Utvecklingen av kritiskt tänkande Absolut syn på kunskap (rätt eller fel) Rätt till sin egen åsikt (det finns ingen sanning) Relativ syn (vissa åsikter bättre underbyggda än andra)
internalisering (eng. internalize, till medeltidslat. interna lis, av lat. inte rnus 'inre', 'inhemsk', 'invändig', 'invärtes'), införliva, inkorporera. I psykologin används termen för att beskriva hur samhällsnormer och värderingar införlivas med individen under uppfostran och blir en del av individen själv. ( göra till sitt eget ) min kommentar
Möte = Kommunikation Tecken och signaler, verbala och ickeverbala som hela tiden måste tolkas. Uppfattar Upplever Kongruens - inkongruens
Socialisationsprocessen I socialisationsprocessen lär vi oss tidigt att förhålla oss och de grundläggande reglerna för det sociala samspelet utan att vi egentligen kanske reflekterar över detta och att vi sedan förfinar dessa redskap i kontakten med andra.
Det professionella mötet Baseras på yrkets grundläggande etiska värderingar och innebär att vi skall göra vårt bästa för att möta människors behov och bidra till att de hjälpsökande kan använda sina resurser på bästa sätt.
Maktfördelning Det professionella mötet är omgärdat av regler och riktlinjer. Socialarbetaren befinner sig på sin hemmaplan med kunskap om regelsystem, lagar och rutiner. Klienten befinner sig på bortaplan och har vanligen inte denna kunskap om regelsystemet, lagar och rutiner.
Det institutionella sammanhanget Den tydliga maktutövningen Indirekt och subtil påverkan (t ex ett ansiktsuttryck eller en betoning) Mikromakt (Asplund)
Mötets olika nivåer Strukturell nivå Ett samhällssystem möter en människa Positionell nivå Status, klass, kön, etnicitet Relationell nivå Formell relation och arbetsallians Upplevelse nivå Hur vi upplever det vi är med om jfr. Buber och Winnicott
Reflexivt förhållningssätt- att utveckla en förmåga att röra sig mellan de olika nivåerna. (strukturell, positionell, relationell och upplevelsenivå).
När systemet möter klienten Från och med den dag som en människa placeras i anstaltsvård påbörjas mortifikationsprocessen, en social och psykologisk nedbrytningsprocess där patienten/klienten förlorar sin identitet och omvandlas till ett objekt. (Goffman 1961)
När människor söker hjälp inom ex socialtjänsten startar den process som innebär att den sökanden genom kontakt med myndighetens tjänstemän omvandlas från individ till fall eller ärende påbörjas. (Billqvist 1999)
Att bli klient (Skau 2007) Från subjekt till objekt (föremål för andras bedömningar) Avprivatisering (från privat till offentlighet) Från person till fall (ett ärende bland andra) Från normalitet till avvikelse (ingen vanlig familj) Livslång status (Privata handlingar och historia dokumenteras) Från vardagsspråk till fackspråk
Vardagsspråk och fackspråk (exempel) En mammas släpphänthet mot sina barn översätts till avsaknad av gränssättning Den olydiga ungen blir ett barn med beteendestörning Barn som får driva vind för våg är på socialarbetarspråk utsatta för bristande omsorg En klients misstänksamhet mot samhällets inblandning i sitt privatliv blir till bristande samarbetsvilja En önskan att själv lösa sina psykiska problem kan bli till behandlingsmotstånd
Empowerment (engelska, av power 'makt', 'förmåga', 'kraft'), egenmakt) princip som avser att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv.
Det handlar om att få igång processer, aktiviteter osv som kan förstärka deras (patienters, klienters) självkontroll, vilket praktiken handlar om att människor får större självförtroende, bättre självbild, större kunskaper och färdigheter (Askheim & Starrin 2007). Att lyfta fram personliga resurser, att betona möjligheter istället för begränsningar kan leda till hoppfullhet, kreativitet och positiv förändring (Moula 2009).
Metoder i socialt arbete Inget enhetligt begrepp (metod, modell, praxisteorier, tekniker) Men gemensamt är; Handlar om det sociala arbetets praktik, dvs om de insatser och tillvägagångssätt som tillämpas inom ramen för socialt arbete.
Några metoder inom socialtjänsten ART (Aggression Replacement Training): Program som vänder sig till ungdomar och unga vuxna och syftar till att förebygga och bromsa ungdomens utveckling av våldsamt och aggressivt beteende. MARTE MEO: En metod där man med hjälp av korta inspelade videovinjetter av samspel mellan förälder och barn syftar till att stärka och stimulera samspel och skapa bättre förutsättningar hos föräldern för att bemöta barnet på bästa möjliga sätt. KOMET (Kommunikationsmetod): Ett utbildningsprogram som riktar sig både till föräldrar och till pedagoger i skolan och förskolan. Programmet ger hjälp då man har barn som ofta bråkar eller hamnar i konflikt. HAP (Haschavvänjningsprogrammet) Ett individuellt, strukturerat och pedagogiskt program som inriktar sig både på preparatet och på den sociala och psykologiska problembilden.
Varför metoder? Även om metoder i socialt arbete inte är ett helt enhetligt begrepp så är det viktigt att kunna utgå ifrån detta när vi skall diskutera det sociala arbetets innehåll. Ett viktigt skäl till att ägna sig åt att diskutera och försöka definiera metod eller närliggande begrepp är att kunna föra en dialog inom fältet och därmed kunna hitta förutsättningar för systematiska företeelser inom fältet.
Evidensbaserade metoder Metoder och insatser som har vetenskapligt belagda positiva effekter För att vi skall kunna benämna ett arbetssätt metod krävs att de är strukturerade på ett tydligt och reproducerbart sätt. Att socialt arbete är en metodbaserad kompetens är ett centralt inslag i yrkesgruppens professionaliseringssträvanden.
Evidensbaserad praktik (Oscarsson 2009) Tar sin utgångspunkt från tre kunskapskällor: Forskningen Praktiken/Praktikern Klienten/Brukaren
Förbättringsfaktorer (Oscarsson 2009) Externa faktorer (ex.bostad, arbete) 40% Arbetsallians (samarbetsförmåga) 30% Placebo (förväntningseffekter) 15% Specifika faktorer (metoder) 15%
Skepsis mot formaliserad kunskap Socialt arbete handlar i huvudsak om unika möten mellan människor, vilket gör färdiga metoder mindre användbara. Det unika i varje mänsklig kontakt och förmåga att flexibelt kunna anpassa sina handlingar efter de förutsättningar som varje nya situationer innehåller.
Socialt arbete utförs i organisationer Begreppet socialt arbete myntades för ca 130 år sedan. Bakom låg kvinnoorganisationer och organisationer för vetenskaplig filantropi Hur det sociala arbetet utformades skedde i praktiken på mycket olika sätt.
Olika sätt att organisera I ex.vis USA och England förekom socialt arbete framförallt inom privata och kyrkliga välgörenhetsorganisationer som växte fram i städerna. I Sverige och de nordiska länderna tog samhället/kommunen på sig uppgiften och organiserade arbetet där utvecklingen skedde genom att man utvecklade sociala nämnder och förvaltningar.
I Sverige Arbetet utförs huvudsakligen i byråkratier, dvs. tjänstemannaorganisationer som efter vissa bestämda regler och lagar skall utföra politiska beslut eller förverkliga politiska mål. Socionomer saknar professionell autonomi Betyder bl.a. att man inte tillåts driva klienters intressen gentemot exempelvis kommunen
Det som förenar organisationer inom vilket socionomer är verksamma är att de nästan undantagslöst finns inom välfärdsstatens kärnområden, dvs. hälso- och sjukvård, kriminalvård skola och kommunernas socialtjänst Det rör sig alltså om människobehandlande organisationer, dvs sådana som har till uppgift att bedöma och sortera människor och att på olika sätt påverka dem, deras beteende och livsförhållanden
Socionomer (ungefärligt antal, 2005) 10.000 15.000 inom kommunernas socialtjänst 2.500 3.500 inom hälso och sjukvården 1.500 inom skolan 600 inom institutionsvård
Resursperspektivet och regelperspektivet Den enskilde tar initiativet till kontakt och vill ha del av samhällets resurser bistånd samarbetssamtal, hemtjänst, omsorg etc. Socialtjänsten tar initiativet och vill ändra ex.vis en familjs sätt att fungera så att det bättre stämmer överens med samhällets regler och normer, missbruk, barn som far illa etc.
Aspekter av det sociala arbetets organisering Centralisering kontra decentralisering Specialisering kontra integrering
Internationellt socialt arbete Socialt arbete verkar för socialförändring, problemlösning i mänskliga relationer, för empowerment och frigörelse i syfte att främja människors välfärd. Med utgångspunkt i teorier om mänskligt beteende och sociala system verkar socialt arbete i de områden där människor samspelar med sin omgivning. Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa är grundläggande för socialt arbete. (IFSW) (IASSW)
Att jämföra är inte enkelt Socialt arbete är en globalverksamhet som är inriktad mot den fattiga delen av befolkningen. Syftar till att kartlägga och åtgärda sociala problem med hjälp av teorier och metoder. Utbildningarna bygger ofta på ämnen som socialpolitik, sociologi, psykologi, pedagogik, rättskunskap, stats och kommunalkunskap
Olika samhällstyper (Mayad) Förindustriella jordbrukarsamhällen Sociala problem löses genom försorg av familjen, kyrkan, välbeställda personer i lokalsamhället. Community work, Adocacy ( strukturellt, utvecklingsprojekt, företrädarskap) Västerländska industrisamhällen Industrialismen, en individinriktad omsorgsfilosofi med psykologiska och psykodynamiska, kognitiva behandlingsformer. Case-work (individuellt, terapeutiskt, behandlande, motiverande)
De första socialarbetarutbildningarna(exempel) 1898 USA 1903 Storbritannien 1910 Japan 1921 Sverige 1922 Chile 1924 Sydafrika, Argentina 1936 Indien, Egypten 1940 Australien 1992 Italien 1997 Grönland
Tre grundmodeller Med utgångspunkt från: Vem har ansvaret för det sociala arbetet Socialarbetarnas anställningsförhållanden Hur effektiva de är för att bekämpa barnfattigdomen
Välfärdsmodeller (Esping -Hansen) Socialdemokratiska välfärdsmodellen Många socialarbetare som är offentligt anställda. Det sociala ansvaret är myndighetsorganiserat. Socialarbetarna har en dubbelroll som både hjälpare och kontrollanter. Samhällsarbete eller socialt mobiliseringsarbete har inte haft något starkare fäste De länder som framförallt räkna till denna kategori är Sverige, Norge och Nederländerna.
Korporativa välfärdsmodellen Konkurrens mellan frivilligbaserade socialkontor. De offentliganställda socialarbetarna inriktas mot kontrollåtgärder. Bygger på att staten delegerar välfärds- och försäkringsansvaret till yrkesbaserade religiösa, fackliga och frivilliga organisationer. Liten offentlig verksamhet. Till denna modell räknas bl a Frankrike, Italien, Spanien och Österrike.
Liberala välfärdsmodellen Stor frivilligsektor med socialarbetare. Det offentliga står sociala arbetet står för kontrollåtgärder och hjälp till de allra fattigaste. Staten fyller bara de luckor som återstår när privata initiativ inte räcker till. De länder som räknas hit är framförallt USA Kanada, Storbritannien Australien och Indien.
Kritik mot jämförelser de individualistiska utgångspunkter som genomsyrar europeiskt och amerikanskt socialt arbete inte är meningsfulla i samhällen som betonar ömsesidigt beroende och respekt för auktoriteter. Synen på familjen är t ex annorlunda i Kina än i Europa. I Europa betonas självständighet, i andra delar av världen är det istället viktigt att behålla den traditionella föräldraauktoriteten och i många kullturer sätter man stor tilltro till familjenätverket. Payne (2002)