DOM 2009-10-07 Meddelad i Malmö

2009-10-07 Meddelad i Malmö Mål nr 1 KLAGANDE Thomas Möller, 640607-4416 Ombud: Advokat Sven-Eric Ohlsson Adelgatan 9 211 22 Malmö MOTPART Skatteverket Skattekontor 2 Malmö 205 30 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets beslut den 13 december 2007 SAKEN Skönsmässig höjning av inkomst av näringsverksamhet vid inkomsttaxeringarna 2002 t o m 2007 Höjning av inkomst av kapital vid inkomsttaxeringarna 2003 t o m 2006 Förmögenhetstaxeringarna 2002 t o m 2004 Eftertaxering för åren 2002 t o m 2005 Skattetillägg SLUT Länsrätten bifaller överklagandet på så sätt att länsrätten undanröjer påförd inkomst av näringsverksamhet med 450 000 kr avseende inkomsttaxeringen 2004. Påfört skattetillägg ska undanröjas i motsvarande mån. Länsrätten avslår överklagandet i övrigt. Länsrätten förordnar att 27 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som lagts fram vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom. Dok.Id 239196 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 måndag fredag 203 20 Malmö E-post: lansratteniskane@dom.se 08:00-16:00

2 BAKGRUND OCH YRKANDEN Skatteverket beslutade beträffande Thomas Möllers inkomsttaxering: att vid inkomsttaxeringen 2002 genom eftertaxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 600 000 kr och att påföra honom skattetillägg att vid inkomsttaxeringen 2003 genom eftertaxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 3 000 000 kr och att höja hans inkomst av kapital med 203 602 kr samt att påföra honom skattetillägg att vid inkomsttaxeringen 2004 genom eftertaxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 450 000 kr och att höja hans inkomst av kapital med 182 262 kr samt att påföra honom skattetillägg att vid inkomsttaxeringen 2005 genom eftertaxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 45 000 kr och att höja hans inkomst av kapital med 22 833 kr samt att påföra honom skattetillägg att vid inkomsttaxeringen 2006 genom ordinär taxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 75 000 kr och att höja hans inkomst av kapital med 7 777 kr samt att påföra honom skattetillägg att vid inkomsttaxeringen 2007 genom ordinär taxering skönsmässigt höja hans inkomst av näringsverksamhet med 225 000 kr och att påföra honom skattetillägg. Skatteverket beslutade beträffande Thomas Möllers förmögenhetstaxering: att vid förmögenhetstaxeringen 2002 genom eftertaxering höja skattepliktig förmögenhet med 529 267 kr och att påföra honom skattetillägg att vid förmögenhetstaxeringen 2003 genom eftertaxering höja skattepliktig förmögenhet med 3 310 550 kr och att påföra honom skattetillägg.

3 att vid förmögenhetstaxeringen 2004 genom eftertaxering höja skattepliktig förmögenhet med 1 710 269 kr och att påföra honom skattetillägg. Thomas Möller yrkar att han ska bli taxerad i enlighet med avlämnade deklarationer och att de påförda skattetilläggen ska undanröjas. Skatteverket bestrider ändring. Länsrätten har hållit muntlig förhandling den 9 september 2009 varvid vittnesförhör har ägt rum med Torgny Jönsson. SKÄL Skatteverket har sammanfattningsvis skönsmässigt påfört Thomas Möller inkomst av näringsverksamhet, höjt underlaget för förmögenhetsskatt för vissa år, påfört honom ytterligare inkomster av kapital samt påfört honom skattetillägg. Som grund för skönstaxeringen har Skatteverket dels åberopat att det funnits stora oförklarade överskott på Thomas Möllers konton i Sydafrika samt att det finns omständigheter som talar för att han bedrivit näringsverksamhet, dels att Thomas Möller vid en kontantberäkning uppvisar underskott. Det är också kontobehållningen som har föranlett höjningen av underlaget för förmögenhetsskatt. Höjningen av inkomst av kapital avser ränta som ostridigt har flutit in på de sydafrikanska kontona. Thomas Möller har sammanfattningsvis invänt att han inte bedrivit någon näringsverksamhet samt att pengarna på kontona inte tillhört honom, varför han vare sig ska skönstaxeras i näringsverksamhet, beskattas för

4 ränteintäkter eller få höjt underlag för förmögenhetsskatt. Han har på visst sätt förklarat det påstådda underskottet vid kontantberäkningen. Länsrätten har således dels att slå fast vad som är utrett i målet beträffande behållningen på Thomas Möllers konton, påstådd näringsverksamhet och påstått underskott vid kontantberäkningen, dels att därefter bedöma om utredningen ger stöd för de taxeringsåtgärder Skatteverket genomfört. Härvid kan noteras att det för taxeringsåren 2002-2005 är fråga om eftertaxering. Skönsmässig höjning av inkomst av näringsverksamhet Utredningen i målet Skatteverkets kontantberäkningar Skatteverkets kontantberäkningar visar följande. Taxeringsår Kontanter att leva på 2002-657 000 kr 2003 +344 000 kr 2004-508 000 kr 2005 +791 000 kr 2006 + 6 000 kr 2007-163 000 kr Thomas Möller har huvudsakligen invänt att han har klarat sina levnadsomkostnader under de aktuella åren med hjälp av arv, sparade medel samt spelvinster, främst en vinst om 1 904 000 kr som han fått år 2000, en travvinst om 221 964 kr och en vinst i maj 2004 om 8 346 kr. Som stöd för vinsterna har han bl.a. åberopat ett intyg från sina spelkamrater och en vinstbong.

5 Skatteverket har i den delen anfört följande. Vid kontantberäkningarna har hänsyn tagits till Thomas Möllers uppgifter om arv och en verifierad travvinst om 221 964 kr. Övriga åberopade spelvinster har Skatteverket inte tagit hänsyn till eftersom dessa härrör från tid innan de inkomstår som nu prövas samt då omständigheterna visar att Thomas Möller haft ett omfattande och systematiskt spelande. Spelvinsterna bedöms därför i stor utsträckning ha använts till fortsatt spelande. Länsrätten konstaterar att Skatteverkets kontantberäkningar är baserade på deklarerade inkomster och utgifter. Minusposten levnadskostnader har inte tagits med i beräkningarna. Detta till trots utvisar beräkningarna betydande kontantunderskott för taxeringsåren 2002, 2004 och 2007. För år 2006 uppvisar beräkningen ett så lågt överskott att det inte varit tillräckligt för att täcka levnadskostnaderna under året, medan beräkningarna för taxeringsåren 2003 och 2005 uppvisar överskott. En allmän utgångspunkt är att resultatet av en kontantberäkning av naturliga skäl innehåller betydande osäkerhetsmoment. Beräkningen måste alltid ställas i relation till de förklaringar som den skattskyldige lämnat. Länsrätten konstaterar att det arv Thomas Möller åberopat samt en av de åberopade spelvinsterna har beaktats vid Skatteverkets beräkningar. Vad gäller de spelvinster som inte har godtagits av Skatteverket kan länsrätten konstatera att någon insättning på bankkonto av vinstpengarna eller någon annan dokumentation utvisande att pengarna har destinerats till Thomas Möller inte har redovisats. Det är inte heller utrett i vilken omfattning pengar åtgått till spelinsatser. Härtill kommer att det stora åberopade vinstbeloppet inte avser något av de nu aktuella åren utan ligger långt tillbaka i tiden. Sammanfattningsvis har Thomas Möller inte genom vad han själv framhållit på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara de underskott i kontantberäkningarna som Skatteverket lyft fram.

6 Behållningarna på Thomas Möllers konton Det är ostridigt i målet att det har satts in medel på ett antal bankkonton i First National Bank i Sydafrika enligt följande. Kalenderår Belopp i rand 2001 922 176 2002 4 105 998 2003 0 2004 60 000 Det är vidare ostridigt att Thomas Möller har öppnat bankkontona i Sydafrika, att han i viss utsträckning faktiskt har disponerat kontona genom uttag och överföringar samt att han inte har tagit upp de sydafrikanska kontona i sina deklarationer. Som förklaring till behållningen på kontona har Thomas Möller anfört bl.a. följande. Han har agerat som bulvan för Torgny Jönsson och pengarna har inte tillhört honom utan endast slussats genom hans konton för återbetalning av lån till Torgny Jönssons fordringsägare. Detta har gått till så att medel har satts in på hans konto för Torgny Jönssons räkning samt att han därefter har distribuerat dem vidare. Thomas Möller har åberopat viss skriftlig bevisning, bl.a. utdrag ur förhör vid Ekobrottsmyndigheten till stöd för penningflöden via Amethyst samt ett intyg från företrädarna för bolaget NAS, North American Sureties. Torgny Jönsson har hörts som vittne i målet. Denne har bekräftat att Thomas Möller har agerat som bulvan för honom och upplåtit sina konton. Härutöver har han tillagt följande. Han anlitade ofta bulvaner för sina transaktioner eftersom han hade svårt att öppna egna konton. Pengarna har

7 till stora delar avsett återbetalning av skulder som han haft till Kenneth J Assad, som var verksam på bolaget NAS filial i Sydafrika. Det kan ha rört sig om sammantaget 4 6 miljoner kronor under perioden. Thomas Möller hade fria händer att avgöra på vilket sätt pengarna skulle förmedlas vidare från hans konton. Thomas Möller fick ingen ersättning för att han ställde sina konton till förfogande. Skatteverket anser att intyget från NAS saknar bevisvärde. Robert S Michaels som undertecknat intyget har erkänt försök till bedrägeri. NAS har vidare fått del av ett antal miljoner i Sydafrika i en omfattande svindel. EBM:s förhör med Jönsson gäller inte Thomas Möllers konton. Länsrätten gör i den delen följande bedömning. När det gäller att karakterisera kontanta behållningar som inte deklarerats, och som därmed ligger utanför den skattskyldiges redovisade ekonomi, finns det naturligtvis ett antal tänkbara förklaringar till pengarnas ursprung. Den närmast till hands liggande förklaringen är emellertid att pengarna utgör någon form av skattepliktig intäkt. I ett fall som det förevarande, när Skatteverket har visat att det har gjorts oredovisade kontoinsättningar, får det därefter ankomma på den skattskyldige att komma med alternativa förklaringar som exempelvis att pengarna inte tillhör den skattskyldige eller att intäkten inte är skattepliktig. Thomas Möller och Torgny Jönsson har berättat om händelseförloppet med penningöverföringarna och bakgrunden härtill på ett samstämmigt sätt. Berättelsen kan i sig inte anses vara anmärkningsvärd, särskilt inte med hänsyn till vad Torgny Jönsson själv berättat om sitt tillvägagångssätt vid sin internationella affärsverksamhet. Att de insättningar som gjorts enbart skulle härröra från Torgny Jönsson motsägs emellertid av att Thomas Möller, enligt Skatteverkets utredning,

8 inte bara har haft dispositionsrätt utan faktiskt i inte obetydlig omfattning har disponerat över medel på kontona och tillgodogjort sig dessa genom överföringar och uttag. Trots att Thomas Möller, enligt vad Torgny Jönsson berättat, självständigt och efter visst eget gottfinnande kunnat destinera pengarna vidare till Torgny Jönssons fordringsägare, har han valt att inte förklara vart pengarna tagit vägen. Uppgifterna från Möller och Jönsson är således vaga och ofullständiga på avgörande punkter. Det händelseförlopp som tecknas av de båda är dessutom till sin karaktär sådant att det typiskt sett bör underbyggas med skriftlig dokumentation över betalningsströmmar. Som utgångspunkt har muntliga uppgifter om transaktioner via bankkonton ett relativt lågt bevisvärde. Thomas Möller är såsom kontoinnehavare med full dispositionsrätt den som närmast kan prestera skriftlig bevisning i detta avseende, men någon dokumentation har inte lagts fram. Sammantaget anser länsrätten att de uppgifter som lämnats av Thomas Möller och Torgny Jönsson inte är sådana att de i avsaknad av annan bevisning kan anses utgöra en godtagbar förklaring till vad medlen på Thomas Möllers konton avser. Det intyg som lämnats av Martin Schläpfer och Robert S Michaels, NAS, överensstämmer inte med Thomas Möllers och Torgny Jönssons uppgifter om penningflödena på kontona. Intyget vinner inte heller stöd av övrig utredning i målet. Inte heller intyget kan därför anses bidra med någon godtagbar förklaring till vad pengarna har avsett. Thomas Möller har valt att inte närmare förklara olika delbelopp på kontona utan har redovisat inställningen att hela behållningen utgjort medel som härrör från Torgny Jönsson. Redan på grund härav kan rimligen behållningen på kontona inte förklaras av de spelvinster han påstått sig ha haft. Härtill kommer att insättningarna på de sydafrikanska kontona inte i tid eller till belopp korresponderar mot de påstådda spelvinsterna. Inte heller spelvinster förklarar således den stora behållningen på kontot.

9 Sammanfattningsvis har Thomas Möller inte kunnat förklara de medel som funnits på konton som ostridigt har varit hans och som han har disponerat över. Således kvarstår det ingen annan rimlig förklaring än att de insättningar som gjorts på Thomas Möllers konton i Sydafrika motsvaras av oredovisade skattepliktiga intäkter för honom. Skatteverkets taxeringsåtgärder Allmänna utgångspunkter Det har inte framkommit något annat än att Thomas Möller är obegränsat skattskyldig i Sverige varför något undantag från skatteplikt inte kan föreligga på sådan grund. För att skönstaxering ska kunna aktualiseras även då den skattskyldige gett in en deklaration fordras att deklarationen eller underlaget för densamma är så bristfälligt att skatt eller underlaget för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt. Om resultatet av en kontantberäkning med viss styrka indikerar brister i deklarationen eller dess underlag kan förutsättningar för skönstaxering vara för handen trots att några konkreta fel i deklarationen inte påvisats. För skönsmässig eftertaxering krävs dessutom att oriktig uppgift lämnats. Så anses normalt vara fallet om det kan påvisas att konkreta belopp har undanhållits från deklaration eller räkenskaper. Om det med erforderlig styrka har visats att den skattskyldige haft oredovisade intäkter kan således skönstaxering komma ifråga. Det finns däremot inget krav på att Skatteverket leder i bevis vilken verksamhet den skattskyldige bedrivit eller exakt på vilket sätt intäkterna genererats. Skatteverket har för respektive taxeringsår skönsmässigt påfört Thomas Möller inkomst av näringsverksamhet. De processuella förutsättningarna

10 varierar på så sätt att det för taxeringsåren 2002-2005 är fråga om eftertaxering. Beträffande taxeringsåren 2002, 2003 och 2005 har det gjorts insättningar på Thomas Möllers sydafrikanska konton som Thomas Möller, enligt vad länsrätten redovisat ovan, inte har kunnat förklara på ett tillfredsställande sätt. Länsrätten anser att det är mycket sannolikt att konkreta belopp motsvarande dessa insättningar är intäkter som undanhållits från beskattning. Beträffande taxeringsåret 2002 finns dessutom stödbevisning i form av en kontantberäkning som utvisar underskott. Genom att inte redovisa intäkterna har Thomas Möller lämnat sådan oriktig uppgift som utgör förutsättning för eftertaxering. De skönsmässiga höjningsbeloppen motsvaras, med avdrag för egenavgifter, i stort sett av de insättningar som gjorts på kontona. Länsrätten anser att beloppen är skäliga. Under taxeringsåret 2004 har ingen insättning gjorts på de sydafrikanska kontona. För detta år har Skatteverket endast presenterat en kontantberäkning som utvisar ett underskott. Med hänsyn till att fråga är om eftertaxering är en kontantberäkning inte tillräcklig för att ensam läggas till grund för en skönstaxering. I avsaknad av andra omständigheter som visar på konkreta oredovisade belopp anser länsrätten inte att Skatteverket har visat - med de krav på bevisningens styrka som gäller vid eftertaxering - att Thomas Möller skulle ha lämnat oriktig uppgift beträffande taxeringsåret 2004. Det finns således inte tillräckliga förutsättningar för att eftertaxeringsvis skönsmässigt höja Thomas Möllers inkomster för detta år. För taxeringsåren 2006 och 2007 är det fråga om ordinär taxering. För år 2006 utvisar Skatteverkets kontantberäkningar ett överskott som uppenbarligen inte varit tillräckligt för att täcka Thomas Möllers levnadskostnader och för taxeringsåret 2007 visar beräkningarna ett

11 kontantunderskott. Kontantberäkningar måste i och för sig alltid bedömas med försiktighet. Thomas Möller har emellertid, som länsrätten konstaterat ovan, inte kommit med några invändningar som förklarar underskotten. Länsrätten anser att det då är sannolikt att det även under taxeringsåren 2006 och 2007 förekommit oredovisade intäkter. Skatteverket har uppskattat de oredovisade intäkterna till 75 000 kr för taxeringsåret 2006 och 225 000 kr för taxeringsåret 2007. Beloppen kan inte anses vara för höga. Till vilket inkomstslag är intäkterna hänförliga Frågan är därefter till vilket inkomstslag intäkterna ska hänföras. Finns det inga indicier som pekar mot en viss förvärvskälla ska beskattningen ske i inkomstslaget tjänst (jfr 10 kap 1 inkomstskattelagen). Thomas Möller har anfört att han inte har bedrivit någon näringsverksamhet över huvud taget de aktuella åren. Han har framhållit att den omständigheten att han har lånat ut sitt konto inte konstituerar näringsverksamhet. Även om länsrätten skulle bortse från uppgiften om utlåning av kontot konstituerar pengar på ett konto inte näringsverksamhet. Det kan vara pengar som är hänförliga till inkomst av kapital, hobby, inkomst av tjänst eller rentav pengar som härrör från någon annan persons brottsliga verksamhet. Skatteverket har å sin sida bl.a. framhållit att Thomas Möller har förekommit i styrelserna i bolagen Core Facts CC och Amethyst, att han i november 2001 själv uppgett sig vara entreprenör på Core Facts i en kontoansökan och att han i februari 2006 uppgett sig vara self employed entrepreneur i en kontohandling och att Thomas Möllers ombud Frank Bold har uppgett i intyg att Thomas Möller årligen tjänar 600 000 rand på internationell affärsverksamhet.

12 Häremot har Thomas Möller uppgett följande. Han hade tidigare kontakt med Frank Bold i Sydafrika. Denne har vidtagit åtgärder utan hans vetskap, bl.a. i form av att ha satt in honom i bolag, upprättat falska och oriktiga handlingar etc. Så fort han fick reda på detta bröt han med Frank Bold, återkallade hans uppdrag och begärde att få de handlingar som denne hade. Han kunde då notera att Frank Bold agerat utan uppdrag från honom. Det är Frank Bold som har lämnat uppgifter till banken i Sydafrika, inte Thomas Möller. Thomas Möller har aldrig sett de kontoansökningar som Skatteverket hänvisar till och det är inte han som har fyllt i dem. Länsrätten gör i den delen följande bedömning. Thomas Möllers invändningar till trots finns det omständigheter som talar för att han har bedrivit näringsverksamhet under de perioder som är aktuella i målet. Utöver den skriftliga bevisning Skatteverket åberopat är ytterligare ett indicium att det under en relativt begränsad period har influtit stora belopp åt gången på kontona. Det har inte presenterats någon som helst utredning som indikerar att Thomas Möller skulle ha innehaft en anställning de aktuella åren och inte heller att det skulle röra sig om inkomst av kapital. Övervägande skäl talar alltså för att inkomsterna ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattetillägg avseende höjning av inkomsterna av näringsverksamhet Inkomsterna av näringsverksamhet har höjts skönsmässigt. Vid skönstaxering ska skattetillägg tas ut. Det har inte framkommit några skäl för befrielse från skattetilläggen. Vad avser den undanröjda skönsmässiga höjningen taxeringsåret 2004 ska dock skattetillägget justeras i motsvarande mån.

13 Höjning av inkomst av kapital samt skattetillägg Skatteverket har huvudsakligen anfört att ränteinkomster ska deklareras i inkomstslaget kapital och att det är såväl visat som ostridigt att Thomas Möller haft bankkonton i First National Bank för vilka han inte har redovisat ränteinkomsterna. Thomas Möller har invänt att eftersom medlen på kontona inte har varit hans har han inte heller uppburit några ränteintäkter. Länsrättens bedömning Länsrätten har bedömt att kontobehållningarna motsvaras av intäkter i Thomas Möllers näringsverksamhet. Redan på den grunden att han är kontoinnehavare är han skattskyldig för erhållen ränta. Genom att inte deklarera ränteinkomsterna har han lämnat sådan oriktig uppgift som utgör förutsättning för eftertaxering och skattetillägg. Skäl för befrielse från skattetillägget har inte framkommit. Skatteverket har därmed haft fog för sitt beslut i denna del. Höjning av underlaget för förmögenhetsskatt genom eftertaxering samt skattetillägg Skatteverket har huvudsakligen anfört att kapital insatt i bank ska läggas till skattepliktig förmögenhet och att det är såväl visat som ostridigt att Thomas Möller haft bankkonton i First National Bank för vilka han inte har redovisat kapitalbehållningarna. Thomas Möller har invänt att eftersom medlen på kontona inte varit hans, ska hans underlag för förmögenhetsskatt inte höjas.

14 Länsrättens bedömning Thomas Möller har varit kontoinnehavare och haft full dispositionsrätt till kontona. Härtill kommer att länsrätten ovan konstaterat att medlen på kontona tillhört Thomas Möller. Behållningarna på kontona ska därmed ingå i underlaget för förmögenhetsskatt. Beloppen i sig har inte ifrågasatts utan får godtas. Genom att inte deklarera kontobehållningarna har Thomas Möller lämnat sådan oriktig uppgift som utgör förutsättning för eftertaxering och skattetillägg. Skäl för befrielse från skattetillägget har inte framkommit. Skatteverket har således haft fog för att höja Thomas Möllers underlag för förmögenhetsskatt och påföra honom skattetillägg. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3105B) Göran Lundahl I avgörandet har även nämndemännen Farid Sgarafuddin, Gerty Holst och Elisabeth El Hagi-Persson deltagit.

Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR DV 3105 B 2007-08 Producerat av Domstolsverket Om Ni vill överklaga länsrättens dom/beslut skall Ni skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet skall ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att kammarrätten skall kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till länsrätten inom två månader från den dag då Ni fick del av domen/ beslutet. För offentlig part räknas dock tvåmånaderstiden från den dag då domen/beslutet meddelades. (Angående beräkningen av tiden för överklagande, se nedan.) Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna länsrättens namn och målnummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats skall också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet och om de fortfarande är aktuella behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället underteckna skrivelsen. Ombudet skall sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, skall Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. Adressen till länsrätten framgår av länsrättens dom/beslut. Om Er motpart överklagar länsrättens dom/beslut får Ni överklaga domen/beslutet även om Er egen tid för överklagande har gått ut. I så fall måste Er skrivelse ha kommit in till länsrätten inom tre månader från den dag då länsrättens dom/beslut meddelades. För offentlig part räknas dock tremånaderstiden från den dag då motparten fick del av domen/ beslutet. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller av någon annan anledning, förfaller också det senare. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till länsrätten. Sista dagen för överklagande är i regel den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den dag Ni fick del av domen/beslutet. Om Ni fick del av länsrättens dom/beslut t.ex. den 30 juni måste besvärshandlingen ha kommit in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av domen/ beslutet en dag med ett tal i månaden som inte finns i slutmånaden löper besvärstiden ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av domen/beslutet t.ex. den 31 juli måste besvärshandlingen ha kommit in senast den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. www.domstol.se