FRAMTAGANDE AV MÄTPROGRAM FÖR HÖRSELSKYDDSMÄTNINGAR

Examensarbete 20 poäng D-nivå FRAMTAGANDE AV MÄTPROGRAM FÖR HÖRSELSKYDDSMÄTNINGAR Reg.kod: Oru-Te-EXA037-Mag106/04 Elvir Karahodžić och Samir Ćatić Magisterprogrammet/-elektronik 160 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Dag Stranneby DEVELOP OF A PROGRAM FOR HEARING PROTECTOR MEASUREMENTS Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Sammanfattning Examensarbetet ligger inom området akustik och mätteknik. Uppgiften består i att göra ett program för hörselskyddsmätningar. Vidare skall man även med programmets hjälp presentera data i form av en rapport som följer SWEDAC:s standard. Även test och verifiering av programmet ingår. Som bakgrund har även ingått teoretiska studier om akustik och mätteknik samt EN/ISOstandarder. För detta användes materiell som företaget AerotechTelub bistod med, programvara från Lindholmen Utveckling (hörselforskningslaboratoriet) med tillhörande programdokumentation samt Internet. Manualer till Real-Time Analyser type 830 och Test System for Hearing Protectors type 828 från Norwegian Electronics som användes har studerats under utvecklandet av programmet. I rapporten beskrivs vad som framkommit av ovan nämnda studier och arbetets genomförande såväl som dess resultat. Abstract This master exam project concerns acoustics and measurement techniques. The task was to develop a program for hearing protector measurements. Further, the data from these measurements should be presented in a form of a report that follows SWEDAC:s standards. Also test and verification of program are included in the project. As background information theoretical studies about acoustics, measurements and EN/ISOstandards were included. For this purpose we used books and notes that were provided by the company AerotechTelub, software from the Lindholmen Utveckling (hearing research laboratory) with its program documentation and Internet. Manuals for Real-Time Analyser type 830 and Test System for Hearing Protectors type 828 from Norwegian Electronics that were used in project were also studied while developing the program. In the report facts that has emerged during the studies and how the project was performed as well as the result of the same is described.

Innehållsförteckning 1 Förord...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Problembeskrivning...2 3 Metoder och verktyg...4 3.1 Programvara...4 3.2 PCI-GPIB-kort...4 3.3 PCI-GPIB+-kort...5 3.4 LAB1300C...5 3.5 NE828...5 3.6 NE830...6 4 Genomförande...7 4.1 Arbetsgång...7 4.2 Programöversikt...8 4.2.1 ElSa...8 4.2.2 Manuell Kommunikation...8 4.2.3 Kalibrering...9 4.2.4 Testmoduler...9 4.2.5 Databasmodul...10 5 Utvärdering, analys...11 6 Diskussion...12 7 Referenser...13 7.1 Manualer...13 7.2 Böcker och kompendier...13 7.3 Internet...14

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 1 Förord Detta projekt har get oss möjlighet att använda oss i praktiken av de kunskaper som vi har skaffat oss under de senaste åren på Örebro universitet. Vi har rent teoretiskt berört områden som till exempel akustik djupare än vi tidigare haft tillfälle och göra. Samtidigt har vi fått en djupare insikt i programmeringsmöjligheter med det grafiska programmeringsspråket LabVIEW. Vi vill med dessa ord tacka först och främst våra handledare på AerotechTelub, Ronnie Olsson samt Pär Säterlid som gett oss förtroende med detta projekt. Vi vill också tacka vår handledare på Örebro universitet, univ. adj. Roger Gustavsson och vår examinator, professor Dag Stranneby, som har varit våra pådrivare och hjälpt oss med goda råd under projektets gång. Ett tack riktar vi också till våra arbetskamrater på AerotechTelub som bistått med teknisk hjälp samt med de trevliga kafferasterna och stått ut med det oljud som vi producerat. Örebro: 2004-05-18 Elvir Karahodžić, Samir Ćatić Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 1

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 2 Inledning 2.1 Bakgrund Detta examensarbete är utfört vid AerotechTelub, Arboga. Examensarbetet omfattar 20 poäng och ingår som sista del i utbildningen för elektronikingenjörer på magisternivå, 160 poäng. Utbildningen har inriktning mot bland annat elektronik, programmering och datakommunikation. Uppdraget gick ut på att bygga ett mät/styrprogram för hörselskyddsmätningar. Detta i samband att AerotechTelub vill bygga ett ackrediterat labb i Sverige för sådana mätningar. Detta labb skulle vara unikt i sitt slag här i landet. Ett ackrediterat labb är det enda labb som får CE-godkänna hörselskydd. Ett sådant labb innebär för företaget nya möjligheter både militärt och civilt. 2.2 Problembeskrivning Mätningarna är subjektiva och genomförs med en testperson som trycker på en strömbrytare om denne hör testsignalen. I övrigt ska mätningarna vara helt automatiserade. För styrning behöver ett styrprogram tas fram som sköter kalibreringar och mätningar. Kommunikationen mellan styrdator och mätutrustning sker via GPIB-gränssnitt (IEEE-488). Figur 2.1: Figuren visar översiktsbild över systemet. Skillnaden är att vi använder endast fyra högtalare, en i varje hörn. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 2

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar Kravspecifikation: Styrprogram för PC utvecklad i LabVIEW Följa EN/ISO-standarder som anger hur mätningarna ska utföras Lätt hanterlig/förståelig meny Kalibrering samt snabbkontroll av systemet Tre testmetoder Följa SWEDAC-standarder för rapportgenerering Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 3

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 3 Metoder och verktyg Nedan följer kort beskrivning av instrument samt den programvara som har använts vid projektets genomförande. 3.1 Programvara I projektet användes två datorer för utveckling av programmet samt informationsinsamling. Dessa var av fabrikat Dell Optiflex GX270 Pentium(R) 4 CPU 2.60GHz med 512 Mb RAM och 27.2 Gb HD med Windows XP som operativsystem. En av dessa kommer sedan att användas som styrdator. Programmet utvecklades i LabVIEW 7.0. Detta var ett av kraven som företaget ställde för utveckling av detta styrprogram. 3.2 PCI-GPIB-kort Detta kort är ett PCI-GPIB kort från National Instruments. Kortet använder sig av National Instruments PCI-MITE samt TNT-familjens ASIC-s. Detta gör att kortet är optimerat för att använda IEEE 488.2 användargränssnitt för PCI-bussen. Maskinvaran är fullständigt konfigurerbar programvarumässigt och kompatibel med Plug and Play -standarden för enkel maskinvaruinstallation. TNT-chipen utför de funktioner som krävs av alla versioner av IEEE 488, då inkluderat IEEE 488.2, så som IEEE 488 Tala, Lyssna och Styra. Kortet storlek är 133x107 millimeter. Det har en IEEE 488-standard med 24 pinnars GPIB anslutning. Det kräver +5 VDC med 1.5 W effekt. Max effekt för kortet är 2.25 W. Det har en överföringshastighet på 1.5 Mbytes/s när vi talar om IEEE 488 interlocked handshake. Hastigheten för HS 488 (high speed) handshake och IEEE 488 non-interlocked handshake kommer upp till 7.7 Mbytes/s. Detta ser vi grafiskt beskrivet i figur 3.1. Den verkliga hastigheten beror på styrdatorn, operativsystemet, systemets konfiguration och instrumentens prestanda. Figur 3.1: Figuren till vänster visar överföringshastigheten vid små datablock medan den till höger visar överföringshastigheten vid stora mängder data. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 4

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar Figur 3.2: Figuren visar slutsteget (LAB1300C) från LAB.GRUPPEN. 3.3 PCI-GPIB+-kort PCI-GPIB+-kortet är i stort samma som den ovannämnda PCI-GPIB-kortet vad gäller prestanda, mått och funktion. Det som tillkommer här är att man med +-kortet har möjlighet att övervaka och analysera kommunikationen. Här kan man använda den inbyggda GPIB analysatorn till att hitta och åtgärda en mängd program- och maskinvaruproblem som kan uppstå. 3.4 LAB1300C LAB1300C är ett slutsteg som vi använder för att förstärka signalen till högtalarna. I figur 3.2 ser vi en bild utav slutsteget. Dessa väger 8 kg var och har dimensionerna 483Bx88Hx310D. Dess uteffekt är vid 8 ohm 350 W, 4 ohm 650 W och 2 ohm 900W. Detta gäller vid 1 khz och 1 % THD (Total Harmonic Distorsion). Slutsteget har många avancerade skyddskretsar, som skall skydda de anslutna högtalarna samt slutsteget, ifall ett fel skulle uppstå. Dessa arbetar oberoende av varandra och är inte hörbara i normala fall. DC-skydd, termiskt skydd, kortslutningsskydd, klipplimiter och VHF-skydd är några av dessa. 3.5 NE828 Den centrala delen i det system som vi byggt upp är NE828 (brusgenerator) från Norwegian Electronics (figur 3.3) som genererar ett okorrelerat brus i fyra kanaler. Mittfrekvensen väljs utifrån en fast uppsättning och oktav- alternativt tersband anges. Ljudnivån kan regleras både för enskilda kanaler och för alla kanaler samtidigt. Enheten har inbyggt i sig automatiska ljudnivåsvep om 5, 2.5 och 1.25 db/s fallande respektive stigande nivå anges genom en extern kontroll som kopplas till enheten. NE828 kommunicerar med omvärlden via IEEE (IEC)-gränssnittet. Styrdatorn kan på så sätt ställa in alla tillgängliga parametrar så som brustyp, centerfrekvens och volym (gain). Alla kommandon är baserade på ASCII koden och består utav två eller fler tecken. Dessa kommandon visas i bilaga 1 som följer med detta dokument. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 5

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar Figur 3.3: Figuren visar brusgeneratorn (NE828) från Norwegian Electronics. 3.6 NE830 NE830 (figur 3.4) är en realtidsanalysator från Norwegian Electronics. Kommunikationen med analysatorn sker även här via GPIB-gränssnitt (IEEE 488). På samma sätt som för NE828 väljs mittfrekvens för mätning utifrån en fast uppsättning och oktav- alternativt tersband anges. Då ett kommando skickas via IEEE-bussen till NE830 övergår den automatiskt till fjärrstyrt läge. För att komma ur det fjärr-styrda läget skickas kommandot L0. Alla kommandon/instruktioner från styrdatorn till NE830 är baserade på ASCII-koden. Instrumentet kan skicka tillbaka mätresultatet till styrdatorn. Det finns flera olika överföringsformat för dessa mätresultat vilka beror på operationen som utförs samt vilket kommando för överföring som har valts. Dessa kan ses i bilaga 2 i slutet av detta dokument. Figur 3.4: Figuren visar realtidsanalysatorn (RTA type 830) från Norwegian Electronics. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 6

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 4 Genomförande I detta kapitel följer en sammanfattande beskrivning av den maskin- och programvara som använts i projektet. Kapitlet innehåller vidare en beskrivning av hur programvaran gjorts och hur den testats. 4.1 Arbetsgång Arbetet startade med att läsa in sig på de olika EN/ISO-standarder som anger hur mätningarna ska utföras. Ett gammalt program fanns redan skrivet i C-kod på en MAC. Programmet kördes för att vi lättare skulle förstå oss på uppgiften och samtidigt för att få idéer hur vi själva ville utforma det nya programmet för en PC. Manualer för de olika instrumenten gicks igenom för att lära sig hur dessa fungerar. Efter denna inläsningsperiod började vi skissa på olika delar i programmet, samt planera hur vi skulle gå till väga med uppbyggnaden. Vi började med att skapa små moduler för kommunikation med, först och främst, realtidsanalysatorn. När väl denna fungerade gav vi oss på att göra en testkalibreringsmodul. Denna var den mest struliga delen i vårt arbete. Detta berodde på att vi var väldigt ovana vid dessa instrument som vi fick jobba med och versionen (7.0) av LabVIEW. Många konsultationer gjordes med tillverkarna av både instrumenten och programvarutillverkaren. Största hjälpen fick vi från National Instruments, deras supportgrupp samt hemsidan. Efter många om och men och strul med kommunikationen, kom vi fram till att dessa instrument använde sig av en uppsättning kommandon som inte var kompatibla med NI-s produkt, LabVIEW 7.0 Express. Därför fick vi bygga upp kommunikationsdelen från scratch. Vi kunde inte använda oss av de färdiga moduler, så kallade Express VI-s som finns i den nyaste versionen av LabVIEW. Under denna tid så gjordes även huvudfönstret för testprogrammen. Här uppstod inte alls några problem. Arbetet förflöt ganska obehindrat. Enda problemet var den otillräckliga vanan vid LabVIEW 7.0 som gjorde att det tog längre tid att göra detta än man från början hade trott. Det första som skapades för detta delprogram var en modul där man skulle skapa data för en ny testperson. Här skulle användaren ange namn, personnummer och kön på testpersonen. Dessa data skulle sedan sparas på en fil för framtida bruk. Samma sak gällde för typ av olika hörselskydd. Skillnaden var att endast namn på hörselskydd skulle anges. Nästa modul som skulle utvecklas var den med testparametrar. Alla dessa implementerades sedan i huvuddelen av testprogrammet. Efter det att den ovannämnda test-kalibreringsmodulen var färdig gick återstående delen av testsamt kalibreringsmoduler rätt smärtfritt att bygga. Det gällde alla utom det subjektiva testet. Där skall en person sitta och trycka på en knapp då han/hon hör bullret som produceras. Vid intryckt knapp skall ljudnivån sänkas med 2.5 db/s och höjas med den samma vid uppsläppt. Då vi körde programmet första gången fick vi omvänd funktion. Vi försökte med allt som stod i manualen för NE828 men kom ingenvart. Därpå körde vi det gamla testprogrammet som finns i MAC-en. Med hjälp av den och den GPIB-analysator, som beskrevs tidigare, kunde vi se att de inte hade använt sig av den färdiga funktionen i NE828 utan byggde upp en egen process för detta. Vi bestämde oss för en annan lösning. Istället för att bygga en process för volymkontroll modifierade vi själva knappen. Detta har gett oss möjligheten att använda oss utav den befintliga slope-funktionen som finns i NE828. Nästa steg var att bygga moduler som skulle spara mätresultaten som fås från de Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 7

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar olika testen. Då dessa var sparade skulle man beräkna standardavvikelse samt medelvärde och generera rapport enligt de standarder som finns angivna för beräkningar samt rapportgenerering. 4.2 Programöversikt Hela systemet hanteras via programmet ElSa. Själva programmet är skapat i LabVIEW. Genom GPIB-drivrutiner, som fanns tillgängliga från tillverkaren (National Instruments), kommunicerar man vidare med testutrustningen. 4.2.1 ElSa ElSa är det utvecklingsnamn som vi gett vårt program. Det kommer från de två första bokstäverna i våra förnamn. Detta är det första fönstret som öppnas då programmet startas. Här ska användaren välja vad han vill göra, fyra alternativ finns som man kan se i figur 4.1. Efter varje avslutat underprogram, ska man återkomma till detta huvudfönster. Sedan kan man välja en ny funktion eller avsluta programmet. 4.2.2 Manuell Kommunikation Denna modul är skapad för att man ska kunna kommunicera med brusgeneratorn manuellt. Realtidsanalysatorn har en egen frontpanel så man behöver inte ha ett program för att kommunicera med denna. Detta har möjliggjorts för att man ska kunna testa även andra frekvenser än de som är förprogrammerade i testprogrammen. Detta gör att man kan utveckla testproceduren på en viss produkt eller anpassa mätningar efter kundens behov, om de skiljer sig från de standarderna som har ställts på tester av hörselskydd. ElSa Manuell kommunikation Kalibrering Testmoduler Databasmodul GPIB-Drivrutiner NE828/NE830 In-/Ut moduler Skärm Disk Export Skrivare Figur 4.1: Figuren visar blockstruktur över programmet ElSa. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 8

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 4.2.3 Kalibrering Om användaren väljer funktionen kalibrering får han två nya val. En är en fullständig kalibrering som tar cirka en halvtimma. Men det finns en testkalibrering med vilken man testar om man får den önskade ljudbilden. Denna tar endast ett par minuter. Eftersom denna är mindre tidskrävande används den mera frekvent än kalibreringen. Det som testet gör är att den testar alla 4 högtalare och jämför ljudtrycket med ljudtrycksvärdet som man har sparat från den senaste kalibreringen i en textfil. I figur 4.2 ser vi textfilen som innehåller till vänster de frekvenser vid vilka kalibreringen utförs. Vidare har vi i kolumnerna 2 4 de offset -spänningar som sätts till högtalarna vid olika frekvenser. I sista kolumnen har vi den volymskillnaden med vilken man sänker eller höjer volymen vid en viss frekvens för att få rätt ljudbild. Kalibreringen utförs vid 54 db för enskilda kanaler och vid 60 db för det sammanlagda systemet. Det sista värdet har företaget angett som ett krav. Varför det enskilda kanalens värde skiljer från det sammanlagda systemets är på grund av att man i det samanlagda systemet får en effekt som är 4 gånger större än för enskild kanal, dvs. 6 db. 4.2.4 Testmoduler Här kommer vi till hjärtat utav programmet. I denna del görs de olika testerna. Vi har tre olika, subjektiv, objektiv och spektrumtest. Dessa kan vidare vara med eller utan hörselskydd. Subjektiva testet är det test som man gör med en testperson. Personen sitter inne i ljudlabbet och med hjälp utav en handenhet styr ljudsvepen. Brusgeneratorn rapporterar när och vid vilka nivåer som en ändring sker. Testen börjar och slutar med 1 khz för att kontrollera att dessa två mätningar ligger tillräckligt nära varandra. Det sista gäller även för det objektiva testet. Detta test är däremot helt automatiskt och man använder sig utav en mikrofon som är kopplad till analysatorn. Testet startar när användaren trycker på Run Test och för varje tersband mäts dämpningen i förhållande till referensmätningen. Denna har gjorts innan, utan hörselskydd, och får inte ligga mer än 24 timmar Figur 4.2: Figuren visar den kalibreringstextfil som skapas under kalibreringen. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 9

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar tillbaka i tiden. Detta gäller för alla referensmätningar, även de som gjorts på testpersoner. Spektrumtestet är även det ett automatiskt test där man testar alla frekvenser på en gång, ett spektrum. 4.2.5 Databasmodul Här kan användaren välja vad han/hon ska göra med de mätresultat som sparats under de olika testprocesserna. Man kan gå igenom testerna, testpersonernas data och resultat för de testade hörselskydden. Här utförs alla ytterligare beräkningar av till exempel medelvärdet över alla testade hörselskydd i en serie och härifrån kan resultaten skrivas ut på skrivare, sparas på diskett och så vidare. I denna del har det kommit till stora ändringar. Då det har varit väldigt svårt och få fram tabeller och grafer på det sätt som vi önskat i LabView, har vi gått ifrån denna. Istället sparas all data i excelfiler och i dessa så beräknas medelvärden samt standardavvikelser för olika produkter och grafen ritas. Dessa byggs på med nya mätvärden och allting uppdateras. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 10

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 5 Utvärdering, analys I skrivandets stund har vi kommit ganska långt med vårt examensarbete men är inte helt klara med det. Återstår att skapa moduler som ska generera slutrapport av de mätvärden som samlas in och beräknas under testens gång. Samtidigt skall vissa skönhetsdetaljer fixas. I övrigt, gällande test och kalibreringsmoduler, är dessa färdiga. Vi har under utveckling haft problem med att få kommunikationen mellan instrumenten och styrdatorn att stämma. Detta har gjort att vi inte kunnat slutföra vårt arbete än. Fortfarande har vi problem med att starta ett av instrumenten, analysatorn, som av en märklig anledning låser sig. Vi har varit i kontakt med tillverkaren som förklarat att det är ett gammalt instrument och att detta kan vara en av anledningar att det inte fungerar som det ska för oss. I övrigt är vi väldigt nöjda med det som hittills har presterats. Vi ligger bra med i planeringen som har sammanställts av företaget. De har räknat med att vi ska ha ett färdigt utvecklat och testat program den 18 juni vilket, om inget oförutsätt händer, också kommer att ske. Nu har vi äntligen lyckats få programmet att fungera i sin helhet. Vi ser att det har tagit mycket längre tid än vi befarat från början. Många ändringar har gjorts speciellt på testmodulerna då vi till slut insåg att brusgeneratorn inte gick att lita på till 100 %. De data som den lämnade ut stämde inte med verkligheten. Detta insåg vi när vi mätte upp mätvärdena med hjälp av realtidsanalysatorn (NE830). Istället skapades till slut ett eget program som skötte brusgeneratorns funktion. Vi har i allt arbete följt noga de standarder som ges för hörselskyddsmätningar enligt SS-EN 352-1. Där står i detalj skrivet hur mätningarna ska gå till. Vi testade dessutom CE-märkta hörselskydd och jämförde våra resultat med de som angavs i bruksanvisningen för dessa. I framtiden kommer det förmodligen att dyka upp buggar som man får åtgärda då. Inga stora saker eftersom vi är ganska säkra på att de funktioner som företaget ville ha också har implementerats på rätt sätt. Det som tagit mest tid har varit att hitta ett bra, lätt och säkert sätt att spara och hantera mätdata. Valet föll till slut på excel då de flesta som håller på med datorer kan detta program. Från excel kan man sen göra i stort sett vad man vill med mätdata. I bilaga 3 kan man se ett exempel på sparade och behandlade mätdata. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 11

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 6 Diskussion Som vi tidigare nämnt återstår en del att slutföra i detta examensarbete. Men redan idag vet vi att man kommer att kunna utveckla detta program. För tillfället är kriterierna ställda till att tillfredställa europastandarder för hörselskyddsmätningar som genomförs med hjälp av konventionella hörselskydd. Förbättringar som görs senare skall leda till att man även kan testa hörselskydd med inbyggd kommunikation och annan teknik. Vidare kan presentationen av mätresultaten förbättras såväl det som visas på skärmen under tiden test görs, som de som visas i skrivna rapporter. Man kan även visa resultaten på Internet om man så vill i realtid. Och inte bara dessa, utan även hela testprocessen. Detta kan vara bra om arbetsgivaren skulle vilja titta på resultaten samt testprocessen eller om man vill sköta testproceduren från någon annan plats en nere vid själva labbet. Detta är inte implementerat i programmet men finns som möjlighet eftersom LabView erbjuder denna tjänst. Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 12

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 7 Referenser 7.1 Manualer National Instruments LabVIEW 7 Express, Measurements Manual April 2003 Edition, Part Number 322661B-01 National Instruments LabVIEW 7 Express, User Manual April 2003 Edition, Part Number 320999E-01 National Instruments LabVIEW, Basics I Course Manual, Course Software Version 6.0 September 2000 Edition, Part Number 320628G-01 National Instruments LabVIEW, Basics II Course Manual, Course Software Version 6.0 September 2000 Edition, Part Number 320629G-01 Norwegian Electronics A/S, Instruction Manual for the Real-Time Analyser type 830 Tranby (Norway), Jan 1986 Norwegian Electronics A/S, Quick Reference Guide, Remote Control Commands for RTA830 Tranby (Norway) Norwegian Electronics A/S, Instruction Manual, Test system for hearing protectors type 828 Tranby (Norway) 7.2 Böcker och kompendier Lars Bengtsson, LabVIEW från början, Version 6i Studentlitteratur, Lund, 2001, ISBN 91-44-02129-1 Lennart Nilsson och Yvet Martin, Grundläggande akustik och mätteknik Akustikmiljö, Huddinge, 2000, kompendiet Brüel & Kjær, Utomhusbuller K. Larsen & Søn A/S, 2000, kompendiet Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 13

Framtagande av mätprogram 2005-04-29 för hörselskyddsmätningar 7.3 Internet Förstärkare: http://www.labgruppen.se/lab1300c Ljud lab.: http://www.essex.ac.uk/ese/research/audio_lab/research_current.html Akustikberäkningar och teori: http://www.kbase.castlegroup.co.uk/acoustic LabVIEW support: http://digital.ni.com/worldwide/sweden.nsf/main?readform Elvir Karahodžić, Samir Ćatić 14

Bilaga 1 Denna bilaga innehåller kommandon med vilka vi fjärrstyr instrumentet NE828

Bilaga 2 Denna bilaga innehåller kommandon med vilka vi fjärrstyr instrumentet NE830

Bilaga 3 Denna bilaga innehåller ett exempel på sparad och behandlad mätdata.