Kopplingsregister eidas Förstudie
Agenda Bakgrund och uppdrag Tillvägagångssätt Behov Internationell jämförelse Lösningsförslag 3 sätt att åstadkomma koppling Vidare utredning Utvecklingskostnader Frågor & diskussion
Bakgrund och uppdrag
eidas-förordningen Från den 29 september 2018 blir det enligt lag (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, eidas ) obligatoriskt för svenska offentliga organ, och frivilligt i privat sektor, att i e-tjänster som erbjuder inloggning med e- legitimation erkänna utländska e-legitimationer som finns med i EU:s förteckning. Än så länge är det EU- och EES-länderna som ingår i eidas. Regulation (EU) No 910/2014 of the European Parliament and of the Council of 23 July 2014 on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market and repealing Directive 1999/93/EC
Skatteverkets uppdrag Att utreda Behov av och förutsättningar för en tjänst för koppling mellan en utländsk e-legitimation och en individs personnummer eller styrkta samordningsnummer vid användning av svenska digitala myndighetstjänster.
Skatteverkets uppdrag Svensk E-tjänst Personnummer Utländsk e-legitimation Namn Födelsedatum eid-nummer
Forts. En övergripande analys av offentlig sektors behov och förväntade nytta av en tjänst för koppling mellan en utländsk e-legitimation och en individs personnummer eller styrkta samordningsnummer Utredning av de juridiska förutsättningarna för tjänsten och förslag till nödvändiga författningsändringar. Konsekvensbeskrivning enligt 6-8 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Lösningsförslag för utformning och förvaltning av en tjänst, såväl avseende ansvarig myndighet som teknisk lösning. Bedömning av kostnader och konsekvenser för det lämnade förslaget. Analys av frågor kring personuppgiftsbehandling och effekterna för skyddet av den personliga integriteten.
Tillvägagångssätt
Tillvägagångssätt Kort utredningsperiod Arbetsgrupp med IT, juridik, arkitektur & verksamhet Avstämningar med e-legitimationsnämnden Inledningsvis flera alternativa lösningar Workshops med andra myndigheter Informationsutbyte med skattemyndigheter i andra länder
Myndigheters behov
Det finns behov av utländska e-legitimeringar
Det finns behov av koppling till samordningsnummer/personnummer
Myndigheters behov Uttalade behov Pensionsmyndigheten Skatteverket Slutsats: Det finns behov av en central funktion för att koppla samman europeiska eid-handlingar och svenska personnummer och styrkta samordningsnummer. Kostnader
Internationell jämförelse
Internationell jämförelse Utredning Sverige först att färdigställa förstudie av de vi träffat Utmaningar Säkerhet på bekostnad av användarvänlighet Fysisk inställelse
Lösningsförslag
Lösningsförslag Det finns ett behov av ett register Ett register bör skapas Registret ska vara fristående från folkbokföringen Hög säkerhetsnivå ger högt förtroende
Identitetsintyget innehåller det utlänska personidentitetsbegreppet
Tillitsnivåer Utländska e-legitimationer (som är godkända enligt eidas) får inte diskrimineras i förhållande till de svenska på nivån väsentlig och hög. Ni behöver därför avgöra vilken tillitsnivå era e- tjänster begär som ett minimum och vad tillitsnivån motsvaras av i Sverige. Tillitsnivå väsentlig enligt eidas2 motsvarar nästan tillitsnivå 3 enligt Svensk e-legitimation3. Tillitsnivå hög är något lägre än svenska tillitsnivån 4.
Lösningsförslag Svensk E-tjänst 2 eidas 3 8 Nod 6 7 Kopplingsregister eidas Nod 4 5 Legitimerings tjänst Utländsk e-legitimation 1
3 sätt att åstadkomma koppling Skatteverket Polisen
E-tjänster utan behov av koppling mot person/samordningsnummer Myndighetens e-tjänst ansvarar för om den identifierade användaren ska släppas in. Oavsett om koppling mot pnr/snr skett eller ej Svensk E-tjänst 2 eidas 3 8 Nod 6 7 Kopplingsregister eidas Nod 4 5 Legitimerings tjänst Utländsk e-legitimation 1
Att tänka på för myndigheter Inventera era e-tjänster Har ni idag e-tjänster på tillitsnivå 3 (e-legitimation) Har ni behov att koppla mot person/samordningsnummer Hantering av nya identitetsbegrepp? Planera anslutning till e-legitimationsnämndens Eidas anpassade lösning Behöver ni anpassa e-tjänsterna? Samordningsnummer Väntrum Språk Påbörja anslutningsprojekt
Vidare utredning
Vidare utredning Följsammare process för styrkta samordningsnummer Fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna Behandling av uppgifter till följd av bilaterala avtal Registrering av nordiska personnummer i samband med tilldelning av styrkta samordningsnummer Användarens behov av koppling mellan europeiska eid-handlingar och svenska personnummer och styrkta samordningsnummer Utveckling av registret i samråd med de myndigheter som har störst behov Spårbarhet i systemet Sekretess för registret Fysisk inställelse Tillvägagångssätt för att registrera en koppling Utveckling av författningarna Identifiering vid svenska utlandsmyndigheter Hantering av personer där det behövs ytterligare utredning
Nordiska rådet. Nej till gemensamt nordiskt personnummer, ja till gemensamt elektroniskt id Det är enklare och mindre kostsamt att samordna utvecklingen av e-id i Norden med syfte att införa ett gemensamt system för e-id än att utveckla ett gemensamt personnummersystem. Användningen av e-id över nationsgränserna kräver inte att personnumret är detsamma i hela Norden. Det enda som krävs är att medborgarens identitet kan knytas till offentliga grunddata som varje land har om medborgaren
Utvecklingskostnader
Utvecklingskostnader Utvecklingskostnader 7 17 mnkr. Huvudstudie Utveckling av kopplingsregister (inkl. noden) Utredningsarbete som följer av myndigheters hantering av samordningsnummer i e-tjänster. Tillkommer Utveckling av system för fysisk inställelse. Avtalsförhandlingar med andra länder Hantering av utländska eid i ett kopplingsregister Förvaltningskostnader Anpassning hos berörda myndigheter
Övrigt Länk till rapporten på Skatteverkets webbplats.
Frågor & diskussion