Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkoholoch narkotikafrågor
Förändrad alkoholpolitik Lägre priser Mer införsel via resande Avskaffade monopol Ökad tillgänglighet Ökad konsumtion
Alkoholkonsumtionen i Sverige (liter 100 % alkohol) 1946 4,0 liter 1954 4,9 liter 1976 7,7 liter 1996 6,0 liter 2000 9,2 liter 2004 10,6 liter 2008 9,8 liter
Alkohol liter per inv 15+ Ökad totalkonsumtion till 2004 baserad på samtliga drycker och därefter svagt ned pga nedgång i sprit 12 10 8 6 4 Totalt Vin Starköl Sprit Folköl Cider/blanddrycker 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Mats Ramstedt, SoRAD
Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever 1997-2006 Kvinnor per 100 000 7 6 5 4 3 50-64 Alla kvinnor 65-80 80+ 30-49 15-29 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever 1997-2006 Män per 100 000 20 18 16 14 12 10 8 65-80 50-64 Alla män 80+ 30-49 15-29 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Sammanfattning Betydande uppgång i alkoholkonsumtionen mellan 2000 och 2004 och sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling Totalkonsumtionen dock fortfarande på en historiskt sett hög nivå men låg i ett Europeiskt perspektiv Skrumplever har ökat bland både män och kvinnor Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor (men fortfarande 4-5 ggr högre bland män) Skillnader mellan olika åldersgrupper med tendens till ökning bland äldre (50-80) bortsett från sjuklighet (15-29 upp) Mats Ramstedt, SoRAD
alkoholkommittén Trafikdödsfall i samband med alkohol 170 Årligt antal döda 10 Liter 100 procentig alkohol/invånare 160 9,5 150 140 130 120 9 8,5 8 110 7,5 100 7 1994 1996 1998 2000 2002 1994 1996 1998 2000 2002 Källa: SoRAD, Stockholms Univ/Rättsmedicinalverket
Narkotikautvecklingen
Elever i 9:an som någon gång använt narkotika 16 14 12 10 8 6 4 2 0-72 -78-90 -96 2001 2007 2009 Pojkar Flickor
Preventions- och Utvecklingsenheten främjar god hälsa och integration i Göteborg
Antal tunga narkotikamissbrukare 30000 25000 20000 15000 10000 1979 1992 1998 5000 0
Den svenska modellen Prevention Kontrollpolitik Vård och behandling
Antal tunga narkotikamissbrukare per 100.000 invånare i åldern 15 54 år 1200 1000 800 600 400 200 Stockholm Göteborg Malmö 0 1979 1992 1998
Summering Betydande skillnader mellan Sverige och andra länder i Europa vad gäller andelen som använt någon gång/senaste 12 månaderna, trots ökningar. Inga tecken på utjämning mellan Sverige och andra länder i Europa sedan slutet av 1990-talet bland unga Specifika nationella karakteristika har betydelse: synen på droger, social- och narkotikapolitik, relativt liten tillgång till narkotika, levnadsförhållanden m.m. 17
Typer av narkotika Cannabis t ex. Hasch, marijuana, cannabisextrakt m m Centralstimulerande medel t ex. Amfetamin, kokain, preludin, kat, (ecstasy) Opiater t ex. Morfin, heroin, opium Hallucinogener t ex. LSD, meskalin Psykofarmaka (nark.klassad) t ex. Bensodiazepiner Centraldepressiva medel: GHB, alkohol (Anabola steroider)
Cannabis Internationella trender
Cannabisodling Kraftig ökning av cannabisodling inom Europa T ex England, Albanien, Holland och Sverige Hollands export av cannabis (2007) motsvarade ett värde av 230 miljarder kr
Förändrad syn på cannabis Inom EU konstateras nu att cannabisrökning tar alltmer vårdresurser i anspråk (EMCDDA) Uppklassificering i Storbritannien Minskande antal Coffeeshops i Holland Allt fler forskningsrön om skadeverkningar: kroniska hjärnskador, snabbare beroende av andra droger, klar koppling till ökning av schizofrenier
Trender i Göteborgsområdet Ökning av legalt/ illegalt subutex Ökning av kokain/ nya användare Ökad GHB-användning enligt häktesundersökning Stabilisering av heroinmissbruket Nya syntetiska droger (bl a via internet)
GHB-utvecklingen GHB-missbruket tycks inte minska Svåra avgiftningar och dålig prognos för tunga GHB-användare Behov av mer forskning och metodutveckling vad gäller behandling av GHB-missbruk
Kokain
Kokainhydroklorid
Beslag av kokain (Västra Götaland) 2008-10-01 2009-09-31 Antal beslag: 153 Mängd: 7,4 kg
207 Miljoner
Kokainodling orsakar miljökatastrof 200 000 hektar naturskog försvinner varje år p g a ny odlingsmark Luftföroreningarna ökar p g a nerbrända skogar vilket i sin tur bidrar till höjd lufttemperatur Vattnets ekosystem riskerar att förstöras då kemikalier och 1000-tal liter hett vatten dumpas Tillverkning av ett kg kokapasta ger 600 kg avfall + 200 liter förorenat vatten Ett hektar av kokaodling (nerbränd skog) ger 7,4 kg kokapasta/år Ett gram kokain förstör fyra kvadratmeter naturskog 162 fågelarter är allvarligt hotade då deras naturliga miljöer hotas
Bruchrille Herz Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchril le Five V.I.P. ANADIN CAL Bruchrille PT Bruchrille Schlitzauge Bruchrille Vogel igs lschwanz Pelikan Bruchrille Taube Bruchrille Friedenstaube Spatz Bruchrille emsee chrille Fido Bruchrille Häuptling Bruchrille Sonic Sonic/Bruchrille Smiley SMILE Playboy Bruchrille
Exempel på nya syntetiska droger Mephedron Fenazepam 4-fluor-amfetamin DXM (Dextrometorfan) Bromo-Dragonfly Fentanyl Metamfetamin Spice Metedron (bk-pmma) Butylon MDPV
Metamfetamin Framställs vanligen som vitt pulver eller i kristallform Ice. Förekommer också i tablettform Amfetaminvariant men - betydligt starkare - snabbare beroende och - fler allvarliga skador
Metamfetamin (skador) Kroniskt bruk: allvarlig risk för hjärt- kärlskador Hämmar blodkärlens återbildning öppna sår och snabbt åldrande hud hud full av Meth mouth (gommen ruttnar ) p g a minskad salivutsöndring och olika tillsatser i drogen Minne och emotionell förmåga bryts ner = patienterna mindre mottagliga för terapi
Meth Mouth
Metamfetamin (2) I Europa; största problemen i Tjeckien (Pervitin) Norge är den största nordiska marknaden men kraftig ökning i Sverige Störst produktion i Litauen men mycket produceras också i Ryssland och Polen Metamfetamin ett allt större problem i Storbritannien. Uppklassificerades 2007 (A) Sedan flera årtionden ett mycket stort och växande problem i USA: http://www.methresources.gov/index.html
Beslag av amfetamin och metamfetamin (Västra Götaland) 2008-10-01 2009-09-31 Amfetamin: Antal beslag: 903 Mängd: 108,5 kg Metamfetamin: Antal beslag: 90 Mängd: 6,2 kg
Mefedron 4-metylkatinon: euforiskt rus med hallucinogen effekt (katinon: aktiv substans i kat) Street name : Krabba, kräfta (p g a lukten) Biverkningar: illamående, yrsel, ångest, oro, sluddrigt tal, hallucinationer, psykos m m Ökat missbruk? av Mefedron och Methedron i Göteborgsområdet senaste åren Mefedron narkotikaklassat i maj 2009
Methedron (bk-pmma) Methedron har liknande ruseffekter som Mefedron Lanserades i stor omfattning när Mefedron narkotikaklassades Methedron narkotikaklassat i december 2009
Sammanfattning Långdragen process att narkotikaklassa nya preparat, men...under det senaste året har denna process påskyndats betydligt När ett nytt preparat narkotikaklassas försvinner detta ofta ut från marknaden Preparaten reas ofta ut på nätet innan klassningen träder i kraft Dessa preparat ersätts snabbt av nya, icke klassade, substanser
Narkotikautredningens förslag Polis och tull skall få rätt att skyddsomhänderta nya preparat som kan antas komma att bli narkotikaklassade Folkhälsoinstitutet skall få möjlighet att köpa in nya preparat från nätet för att så tidigt som möjligt låta analysera dessa
Dagens och framtidens droger tillverkas av läkemedelsindustrin Medicinmissbruk och smuggling av falska och receptbelagda läkemedel håller på att bli mer omfattande än bruket av illegala droger enligt FN:s narkotikakontrollorgan, INCB I många länder, t ex USA och Indien, är missbruk av receptbelagda preparat det vanligaste efter cannabis Recept avgör om innehav/bruk av många narkotiska preparat är lagligt eller olagligt I Sverige gäller detta främst bensodiazepiner (lugnande/sömnmedel) och buprenorfin (Subutex) I Frankrike strömmar ca 50% av förskriven Subutex ut på den illegala marknaden