Den orättvisa sjukförsäkringen
Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna sjukförsäkringen. Med strikta tidsgränser och sänkta ersättningar som verktyg har den trygghet som försäkringen är till för att ge monterats ner. Försämringarna berör oss alla. De slår givetvis hårdast mot den som drabbats av ohälsa och därför inte kan jobba. Men eftersom alla riskerar att bli sjuka eller skadade, har tryggheten försämrats för alla.
Detta har hänt med sjukförsäkringen Strikta tidsgränser. Genom den så kallade rehabiliteringskedjan har sjukförsäkringen fått strikta tidsgränser. Den som efter ett halvårs sjukskrivning anses kunna ta vilket annat slags jobb som helst, någonstans på arbetsmarknaden, riskerar att förlora sin rätt till sjukpenning och tvingas säga upp sig. VI TYCKER: De stelbenta tidsgränserna lägger en ensidig press på den som är sjukskriven att ta sig tillbaka till jobb innan tiden rinner ut. Någon motsvarande press på arbetsgivare att leva upp till sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering har inte införts. Den som är sjuk kan inte heller vara helt säker på att få vård och medicinsk rehabilitering i tid. Tidsgränserna lägger ansvaret för att komma tillbaka till arbete ensamt på den sjukskrivnes axlar. Det är inget annat än orättvist.
Utförsäkring en verklighet. Genom att det införts en tidsgräns för hur länge sjukpenning betalas ut, och på grund av att regeringen slopat den tidsbegränsade sjukersättningen, utförsäkras människor ur sjukförsäkringen. Under 2010 handlar det om mer än 50 000 personer. Att försäkringen helt enkelt tar slut innebär att människor riskerar att få svårt att klara sin försörjning. Den som utförsäkras hänvisas till Arbetsförmedlingen och har i bästa fall rätt till a-kassa. I värsta fall ges endast aktivitetsstöd på grundnivå, en inkomst på knappt 4 000 kronor i månaden. Den som blir sjuk inom tre månader efter utförsäkring riskerar att inte få någon ersättning alls. Så lång är karenstiden för den som utförsäkrats.
VI TYCKER: Att skapa vägar tillbaka till jobb för den som länge varit sjuk är angeläget. Men att dra undan försörjningen så att människor hamnar i arbetslöshet är fel väg att gå. Tidsgränsen för sjukpenning skapar otrygghet.
Försämrat inkomstskydd. Regeringen har på flera sätt försvagat den ekonomiska tryggheten. Efter regeringsskiftet sänktes det så kallade inkomsttaket med 25 procent. Den som tjänar mer än 26 500 kronor före skatt får därför ingen kompensation för den del av inkomsten som överstiger det, om hon eller han blir sjukskriven med sjukpenning. Dessutom sänktes nivån på sjukpenningen för alla genom att den räknas ner. När sjukpenningen anges vara 80 procent är den i själva verket drygt 77 procent. Regeringen har också bestämt att sjukpenningen ska kunna sänkas för den som efter ett års sjukskrivning ännu är sjuk och undantas från ettårsgränsen för sjukpenning, genom det som kallas förlängd sjukpenning. Den som är sjukskriven betalar dessutom, på grund av jobbskatteavdraget, betydligt högre skatt än den som jobbar.
VI TYCKER: Den ekonomiska tryggheten genom sjukförsäkringen har urholkats och försäkringen lever med svårighet upp till principen om att ge skydd mot inkomstbortfall. Innan regeringen sänkte inkomsttaket hade långt fler ett bättre skydd mot inkomstbortfall på grund av sjukfrånvaro. På så vis fanns också grund för ett starkare stöd för sjukförsäkringen. Att jobbskatteavdraget innebär att den som är sjuk eller arbetslös betalar högre skatt än den som jobbar är orimligt.
Försämringarna inom sjukförsäkringen innebär kort sagt att En ensidig press läggs på den som är sjuk att ta sig tillbaka till arbete innan försäkringen helt enkelt tar slut. Den som är sjuk riskerar att tvingas ur sjukförsäkringen utan att ha fått den hjälp hon eller han har rätt att få. Den ekonomiska tryggheten för sjuka har försämrats kraftigt. Läs mer på www.kallasverige.se
Grundtanken med sjukförsäkringen är satt UR spel Vi har alla såväl en rätt som en skyldighet att efter förmåga försörja oss genom eget arbete. Det är det vi kallar för arbetslinjen. Men den betyder också att den som på grund av ohälsa faktiskt inte kan arbeta ska ges trygghet i sin tillvaro. Grundtanken med den allmänna sjukförsäkringen har varit just detta, att skydda den som haft oturen att drabbas av sjukdom eller skada från en ekonomisk katastrof. Vad har hänt med denna grundtanke i den borgerliga regeringens sjukförsäkring?
Kräv en rättvis försäkring En bra sjukförsäkring ger trygghet. Den finns till för att ge skydd mot det inkomstbortfall som drabbar oss ifall vi blir så sjuka att vi inte kan arbeta. En bra sjukförsäkring går att lita på. Den träder in när den ska och den innebär en garanti om stöd och hjälp. Den lämnar ingen i sticket, den är tvärtom ett löfte om att den som blivit sjuk eller skadad ges stöd och hjälp för att åter kunna jobba. En bra sjukförsäkring ger oss detta på lika villkor. Den delar våra ojämlika risker att drabbas av ohälsa, och den garanterar oss en jämlik och rättssäker behandling. Den är en rättvis sjukförsäkring.
Arbetsmiljö är A och O. För att överhuvudtaget undvika sjukskrivningar är ett fungerande arbetsmiljöarbete av största vikt. Det är bara på arbetsplatserna som tidiga tecken på ohälsa kan fångas upp. Om detta görs på ett bra sätt kan det förebyggande arbetet också bli en nyckel till de åtgärder som behövs för att sjukskrivna arbetstagare ska kunna komma tillbaka. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska genomföras på alla arbetsplatser. Resurser för arbetsmiljöutbildningar och tillsyn av arbetsmiljö ska säkerställas. Alla ska ha tillgång till företagshälsovård. Stöd och hjälp av rätt sort i rätt tid. Vid varje sjukskrivning ska målet vara att skapa möjligheter för den som blivit sjuk att kunna jobba igen. Det är inte rimligt att ansvaret för att ta sig tillbaka till jobb nästan uteslutande vilar på den som är sjuk, tvärtom behövs ett delat ansvar. Arbetsgivare har ansvar för att arbetslivsinriktad rehabilitering ges och att arbetsplatsen anpassas i den utsträckning det behövs. Det gäller till exempel an-
passning av arbetsredskap, arbetstid eller hur arbetet är organiserat, men det kan också handla om utbildningsinsatser. Fackets uppgift är att stötta den medlem som går igenom rehabilitering och kanske också ge stöd i omställning till annat arbete om så är nödvändigt. Den som av hälsoskäl inte kan återvända till sitt jobb ska få del av insatser hos Arbetsförmedlingen för att hitta ett annat arbete. Stelbenta tidsgränser som enbart sätter press på den enskilde att ta sig ur ohälsa är fel sorts tidsgränser. Det krävs olika lång tid att gå från sjukskrivning till arbete. Vilket slags jobb man har att återvända till spelar också roll och hänsyn ska tas till det. Om några slags tidsgränser behövs ska de handla om när den som är sjuk ska ha rätt till insatser som lägger grund för en återgång i arbete. Ansvaret för rehabilitering behöver tydliggöras, och arbetstagares rättigheter stärkas genom att arbetsgivare ska vara skyldiga att ordna rehabilitering till den som blivit sjukskriven. Avtal om rehabilitering och omställning bör slutas mellan fack och arbetsgivare så att insatser kan ges genom dem som finns nära den sjukskrivne.
Ekonomisk trygghet. Sjukförsäkringen ska ge skydd mot det inkomstbortfall vi drabbas av om vi blir sjuka och inte kan jobba. För att försäkringen ska ge ett verkligt inkomstskydd krävs flera åtgärder. Ersättningen vid sjukfrånvaro ska vara 90 procent av inkomsten. Det behövs en höjning av inkomst - taket och nivån på sjukpenningen. Karensdagen ska slopas på sikt när de ekonomiska förutsättningarna för att göra det finns. All ersättning från sjukförsäkringen bör följa inkomstutvecklingen i samhället, inte endast prisutvecklingen. Jobbskatteavdraget ska bort arbets- och försäkrings inkomster ska beskattas lika.
En sjukförsäkring som ger trygghet! Det handlar inte bara om trygghet för den som drabbats av sjukdom eller skada och därför står i behov av försäkringen. Det handlar om trygghet för oss alla. Alla behöver vetskapen om att vi omfattas av en försäkring som träder in om vi drabbas av ohälsa som gör att vi inte kan arbeta.
Vi har fått nog av den borgerliga regeringens iskalla politik mot sjuka och arbetslösa. Vi accepterar inte att sjuka och arbetslösa får det sämre för att friska som har jobb ska få lägre skatt. Vi vill ha en varmare politik, ett varmare Sverige. Vi menar att en annan politik behövs, en politik som går ut på att sjuka ska bli friska och att arbetslösa ska få jobb. Vi vet att en sådan politik är möjlig. Bakom kallasverige.se står LO och de 14 LO-förbund som tillsammans representerar mer än 1,6 miljoner arbetstagare. Byggnads Elektrikerna Fastighets GS Handels Hotell- och Restaurang IF Metall Kommunal Livs Musikerna Målarna Pappers SEKO Transport Produktion: Bilda Idé. Tryck: Modintryckoffset AB, Stockholm 2010. Beställning: www.lo.se/distribution Art.nr 999-2076.