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från Ung livsstil 2006 är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan 2003. Det finns dock förändringar som måste noteras. Socioekonomiska förhållanden Vi ser i Jönköping liksom i våra andra kommuner att högstadieungdomar som tillhör en högre socio-ekonomisk grupp är mer föreningsaktiva. De är i högre grad med idrottsförening och i kulturskolan än ungdomar i lägre socio-ekonomiska grupper. Störst skillnad kan noteras bland flickor. När det gäller medlemskap i annan förening (än idrottsförening) och besök på simhall respektive bibliotek är det ingen större skillnad mellan barn i de olika socioekonomiska grupperna. Första och andra generationens invandrare besöker i högre grad än svenskar (barnet och föräldrarna födda i Sverige) bibliotek och simhall och är med i annan förening i högre grad än svenska barn. Svenska barn är dock mycket mer med i t ex ridföreningar och innebandyklubbar än både första och andra generationens invandrare. Fritidsgård liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige. Vi ser också att första generationens invandrarflickor är starkt underrepresenterade i både i föreningslivet som helhet och i idrottsföreningar. Liksom i alla tidigare studier både i Jönköping och i våra andra kommuner ser vi att de med högre betyg är överrepresenterade i skolliknande verksamheter, dvs i kulturskolan och i föreningslivet. De med låga betyg är också liksom i tidigare studier i förhållande till de med höga betyg något överrepresenterade bland de som besöker fritidsgårdar. Trivsel och hälsa Barnen på mellanstadiet skattar sin hälsa ungefär lika bra år 2006 som år 2003. Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar både i Jönköping och i våra övriga kommuner i alla stadier. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar. Flickor är dock fysiskt inaktiva i högre grad än pojkar oberoende vilket mått som används på fysisk inaktivitet. Hur många gånger i veckan äter eller dricker du vanligtvis Mellanstadiet Högstadiet P F P F P F Frukt 32 49 28 35 26 37 Grönsaker 35 47 35 47 34 48 Sötsaker (godis/choklad) 8 3 9 10 10 12 Chips och liknande 4 1 3 2 3 2 Coca-Cola eller annan läsk 4 3 10 6 11 5 Sportdryck 5 3 3 1 5 0 En gång om dagen eller mer, svar i %. P = pojkar, F = flickor Tonåringarna skattar sin hälsa sämre 2006 än 2003. Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar både i Jönköping och i våra övriga kommuner.
Hur tycker du att din hälsa är? Mellanstadiet Högstadiet 2003 2006 2003 2006 2003 2006 Bra 69 67 61 50 54 48 Ganska bra 27 27 28 37 32 38 Varken bra eller dålig 3 4 8 11 12 11 Ganska dålig 1 1 2 2 3 2 Dålig 0 0 1 1 0 1 Svar i % Mellanstadieeleverna tycker livet som helhet är bättre än både högstadieelever och elever på gymnasiet. Detta gäller både i Jönköping och i övriga landet. Pojkarna tycker livet som helhet är bättre än flickorna i alla våra studier sedan 1994 i Jönköping. Mellanstadieeleverna är också den grupp som tycker att de har det bäst på sin fritid. Det är enbart 1% av alla eleverna i årskurs 5 som tycker de har det ganska dåligt eller dåligt på sin fritid. Studien visar också att särskoleflickorna upplever sin livssituation som betydligt svårare än både särskolepojkarna och andra flickor. Flickorna i särskolan trivs sämst både i livet i stort och på fritiden. Dessutom trivs de sämre i skolan. De skattar också sin hälsa lägst och har i högre grad än övriga grupper haft ont i magen, varit irriterade, haft svårt att sova och känt sig nere. De har också sämre förtroende än pojkarna i särskolan för de flesta vuxna. Skolsköterskan har dock särskoleflickorna högre förtroende för än vad pojkarna i särskolan har. Hur tycker du att din hälsa är? Pojkar Flickor 2003 2006 2003 2006 Bra 74 61 45 49 Ganska bra 24 25 27 24 Varken bra eller dålig 0 11 27 22 Ganska dålig 3 4 0 2 Dålig 0 0 0 2 Svar i % från elever i särskolan I alla tre stadierna trivs barnen och ungdomarna bättre på sin fritid 2006 än 1994. Pojkarna tycker också att livet är bättre som helhet i dag än vad det var 1994. I flickgruppen har det inte skett några förändringar sedan 1994. Flickorna i Jönköping och i alla våra andra kommuner trivs sämre i livet och på fritiden än vad pojkarna gör. Har du under de senaste 4 Pojkar Flickor veckorna använt något av följande? 2003 2006 2003 2006 Värktablett (t ex alvedon) 44 41 73 71 Hälsokostpreparat 14 12 18 16 Cigaretter 38 31 39 36 Snus 39 33 9 14 Sömntabletter 3 3 4 3 Lugnande medicin 4 3 2 4
Gymnasieelevernas ja-svar i % Tycker du att du är Mellanstadiet Högstadiet 2003 2006 2003 2006 2003 2006 För mager 3 2 3 2 4 2 Lite för mager 6 9 9 11 12 8 Ganska lagom 49 48 45 44 47 49 Lite för tjock 17 17 22 25 22 26 För tjock 2 4 7 6 6 7 Jag tänker inte på det 25 20 14 14 15 9 Svar i % Skola Högstadieeleverna tycker att skolan i lika hög grad som både år 2000 och 2003 är mycket meningsfull. Däremot tycker högstadieeleverna i högre grad än vid något annat mättillfälle att de lär sig något väsentligt i skolan. Enbart 3% av eleverna både i högstadiet och gymnasiet tycker inte alls att skolan är meningsfull. Gymnasieeleverna tycker i samma grad som 1997 och 2000 men i mindre grad än år 2003 att de lär sig något väsentligt i skolan. Tycker du att du lär dig något viktigt i 1997 2000 2003 2006 skolan? Högstadiet Ja, mycket 36 38 34 40 Ja, ganska mycket 50 49 54 47 Nej, inte speciellt mycket 12 12 10 11 Nej, inget alls 2 1 2 2 Ja, mycket 33 28 37 29 Ja, ganska mycket 53 52 52 50 Nej, inte speciellt mycket 12 18 9 18 Nej, inget alls 1 2 1 3 Svar i % Både pojkar och flickor i mellanstadiet tycker i högre grad år 2006 än år 2003 att de lär sig något viktigt i skolan. Eleverna trivs också bättre i skolan i dag än både år 2000 och 2003. Dessutom upplever de att sammanhållningen i skolan är bättre nu än tidigare. Eleverna tycker också att de har mer att säga till om i skolan nu och att lärarna i högre grad än tidigare lyssnar på deras förslag. Särskolan 13-20 år Pojkar Flickor 2000 2003 2006 2000 2003 2006 Ja, mycket 64 76 68 53 59 39 Ja, ganska mycket 22 12 23 38 32 48 Nej, inte speciellt mycket 8 9 5 6 5 11 Nej, inget alls 6 3 4 3 5 2
Eleverna i särskolan tycker i betydligt högre grad än övriga elever att de lär sig något viktigt i skolan. Hur tycker du att det är i din skola? Mellanstadiet Hög- Stadiet 2003 2006 2003 2006 2003 2006 Det används grova ord/svordomar 31 30 52 47 28 32 Det är god sammanhållning 23 29 21 23 31 36 Det är bra och positiv stämning 18 21 20 20 31 34 Det är stressigt 8 10 29 24 30 35 Det förekommer mobbning 6 6 15 11 6 5 Det är oftast arbetsro och lugnt 4 7 8 8 13 12 Det förekommer våld 4 6 13 10 3 4 Det förekommer främlingsfientlighet 3 8 14 12 6 8 Stämmer precis, svar i % Idrott och andra fysiska aktiviteter Den största RF-idrotten utan konkurrens är fotbollen. Hela 36% av mellanstadieeleverna är med i en fotbollsklubb år 2006. Innebandyn når 11% och ridningen 10% av eleverna i årskurs 5. Bland pojkarna är ordningsföljden bland de största idrotterna fotboll, innebandy, ishockey och handboll. De två största idrotterna bland mellanstadieflickorna är fotboll och ridning, därefter följer innebandy, basket och handboll. Pojkar på högstadiet 2000 2003 2006 Fotboll 32 24 27 Innebandy 14 13 7 Golf 8 7 5 Handboll 6 4 4 Ishockey 5 5 4 Flickor på högstadiet 2000 2003 2006 Fotboll 17 17 22 Ridning 14 14 14 Innebandy 4 3 4 Gymnastik 3 4 2 Handboll 3 4 2 Golf 3 2 Friskis/Svettis 3 3 Medlem i de största specialidrottsförbunden, andelar i %, år 2000 fanns inte påståendena golf och Friskis/Svettis med Det viktigaste när eleverna idrottar på fritiden är att de har kul, lär sig nya saker, får träna och får en bra kondition. Minst viktigt är att alltid spela med i bästa laget, att bli bäst och att vinna. Mellanstadiet Högstadiet 2003 2006 2003 2006 2003 2006 Fysiskt inaktiv 19 17 28 23 37 35
Fysiskt inaktiv = tränar en gång i veckan eller mindre, svar i % Ett av de kanske viktigaste resultaten i särskolestudien är att i första hand flickorna men även pojkarna både i Jönköping och Haninge är fysiskt inaktiva i mycket högre grad än eleverna i grundskolans högstadie och i gymnasie. Dessa resultat överensstämmer med den forskning som bl a skolsköterskan och doktoranden Eva Flygare-Wallen gjort på ungdomar i Stockholm. Vi ser också att särskoleungdomarna är mycket mindre med i Jönköpings föreningsliv än vad de jämnåriga kamraterna är. Situationen är likartad i Haninge. Vad tycker unga att kommunen ska satsa på? Vi ser att ungdomarna i högstadiet och i gymnasiet i betydligt högre grad än 2003 önskar att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på idrott (idrottsanläggningar och idrottsföreningar). Stödet för fritidsgårdar/ungdomskaféer/träffpunkter har under samma period minskat. Ordningsföljden i ungdomarnas prioriteringar är år 2006: Idrott, fritidsgårdar, kultur, natur och övrigt föreningsliv. Både pojkar och flickor i högstadiet respektive gymnasiet önskar först att Jönköpings kommun ska satsa på idrott. På andra plats för både pojkar och flickor i högstadiet och gymnasiet kommer fritidsgårdar/ ungdomskafeer/träffpunkter. Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning % Mellanstadiet Högstadiet Särskolan 13-20 år Idrott (t ex idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 55 50 45 45 Kultur (t ex kulturskolan, bibliotek, teater, dans, utställningar) 17 16 18 35 Fritidsgårdar/Ungdomscaféer/ Träffpunkter 16 28 28 17 Föreningsverksamhet (t ex scouter, idrott, kyrka, invandrarförening) 5 4 4 13 Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) 14 7 12 11 En del elever har rangordnat två alternativ på första plats därför blir summan mer än 100% Vår studie visar också att tonåringarna önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet i första hand fram till år 2010 ska satsa på gym. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet önskar att det i första hand ska satsas på gym och på andra plats i pojkarnas önskemål kommer i högstadiet fotbollsplaner och i gymnasiet sporthallar för bollsporter. Både högstadieflickor och gymnasieflickor önskar i första hand att kommunen ska satsa på gym och i andra hand att det ska satsas på lokaler för aerobics/workout/dans mm. Jönköpingsungdomarnas önskemål om att kommunen ska satsa på skateboardanläggningar har minskat kraftigt sedan år 2000.
Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till 2010? Kryssa för högst tre alternativ Pojkar på gymnasiet 2003 2006 Gym Ingen fråga 37 Sporthallar för bollsporter (t ex basket, handboll, innebandy, pingis) 30 25 Fotbollsplaner 20 25 Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) 24 22 Flickor på gymnasiet 2003 2006 Gym Ingen fråga 37 Lokaler för aerobics, workout, dans m m 38 33 Motionsspår/skidspår 19 23 Ridning 12 19 Beachvolleyboll 12 19 Sporthallar för bollsporter (t ex basket, handboll, innebandy, pingis) 22 16 Simhallar 27 15 Bowlinghallar 17 12 År 2003 var frågan formulerad fram till år 2008 Studien på mellanstadiet visar att eleverna, både flickor och pojkar, önskar att Jönköpings kommun främst satsar på idrottsområdet (idrottsanläggningar och idrottsföreningar) fram till år 2010. Mellanstadiebarnen år 2000 och år 2003 var av samma åsikt. Även högstadieelever och gymnasister tycker att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på idrott fram till år 2010. Mellanstadiepojkarna önskar att det i första hand ska satsas på fotbollsplaner och på andra plats sporthallar för bollsporter. Flickorna önskar i första hand att kommunen ska satsa på simhallar och i andra hand att det ska satsas på ridanläggningar. Hur många gånger i veckan skulle du vilja göra följande om du själv fick bestämma? En gång eller mer Högstadiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Idrotta på egen hand (spontant) 79 81 75 83 Träna på gym 70 64 73 71 Träna aerobics, spinning, body pump 15 42 18 59 Idrotta i förening 76 79 61 58 Dansa (balett, showdans, hiphop m m) 10 48 11 49 Sjunga själv 13 37 15 35 Spela instrument själv 32 31 32 32 Spela instrument med lärare 21 23 19 25 Sjunga i kör med ledare 6 21 11 24 Vara med i frikyrkan 19 28 14 20 Gå på fritidsgård 30 36 18 16 Vara med i kulturskolan 13 30 9 16
Vara med i scouterna 9 10 8 7 En gång i veckan eller mer, svar i % Föreningsengagemang 77% av mellanstadieeleverna är år 2006 med i en förening. Vid tidigare mättillfälle har mellan 81% och 78% varit med i en förening. 65% av mellanstadieeleverna är nu med i en idrottsförening. 2003 var det 71% som var med i en idrottsförening. Tidigare år har andelen i en idrottsförening varierat mellan 67% och 70%. Medlem i förening, totalt % Pojkar Flickor Mellanstadiet 79 75 Högstadiet 66 69 48 53 Medlem i idrottsförening % Pojkar Flickor Mellanstadiet 72 58 Högstadiet 58 54 38 38 Noteras ska att andelen gymnasieelever som är med i föreningslivet har minskat sedan 2003. Minskningen i gymnasiet är ganska drastisk. Pojkarna i alla tre stadierna är med i en idrottsförening i mindre grad 2006 än vad de var 1994. Mellanstadieflickorna är med i en idrottsförening i ungefär samma utsträckning 2006 som de var 1994. Andelen högstadieflickor i en idrottsförening har ökat från 1994 medan gymnasieflickorna är med i en idrottsförening i mindre grad än 1994. Färre ungdomar har styrelseuppdrag i dag än tidigare. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit kontinuerligt sedan första studien 1994. Kultur Tonåringarna i Jönköping är överens om att kulturförvaltningen fram till år 2010 i första hand ska satsa på ungdomsfestivaler, konserter för rock och pop och media/film. Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2010 ska satsa på bibliotek är mycket lågt och har dessutom minskat sedan både år 2000 och 2003. Andelen som tycker biblioteken är bra för att man där kan låna böcker har också minskat. Högstadieelevernas stöd för satsningar på kulturskolan har ökat något.
Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2010? Kryssa för högst två alternativ Pojkar på gymnasiet % Konserter, rock, pop 57 Ungdomsfestivaler 52 Media/film 29 Studieförbundens verksamhet (t ex: dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 8 Skapande verksamhet (t ex drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 5 Utställningar 5 Konserter, klassisk musik 4 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 3 Dansföreställningar 2 Teater 2 Bibliotek 2 Museer 1 Flickor på gymnasiet % Ungdomsfestivaler 56 Konserter, rock, pop 48 Media/film 18 Studieförbundens verksamhet (t ex: dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 15 Dansföreställningar 14 Skapande verksamhet (t ex drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 13 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 10 Teater 6 Bibliotek 3 Utställningar 2 Museer 1 Konserter, klassisk musik 1 Mobil och Internet Vi ser också att allt fler av Jönköpings ungdomar har tillgång till både mobil och Internet hemma. I högstadiet och gymnasiet har 98% mobil och 96% respektive 93% Internet hemma. Eftersom nu i princip alla elever har både mobil och Internet hemma så finns det inte någon anledning till att ställa frågan nån mer gång. Vi fattar alltså ett likartat beslut som forskarna gjorde på 1960-talet när det gäller telefon i hemmet. I Segerstedts och Lundqvists mycket välkända studie i Huskvarna och Katrineholm 1949 var det däremot självklart att fråga Huskvarnaborna om de hade telefon hemma.
Har du tillgång till internet hemma? 2006 Pojkar 92 Flickor 94 Totalt 93 Svar från eleverna på mellanstadiet i % Har du egen mobiltelefon? 2003 2006 Pojkar 65 84 Flickor 62 88 Totalt 64 86 Svar från eleverna på mellanstadiet i % Alkohol Andelen nykterister (har ej använt någon form av alkohol under de senaste 4 veckorna) har ökat både bland pojkar och flickor i högstadiet och minskat i gymnasiet. Det är flickorna i gymnasiet som nu i minst utsträckning än nykterister. Andelen rökare både bland flickor och pojkar har minskat något sedan 2003. Särskoleeleverna är nykterister (ej använt någon form av alkohol de senaste 4 veckorna) i betydligt högre grad än övriga elever i högstadiet och gymnasiet. Hur många är Pojkar Flickor nykterister? 1997 2000 2003 2006 1997 2000 2003 2006 Högstadiet 56 52 62 69 64 51 62 68 26 16 36 28 32 25 32 23 Ej använt alkohol under de senaste 4 veckorna, svar i % Eleverna i årskurs 5 har en mycket negativ syn på att ungdomar i årskurs 6 ska få snusa, röka, dricka öl, smaka vin och smaka sprit. Har du under de senaste fyra veckorna druckit Högstadiet 2000 2003 2006 2000 2003 2006 Folköl 32 13 11 50 18 18 Starköl 24 19 16 52 42 44 Vin 24 14 9 48 27 27 Sprit 26 16 15 52 38 51 Hembränd sprit 11 4 4 19 6 6 Starkcider/ alkoholläsk 38 24 22 49 43 54 Mellanöl - 10 10-15 17
Svar från de elever som uppger att de dricker, svar i % Fri tid Vilka är då de platser i Jönköping som flest elever besökt under en fyraveckorsperiod? Har du under de senaste fyra veckorna besökt följande Ja på din fritid Högstadiet A 6 82 83 Café 54 61 Sporthall/gymnastiksal 50 42 Gym 28 42 Bio 35 37 Bibliotek 30 29 Fotbollsplan, gräs 42 29 Simhall/badhus 32 25 Bowlinghall 24 22 Kyrka 30 22 Racketcentrum (tennis, badminton, klättring) 16 22 Fotbollsplan, grus 36 18 Kulturhuset 16 16 Fritidsgård/ träffpunkt 27 15 Lokal för aerobics, spinning, body pump 13 15 Ungdomens Hus 20 11 Huskvarna Folkets Hus 12 10 Ridanläggning 12 9 Golfbana 9 8 Museum 6 8 Replokal 8 8 Lokal för gruppverksamhet i dans, balett, showdans, hiphop m m 11 8 Konserthuset 7 7 Teater 10 7 Brunnen, ny mötesplats för gymnasieungdomar 5 Svar i % Vad tycker ungdomarna själva är viktigt på sin fritid? Vad tycker du är viktigt med din Mycket Ganska Inte särskilt viktigt Inte viktigt fritid? viktigt viktigt Att själv bestämma över min tid 73 25 2 1 Att träffa kompisar 66 28 6 1 Att koppla av/ta det lugnt 56 35 9 1 Sova 51 30 16 4 Att röra på mig 49 38 11 2 Att uppleva spänning, bli berörd 34 40 23 3 Att det finns många aktiviteter att välja på 33 38 24 5 Att vara för mig själv 30 34 28 8
Att lära mig något nytt 27 40 28 5 Gymnasieelevernas svar i % Är det skillnader mellan pojkar och flickor? Ja! Nedan följer en sammanställning över vad som är lika och på vilka områden pojkar och flickor på gymnasiet skiljer sig åt. Pojkar dominerar Jämn könsfördelning Flickor dominerar Fotbollsplaner Idrottsförening Medlem i förening Lagidrott Kulturskolan Uppdrag i förening Fotboll Bio Annan förening Ishockey Konserthuset Ledare i förening Innebandy Simhall Individuell idrott Bowlinghall Sporthall/gymnastiksal Ridning Gym Kulturhuset Friskis/Svettis Tränar så man blir svettig Racketscentrum Bibliotek Replokal Brunnen Museum Sitta vid datorn Teater Café Spela dataspel Tillgång internet hemma A6 Fritidsgård Egen mobil Besökt kyrka/medlem Bättre självskattad hälsa Lokal för aerobics m m Trivs bättre i livet Lokal för dans, balett m m Trivs bättre på fritiden Fler kompisar Skolan mer meningsfull Ska studera vidare mer Nykterist Snattat Ska resa utomlands Äter mer frukt och grönsaker Röker mer Ont i huvudet mer Svårare att sova Känt sig nere mer Ont i axlar mer