Utvärdering av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april Rapport, april 2010

Relevanta dokument
Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april Rapport, april 2011

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Förslag till utvärdering av Energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. mars Rapport, mars 2012

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Beskrivning av ärendet

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Energi och klimatstrategi Smedjebacken

Klimatoch energistrategier

Klimatpolicy Laxå kommun

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Miljöarbete i Eskilstuna

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Earth Week mars

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Strategi för energieffektivisering

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Bräcke kommun

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Miljöredovisning 2014

Energistrategi en kortversion

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Energistrategier. Vision 2040

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Klimatstrategi och energiplan

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

myter om energi och flyttbara lokaler

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Varifrån kommer elen?

Miljöplan Inledning

Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet

Energi- och klimatstrategi

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Gröna exempel från Växjö kommun

Program för ökad produktion av solel

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Kommunfullmäktige

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Göteborgs universitets klimatstrategi

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Förnybarenergiproduktion

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Fastställd av kommunfullmäktige

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Fossilbränslefri kommun 2025

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

På väg mot en hållbar framtid

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Byråns interna miljöarbete

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

HUR UTVECKLAS KOMMUNEN HÅLLBART? Tankar och visioner om hur Valdemarsviks kommun anpassar sin energianvändning till nationella mål.

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

1. Vad kan kommunen göra med

Miljöberättelse för år 2017

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

ÅTGÄRDSPLAN KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

Miljöplan för Kalix kommun

Transkript:

Utvärdering av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram Smedjebackens kommun april 2010 Rapport, april 2010 1 Kerstin Angberg-Morgården Miljö-och byggkontoret

Innehåll Inledning 3 Sammanfattning, förslag på tillägg i åtgärdsprogrammet 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 5-10 2

Inledning Utvärdering av åtgärdsprogrammet i Energi- och klimatstrategin för Smedjebackens kommun, Bärkehus AB och Smedjebacken Energi och Vatten. Förutsättning: Smedjebackens kommuns klimatstrategi med åtgärdsprogram togs av fullmäktige den 23 februari 2009. I strategin finns beskrivet att åtgärdsprogrammet årligen ska följas upp och att revidering skall göras med längsta intervall på fyra år. I åtgärdsprogrammet finns ett antal mål, som beskriver kommunens viljeinriktning för att minska klimatpåverkan och ett program för hur och när detta ska uppnås. Målen sträcker sig i vissa fall till 2012 och i vissa fall till 2020. Dessa årtal bör revideras för att anpassas till Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram. Detta femåriga program som börjar 2010 och som Smedjebackens kommun har blivit beviljade medel ur, avslutas 2014, då programmet upphör. Det är därför lämpligt att ändra de årtal som utgår från 2012 och anpassa dem till 2014. Omfattning: Klimatgruppen, som arbetat fram klimatstrategin med åtgärdsprogram, har haft tre möten under året, då åtgärdsprogrammets samtliga punkter följts upp och eventuella avvikelser noterats. Denna utvärdering, som är den första i ordningen, utgår till största delen från de noteringar som gjorts i samband med dessa möten och omfattar åtgärdsprogrammets samtliga punkter, samt förslag på tillägg/ändringar. Deltagare i klimatgruppen: Per-Olow Dahlström Kristina Hjerppe Inger Knutsson Kerstin Angberg-Morgården Vesa Panula Stefan Wallner Teknisk chef, Kommunstyrelsen Miljöinspektör, Miljö- och byggkontoret Miljötekniker, Energi-klimatrådgivare, Miljö- och byggkontoret Driftchef, Bärkehus Stadsarkitekt, Miljö och byggkontoret 3

Sammanfattning: Förslag på tillägg och ändringar i åtgärdsprogrammet Område Nuvarande text Förslag på ny formulering/ändring A1. År 2020 ska energianvändningen endast ske med begränsat inslag av fossila bränslen. År 2014 ska andelen eldningsolja ha minskat med 70 % från 1990 års nivå och till 2020 med 90 % från 1990 års nivå. A2. Fossila bränslen i kommunala fastigheter ska 2012 enbart användas till reserv- backupanläggningar. Fossila bränslen i kommunala fastigheter ska 2014 enbart användas till reserv- backupanläggningar. A2. Björsjö och Hagge skolor konverteras från olja senast 2012. Björsjö och Hagge skolor konverteras från olja senast 2014. B2. Minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. 2014 bör det vara minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. B2. Vid varje upphandling bör Bra miljöval el väljas. Detta är en åtgärd och bör gå in under åtgärder i B2. B2. Ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget. Ansvarig: Ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget. Ansvarig: Bärkehus C1. Energieffektiviseringskampanjer riktat till hushållen. Ansvarig: Ansvarig också Bärkehus C2. Tillförd energi till ej redan effektiviserade byggnader ska minska med 30 % till 2020 från 2004 års nivå. C2. Samtliga ventilationsanläggningar ska vara effektiviserade till år 2015 Till 2014 ska ej redan effektiviserade byggnader minska mängden tillförs energi med 15 % från 2004 års nivå och med 30 % till 2020. Samtliga ventilationsanläggningar ska vara effektiviserade till år 2014. C2. Kommunala fastigheter med direktverkande och/eller vattenburen eluppvärmning med undantag för flyttbara enheter, ska successivt konverteras till år 2012. C2. Till år 2012 ska Rastahyttan energieffektiviseras i samarbete med hyresgäst. D1. Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. D1. Antalet resor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % från 2007 till 2012. D1. Kommunen deltar i lämpliga projekt för att minska bilåkandet och/eller öka kollektivtrafiken. Ansvarig :. D2. Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2012 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års nivå. Kommunala fastigheter med direktverkande och/eller vattenburen eluppvärmning med undantag för flyttbara enheter, ska successivt konverteras till år 2014. Till år 2014 ska Rastahyttan energieffektiviseras i samarbete med hyresgäst. 2014 bör utsläppen av koldioxid från transporter ha minskat med 25% från 1990 års nivå. Antalet resor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % från 2007 till 2014. Kommunstyrelsen bör också stå som ansvarig. Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2014 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års nivå. D2. Kommunal resepolicy. Ansvarig: Kommunstyrelsen Hela kommunkoncernen bör stå som ansvarig. F1. Minska matavfallet i kommunen Förslag på åtgärd till detta mål: Informationskampanjer för att minska matavfallet. F1. Handla lokalt kampanj. Ansvarig:. F2. Hur ser svinnet ut i våra kök, utredning. Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden. F2. Säsongsbetonade grönsaker. Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden. F2. Hur mycket kg kött per elev, brukare/dag? Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden. Näringslivsenheten bör också stå som ansvarig. Socialnämnden bör också stå som ansvarig. Socialnämnden bör också stå som ansvarig. Socialnämnden bör också stå som ansvarig. 4

Uppföljning av åtgärdsprogrammet A. Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten Delmål A1 År 2020 ska energianvändningen endast ske med begränsat inslag av fossila bränslen. Det finns inget som tyder på att detta mål inte kommer att infrias, men då det inte finns någon konkret procentsats blir målet svårt att följa upp. Förslagsvis skulle målet kunna vara: Åtgärd A1 Ansvarig År 2014 ska andelen eldningsolja ha minskat med 70 % från 1990 års nivå och till 2020 med 90 % från 1990 års nivå. Fjärrvärmeutbyggnad enligt en tydlig plan Enligt går det inte att ha en plan för fjärrvärmeutbyggnaden. Närvärmeutredning vid planläggning Informationsåtgärder Någon närvärmeutredning har inte varit aktuell under året. Under hösten 2009 har 210 brev med erbjudande av energirådgivning, skickats till fastighetsägare med oljeuppvärmning. Miljöinspektörer tar ut extra avgift för verkstadsindustrier med oljeuppvärmning, som då också informeras om alternativa energikällor. Riktad information om närvärmeanläggningar vid nybildning av områden Miljö och byggnadsnämnden Ingen information om närvärmeanläggningar har gjorts, då det inte har funnits några aktuella områden. Delmål A2 Fossila bränslen i kommunala fastigheter ska 2012 enbart användas till reserv- backupanläggningar. Förslag att ändra detta mål till 2014, även om målet troligtvis kommer att infrias innan dess. Åtgärd A2 Ansvarig Björsjö och Hagge skolor konverteras från olja senast 2012 Kommunstyrelsen Ändra årtalet till 2014 5

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. B. Öka andelen förnybar energi Delmål B1 Andel förnybara energikällor ska öka. Åtgärd B1 Ansvarig Detta är ett mål som är svårt att följa upp då det saknar procenttal. Här är dock målet svårare att just procentsätta då det inte finns relevant statistik att jämföra med. Målets intention är dock god och de olika åtgärderna får visa om förbättringar görs. Se åtgärder B1. Kommunal energi och klimatrådgivning enligt en handlingsplan. Kommunen ska verka positivt för initiativ inom förnybar energi. Information till allmänheten om matavfallskvarnar till biogas. Riktad information om närvärmeanläggningar vid nybildning av områden Delmål B2 Hela kommunkoncernen Miljö och byggnadsnämnden En plan finns för verksamheten. Under hösten 2010-våren 2011 ska en kommunal vindplan (förslag på lämpliga lägen) fastställas, med medel från Energimyndigheten. Under våren 2010, har en informationskampanj gått ut till hushållen om avfallskvarnar. Under 2009 installerades 39 stycken, vilket är betydligt fler än normalt. Ingen information om närvärmeanläggningar har gjorts då det inte har funnits några aktuella områden. Minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. Vid varje upphandling bör Bra miljöval el väljas. Främja förnybar energi Se åtgärder B2. Åtgärd B2 Ansvarig Ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget Solvärmeanläggning i s kontors och verksamhetslokal på Gunnarsområdet Bärkehus bygger i egen regi. Vindkraftverket beräknas vara i bruk under maj-juni, 2010. Ändra ansvarig till Bärkehus. Solvärmeanläggning på ca. 20 m 2 i bruk i `s verksamhetslokaler. Utnyttja spillvärme maximalt På grund av lågkonjunktur endast 23 % spillvärme under 2009 (normalt över 60 %). Det pågår en enklare utredning om ev. installation av större biobränslepanna för fjärrvärme och elproduktion. El- och värmeproduktionsanläggning baserad på biogas, vid Bylandets reningsverk Kvarnar i samtliga kök inom kommunens förvaltningar. Det rör sig om ett 10-tal inom sociala och ett 10-tal inom skolan. Bärkehus Installera solvärme i lämpliga fastigheter Bärkehus I Söderbärke är detta mål normalt inte svårt att nå då andelen biobränsle under normalår är ca. 97 %. Detta mål bör ha ett tillägg: 2014 bör det vara minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. Kommunen köper sedan sommaren 2008, Bra miljöval el. Detta är en åtgärd och bör gå in under åtgärder i B2. Ansvarig: Kommunstyrelsen Arbetet är vilande. Finns med i planeringen och pågår. Utredning pågår att använda bandyplanen som solkollektor. Utredning pågår om solfångare på Björnidet. 6

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. C. Effektiv energianvändning Delmål C1 Effektiv energianvändning inom hushåll och industri. Användningen av energi per producerad enhet inom industrin, ska kontinuerligt minska. Åtgärd C1 Ansvarig Kommunens energi och klimatrådgivare ska delta vid miljötillsynen av företagen. Alla företag i kommunen med betydande energianvändning ska till 2012 ha energianalyser och påbörjade åtgärder. Energieffektiviseringskampanjer riktat till hushållen. Delmål C2 Tillförd energi till ej redan effektiviserade byggnader ska minska med 30 % till 2020 från 2004 års nivå. Åtgärd C2 Ansvarig Samtliga ventilationsanläggningar ska vara effektiviserade till år 2015 (gäller i dagsläget ca. 40 stycken skolor- förskolor). Kommunala fastigheter med direktverkande och/eller vattenburen eluppvärmning med undantag för flyttbara enheter, ska successivt konverteras till år 2012 (t.ex. Korsnäbben). Styrning av belysningar och andra energikrävande installationer. Nyttja de kommande energideklarationerna för förbättringsåtgärder. Till år 2012 ska Rastahyttan energieffektiviseras i samarbete med hyresgäst. Smedjebacken Energi och Vatten utvecklar i samverkan med Mälardalens högskola ett program, för att med timvisa mätvärden ge kunden förutsättningar för energisparinsatser. Energidataprogram för uppföljning och planering. Kommunstyrelsen Bärkehus Bärkehus Bärkehus, Här är det viktigt med kontinuerliga kampanjer och informationsåtgärder. Miljöskyddsinspektörernas arbete vid tillsyn och Energi och klimatrådgivarens roll är viktiga kuggar i detta arbete. Energi och klimatrådgivaren har deltagit vid ett tillfälle. Plan finns för att utöka denna rutin. Årtalet ändras inte då det är ett lagkrav. Under hösten 2010, ska ett energisparprojekt inledas i samarbete mellan miljö och byggkontoret och Bärkehus. Målgruppen är hyresgäster inom Bärkehus bostadsbolag. Ansvarig för detta är också Bärkehus. Ett tillägg för att anpassas till Energimyndighetens årtal, skulle kunna vara: Till 2014 ska ej redan effektiviserade byggnader minska mängden tillförs energi med 15 % från 2004 års nivå och med 30 % till 2020. Två hus på Vinsboskolan 2003, fyra hus Bergaskolan 2002-2009, Fridhem 2007, Skogsgläntan 2008, ett hus (kök, matsal, bibliotek) Kyrkskolan 2008, Kyrkskolan (textilslöjden) 2008, Brustorpet 2009, Vads skola (kök, matsal) 2009. I kommunens hela fastighetsbestånd finns 65 st. ventilationsanläggningar (54 inom skolan) med elvärme och ungefär lika många som behöver effektiviseras. Ändra årtalet till 2014. Korsnäbben samt den del av centrumhuset som har direktverkande el, kommer att anslutas till vindel. Ändra årtalet till 2014. Gatubelysning samt övrig belysning kommer under 2010-2012 att bytas ut. Bärkehus ska gå med i upphandlingen. Närvarostyrda tvättstugor. Finns med i planeringen och pågår, men deklarationerna är svåra att följa upp. Kommunstyrelsen Ändra årtalet till 2014. Arbetet pågår för fullt. Från och med april månad 2010 kan man också avläsa fjärrvärmeförbrukningen. Syftet är att tydligare åskådliggöra förbrukningen. Kommunstyrelsen Gäller el och fjärrvärme. 7

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. D. Energieffektiva transporter Delmål D1 Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet resor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % från 2007 till 2012. Detta mål är redan infriat. 1990 så var koldioxidutsläppen 1,2 ton per invånare och år. Den senaste statistiken (från 2007) visar på strax över 1 ton koldioxid per invånare från transporter. Ny formulering: 2014 bör utsläppen av koldioxid från transporter ha minskat med 25% från 1990 års nivå. Ändra till 2014 för att anpassas till Energimyndighetens programårtal. Öka andelen fordon med alternativt bränsle. Öka gång och cykeltrafiken. På OK finns idag ett tankställe för etanol. Viktigt vid planläggning att planera in tankställen för el. Kontinuerliga utbyggnadsplaner Åtgärd D1 Ansvarig Resecentrum vid järnvägsstationen. Kommunstyrelsen Pågår och beräknas vara klar under hösten 2010. Alternativa kollektivtrafiklösningar. Utreda möjligheten för lägre kollektivtrafiktaxa. Kommunstyrelsen Resecentrum vid järnvägsstationen ger förutsättning för ökat antal resor med kollektivtrafik, då busslinjer och tågtrafik knyts ihop. Inget som är högprioriterat. Prioritera gång och cykelvägar. Kommunstyrelsen Under 2009-2010 har det byggts GC-vägar längs Nya Ågatan, till Herosfälten och invid Kolbäcksån i Morgårdshammar.. Kommunen deltar i lämpliga projekt för att minska bilåkandet och/eller öka kollektivtrafiken Delmål D2 Kommunen har deltagit under 2009 och kommer att delta under 2010 i länsprojektet Hela Dalarna cyklar. Kampanjen pågår under sommarhalvåret. Kommunen bör arbeta aktivt med information och kampanjer för att öka kollektivtrafiken. Ansvarig är också kommunstyrelsen. Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2012 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års nivå. Detta mål verkar vara svårt att nå. Från 2007 till 2009 är det dock en minskning med 8 % men från 2004 till 2009 har utsläppen ökat med 22 %. Målet bör absolut vara kvar, men anpassas till Energimyndighetens programårtal 2014 och bör lyda: Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2014 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års nivå. Åtgärd D2 Ansvarig Energikrav vid köp av motordriven utrustning och fordon. Bilpool, Bärkehus Hela kommunkoncernen 8 Kommunen följer miljöstyrningsrådets fordonskriterier och alla fordon är köpta utifrån dessa kriterier. När det gäller motorredskap följs miljöstyrningsrådets kriterier i den mån de finns. Möjligt att låna bilar mellan förvaltningarna. Inte aktuellt som privatperson att hyra. Kommunal resepolicy. Kommunstyrelsen har beslutat om resepolicy. Kommunkansliet har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en resepolicy. Ansvarig är också kommunstyrelsen. Leasing av elbilar., Bärkehus Det skulle kunna vara aktuellt med de 20 bilar där leasingavtalet går ut om två år. Många av dem körs bara ca. 40-50 mil per månad.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. E. Ökad kunskap Delmål E1 Öka kunskapen hos kommunens invånare om vikten av ett Hållbart samhälle. Åtgärd E1 Ansvarig Riktad information till skolan, allmänhet och företag genom föreläsningar och broschyrer. Barn och utbildningsnämnden,, Över 50 % miljöcertifierade skolor. Information från miljökontoret till åk.8-9. Energitävling till skolungdom, F-6. Solseminarium till allmänhet och småföretagare. Helhet 21, tre hälsoveckor med hållbarhet och hälsa i fokus. Delmål E2 Ökat samarbete mellan förvaltningar, organisationer, andra kommuner och företag. Föredöme gentemot allmänheten. Åtgärd E2 Ansvarig Riktad information/rådgivning till miljösamordnare och nyckelpersoner., Bärkehus, Alla miljösamordnare erbjuds fyra timmars miljöinformation per år. Kontinuerliga revideringar av miljöprogrammen. Kommunicera resultat till kommuninvånarna., Bärkehus, Årligt hållbarhetsbokslut, som vart fjärde år skickas till samtliga hushåll. Kan däremellan rekvireras från miljö och byggkontoret. ger ut miljöbokslut. Information på hemsidan. Fortsatt arbete med miljöcertifiering av skolor. Erbjudande av energiinformation till elever på mellanstadiet Barn och utbildningsnämnden, Under 2009 erhöll ingen skola något certifikat. Totalt har 53 % av skolorna någon form av certifiering. En energitävling som riktar sig från förskoleklass till åk.6 har initierats från miljö och byggnadskontoret. Resultatet av denna tävling presenteras isamband med invigning av hälsoveckorna, Helhet 21. Tävlingen är planerad att återkomma vart annat år. 9

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. F. Klimatsmartare konsumtionsmönster Delmål F1 Minska matavfallet i kommunen Ingen åtgärd är formulerad till detta mål. Förslag på åtgärd, F1. Informationskampanjer för att minska matavfallet. Handla lokalt Se åtgärd F1 Handla närproducerat Se åtgärd F1. Åtgärd F1 Ansvarig Kampanj om klimatsmart mat. Handla lokalt kampanj., Ingen kampanj har bedrivits under året. Även näringslivsenheten ska vara ansvarig. De bedriver kontinuerliga projekt ex. med Åkes Slakt under 2009-2010. Delmål F2 Klimatsmart mat. Se åtgärd F2. Öka andelen ekologiska produkter. Se åtgärd F2. Åtgärd F2 Ansvarig Inget flaskvatten. Hela kommunkoncernen Pågår Hur ser svinnet ut i våra kök, utredning. Barn och utbildningsnämnden En mätning har gjorts under två normalveckor på tre skolor, två förskolor och ett äldreboende. Resultatet visar på relativt små mängder svinn från skolorna medan äldreboendet hade betydligt högre. Socialnämnden bör också vara ansvarig. Säsongsbetonade grönsaker Hur mycket kg kött per elev, brukare/ dag? Utredning. Barn och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden Pågår inom skolornas och förskolornas kök. Finns inte uttalat inom sociala köken. Socialnämnden bör också vara ansvarig. Socialnämnden bör också vara ansvarig. Förbättrade rutiner för upphandling. Kommunstyrelsen Diskussion pågår om samordning mellan region Falun/ Borlänge. Öka KRAV-produkterna med en produkt om året. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden Barn och utbildningsförvaltningen har ökat inköpen från 23,1 % till 23,4 % under 2009. Socialförvaltningen har minskat från 8,7 till 8,4 %. 10