Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 2011-11-30 Sid 1 av 5 på uppdrag av ett flertal sakägare och Föreningen VIT Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2011/yttrande201111.pdf Miljödomstolen Växjö Box 81 35103 Växjö Mål M 4056-10 Vindkraft Tindred - Ottinge. Replik på aktbilaga 73 yttranden från Eolus vind aktbilaga 65 och 72. Aktbil 65 Bemötande gällande beräknad produktionsskillnad Länstyrelsen skriver i sitt yttrande 4:e stycket aktbilaga 44 Den ekonomiska affärsidén och projektets ekonomiska bärighet är en fråga som Miljöprövningsdelegationen knappast kan eller får lägga vikt vid i en tillståndsprövning. Om detsamma gäller även för Miljödomstolen saknar Eolus vind s argument om vindstyrka betydelse för bedömningen. Jag yrkar därför att argumenten lämnas utan avseende. På de ca 2 km som skiljer platserna åt är det helt omöjligt att vindförhållandena är så olika att det skulle uppväga de kraftfulla störningarna på landskapsbild, boende och naturupplevelser i läget SO om E22 jämfört med NV om E22. Jag vill understryka, att det är det första vindkraftverket som förstör området. De efterföljande är endast förstärkningsfaktorer. Henrik Karlsson är därför ologisk i sin argumentation när han anför att miljöpåverkan minskats eftersom man egentligen planerade fler än fyra verk. Det påpekas från nästan alla håll och i synnerhet från Naturskyddsföreningen, att om vi skall ha vindkraft i Sverige så bör det ske i ett fåtal mycket stora parker och inte utspritt med några här och där som förstör mycket stora landskapsytor. 1
Man kan tycka att Henrik Karlsson på Eolus Vind är grinig och girig eftersom det i år på Blekhem, ca 7 km SV om Gamleby (se bilaga 2) uppförts sex st vindkraftverk av Arise Windpower. De ligger i område med ca 1200 kwh/kvm medan Henrik Karlsson inte vill godta ens 2000 kwh/kvm syd om sjön Ommen. Återigen påstår Henrik Karlsson att människor i området är positiva. Jag är född och uppvuxen här och känner de flesta. Jag skall inte säga all alla är negativa men nästan alla är det. Många säger ungefär som så: - de bryr sig i alla fall inte om vad jag tycker. - jag förstår mig inte på det där. - men vad skall man göra? - det får absolut inte ske. - ja inte hoppar man jämfota precis. - jag är gammal och skall snart flytta härifrån. - jag kan inget om det där. Men det finns också positiva yttranden som - vindkraft är väl bra? - jag skulle gärna vilja sätta upp ett eget på min mark om jag fick. De som är positiva har vanligen det gemensamt att de inte förstår hur extremt stora dessa maskiner är. En av dem bodde på Östgötaslätten och hade i sin närhet ett 500 kw verk. Det var olönsamt och har nu monterats ned, men det viste hon inte då. De har också det gemensamt att de uppfattar vind dom gratis och därför tror att vindkraft ger billig el-energi. Ett exempel på okunnighet gav ägaren till Blekhem med de sex vindkraftverken omnämnda ovan när han i en intervju i VT sa På vägen har sedan 1 000 ton betong fraktats in till varje verk. Så mycket väger varje fundament. Med facit i hand skulle vi skriva helt andra avtal. samt det man misstar sig på är mängden material. Mellan 500 och 1000 lastbilar betong har forslats här på vägarna. Jag och många med mig har efterlyst mätetal för positiva och negativa egenskaper så att de kan vägas samman och inte endast utgöra + och - tecken med okänd storlek. Politiska initiativ i den riktningen har bla tagits med ett yrkande lämnat till Riksrevisionen om värdering av nytta i förhållande till kostnad och miljöpåverkan. Under året har flera sansade rapporter kommit som motvikt mot de mer hysteriska yttringar som tidigare lett fram till olika klimatavtal, inte minst det svenska. Bla har IPCC s kärngrupper försökt att tona ned överdrivna prognoser på upp till 10 grader och säger nu att det som mest kan bli 2 3.5 grader. Andra vetenskapsgrupper säger 0.1 0.5 grader eftersom koldioxidens växthuseffekt uppnått 98% mättnad. Det innebär att klimatmålet nås utan dramatiska åtgärder. Andra rapporter är de enorma kostnaderna. En beräkning angav att vindkraftuppgörelsen kostar svenska elkonsumenter 300 miljarder kronor. En annan som nyligen publicerats är en 30 sidor lång analys från Timbro, se bilaga 1, som anger 215 miljarder. Det är den i särklass största infrastruktursatsningen i Sverige. Som jämförelse nämns Öresundsbron för 20 miljarder och som då förorsakade regeringskris. Nyligen har Danskar och Tyskar irriterat påpekat, att det de behöver köpa är inte vindkraft (det har de själva) utan reglerkraft dvs i praktiken vattenkraft från Sverige och Norge. 2
Västerviks Kommun beställde en vindbruksplan och den har tidigare tillställts miljödomstolen. I kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 2010-03-15 78 yrkar Styrgruppen för Vindbruk som är en grupp sammansatt av kommunpolitiker, att besluta att godkänna samrådshandlingarna för Vindbruksplan för Västerviks kommun, daterad 2010-03-03. Det återremitterades och inget nytt förslag finns för närvarande. Det innebär att det område som berörs, se bilaga 2, för närvarande kan anses vara helt fredat från vindkraft. Som sammanfattning kan konstateras, - att ifrågavarande vindkraftverk helt saknar betydelse för koldioxidutsläpp och klimatpåverkan varav följer att fördelarna är obefintliga. - Inte heller finns det några ekonomiska fördelar jämfört med andra sätt att alstra elkraft. - Vindkraft har kvalitet och egenskaper av sådant slag som vi inte behöver mer av. - De har mycket stor påverkan på landskapsbild och kulturlandstapet samt försämrar avsevärt livskvaliteten för närboende och besökande i området varav följer att de negativa värdena sammantaget är mycket stora. Jag yrkar att miljödomstolen beslutar i överensstämmelse med karta bilaga 2 om att tillåta VKV väst om E22 men ej på Hjulbyberget ost om E22 där landskapspåverkan blir alltför stor och med oacceptabelt stor påverkan både för närboende, de som bor något längre bort samt besökande och friluftsmänniskor. Lars Cornell ombud 3
Bilaga 1 Timbro svär i miljökyrkan......eller En grön bubbla med svenska hushålspengar, som ett pressmeddelande på Ny Tekniks webbplats upplyste om. Anledningen till rubrikerna är en rapport från Timbro, Svensk vindkraft 215 miljarder senare, där intressanta faktorer om vindkraftssatsningen skärskådas. Rapportens innehåll i korthet: Befintliga resurser klarar såväl vårt elbehov som klimatmålen och vindkraftssatsningen är våldsamt stor. Beroendet av reglerkraft kvarstår och utbyggnaden minskar inte koldioxidutsläppen. Att bygga vindkraft för att till exempel exportera grön el till Tyskland avfärdas med att det i så fall är billigare att investera direkt i Tyskland. Det man behöver på kontinenten är vår fossilfria reglerkraft. Vindkraften som ett billigt kraftslag bemöts med att man inte alltid håller isär vad det kostar att bygga och hur bygget finansieras. Vindkraften är dyr. Teknikutvecklingen kommer förvisso att förbilliga den, men det gäller alla kraftslag varför den ogynnsamma skillnaden till andra kraftslag kommer att kvarstå. Att tillkomsten av mer vindkraft gör elen billigare bemöts med argumentet att det är inte vindkraftens förtjänst utan själva tillskottet av el, oberoende av var ifrån det kommer. Motiven för nya jobb och vindkraft som en framtidsbransch bemöts och avfärdas med liknande resonemang. Och slutklämmen blir att Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation. Rapporten har retat vindkraftskramarna Bland vindkraftens förespråkare är upprördheten naturligtvis stor. Av de uppbragta reaktionerna att döma har rapportens författare helt klart trampat på många ömma tår. Reaktionen är förståelig eftersom förespråkarna hittills har haft en form av problemformuleringsinitiativ och kritikerna uppfattats som okunniga i miljö- och samhällsfrågor genom att ifrågasätta vindkraftens välsignelser. Tonfallen, vokabulären och personangreppen på några webbsidor tyder på att vindkraftsförespråkarna inte riktigt vet hur man ska hantera det här frontalangreppet mot deras hegemoni. Rapportens viktigaste budskap är att vindkraftssatsningen, som med 30 TWh till år 2020 kommer att kosta medborgarna 215 miljarder, är den ojämförligt största infrastruktursatsningen i modern tid och ska ifrågasättas. Enligt utredaren behövs inte vindkraften för att nå klimatmålen eller öka andelen förnybar energi och inte heller skapas några nya jobb. I brist på riktigt bra information om vad vindkraftssatsningen egentligen kostar har rapportförfattaren fått lov att göra en grov värdering av avvikande, befintliga siffror och hamnat på 215 miljarder kronor och därmed naturligtvis givit motståndarna en inkörsport till kritik. Vindkraftsanhängarnas bemötanden handlar till största delen om fel i använda siffervärden, men utan att presentera riktigare, och de undviker att beröra huvudfrågan i den kritiska rapporten är det vettigt att lägga ner ett tresiffrigt miljardbelopp på vindkraft när så många inverkande faktorer kan ifrågasättas? Motsvarar enorma infrastruktursatsningar Och hur man än kommer att räkna i olika läger så lär det under alla omständigheter bli ett tresiffrigt miljardbelopp. Rapportförfattaren jämför sedan det väldiga beloppet 215 miljarder, eller vilket det nu kan bli, med andra infrastruktursatsningar såsom: Höghastighetståg 150 miljarder kronor Förbifart Stockholm 30 miljarder Öresundsbron 20 miljarder Botniabanan 15 miljarder Hallands åsen 11 miljarder En vindkraftssatsning på ett par hundra miljarder motsvarar då exempelvis 14 Botniabanor! Eller, om vi gör en egen jämförelse med den s.k. Sydvästlänken mför 7 miljarder, blir det 30 Sydvästlänkar. Rapportförfattaren tar upp fem argument för nybyggnad som enligt honom ofta syns i debatter om vindkraften. Vart och ett av dem granskas och avfärdas, se inledningen ovan. Vindkraftsvännerna genmäler i detaljer, men kommer inte fram till något riktigare belopp som kan motivera den väldiga samhällsekonomiska satsningen. Elbruk anser att det är en utmärkt rapport, den leder till samma slutsats som vårt resonemang utifrån helt andra fakta, nämligen att vi har tillräckligt med produktionskapacitet och att vindkraftssatsningen är onödig. Våra elbesvär handlar förvisso om effekt och energi men ännu mera om insikter i problem och regelverk (se våra krönikor i nr 2 och 3 av årets Elbranschen) som också rapportförfattaren påpekar. Avslutningsvis måste vi därför uppmana läsaren att själv studera rapporten. Den är på 30 lättlästa sidor och kan hämtas på www.timbro.se Leta efter: Svensk vindkraft - 215 miljarder senare. UR: Elbranschen 4/2011 sid 6. 4
Kartfigurerna 20 och 25 i Västerviks kommuns vindkraftplan utgåva 2010-03-03. Bilaga 2 Alternativ NV om E22 Vindkraft vid Boda Blekhem år 2011 Hjulbyberget Alternativ SO om E22 Figur 20 och 25 ur Västerviks kommuns vindbruksplan utgåva 2010-03-03. Ansökan avser område för vindkraftverk markerat med blått i kartan. 5