Landfakta Bulgarien Uppdaterad juni 2014 Officiellt namn: Republiken Bulgarien Huvudstad: Sofia Yta: 110 994 kvadratkilometer (ca ¼ av Sveriges yta) Officiellt språk: bulgariska (minoritetsspråk turkiska 600 000 och romani 300 000) Nationaldag: 3 mars Folkmängd: 7,3 miljoner, varav ca 1,2 miljoner i huvudstadsområdet Befolkningstillväxt: -0,8 % Folkgrupper: bulgarer 84 %, bulgarien-turkar 9 %, romer 5 %, övriga 2 % Huvudsakliga religioner: 85 % kristet ortodoxa, 13 % muslimer, 1 % judar, 1 % övriga Statsskick: parlamentarisk republik Statschef: president Rosen Plevneliev (2012 - ) Regeringschef: premiärminister Plamen Oresharski på mandat av bulgariska socialistpartiet BSP Parlament: enkammarparlament Nationalförsamlingen (Narodno Sobranie), 240 ledamöter Partier i parlamentet: (mandat inom parentes): - Medborgare för Europeisk Utveckling av Bulgarien GERB (EPP) (97) Koalition för Bulgarien (domineras av Bulgariens Socialistiska Parti BSP) (84) Rörelsen för Rätt och Frihet MRF/DPS (som stöds främst av den turkiska befolkningen) (36) Nationell Union Attack, Ataka (nationalistiskt) (23) Senaste allmänna val: parlamentsval 2013, Europaparlamentsval 2014 Nästa allmänna val: lokal- och presidentval 2015 Valuta: bulgarisk lev (BGN), 1 lev (knappt fem kronor) = 100 stotinki Viktigaste handelspartner: Export: Tyskland, Italien, Turkiet, Rumänien, Belgien Export från Sverige c:a 1088 miljoner SEK 2013 Import: Ryssland, Tyskland, Rumänien, Italien, Grekland Import till Sverige c:a 761 miljoner SEK 2013 Viktigaste exportprodukter: kläder, skor, metaller, metallvaror, kemikalier, plaster, gummi BNP 2013: drygt 53 MUSD BNP- tillväxt 2013: 0,9 %, prognos för 2014 1,7 % BNP/capita: drygt 13 000 USD 2013 Inflation: c:a 2 % Budgetunderskott 2013: - 1,8 % Statsskuld 2013: c:a 18 %. Utländska investeringar: FDI 2013: 1,5 miljarder EURO Arbetslöshet 2014: c:a 13% Energikällor: Gas, kärnkraft, olja. Mål andel förnyelsebar energi: 16 % till år 2020: Nettoexportör av elektricitet. Nettoimportör av gas och olja. Kort historik Kort före vår tideräknings början erövrades det område som ungefär motsvarar dagens Bulgarien av romarna. Vid romarrikets upplösning tillföll området det bysantinska riket. Under folkvandringarna uppblandades den ursprungliga befolkningen med slaver och dessa gav landet dess alltjämt bestående slaviska prägel. Från slutet av 1300-talet och närmare femhundra år framåt låg Bulgarien under ottomanskt herravälde. År 1878 blev landet, som en följd av det rysk-turkiska kriget, åter självständigt. Då upprättades furstendömet Bulgarien,
vilket omfattade norra Bulgarien, med Sofia som huvudstad. Efter att ha slutit upp vid Tysklands sida under de båda världskrigen kom det kommunistiska partiet till makten i september 1944 sedan sovjetryska trupper intagit Sofia. Landet förvandlades till en folkrepublik. Sedan kommunismens fall 1989 har Bulgarien stegvis blivit en demokrati. De första fria valen hölls 1990 och därefter har ett antal olika partikonstellationer styrt landet. Omvandlingsprocessen har tidvis varit svår. År 1996 hamnade Bulgarien i en djup ekonomisk kris som också ledde till politisk turbulens. Bulgarien blev medlem av NATO 2004 och EU den 1 januari 2007. Inrikespolitisk översikt Sedan kommunismens fall har Bulgarien haft regeringar av varierande politisk inriktning. Parlamentsvalet 2001 vann ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gothas liberala parti, Nationella rörelsen stabilitet och framsteg (NMS II/ALDE). Partiet förlorade sin ställning som största parti vid parlamentsvalet 2005. Istället fick Bulgariska socialistpartiet (BSP) flest röster (31 %) och bildade koalitionsregering - under ledning av premiärminister Sergei Stanishev (BSP) - tillsammans med NMSS (efterföljaren till NMS II) och det turketniska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (MRF). Vid valen 2009 rönte Sofia borgmästaren Boyko Borissovs nybildade, höger-center parti GERB stora framgångar. Partiet fick 116 av 240 platser i parlamentet. Regeringen Borissov avgick i februari 2013 efter stora demonstrationer mot bl a höga energipriser. President Rosen Plevneliev tillsatte därefter en expertregering under ledning av diplomaten Marin Raykov. Parlamentsval hölls den 12 maj 2013. I valet blev GERB (EPP) största parti med drygt 30 % av rösterna, följt av bulgariska socialistpartiet med drygt 26 % av rösterna. Tredje största parti blev MRF/DPS som främst stöds av landets turkiska befolkning med drygt 11 % följt av nationalistiska Ataka med drygt 7 %. Dessa fyra partier kom in i parlamentet. Valdeltagandet var drygt 50 % och en fjärdedel av de röstande lade sin röst på något av de många små partier som inte klarade fyra procentsspärren till parlamentet. BSP bildade en minoritetsregering med stöd av MRF/DPS. Demonstrationer mot regeringen i synnerhet och det politiska systemet i allmänhet hölls dagligen från sommaren 2013. Missnöjet med inrikespolitiska förhållanden har lett till en låg tilltro till den politiska eliten och institutionerna. En folkomröstning, den första i Bulgariens moderna historia, hölls i januari 2013. Frågan gällde utbyggnad av kärnkraften med ett andra kärnkraftverk. Drygt 20 % av befolkningen röstade varav en majoritet var för. I valen till Europaparlamentet i maj 2014 blev center-höger-partiet GERB största parti med drygt 30 % av rösterna, följt av bulgariska socialistpartiet BSP med drygt 18 % och MRF/DPS med drygt 17 % som har sitt främsta stöd bland landets turkiska befolkning. Två nya partier väntas också ta plats i Europaparlamentet, populistiska Bulgarien utan censur som fick drygt 10 % av rösterna och högerpartiet Reformblocket som fick drygt 6 %. Bulgarien har 17 platser i Europaparlamentet. Valdeltagandet var drygt 30 %.
Bulgarien och EU Den 1 januari 2007 blev Bulgarien och Rumänien medlemmar i EU. Arbetet med landets EUanpassning är ännu inte slutförd. Bulgarien har uppmanats att förbättra den institutionella och rättsliga strukturen och att påverka de beteendemönster, attityder och värderingar som bidragit till korruption. Tillämpningen av stiftade lagar, förordningar och föreskrifter är ännu bristfällig. Förmågan att absorbera EU:s strukturfondsmedel är alltjämt låg även om den förbättrats under senare år. Bulgariens EU-medlemskap har ett starkt stöd bland landets befolkning. Det finns ett utbrett missnöje bland befolkningen mot korruption, organiserad brottslighet och de återstående bristerna inom rättsväsendet. Dessa missförhållanden kritiseras också från EU:s sida, framför allt i EU-kommissionens framstegsrapporter som upprättas årligen inom ramen för den så kallade samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM). Domstolarna förmår dock sällan att avkunna verkningsfulla domar. Nästa rapport avseende Bulgarien väntas i slutet av 2014. Kommissionen har också uttryckt oro för den bristande mediefriheten i landet. Utrikes- och säkerhetspolitik Allmänt Bulgariens ambition är generellt sett att vara en självständig, engagerad och pålitlig aktör på utrikespolitiska planet. Denna ambition har konkretiserats bland annat genom medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2002-2003 och ordförandeskapet i OSSE 2004. Båda uppdragen genomfördes väl. Centrala utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar är att förvalta och utveckla EU- och NATO-medlemskapen. Bulgarien är en tillskyndare av EU och NATOnärmande för västra Balkan. Relationer med grannländer Bulgariens relation med Makedonien (FYROM) är inte okomplicerad trots de nära historiska och kulturella banden. Bilaterala överenskommelser har ingåtts på flera områden, bland annat ett vänskapsavtal från 1999. Bulgarien vill ha ett avtal med Makedonien om goda grannskapsförbindelser och har uttryckt missnöje vid flera tillfällen mot vad man anser vara en makedonsk förvrängning av ländernas gemensamma historia. Många bulgarer anser att makedonierna är bulgarer och att deras språk är en bulgarisk dialekt. Förbindelserna med Turkiet är numera goda, bland annat tack vare att Bulgarien erkänt den tidigare diskrimineringen av turk-bulgarer samt att Turkiet blivit en betydelsefull handelspartner. Bulgarien, som fick stöd från Turkiet att bli NATO-medlem, är positivt inställt till fortsatt EU-utvidgning som även omfattar Turkiet. Relationen med Ryssland är generellt sett god men kompliceras av energifrågorna. Kärnan i förbindelserna är, utöver gemensamma språkliga, kyrkliga och historiska rötter, ett stort bulgariskt beroende av ryska energileveranser. Bulgariens målsättning är att gradvis minska detta energiberoende. Bulgarien verkar inom EU för en mer enhetlig energipolitik och ett balanserat förhållningssätt gentemot Ryssland.
Kosovos självständighetsdeklaration medförde bryderi i Sofia, som var angeläget om att behålla sina goda relationer med grannlandet Serbien. Bulgarien avvaktade således en tid innan man erkände Kosovos självständighet. Bulgarien har idag goda relationer med både Serbien och Kosovo. Säkerhetspolitik Bulgarien medverkar i internationella fredsbevarande missioner. Insatser har gjorts i Västra Balkan och man har deltagit med truppstyrkor om 600 personer i Afghanistan som f n avvecklas. I samband med Libanonkrisen 2006 bidrog bulgariska flottan med en enhet. En mindre bevakningskomponent med främst humanitärt uppdrag fanns i Irak fram till 2008 då den bulgariska närvaron där upphörde. Bulgarien deltog med två fregatter utanför Libyens kust sommaren 2011 samt viss humanitär hjälp. Nato-medlemskapet och samarbetet är betydelsefullt för Bulgarien. Sedan tidigt 1990-tal har landet fört en USA-vänlig politik som bland annat tagit sitt uttryck i insatser i Irak och Afghanistan. NATO-medlemskapet ställer också krav på modernisering av Bulgariens försvar, inte minst utbyte av föråldrad materiel och strukturer. Behoven är stora (flygplan, fartyg, landsystem m.m.) men de finansiella resurserna är begränsade. Upphandlingsprocesserna har blivit mycket utdragna, bland annat av ekonomiska orsaker. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Efter den svåra finansiella och ekonomiska krisen i landet åren 1996-97 har en hög nivå av makroekonomisk stabilitet upprätthållits. Före den globala krisen 2008 hade Bulgarien under flera år tillväxt och budgetöverskott. Regeringarna har varit måna om landets finansiella stabilitet och den offentliga utlandsskulden är en av EU:s lägsta på drygt 18 % av BNP. Investeringarna i till exempel hälso- och sjukvård samt utbildningsväsendet har samtidigt varit små. Landets valuta (lev) är genom ett sedelfondsarrangemang knuten till euron med en fast växelkurs. Den kraftiga tillväxt på 5-6 % av BNP som Bulgarien åtnjöt i början av 2000-talet minskade under 2009 då BNP föll dramatiskt med 5 % i kölvattnet av den globala finanskrisen. År 2013 ökade BNP med 0,9 % och för 2014 prognosticeras en ökning på ca 1,7 %. Bulgarien är EU:s fattigaste medlemsland. BNP/capita är mindre än hälften av genomsnittet i EU. Enligt en internationell konsultstudie uppgår den gråa ekonomin till närmare 40 % av BNP. De regionala skillnaderna är stora, med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i storstäderna. Arbetslösheten uppgår f n till ca 13 %. Samhällsutvecklingen och företagsklimatet hämmas av korruption, organiserad brottslighet och en generellt sett överdimensionerad och ineffektiv offentlig förvaltning. Bulgarien har naturtillgångar bland annat i form av mineraler och metaller samt bördiga jordbruksmarker. Närmare 50 procent av all handel sker med EU-länder där Tyskland, Italien och Grekland och Rumänien är de största handelspartnerna. Mest import kommer från Ryssland och består främst av energi. De viktigaste varugrupperna för både import och export består av kemiska produkter, textilier, maskiner och transportutrustning samt bränsle från
mineraler. Utländska direktinvesteringar (FDI), som ökade markant under 2000-talet har fallit stadigt under senare år. År 2013 uppgick de till ca 1,5 miljarder euro. Omkring 85 % av investeringarna härrör från EU-länder där Nederländerna, Österrike, UK, Tyskland och Grekland utgör de största investerarna. Förbindelserna med Sverige Relationerna får betecknas som mycket goda. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EUrelaterade aspekterna, av en långsiktigt ökande handel och samarbete kring bland annat kulturfrågor. Ambassaden i Sofia stängdes den 30 september 2010. I stället ackrediterades en Stockholmsbaserad ambassadör till Bulgarien. Ett honorärt generalkonsulat i Sofia upprättades i samband med detta. Härutöver finns sedan tidigare ett honorärkonsulat i Varna vid Svarta havskusten. Det finns även en bulgarisk-nordisk handelskammare. Ett sjuttiotal svenska företag uppskattas vara aktiva i Bulgarien och ett femtiotal svenskar beräknas vara bofasta i landet. Under år 2006 slöts två bilaterala överenskommelser (Memorandum of Understanding ) mellan Sverige och Bulgarien; en om handel- och energisamarbete och en om försvarssamarbete. Besöksutbyte Det officiella besöksutbytet från Sverige inkluderar bl.a. statsbesök (2000), statsminister Göran Persson (2000), utrikesminister Anna Lindh (2000), jordbruksminister Margareta Winberg (2000, 2001), utrikesminister Laila Freivalds (2004, OSSE-ministermöte), migrationsminister Barbro Holmberg (2005), talman Björn von Sydow (2006), statssekreterare Jonas Hjelm (2006), utrikesminister Jan Eliasson (2006 NATO/EUutrikesministermöte), utrikesminister Carl Bildt (2006), statssekreterare Håkan Jonsson (2007), vice-ordföranden i näringsutskottet Tomas Östros jämte utskottsmedlemmar (2007), handelsminister Sten Tolgfors (2007), transportminister Åsa Torstensson (2007, CEMTministermöte), statssekreterare Håkan Jonsson (2008), utrikesminister Carl Bildt (2008), ss Gunnar Wieslander (2008), ss Maria Åsenius (2009), jordbruksminister Eskil Erlandsson (2009), utrikesminister Carl Bildt (2010, 2011 samt 2012) och statsminister Fredrik Reinfeldt 2011. Besöken från Bulgarien inkluderar bland annat: president Stoyanov (2000, förintelsekonferensen), premiärminister Kostov (2001), energiminister Kovachev (2002), Europaminister Kuneva (2002, 2004, 2005), premiärminister ex-kung Simeon Sachsen- Coburg-Gotha (2004), premiärminister Stanishev (2005) samt vice utrikesminister Koldanova (2007). I oktober 2007 genomförde president Purvanov statsbesök i Sverige åtföljd av utrikesminister Kalfin, försvarsminister Bliznakov och ekonomi- och energiminister Dimitrov. År 2011 samt 2012 besökte dåvarande utrikesminister Mladenov Sverige. År 2011 besökte dåvarande försvarsminister Anguelov Sverige.
Handel och investeringar mellan Sverige och Bulgarien Under 2013 uppgick Sveriges export till Bulgarien till ca 1088 miljoner SEK medan importen från Bulgarien uppgick till ca 761 miljoner kronor. Till de svenska företag som investerat i Bulgarien hör bland annat ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, MTG, SKF, Swedish Match och Volvo Lastvagnar. Under 2011 öppnades det första Ikeavaruhuset i Sofia och under 2012 har Hennes & Mauritz etablerats i Bulgarien. Bulgarien har antagit ett program för NATOanpassning och modernisering av land-, sjö- och luftförsvaret. Bulgarien planerar bland annat att skaffa minst åtta stridsflygplan till flygvapnet. Antalet svenska turister till Bulgarien ökade kraftigt under 2000-talet för att år 2007 uppgå till cirka 120 000. Sedan 2008 har antalet svenska besökare minskat. Under 2013 uppgick resandeströmmen till mellan 40 000 och 50 000 personer. Flera större svenska researrangörer är aktiva i Bulgarien och erbjuder framförallt resmål vid Svarta havskusten. Cirka 8000 bulgarer besökte Sverige år 2013.