Inventering av potentiellt förorenade områden inom kemibranscherna i Skåne MIFO-inventering Miljöavdelningen Karin Persson, Maria Lindqvist, Savita Upadhyaya 2009
Titel: Inventering av potentiellt förorenade områden inom kemibranscherna i Skåne Utgiven av: Författare: Länsstyrelsen i Skåne Län Karin Persson, Maria Lindqvist, Savita Upadhyaya Adress: Länsstyrelsen i Skåne Län Sektionen för miljö samhälle, Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se Årtal 2009 Omslagsbild: Fabriksbyggnad i Klippan där Velocipedfabriken och Klippans Färgfabrik AB tidigare bedrev verksamhet. Foto: Savita Upadhyaya 2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Förorenade områden... 6 Miljömålet giftfri miljö... 6 MIFO-inventering... 7 Allmänt... 7 Orienterande studie, fas 1... 7 Översiktlig undersökning, fas 2... 8 Riskklassning... 8 Metodik... 8 Branschbeskrivning... 9 Övrig oorganisk industri... 9 Övrig organisk industri... 9 Färgindustri... 10 Tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel... 10 Gasverk... 10 Garveri... 11 Resultat... 13 Övrig organisk industri... 14 F d Evers & Co på Nygatan, del av Alfa 5, Helsingborgs kommun... 14 F d Evers & Co på Landskronavägen, Rausgård 21, Helsingborgs kommun... 15 F d Boston Blacking company, Jägaren 10, Helsingborgs kommun... 15 F d Rexolin på Tegelbruksvägen 2, del av Orienten 6, Helsingborgs kommun... 16 F d Lahega, Raus prästgård, Ramlösa 8:2, Helsingborgs kommun... 16 F d Tings Industrier, Nöbbelöv 13:4 & 19:10, Kristianstads kommun... 17 F d Rickards bil och karosseri verks, f d Cementgjuteriet, Furulund 4:44, Kävlinge kommun... 18 3
Färgindustri... 19 F d färgfabrik i Påarp (Jadex, Bergåse), Påarp 2:30 & 2:35, Helsingborgs kommun... 19 F d Rentokil (Celcure) och Bergåse Färg AB (Jadex), Tyfonen 9 & 10, Helsingborgs kommun... 20 F d Standard Färg AB, Annelöv 40:2 & 40:3, Landskrona kommun... 20 F d Scharins Färg- & Fernissfabrik, Rehnschöld 27, Landskrona kommun... 21 Färgtillverkning Ornakärr, fabrik f d Oilkillers & Ocab, Ornakärr 5:14, Höganäs kommun... 22 F d Korroflex, Sjödiken, Svedala 201:114, Svedala kommun... 23 F d Velocipedfabriken, Klippans Färgfabrik AB, Valhalla 22 & 23, Klippans kommun... 24 Svensk-Färgkemi/Färmi AB, Arlöv 19:129, Burlövs kommun... 26 Tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel... 26 F d Rögleharvar samt Mico AB, Välinge 5:6 & 23:1, Helsingborgs kommun... 26 Gasverk... 27 Gamla gasverket i Kristianstad, Brandstationen 1, Kristianstads kommun... 27 Garveri... 27 F d AB Ängelholms Kromläderfabrik, f d Sydläder, del av Papegojan 4, Ängelholms kommun... 28 F d Sydsvenska Rem- och Läderfabriks AB, f d Sydläder, del av Papegojan 4, Ängelholms kommun... 29 Diskussion... 31 Referenser... 33 Bilagor... 34 4
Sammanfattning Under 2007-2008 inventerade Länsstyrelsen i Skåne nedlagda verksamheter inom de fyra kemibranscherna övrig organisk industri, övrig oorganisk industri, färgindustri och tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel. Totalt inventerades 52 objekt och storleken på de inventerade verksamheterna var väldigt varierande. Av de inventerade objekten fick 2 objekt riskklass 1 och 14 objekt riskklass 2. Förutom inventeringen av kemibranscherna har även ett gasverk och två garveriverksamheter inventerats vilka också tilldelades riskklass 1 eller 2. På dessa fastigheter har det efter inventeringen och riskklassningen gjorts miljötekniska undersökningar som bekräftar att det finns föroreningar från de tidigare verksamheterna. 5
Inledning Länsstyrelsen i Skåne län har sedan 1999 bedrivit inventering av förorenade områden. Denna rapport omfattar främst inventering av branscherna; övrig oorganisk industri, övrig organisk industri, färgindustri samt tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel. Branscherna har prioriterats för inventering med tanke på den stora mängd kemikalier som kan ha hanterats inom dessa branscher. Under projektets gång har ett par objekt inom två andra branscher, gasverk samt garveri, också prioriterats för inventering och ingår som en del i projektet. Objekten som presenteras i denna rapport har inventerats under 2007 och 2008. Samtliga objekt som inventerats och presenterats i denna rapport är nedlagda verksamheter. De verksamheter inom kemibranscherna som är i drift ska inventeras och riskklassas av tillsynsmyndigheten och ingår inte i detta projekt. Förorenade områden Områden där föroreningshalterna påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt bedöms som förorenade. Föroreningar kan återfinnas i mark, vatten, grundvatten, sediment eller i byggnader och anläggningar. Förorenade områden kan medföra negativa effekter för människa och miljö. Föroreningarna kan spridas eller riskerar att spridas till tidigare opåverkade områden och föroreningen kan återfinnas på platser där människor och miljö exponeras. När förhållanden i mark och grundvatten förändras, t ex vid förändrade grundvattennivåer kan läckaget från förorenade områden i värsta fall öka. Miljömålet giftfri miljö Under miljömålet giftfri miljö finns två delmål för efterbehandling av förorenade områden som lyder; Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Åtgärder skall under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade områdena att miljöproblemet i sin helhet kan vara löst allra senast år 2050. Inventering av förorenade områden är en viktig del av miljömålsarbetet och är det första steget i arbetet för att hitta de förorenade områden som kan innebära akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden. 6
MIFO-inventering Allmänt För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden. Arbetet finansieras av Naturvårdsverket och utförs till större delen av landets länsstyrelser. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (Naturvårdsverket, 1999). Inventeringen delas upp två faser, den primära och orienterande MIFO fas 1 och om objektet efter fas 1 bedöms att behöva genomgå mer studier görs detta enligt MIFO fas 2, vilken är den översiktliga undersökande fasen. I båda faserna görs en riskklassning som baseras på en samlad bedömning av följande faktorer, kemikaliernas farlighet ur både miljö- och hälsoaspekt, föroreningsnivå där halter och mängder bedöms mycket grovt (höga låga, små stora), bedömning av spridningsförutsättningarna med hänseende på områdets geologi och slutligen görs en bedömning av känsligheten och skyddsvärdet. Känsligheten är bedömningen av exponering hos människa, baserad på individnivå. Platser som bedöms ha mycket hög känslighet är exempelvis sådana där det finns permanentboende eller dricksvattentäkter. Bedömningen av skyddsvärdet baseras på den omkringliggande naturmiljön. Ett område med ekosystem som är vanliga i området t ex normala jordbruks- och skogsområden bedöms ha ett måttligt skyddsvärde enligt metodikbeskrivningen. Andra uppgifter som beaktas vid bedömningen är förekomst av naturskyddsområden, riksintressen och Natura 2000-områden. MIFO-metodiken används som handbok vid inventeringsarbetet. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver inventeringsarbete både branschvis och inom avgränsade geografiska områden med hänseende på komplex industrihistoria eller skyddsvärdhet. Kemisk industri valdes att inventeras branschvis över hela länet, eftersom det inom denna industriella gren finns många branscher inom riskklass 1 och 2 enligt branschkartläggningen (Naturvårdsverket, 1995). Ytterligare anledning var att Länsstyrelsen i Skåne län vid identifieringsarbetet 2005 identifierat ett stort antal objekt inom industri. Orienterande studie, fas 1 Orienterande studie fas 1 innebär att objekt identifieras och uppgifter om verksamheten samlas in, till exempel via arkiv och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Inventeraren använder sig av för ändamålet framtagna blanketter där insamlade uppgifter antecknas. Tillgång på underlagsdata påverkar riskklassningen då större osäkerhet i dataunderlaget skall resultera i en strängare riskbedömning. Försiktighetsprincipen tillämpas i osäkra fall, vilket innebär att bedömningen baseras på ett troligt men dåligt fall. 7
Översiktlig undersökning, fas 2 Observera att fas 2 endast gäller utvalda objekt som i fas 1 fått riskklass 1 eller 2 och prioriterats för vidare undersökningar. Prov tas då på aktuella medium (mark, grundvatten, ytvatten, sediment). De blanketter som använts vid fas 1 kompletteras med ny information. Riskklassning Vid riskklassning (efter respektive fas) placeras objekten i en av fyra riskklasser: Riskklass 1 Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 2 Stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 3 Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 4 Liten risk för negativa effekter på människa och miljö Det är viktigt att poängtera att riskbedömningen vid denna inventering är utförd enligt MIFO fas 1 och innebär således en preliminär riskklassning och att uppgifterna måste verifieras med provtagning innan en komplett riskbedömning kan göras. Vid all exploatering av områden med industriell verksamhet (avslutad eller pågående) bör försiktighet iakttas oavsett riskklass. Inventeringen är och skall betraktas som ett underlagsmaterial för vidare arbete och riskklassningen är inte ett juridiskt bindande ställningstagande. Aktiva objekt identifieras och branschklassas vilket innebär att objekten inte bedöms eller riskklassas utan endast läggs in i MIFO-databasen med uppgifter om verksamhet, fastighet, koordinater och bransch. Branschklassningen är den generella riskklass som Naturvårdsverket gett branschen vid Branschkartläggningen 1995. Inventering av aktiva objekt bör ske inom det ordinarie tillsynsarbetet av respektive tillsynsmyndighet, länsstyrelse eller kommun. Metodik Under Länsstyrelsens identifieringsarbete 2005 hittades ett stort antal objekt inom kemibranscherna övrig organisk industri, övrig oorganisk industri, färgindustri samt tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel. Dessa objekt har prioriterats för inventering med tanke på att verksamheter inom dessa branscher kan ha hanterat stora mängder kemikalier med hög farlighet. Information om de inventerade verksamheterna har hämtats från arkiv hos Länsstyrelsen samt kommunernas miljö- och bygglovsarkiv. Uppgifter har även hämtats från böcker, hembygdsföreningar samt intervjuer med miljöinspektörer, tidigare verksamhetsutövare och andra personer med kännedom om objekten. För att få en bra bild av garveribranschens kemikalie- och föroreningsförekomst 8
användes danska Miljøstyrelsens skrift Branchevejledning for forurenede garverigrunde (1998). De uppgifter som samlats in om respektive objekt läggs in i MIFO-databasen som finns på Länsstyrelsen. För de objekt som tilldelats riskklass 1, 2 eller 3 har uppgifterna ur databasen samt information om riskklassningen skickats till fastighetsägare, kommunens miljökontor samt i vissa fall även till verksamhetsutövaren, vilka har haft möjlighet att lämna synpunkter. Objekten i riskklass 4 samt identifierade objekt har endast redovisats på en lista till kommunen. Branschbeskrivning 1995 gjorde Naturvårdsverket en kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige och ett 60-tal branscher där efterbehandlingsbehov kunde finnas identifierades (Naturvårdsverket, 1995). Kartläggningen ledde även fram till att de största och mest akuta/allvarliga efterbehandlingsobjekten kunde identifieras. Varje bransch tilldelades en riskklass utifrån produktionsprocesser, råvaru- och produktanvändning, avfallsförekomst och hur dessa har hanterats, föroreningarnas farlighet med avseende på människa och miljö samt i vilka mängder föroreningarna hanterats. Klassificeringen ledde fram till fyra riskklasser där klass 1 innebär mycket stor risk, klass 2 måttlig/stor risk, klass 3 liten risk och klass 4 mycket liten risk. I tabell 1 visas resultatet från denna riskklassficering, kompletterad med Naturvårdsverkets branschlistor (Naturvårdsverket, 2004). Här följer en kort beskrivning av de branscher som inventerats inom industri. Informationen är till största delen hämtad från branschkartläggningen. Övrig oorganisk industri Denna bransch omfattar tillverkning av ett flertal olika produkter som svavelsyra, saltsyra, salpetersyra, fosforsyra, gödselmedel, väteperoxid samt karbid. Vid samtlig framställning av a produkter föreligger risk för spill av de hanterade kemikalierna. Kemikalietillverkning ger ofta upphov till restprodukter som kan innehålla farliga ämnen, ett exempel är det avfall som bildas vid svavelsyratillverkning vilket innehåller arsenik och zink. Restprodukterna har ofta deponerats. Branschen har som helhet placerats i riskklass 1. Övrig organisk industri Inom denna bransch återfinns petro industri samt tillverkning av organiska bas- och specialkemikalier. Enligt branschkartläggningen är fabriker inom denna bransch olika och det är därför svårt att se något branschspecifikt 9
mönster när det gäller föroreningar som kan uppkomma inom denna bransch. Gruppen övrig organisk industri placerades i riskklass 2. Färgindustri Vid färgtillverkning används pigment, bindemedel, lösningsmedel och tillsatser och processerna är satsning av råvaror, blandning och finfördelning av dessa samt förpackning av den färdiga färgen. Rengöring av kärl och eventuellt returemballage sker också. Den viktigaste föroreningen i mark anses vara lösningsmedel. Om träskyddsfärger och rostskyddsfärger har tillverkats kan även föroreningar såsom kreosot och tungmetaller (till exempel bly i blymönja) finnas. Lagertankar har vid många anläggningar grävts ner och korrosion i tankar eller ledningar har i vissa fall lett till stora lösningsmedelsläckage. Det är främst vid äldre anläggningar som det bedöms finnas risk för att föroreningar kan ha uppkommit genom spill vid hanteringen eller läckage vid lagring av kemikalier. Lösningsmedelsspill, rester av bekämpningsmedel och tungmetallhaltiga pigment bedöms ge risk för förorening av grundvatten. Branschen har placerats i riskklass 2. Tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel Många av objekten inom denna bransch är mindre verksamheter som blandar till rengöringsmedel. Tvätt- och rengöringsmedel innehåller många olika kemikalier som t.ex. tensider, alkoholer och lösningsmedel. Exempel på tensider som använts är nonylfenoletoxylater. Eventuellt spill av kemikalier är det problem som kan förväntas vid objekten inom denna bransch. Branschen placerades i riskklass 3. Gasverk Gasverksutbyggnaden i Sverige skedde i huvudsak under andra hälften av 1800- talet. Den stadsgas som producerades användes till en början främst till belysning. För produktionen av stadsgas från stenkol har huvudsakligen två processer använts, torrdestillation och framställning av vattengas. Vid torrdestillation värms stenkolet upp i kammarugnar eller retortrar utan lufttillträde. Gasen och merparten av biprodukterna avleddes och kvar blev koks och aska. Det finns många olika föroreningar som kan förekomma på gasverkstomter. Innan 1900-talets början så fanns det ingen större avsättning för biprodukterna, vilket medförde att mycket deponerades på gasverksområdet. Förutom koks och tjära hanterades även ammoniak och svavel. Stenkolen som användes oftast lagrades direkt på marken. Tungmetaller i stenkolen förekommer bundna till sulfider. Olja kunde sprutas över stenkolet för att minska damningen. Tjäran innehöll stora mängder organiska ämnen, främst aromater där flerparten hade 10
låg vattenlöslighet. Föroreningsbilden vid gasverken beror i stor utsträckning på hur tjäran har hanterats. Vanligt förekommande föroreningar är stenkolstjära, tungmetaller som t.ex. bly och kvicksilver, olika typer av svavelföreningar, cyanider, fenoler, kreosoler och PAH. Det kan även påträffas reningsmassor med innehåll av svavel, cyanid och tjära. Branschen har placerats i riskklass 2. Garveri Garvning är en process som konserverar lädret och gör det mjukt och hållbart. Garveribranschen kan delas in i två grupper, nämligen de som använt vegetabiliska garvämnen från t ex bark och de som haft mineralisk garvning. Vegetabilisk garvning dominerade fram till 1900-talets början då den mineraliska garvningen blev allt vanligare. Det vanligaste garvämnet har därefter varit kromsalter. Garvningsproduktionen delas in i fyra delprocesser, först kalkhusprocesser (förbehandling) sedan garvning, efter det färgning och infettning (efterbehandling) samt slutligen finish och torkning (efterbehandling). Det förekom stort utsläpp av process- och spillvatten, men även stort spill på golvet runt valkar och kar när hudarna flyttas mellan dessa. Spill kunde ske vid kemikalielager och blandning av kemikalier samt vid avdroppning, flyttning och torkning av hudarna. Föroreningarna består framförallt av krom (både III- och VI-värt), men även tungmetaller och lösningsmedel från färgningen. En del av de importerade råhudarna var impregnerade med arsenik. I samband med produktionen uppkom stora mängder avfall av spaltläder som ofta deponerades. Annat avfall som uppkom var slam och det kan ha förvarats i slambassänger. Inom garveribranschen har man gjort en uppdelning mellan vegetabilisk garvning som placeras i riskklass 3, medan mineralisk garvning (d v s användning av krom förekommit) hamnar i riskklass 2. 11
Tabell 1. Generell branschriskklassificering (Naturvårdsverket, 1995 samt Naturvårdsverkets Branschlista, 2004) Övrig oorganisk industri (syror, gödsel) Fiberskivetillverkn. Fotografisk industri Mellanlagring, sortering av avfall återvinningsstation Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Ferrolegeringsverk Ackumulatorindustri Asfaltverk, oljegrus (stationär/mobil) Avloppsreningsverk Gruva, upplag Behandling av farligt Betning av säd, (sulfidmalm, rödfyr) avfall plantor Bindemedelstillverkning Järn-, stål- och Bekämpningsmedeltillverkning /cementindustri Betongmanufaktur Farmartank, villaoljetank Kloralkali Bensinstation Bilskrot Fotoframkallning Massa- och Bilvårdsanl., Bilfragmentering pappersindustri bilverkstad, åkeri Krematorium Primärt metallverk Brandövningsplats Elektroteknisk industri Livsmedelsindustri Flygplats Förbränningsanläggning Förbränningsanläggning Färgindustri Garveri (vegetabilisk) Motorbana Garveri (kromgarvning) Gjuteri (järn- och lättmetall) Plywood/spånskivetillverkning Gasverk Grafisk industri Sjukvård, laboratorium Gjuteri Grafitelektrodtillverkning blånadsskydd Sågverk, ej Glasindustri Gruva (järnmalm, Tegel- och keramiktillverkning upplag) Kemtvätt Gummiproduktion Ytbehandling av trä Kloratindustri Läkemedelsindustri Ytbehandling med lack, färg eller lim Krut- och sprängämnestillverk ning Oljedepå Oljeraffinaderi Sekundärt metallverk Sjötrafik - hamn (handelsbåtshamnar) Sågverk (blånadsskydd) Textilindustri Tillverkning av stenkolstjära el. koks Träimpregneringsanläggning Varv Ytbehandling av metaller Verksstadsindustri (halogenerade lösningsmedel) Övrig organisk industri Mellanlagring och sortering av avfall Olycka PCB- fogar m.m. Plantskola, handelsträdgård Plasttillverkning: (polyuretan/- polyester) Sediment Sjötrafik - hamn (småbåtshamnar) Skjutbana (civil, lerduve-) Takpapptillverkning Tandläkare Trätjäretillverkning (ej kolmilor el. tjärdalar) Tvättmedelstillverkning Verkstadsindustri (ej halogenerade lösningsmedel) Övrigt 12
Resultat Totalt har 52 objekt inventerats inom projektet kemibranscherna 2007-2008. Utöver dessa objekt finns det i MIFO-databasen ytterligare 6 objekt inom kemibranscherna som inventerats tidigare än 2007. Dessa objekt är presenterade i Länsstyrelsens tidigare rapporter och presenteras därför inte närmre i texten nedan. Alla objekt, både de som inventerats före 2007 och de som inventerats 2007-2008, finns med i bilaga 1 där samtliga nedlagda inventerade objekt inom de fyra kemibranscherna presenteras sorterade efter kommun. Utöver de nedlagda verksamheterna finns det inom kemibranscherna ett antal aktiva verksamheter där Länsstyrelsen har tillsyn. Inventeringen av dessa objekt presenteras inte i denna rapport. I tabellen nedan redovisas resultatet av inventeringen. Vissa av objekten tillhör mer än en bransch men har bara tagits med en gång i tabellen under den bransch som bäst beskriver verksamheten på objektet. Tabell 2. Inventerade nedlagda objekt inom kemibranscherna indelat efter riskklass. Siffrorna inom parentes visar nedlagda objekt som inventerats inom branscherna tidigare än 2007. Bransch Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Totalt antal objekt Övrig organisk 1 (+2) 6 (+1) 4 5 16 (+3) industri (bkl 2) Övrig oorganisk (+1) 2 (+1) 1 3 (+2) industri (bkl 1) Färgindustri 1 7 2 (+1) 3 13 (+1) (bkl 2) Tillverkning av 1* 11 8 20 tvätt- och rengöringsmedel (bkl 3) *På objektet har det tidigare legat en verkstadsindustri som har inventerats och fått riskklass 2. De inventerade objekten har varit varierande i storlek och inom respektive bransch finns stora variationer. Under inventeringsarbetet har det visat sig att objekt som vid identifieringen verkade intressanta, till exempel objekt som fanns med under rubriken -tekniska fabriker i telefonkatalogerna, i flera fall ha visat sig vara mindre, ganska harmlösa verksamheter med tillverkning av tvål och hudvårdsprodukter. Objekt som fått riskklass 1 eller 2 beskrivs mer under respektive bransch. Ett gasverk och två garverier har också inventerats 13
under projektets gång och de presenteras också i rapporten även om de inte tillhör kemibranscherna. Övrig organisk industri Inom branschen har totalt 16 objekt inventerats. Ett objekt placerades i riskklass 1 och 6 i riskklass 2 och dessa beskrivs nedan. F d Evers & Co på Nygatan, del av Alfa 5, Helsingborgs kommun Evers & Co bedrev från slutet av 1800-talet till början av 1960-talet tillverkning av främst takpapp, tjär- och asfaltprodukter på Nygatan 1 i Helsingborg. Det finns även uppgifter om att man har tillverkat träkonserveringsmedel, färger, fernissor och växtbesprutningsmedel, det är dock okänt i vilken omfattning. Det fanns ett 100-tal arbetare på företaget 1943. Efter 1947 bedrevs verksamheten både på Nygatan 1 och i nybyggda lokaler på Landskronavägen 9 (se nedan). De kemikalier som troligtvis har hanterats inom verksamheten är tjära, asfalt, oljeprodukter, PAH, färger och fernissor, träimpregneringsmedel, växtbesprutningsmedel, lösningsmedel och eldningsolja och dessa bedöms ha hög till mycket hög farlighet. Efter att Evers flyttat sin verksamhet har det på platsen funnits diverse mindre verksamheter i de gamla lokalerna, det finns uppgifter om att det funnits en bilverkstad på 1950-talet och en keramikfabrik på 1960-talet. Alla byggnader där takpapptillverkning har skett är rivna och idag har nya lokaler uppförts på platsen. I samband med att ett nytt kontor byggts på platsen sanerades en betongbassäng där kemikalier förvarats. Ingen dokumentation finns som tyder på att analyser har gjorts i omkringliggande mark eller grundvatten vid saneringen. Det är även osäkert om betongbassängen ligger kvar eller har tagits bort i samband med saneringen. 1990 utfördes en geoteknisk undersökning i delar av fastigheten. Denna undersökning omfattade inga a analyser av mark eller grundvatten utan var endast en undersökning för att utreda de geotekniska förhållandena. På fastigheten finns idag ett företag inom branschen verkstadsindustri. Denna verksamhet har inte ingått i inventeringen och riskklassningen eftersom det är ett aktivt företag. Inventeringen och riskklassningen gäller endast den sydöstra delen av Alfa 5 där den f d takpapp- och tjärtillverkningen legat (tidigare fastighetsbeteckning Kamelian 21). De dominerande markförhållandena i området är sand vilket gör att spridningsförutsättningarna bedöms som stora. Objektet ligger i ett industriområde vilket gör att känsligheten bedöms som måttlig och skyddsvärdet litet. Bedömningen gjordes att objektet ska tillhöra riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö, eftersom man 14
på andra platser i Skåne där takpapp- och tjärtillverkning tidigare har bedrivits har påträffat föroreningar. F d Evers & Co på Landskronavägen, Rausgård 21, Helsingborgs kommun Från 1947 och fram till ca 1968 bedrev Evers & Co tillverkning av takpapp, tjär- och asfaltprodukter. Det finns även uppgifter som tyder på att färger och fernissor samt träimpregneringsmedel och växtbesprutningsmedel tillverkats. De kemikalier som troligtvis har hanterats inom verksamheten är tjäror, asfalt, oljeprodukter, kristallolja, kopparnaftenatlösning, färger, fernissor och lösningsmedel och dessa bedöms ha hög till mycket hög farlighet. Evers & Co köptes upp av Höganäs AB 1967 och då flyttades tillverkningen av takpapp till Höganäs. Då byggnaderna på Landskronavägen revs i slutet av 1970-talet uppmärksammades den tidigare verksamheten och tankar grävdes upp och togs omhand eller sandfylldes. Resultat från eventuella undersökningar som gjorts i samband med saneringsarbetet har inte återfunnits. Efter att Evers & Co lades ner har det på platsen uppförts nya lokaler och under en period fanns här en livsmedelsindustri som tillverkade pannkakor. Idag finns det på fastigheten ett speditionsföretag och ett företag som förädlar och distribuerar trycksaker. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora eftersom marken består av svämsediment i västra delen av fastigheten och av sand i den östra delen av fastigheten, mot järnvägen. Fastigheten omfattas av grundvattenskydd vilket gör att känsligheten bedömdes som stor. Objektet ligger i ett industriområde och därför bedömdes skyddsvärdet som litet. Trots att åtgärder utförts på fastigheten bedömdes objektet tillhöra riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö, med tanke på närheten till skyddade grundvattentäkter samt erfarenhet om att föroreningar har påträffats på andra platser i Skåne där takpapp- och tjärtillverkning tidigare har bedrivits. F d Boston Blacking company, Jägaren 10, Helsingborgs kommun På platsen har Boston Blacking company tillverkat preparat för sko- och läderindustrin som skoputs, kallpolersvärtor och polervaxer mellan 1912 och ca 1954-1956. Verksamheten var för sin tid omfattande och 1945 fanns 150 anställda. Det finns mycket lite information om vilka mängder och typer av kemikalier som hanterades men de som man vet är lösningsmedel, färger och bensin. Dessa kemikalier bedöms ha hög farlighet. Senare övergick företaget till tillverkning av lim, tätningsmedel och vägg- och golvspackel för bygg- och industrimarknaderna. År 1957 ändrades namnet till BB Chemical AB och 1962 till Bostik AB. I mitten av 1950-talet flyttade företaget till Raus plantering i Helsingborg där Bostik AB finns kvar även idag. 15
Idag finns inga fabriksbyggnader kvar på fastigheten och sedan slutet av 1950- talet finns här bostadsbebyggelse vilket gör att känsligheten bedömdes som mycket stor. Skyddsvärdet bedömdes som måttligt. Spridningsförutsättningarna bedömdes som stora eftersom de dominerande markförhållandena i området är fyllning på sandig-moig morän. Eftersom mycket lite information finns om tillverkningsprocesser och om mängder och typer av hanterade kemikalier gjordes bedömningen att objektet tillhör riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö, enligt försiktighetsprincipen. F d Rexolin på Tegelbruksvägen 2, del av Orienten 6, Helsingborgs kommun Mellan mitten av 1920-talet och fram till ca 1961 hade Rexolin en anläggning för tillverkning av a preparat till bland annat tvättmedelsindustrin, kemtvättar och färgerier, färg- och lackindustrin och läkemedelsindustrin. Företaget var relativt litet i starten men expanderade i slutet av 1940-talet då försäljningen av råvaror till tvättmedelsindustrin ökade kraftigt och sortimentet breddades. I slutet av 1950-talet fanns det ca 100 olika preparat i sortimentet. Man hanterade många typer av kemikalier och ett urval är syror, baser, klorerade lösningsmedel, natriumcyanid, nonylfenol och PCB vilka bedöms ha hög till mycket hög farlighet. Det finns mycket lite information om tillverkningsprocesser och avfallshantering inom verksamheten. Rexolin flyttade till Raus plantering i Helsingborg i slutet av 1950-talet. Området utgörs idag av plantering, parkeringsplats och gatumark i anslutning till en gymnasieskola och därför bedömdes känsligheten som stor. Skyddsvärdet bedömdes som litet. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedömdes som stora eftersom marken i området består av sand och flygsand. Objektet utgörs endast av den del av fastigheten som på 1950-talet hette Cybele 8 vilket är den nordöstra delen av det som idag är Orienten 6. Objektet bedömdes tillhöra riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö. F d Lahega, Raus prästgård, Ramlösa 8:2, Helsingborgs kommun Mellan 1963 och 1978 hade Lahega sin verksamhet på Raus prästgård och där bedrevs tillverkning av bilvårdsprodukter som schampoo, avfettningsmedel, vaxer, polermedel, kylarvätska och spolarvätska. De uppgifter som finns om hanterade kemikalier baseras på uppgifter från verksamheten som bedrivits senare på en annan plats i Helsingborg. Man har troligtvis hanterat kemikalier med hög farlighet som lösningsmedel, syror, glykol och petroleumprodukter och troligtvis även kemikalier med mycket hög farlighet som trikloretylen och nonylfenol. Företaget har flyttat vid två tillfällen då verksamheten expanderade 16
och krävde större lokaler. Företaget Lahega är aktivt även idag på en annan plats i Helsingborg. Efter 1978 har det på fastigheten bedrivits bil- och mc-verkstad och idag utgörs verksamheten främst av montering och försäljning av motorcyklar. Fastigheten ligger inom skyddsområde för vattentäkt och används även som bostadsfastighet vilket gör att känsligheten bedömdes som mycket stor. Området är även klassat som riksintresse för naturvård och kulturmiljö och därför bedömdes skyddsvärdet vara mycket stort. Objektet tilldelades riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö, främst med tanke på områdets stora skyddsvärde. F d Tings Industrier, Nöbbelöv 13:4 & 19:10, Kristianstads kommun På platsen bedrev företaget Tings Industrier sin verksamhet mellan 1953 och 1971. Verksamheten renade tvättvatten från penseltvätt, rengöring av verktyg och maskiner för att återvinna thinner. De hade även återvinning av andra typer av lösningsmedel med innehåll av t.ex. PCB och klorfenol. Det fanns ingen anläggning som kunde ta hand om de restprodukter som uppkom vilket medförde att verksamheten lagrade sina restprodukter i fat på och omkring fastigheten. 1974 uppskattades antalet tunnor med restprodukter på fastigheterna till ca 1200 st. Vid denna tidpunkt användes även ett fält norr om fabriksbyggnaden (del av Nöbbelöv 19:8) som upplag för tunnor med restprodukter. 1976 transporterades tunnor med flytande innehåll iväg för destruktion medan tunnor med fast innehåll, ca 400 st, lagrades inne i byggnaden fram till hösten 1998. En avfallsinventering som gjordes 1995 visade att restprodukterna förutom olika typer av lösningsmedel även innehöll kvicksilver, bly, zink, kadmium, aska och PCB. Den dokumentation som finns tillgänglig om verksamheten tyder på att hanteringen av kemikalierna har varit bristfällig med mycket spill. En miljögeoteknisk markundersökning utfördes på fastigheten 2001. I denna konstateras att grundvattnet är förorenat av bl a klorerade lösningsmedel och aromatiska kolväten. Föroreningen har inte avgränsats och det saknas information om även marklagren är förorenade av lösningsmedel. Området där den tidigare destilleringsverksamheten låg används inte till någon egentlig verksamhet idag. Känsligheten har bedömts som mycket stor med tanke på att det finns ett bostadshus med egen brunn intill och den gamla fabriken används som festlokal. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt. Objektet placerades i riskklass 1 med hänvisning till försiktighetsprincipen. Objektet har prioriterats av Länsstyrelsen för vidare undersökningar motsvarande MIFO fas 2 och en undersökning ska utföras på platsen under 2009. 17
F d Rickards bil och karosseri verks, f d Cementgjuteriet, Furulund 4:44, Kävlinge kommun Från början inventerades detta objekt eftersom en teknisk fabrik hade identifierats på fastigheten. Under inventeringens gång framkom att den t tekniska fabriken framställt så kallat fettasmörj, en vattenavvisande skokräm, genom kokning av isterflott. Denna verksamhet torde varit ofarlig, däremot har det på platsen under lång tid förekommit industriell verksamhet av varierande slag. Sedan Kävlinge cementgjuteri som startade redan 1894, har bland annat ett metallgjuteri (troligtvis utan ytbehandling) och bilverkstäder med billackering varit aktiva. Idag utnyttjas fastigheten av en bilverkstad samt en interiörlackeringsfirma. Dessa två verksamheter har inte tagits med i riskbedömningen. Det finns föreläggande från kommunen om bristfällig lagring av kemikalier och oljespill på marken från tidigare bilverkstäder. Kävlingeån Furulund 4:44 Skyddsområde för vattentäkt Infiltrationsdammar för dricksvatten Figur 1. Fastigheten Furulund 4:44 området för f.d. Rickards bil och karosseri verks, f d Cementgjuteriet, Kävlinge kommun. Utmärkt finns även lokaliseringen av infilterationsdammarna samt skyddsområdet för vattentäkt. Skyddsvärdet och känsligheten bedöms som mycket stora för både miljö och människa, då fastigheten ligger inom ett skyddsområde för dricksvattentäkt, 18
Kävlingeån ligger i närheten och grundvattnet ytligt. Vidare består marken av genomsläppliga jordarter, vilket ger mycket stora spridningsförutsättningar. Objektet ligger olyckligt lokaliserat i ett område för grundvattenskydd och är med hänseende till detta mycket känsligt för förorening. Ingen miljöteknisk undersökning har gjorts. Sammantaget gör Länsstyrelsen i Skåne län bedömningen att objektet tillhör riskklass 2. Figur 2. Bild av det gamla cementgjuteriet (Foto från Lackalänga, Stävie Sockenbok (1974)). Färgindustri Inom branschen har 13 objekt inventerats. Ett objekt har placerats i riskklass 1 och sju i riskklass 2 och här följer en kortare beskrivning av dem. F d färgfabrik i Påarp (Jadex, Bergåse), Påarp 2:30 & 2:35, Helsingborgs kommun Färgtillverkning har bedrivits på platsen från 1950 till 1973, mellan 1950-1970 i Jadex regi och efter 1970 av Bergåse Färg som köpte Jadex. Uppgifter om tillverkningen 1950-1970 är bristfälliga men det finns uppgifter som tyder på att förutom färger och lacker har även impregneringsmedel tillverkats. 1970-1973 tillverkades till största delen lösningsmedelsbaserad färg (max 400 l per dag). Man blandade även cellulosaförtunning (thinner) och mindre mängder plastfärg. Hanteringen av lacknafta och thinner från tankar har troligtvis gett upphov till spill till marken som vid denna tidpunkt var belagd med singel. De kemikalier 19
som hanterats bedöms ha hög farlighet (färger, lösningsmedel, spilloljor, diesel, koboltnaftenat, kromoxidgrönt) eller mycket hög farlighet (blynaftenat och eventuellt impregneringsmedel). 1973 flyttade Bergåse färg till Landskronavägen (se objekt nedan). Efter 1973 har det varit flera olika verksamheter på fastigheten, bland annat bilverkstad och åkeri. 1993 noterades ett oljespill utomhus. Marken i området består av moig morän och därför bedömdes spridningsförutsättningarna som måttliga. Känslighet och skyddsvärde bedömdes som måttliga. Objektet tilldelades riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö. F d Rentokil (Celcure) och Bergåse Färg AB (Jadex), Tyfonen 9 & 10, Helsingborgs kommun Företagen Jadex och senare Bergåse färg har bedrivit färgtillverkning på platsen mellan 1973 och 2003 inom fastigheten Tyfonen 9. Produktionen var som störst vid starten då ca 400 ton latexfärger, rostskyddsfärger, oljefärger, syntetiska lackfärger, cellulosaförtunning och sprutkitt tillverkades per år. Rentokil, som senare bytte namn till Celcure och därefter till Osmose, har lagrat och tappat om träimpregneringsmedel (CCA) inom fastigheterna Tyfonen 9 och 10 i ca 20 år. De kemikalier som hanterats är färger, lösningsmedel, kromoxidgrönt och koboltnaftenat vilka bedöms ha hög farlighet samt träimpregneringsmedel CCA och blynaftenat vilka bedöms ha mycket hög farlighet. Sedan 2003 sker endast försäljning av färg på fastigheten. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som stora eftersom objektet ligger på gränsen mellan moränmellanlera, svämsediment och sand och eftersom objektet ligger i ett område som tidigare varit en deponi. Avståndet till Lussebäcken är ca 100 meter vilket gör att spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms som stora. Granne med fastigheten ligger en skola vilket gör att känsligheten bedöms som stor trots att objektet ligger i ett industriområde. Skyddsvärdet bedöms som måttligt. Objektet tilldelades riskklass 2, stor risk för negativa effekter på människa och miljö. F d Standard Färg AB, Annelöv 40:2 & 40:3, Landskrona kommun På denna plats har det bedrivits verksamhet sedan 1895 då Annelövs krutfabrik startades där. Standard färg tog över den gamla krutfabrikens lokaler och startade sin färgtillverkning 1956 och fanns kvar till 1987. Det har inte funnits så mycket uppgifter tillgängligt om den tidigare delen av produktionen men 1981 hade Standard färg en total produktion på ca 1500 ton färger och lacker samt 350 ton tätningslister. Vid denna tidpunkt sysselsatte fabriken 63 personer. Bland de råvaror som användes i produktionen fanns pigment och fyllnadsmaterial bl.a. bly-, kromat- och zinkpigment. Lösningsmedelråvaror var 20
bl.a. aromater och totalt förbrukades 1 000 ton lösningsmedel per år. Fabriken avvecklades 1987 och produktionen flyttades då till Nordsjös anläggning utanför Malmö. I samband med avvecklingen så gjordes en miljöteknisk markundersökning. Resultaten av denna visade att grundvattnet i anslutning till lösningsmedelscisternerna var förorenat av lösningsmedel. Några åtgärder har dock inte vidtagits på platsen. Idag bedrivs färgtillverkning på en av fastigheterna som tidigare ingick i fabriksområdet. Den gamla fabriksbyggnaden används av en mindre mekanisk verkstad. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då objektet ligger på ett område med genomsläppliga jordarter av isälvssand och svämsediment. Saxån som rinner nära fastigheten har mycket högt skyddsvärde. Känsligheten har bedömts som stor då det finns ett dagis samt bostäder på och i anslutning till det tidigare fabriksområdet. Objektet placerades i riskklass 1 med hänvisning till försiktighetsprincipen F d Scharins Färg- & Fernissfabrik, Rehnschöld 27, Landskrona kommun Uppgifterna om denna verksamhet är väldigt knapphändiga men färgtillverkning ska ha skett på platsen från 1897 och fram till 1964. Verksamhetens omfattning är okänd men de tillverkade oljerivna färger för målare, industri- och skeppsbehov. Ägaren till fabriken hade även flera butiker i Landskrona för försäljning av färg. Det finns inga uppgifter om kemikaliehanteringen men vanligt förekommande kemikalier inom färgindustribranschen Figur 3. F d Scharins Färg- och Fernissfabrik i Landskrona. 21
är lösningsmedel, bindemedel och pigment. Fabriksbyggnaden finns kvar och fastigheten är belägen mitt i centrala Landskrona. I dagsläget bedrivs handelsoch lagringsverksamhet i lokalerna. Med tanke på verksamhetens lokalisering har känsligheten bedömts vara stor. Den långa verksamhetstiden har gjort att objektet har placerats i riskklass 2 med hänvisning till försiktighetsprincipen. Riskklassningen motsvarar även Naturvårdsverkets branschklass för färgindustrin. Ornakärr 5:14 Figur 4. Området för f.d Oilkillers och Ocabs fabrik, Ornakärr 5:14, Höganäs Kommun. Färgtillverkning Ornakärr, fabrik f d Oilkillers & Ocab, Ornakärr 5:14, Höganäs kommun På fastigheten har olika verksamheter pågått i ungefär 15-20 år. Den första verksamheten startade under 50-talets början och torde vara produktion av hårvårdsprodukter samt färg. Därefter har det funnits en fabrik som först i Oilkillers och senare i Ocabs regi tillverkat produkter för oljeskadesanering och rengöring av tankar, fasader och stenar under åtminstone 10 års tid. Dumpning av bl. a kemikalier från dessa två verksamheter har med stor sannolikhet gjorts i en grop på fastigheten. Idag används fastigheten till hobbyverksamhet som trädgårdsskötsel och bilreparationer. Antagligen har stora mängder farliga kemikalier hanterats. Vid eventuellt läckage från dumpning och verksamhet bedöms spridningsförutsättningarna som stora i mark och grundvatten, men även till och i den intilliggande Görsenån. Känsligheten är stor då det är övervägande åkermark och skyddsvärdet bedöms som måttligt. 22
Försiktighetsprincipen tillämpas vid riskbedömningen, eftersom det råder bristande information kring mängder och vilka typer av kemikalier som använts. Utifrån den troliga dumpingen, de stora spridningsförutsättningarna samt den relativt stora känsligheten gjordes bedömningen att tilldela objektet riskklass 2. Svedala 201:114 Figur 5.Lokalisering av objektet f.d. AB Korroflex på fastigheten Svedala 201:114 i Svedala F d Korroflex, Sjödiken, Svedala 201:114, Svedala kommun På fastigheten har i gamla skolbyggnader från 1902 en omfattande produktion av färger (lösningsmedelbaserade och lösningmedelsfria), golvbeläggningmaterial och ytbehandlingsprodukter på epoxibas, samt rengöringsmedel och skärvätskor pågått under drygt 35 år från ca 1958 och framåt. Verksamhetsbyggnaden, finns fortfarande kvar, men omfattande renovering har gjorts och används idag som bostäder. Det har hanterats stora mängder kemikalier med måttligt till hög farlighet. Bland annat finns uppgifter om användning av nonylfenoletoxilat för framställning av tvål och ganska stora mängder lösningsmedel. Uppgifter finns om bristande lagring och dumping av kemikalier. Troligtvis har eventuella föroreningar i byggnaderna bortförskaffats under renoveringsarbetet. Vad gäller marken så finns ingen information om att miljöteknisk undersökning skulle ha gjorts. 23
Byggnaderna är benämnda som värdefulla för kulturlandskapet och anses ha stort skyddsvärde. Skyddsvärdet för objektet bedöms som mycket stort, eftersom det ligger inom område av riksintressen för naturvård. Permanentboende på fastigheten ger en mycket hög känslighet. Med hänvisning till försiktighetsprincipen tilldelas objektet riskklass 2. Länsstyrelsen i Skåne län har under våren 2008 gjort en ansvarsutredning och funnit att företaget som köpte upp AB Korroflex 2004 är ansvariga. Tillsyn har inletts för att så småningom göra en markundersökning på fastigheten. Figur 6. Reklam från 1938 från f d Klippans Färgfabrik. Foto från Blomgrens arkiv, Klippans bibliotek. F d Velocipedfabriken, Klippans Färgfabrik AB, Valhalla 22 & 23, Klippans kommun Detta objekt ingick i inventering eftersom en färgfabrik har funnits på platsen från 1936 till mitten av 50-talet, efter vidare inventering kom det fram att det tidigare även funnits en cykeltillverkning (1908-1936). I den samlade riskbedömningen är båda dessa verksamheter inräknade. Fabriksbyggnaden finns fortfarande kvar och är upptagen i en industriminnesinventering från 1978 där den är utpekad som arkitektoniskt tidstypiskt. Idag används byggnaden som flerfamiljsbostäder, men är i stort renoveringsbehov. 24
Underlaget för bedömningen är bristfällig. Vid färgframställningen har det antagligen använts tungmetallsbaserade pigment och lösningsmedel. Cykeltillverkningen kan ha en vidare användning av kemikalier, förutom lösningsmedel och smöljoljor, är det troligt att de målade ramarna, utförde en del mindre lödningsarbeten med bly. Vidare kan de också ha förkromat cykeldetaljer. Det har troligtvis hanterats kemikalier med hög till mycket hög farlighet. Ingen miljöteknisk undersökning är gjord. Gårdsplanen är inte hårdgjord, verksamheten har troligtvis till största delen pågått inomhus, men det kan inte uteslutas att det skett olyckor och spill vid förvaring och transport av kemikalier utomhus. Spridningsförutsättningarna bedöms som mycket stora i mark och grundvatten. Det finns boende på objektet vilket gör att känsligheten bedöms som mycket stor, men skyddsvärdet för miljön som måttligt. Med hänvisning till försiktighetsprincipen tilldelas objektet riskklass 2. Kommunen, som också är fastighetsägare, planerar avhysa de boende för renovering eller rivning av byggnaden. I samband med detta kommer markundersökning att göras. Valhalla 22 & 23 Figur 7. Lokalisering av F.d. Velocipedfabriken och Klippans Färgfabrik AB 25
Svensk-Färgkemi/Färmi AB, Arlöv 19:129, Burlövs kommun På platsen har det funnits en verksamhet för tillverkning av färg troligen mellan åtminstone 1969 till 1989. Det finns mycket lite information om verksamheten och hur den har bedrivits. Det är känt att man har hanterat kemikalier med hög farlighet men det är okänt i vilka mängder de använts. Färgtillverkningen har troligen skett genom blandning. Det som gäller generellt för verksamheter inom färgindustrin är att de föroreningar som ofta påträffas är lösningsmedel och de moment där risk finns att föroreningar kan uppkomma är spill vid hantering, läckage vid lagring av kemikalier eller hantering av avfall. Med tanke på de osäkerheter som finns och branschens generella risker placerades objektet i riskklass 2 vilket även är branschklassen för färgindustrin. Riskklassningen gjordes med hänvisning till försiktighetsprincipen. Tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel Inom branschen har 20 objekt inventerats. På ett av objekten har det tidigare legat en verkstadsindustri och det var denna som gjorde att ett av objekten tilldelades riskklass 2, inte tillverkningen av tvätt- och rengöringsmedel. F d Rögleharvar samt Mico AB, Välinge 5:6 & 23:1, Helsingborgs kommun Mico AB ligger sedan 1998 på fastigheten Välinge 5:6 och är ett företag som tillverkar rengöringskemikalier. Vid inventeringen av kemibranscherna har aktiva verksamheter endast identifierats och endast nedlagda verksamheter inventerats. Trots att Mico AB är ett företag i drift inventerades och riskklassades objektet eftersom det tidigare funnits en verkstadsindustri under lång tid på fastigheterna Välinge 5:6 och Välinge 23:1. På objektet har en mekanisk verkstad som tillverkade lantbruksmaskiner funnits mellan 1912 och 1978. Verksamheten startade på Välinge 23:1 och det finns uppgifter om att färgrester från denna verksamhet kan ha dumpats på fastigheten. På den asfalterade gårdsplanen fanns tidigare en brunn som, enligt muntliga uppgifter, fyllts igen med spannar med färgrester. På 1960-talet byggdes verkstadsbyggnader på grannfastigheten Välinge 5:6 och efter detta bedrevs verksamheten på båda fastigheterna. Det är möjligt att färg grävts ner även på fastigheten Välinge 5:6, enligt muntliga uppgifter. Dessa uppgifter är dock inte bekräftade genom provtagning. På Välinge 5:6 finns det sedan 1998 en verksamhet som tillverkar rengöringsmedel. På Välinge 23:1 används delar av fastigheten som bostad vilket gör att känsligheten bedöms som mycket stor. Omgivande mark är jordbruksmark och skyddsvärdet bedöms som måttligt. Eftersom färgrester kan ha dumpats för att fylla igen en brunn och marken består av sand, bedöms spridningsförutsättningarna som mycket stora. Objektet bedöms tillhöra riskklass 2 med tanke på den tidigare mekaniska verkstaden. Vid eventuella markarbeten på objektet ska miljökontoret kontaktas. 26
Gasverk Ett objekt har inventerats inom denna bransch. Branschen som helhet inventerades redan 2004, men det nedan beskrivna objektet var då inte identifierat. Gamla gasverket i Kristianstad, Brandstationen 1, Kristianstads kommun Mellan åren 1862 och 1902 låg Kristianstads gasverk på fastigheten Brandstationen 1. Gasverket hade flera byggnader bland annat ugnshus, myrmalmsskjul samt 2 gasklockor. Efter att gasverket flyttat byggdes lokalerna om och brandkåren flyttade in 1908. Någon gång mellan 1979 och 1983 revs byggnaderna på fastigheten och ett äldreboende byggdes på platsen. Inga miljötekniska markundersökningar har gjorts på fastigheten så föroreningssituationen är okänd. Erfarenheter från andra gasverk gör att sannolikheten för att marken kan vara förorenad av rester från den tidigare gasproduktionen bedöms vara stor. De föroreningar som kan påträffas är till exempel PAH, tjära, cyanid och svavelföreningar. Detta är föroreningar som kan finnas kvar i marken relativt oförändrade under lång tid. Känsligheten för objektet har bedömts vara mycket stor med tanke på att det bor människor på fastigheten och objektet ligger även inom vattenskyddsområdet för de kommunala dricksvattentäkterna. Spridningsförutsättningarna har bedömts som stora då jordarterna troligen består av fyllnadsmassor, svämsediment och andra mer genomsläppliga jordarter. Sammantaget gör detta att objektet har placerats i riskklass 1. På den berörda fastigheten ligger det idag ett äldreboende och fastighetsägaren har planer på att bebygga även grannfastigheten. Sedan inventeringen av gasverket gjordes har fastighetsägaren tagit initiativ till en miljöteknisk undersökning på platsen som visade att det finns föroreningar i marken som troligen härrör från gasverksverksamheten. Fortsatta undersökningar görs på objektet under sommaren 2009. Garveri Inom garveribranschen har två objekt inventerats på en fastighet i östra Ängelholm, Papegojan 4. På platsen har det sedan 1914 och fram till mitten av 70-talet bedrivits en industriell läderverksamhet. Från början huserade två olika företag på fastigheten, på norra delen AB Ängelholms Kromläderfabrik och på den södra delen Sydsvenska Rem- och Läderfabriks AB. Företaget Sydläder köpte först upp remfabriken och sedan kromläderfabriken. Anledningen till att fastigheten har delats upp i två objekt är att de två före detta verksamheternas farlighet bedöms olika, men även detaljplaner i dagsläget, där en förskola är lokaliserad på den norra delen av fastigheten. Öster om Papegojan 4 på en del av fastigheten Ängelholm 6:6 finns en deponi lokaliserad som också innefattas 27