DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning 6 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Robert Aschberg, Ombud: Lars-Erik Olsson City Skatt Sverige AB Kungsgatan Karlstad MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 8 februari 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Inkomsttaxering 2006 KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN DOM 2 Avdelning 6 Mål nr YRKANDEN M.M. Robert Aschberg fullföljer sin talan. Skatteverket bestrider bifall till överklagandet och vidhåller vad som tidigare anförts. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Vad som har kommit fram i målet medför inte att kammarrätten gör någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort. Överklagandet ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3). Margareta Berg Susanne Ericson Ellinor Eriksson kammarrättsråd kammarrättsråd tf assessor ordförande referent Anna Mildner föredragande

3 Enhet 3 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Bilaga A 1 KLAGANDE Robert Aschberg, Ombud: Lars-Erik Olsson City Skatt Sverige AB Kungsgatan Karlstad MOTPART Skatteverket Box Sundsvall ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets omprövningsbeslut , se bilaga 1 SAKEN Inkomsttaxering 2006 Skatteverkets dnr: /5481 FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

4 DOM YRKANDEN M.M. Robert Aschberg yrkar att avdrag ska medges för förlust vid avyttring av fordran med kr i först hand i inkomstslaget näringsverksamhet och i andra hand i inkomstslaget kapital. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Han har drivit näringsverksamhet i enskild firma sedan mer än 15 år tillbaka. Omsättningen har varit betydande och han har redovisat inkomst av näringsverksamhet. Journalistisk verksamhet skiljer sig mycket från annan verksamhet eftersom uppgiftlämnaren är grundlagsskyddad. Den som utnyttjar ett material får inte avslöja sin källa och utbetald ekonomisk ersättning behöver inte redovisas. Källskatt kan inbetalas anonymt. Han har av och till betalat tipspengar för intressanta uppslag. År 1998 blev han kontaktad av Tore F Pettersson (nedan Pettersson) som lämnade intressant information till nytta i hans verksamhet. Uppgifterna skulle ge väsentliga intäkter som skulle ha redovisats i hans näringsverksamhet. Av den anledningen fick Pettersson åren låna sammanlagt kr, pengar som till största delen härrör från tidigare vinster i hans enskilda näringsverksamhet. Att det därefter blev flera lån berodde på att Pettersson successivt lämnade över material till honom. Att materialet senare visade sig vara obrukbart innebär inte att fordringarna inte hade ett samband med och utgjorde en tillgång i verksamheten. Relationen med Pettersson var helt och hållet affärsmässig och deras kontakter avvek inte från andra kontakter han har för samla in uppgifter. Det var fråga om en affärsmässig satsning på verksamheten och det fanns ett direkt samband mellan det utlånade kapitalet och verksamheten. Det fanns även ett samband mellan utlåningens risk och den framtida ekonomiska vinsten. Dessutom erhöll han säkerhet för sina fordringar i form av väskor med material. Länsrätten i Stockholms län har i dom den 26 oktober 2006, mål nr , funnit att den aktuella fordran utgjort kapitaltillgång vad avser inkomsttaxering år Förutsättningarna i hans ärende liknar i stort ett mål där

5 DOM Kammarrätten i Göteborg i dom den 31 oktober 2010, mål nr , funnit att avdragsrätt förelegat i inkomstslaget kapital trots att kapitalförlusten var en följd av bedrägeri. Skatteverket har vid obligatorisk omprövning inte funnit skäl att ändra det överklagande beslutet och anför i huvudsak följande. Kammarrätten har i dom den 9 maj 2008, mål nr , funnit att det inte gjorts sannolikt att lån om totalt kr för åren 1998 och 1999 har något samband med näringsverksamheten. Fordran har därmed inte ansetts vara en tillgång i verksamheten. De uppgifter som åberopats för aktuellt taxeringsår kan inte anses visa att lånet är hänförligt till verksamheten. Utlåningen har i stället skett under sådana förutsättningar att den kan antas ha ett sådant samband med den personliga relationen att förlusten utgör en personlig levnadskostnad. Någon ränta är inte betald och ytterligare lån har getts trots att någon återbetalning inte har skett. Inte heller har det gjorts sannolikt att lånet har något samband med det avtal som träffades mellan Robert Aschberg och Pettersson den 12 november Anledningen till lånets uppkomst är inte klargjord och det är därvid inte visat att det funnits en affärsmässig investering med anledning av utlåningen, dvs. det saknas vinstsyfte med transaktionerna. Aktuell situation kan inte heller jämföras med åberopad dom från Kammarrätten i Göteborg. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet, se bilaga 1. Den fråga förvaltningsrätten har att ta ställning till är om Robert Aschberg ska medges avdrag för förlust vid avyttring av fordran i första hand i inkomstslaget näringsverksamhet och i andra hand i inkomstslaget kapital.

6 DOM Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. För att förlusten ska vara avdragsgill i inkomstslaget näringsverksamhet krävs alltså att fordran haft ett samband med näringsverksamheten, dvs. att den varit affärsmässigt betingad. Av handlingarna i målet framgår att Robert Aschberg den 12 november 1998 slöt ett avtal med Pettersson som innebar att Robert Aschberg fick del av material som skulle användas i hans näringsverksamheten. Någon ersättning för materialet utgick inte utan i stället lånade Robert Aschberg i omgångar ut pengar till Pettersson. Någon återbetalning av de lånen har dock inte skett och år 2005 avyttrade han den samlade fordran till ett pris om 100 kr. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 9 maj 2008, mål nr , funnit att Robert Aschberg inte gjort sannolikt att de lån Pettersson erhöll under åren om totalt kr haft ett samband med det ingångna avtalet och därmed hans näringsverksamhet. Förvaltningsrätten finner inte skäl att frångå denna bedömning beträffande nu aktuell taxering och anser det inte heller visat att de lån som Pettersson erhållit efter år 1999 haft ett samband med det ingångna avtalet. Vidare finner förvaltningsrätten det inte visat att fordran på något annat sätt har samband med Robert Aschbergs näringsverksamhet. Vid bedömningen har förvaltningsrätten särskilt beaktat att Robert Aschberg, trots att någon återbetalning eller räntebetalning för de första lånen inte skett, ändå har gett Pettersson ytterligare lån med avsevärda belopp. Robert Aschberg har inte visat att lånen har getts mot överlämnande av material. Denna omständighet talar enligt förvaltningsrättens mening starkt för att lånen snarare har getts på grund av en personlig relation dem emellan än på grund av en affärsmässig investering. Eftersom den aktuella fordran inte är

7 DOM hänförlig till Roberts Aschbergs näringsverksamhet kan avdrag inte medges i det inkomstslaget. Förvaltningsrätten anser i stället att fordran har utgjort en privat tillgång för Robert Aschberg. Eftersom fordran getts till följd av en personlig relation utgör den förlust som uppkommit vid dess avyttrande en personlig levnadskostnad som inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen (RÅ 2003 ref. 12). Avdrag i inkomstslaget kapital kan därför inte heller medges. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklaga finns i bilaga 2 (DV 3104 A). Karin Dahlin Rådman Nämndemännen Hans Hedin, Bo Klasmark och Jan Näslund har också deltagit i avgörandet. Förvaltningsrättsnotarien Isabelle Bunn har föredragit målet.

8 Bilaga 2 HUR MAN ÖVERKLAGAR DV 3104 A Producerat av Domstolsverket Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom två månader från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. För offentlig part räknas dock tvåmånaderstiden från den dag då domen/beslutet meddelades. (Angående beräkningen av tiden för överklagande, se nedan.) Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens namn och målnummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet och om de fortfarande är aktuella behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället underteckna skrivelsen. Ombudet ska sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens dom/beslut. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. Sista dagen för överklagande är i regel den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den dag Ni fick del av domen/beslutet. Om Ni fick del av förvaltningsrättens dom/beslut t.ex. den 30 juni måste besvärshandlingen ha kommit in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av domen/beslutet en dag med ett tal i månaden som inte finns i slutmånaden löper besvärstiden ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av domen/beslutet t.ex. den 31 juli måste besvärshandlingen ha kommit in senast den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.

9 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. För en enskild klagande är sista dagen för överklagande två månader från den dag då han/hon fick del av kammarrättens beslut. Om klaganden fick del av kammarrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om klaganden fick del av beslutet t.ex. den 31 juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Om en part har överklagat beslutet får även motparten ge in ett överklagande, trots att den gällande tiden för överklagande gått ut. Ett sådant (anslutnings-) överklagande ska ges in inom en månad räknat från utgången av den tidigare överklagandetiden. Ett anslutningsöverklagande förfaller om det första överklagandet återkallas eller av annan anledning förfaller. Även när det gäller anslutningsöverklagande krävs prövningstillstånd. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 683 Formulär 3