ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk {COM(2012) 93 final} {SWD(2012) 41 final}

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 1. SAMMANFATTNING 1.1. Tillämpningsområde och bakgrund EU och andra globala ledare har kommit överens om 1 att den globala uppvärmningen inte får åtas överskrida de temperaturer som rådde före den industriella revolutionen med mer än 2 C. För att nå detta långsiktiga mål måste utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer fram 2050. På kort sikt har EU åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % om förutsättningarna åter. 2 Europaparlamentet och rådet har beslutat att alla sektorer bör bidra att uppnå målet. 3 Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i målet. Syftet med denna konsekvensbedömning är att bedöma hur den sektorn skulle kunna bidra. I EU kommer utsläppen av växthusgaser främst från energiproduktion och andra antropogena källor. Vissa utsläpp uppvägs av att kol absorberas (tas upp) från atmosfären genom fotosyntes och lagras i vegetation, mark och avverkade träprodukter. Olika former av markanvändning och förvaltningsmetoder inom skogsbruk och jordbruk och användning av avverkade träprodukter med lång livslängd kan begränsa utsläppen och öka upptagen från atmosfären. Dessa metoder omfattas av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 4. 1 2 3 4 Beslut 1/CP.16 av UNFCCC:s partskonferens (Cancúnöverenskommelserna). Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8 9 mars 2007, genomförda genom beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Andra växthusgaser från jordbruksverksamheter, som metan och kväveoxid från idisslare och gödningsmedel, räknas inte in i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som främst har att göra med utsläpp och avlägsnande av koldioxid från vegetation och mark. Andra utsläpp än av koldioxid omfattas av inventeringssektorn för jordbruk. SV 2 SV

1.2. Problemformulering Det finns goda skäl för att redovisa utsläpp och upptag inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk: Skapa samstämmighet i EU:s politik, eftersom bokföringen skulle vara förenlig med Europa 2020-strategin och garantera att alla sektorer bidrar kampen mot klimatförändringarna. Detta är viktigt för EU:s roll när det gäller att främja rättvisa konkurrensvillkor för näringslivet och fördela insatserna rättvist. Förbättra den miljömässiga integriteten i EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna genom att utsläpp och upptag inom alla sektorer registreras. I dagsläget ingår utsläpp från biomassa som används för energi inte i bokföringsreglerna för energisektorn eller för andra sektorer som producerar energi från biomassa. Öka den ekonomiska effektiviteten i EU:s klimatpolitik för att uppnå mer ambitiösa mål genom att låta alla sektorer bidra. Om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska ingå måste sektorns särskilda profil och de olika medlemsstaternas förutsättningar beaktas. Det behövs bokföringsregler för att skilja mellan antropogena och icke-antropogena utsläpp och upptag. Omkastningen av utsläpp och upptag kan bero på naturliga störningar som bränder, stormar, torrperioder, skadegörare och så vidare, men kan också vara en följd av förvaltningsbeslut om exempel avverkning eller plantering av träd. Därför måste bokföringen kunna återspegla omkastningar. Dessutom är det komplicerat att övervaka och rapportera utsläpp och upptag och det krävs ett robust system för detta. Slutligen varierar utsläpp och upptag i skogsområden kraftigt från år år och kan utgöra mycket stora andelar av medlemsstaternas totala utsläpp. 1.3. Hur skulle problemet utvecklas, allt annat lika? Sänkan (det vill säga när upptagen är större än utsläppen) inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk förväntas minska inom EU fram 2020 vid oförändrade förhållanden 5. Sektorn som helhet väntas minska med ungefär 10 % 2020 jämfört med perioden 2005 2009. Denna minskning förväntas bli mycket uttalad inom skogsförvaltningen, vilket delvis kompenseras genom plantering av ny skog (återbeskogning). Utsläpp och upptag från jordbruksverksamheter som skötsel av åkermark och betesmark väntas vara förhållandevis stabila eller förbättras. Negativa trender och utsläpp riskerar att inte uppmärksammas, om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte ingår i EU:s klimatpolitik. Sänkans prognostiserade kapacitet skulle i allt högre grad påverka samstämmigheten i politiken och den ekonomiska effektiviteten. Att inte redovisa den minskning i nettoupptag som beror på att inga åtgärder vidtas skulle medföra en risk för att alltför stora resurser används för begränsningsåtgärder för andra mål, vilket skulle leda orättvisa konkurrensförhållanden mellan olika alternativ för att begränsa klimatförändringarna. Dessutom kan förlusten i ekonomisk effektivitet förvärras över tid, eftersom det kommer att krävas betydande ytterligare åtgärder inom alla sektorer för att nå de långsiktiga klimatmålen. 5 I det här sammanhanget förutsätts med oförändrade förhållanden att medlemsstaterna når sina minskningsmål på 20 %, även för förnybar energi. SV 3 SV

1.4. Syfte Det övergripande syftet är att se att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna. Följande operativa mål är relevanta för problemformuleringen: Medlemsstaternas övervakning och rapportering bör vara förenlig med de riktlinjer för goda metoder som har utfärdats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för att säkerställa att beräkningarna medger insyn, är fullständiga, enhetliga, jämförbara och korrekta. Bokföringsreglerna bör vara omfattande, så att samtliga utsläpp och upptag ingår i dem, sammans med alla viktiga verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nybeskogning, återbeskogning, avskogning skogsförvaltning, skötsel av åkermark och skötsel av betesmark), avspegla att utsläpp och upptag inte är permanenta, ge incitament för att begränsa klimatförändringarna, innebära att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk integreras under politiska förutsättningar som innebär att medlemsstaternas förmåga att uppfylla minskningsmålen för utsläppen av växthusgaser inte äventyras av årsvariationer i utsläpp och upptag eller av stora naturliga störningar. 1.5. Alternativ Åtgärder för att redovisa markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör vidtas på två nivåer. För det första måste det fastställas alternativ för det politiska sammanhanget för sektorns bokföring, eftersom det redan finns EU-lagstiftning om åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram 2020. Alternativet att vidta en annan åtgärd än lagstiftning, eller att inte vidta någon EU-åtgärd (alternativ 1) är inte realistiskt, eftersom EU är en part i Kyotoprotokollet och alla åtaganden inom det protokollet måste vara gemensamma för medlemsstaterna och kräver en gemensam strategi. Att göra ingenting skulle alltså endast leda att alla åtgärder skjuts på framtiden s ett internationellt avtal har ingåtts. Alternativ 2 innebär att det inrättas en rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som är åtskild från de regelverk som fastställs i EU:s beslut om insatsfördelning och i utsläppshandelssystemet. Detta alternativ delades upp i ett utan mål (alternativ 2.I) och ett med mål (alternativ 2.II). Alternativ 3 är att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning. Alternativet att använda utsläppshandelssystemet avfärdades i ett tidigt skede. För det andra utarbetades alternativ för att bedöma hur man skulle åstadkomma robust, bokföring, övervakning och rapportering. I fråga om bokföring övervägdes följande alternativ: SV 4 SV

(a) Samma bokföringsregler som för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, inbegripet frivillig bokföring för jordbruksverksamheter, men med obligatorisk bokföring för alla skogsbruksverksamheter. (b) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar om en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet, inbegripet obligatorisk rapportering för samtliga skogsbruksverksamheter och frivillig bokföring för jordbruksverksamheter. (c) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar, men förbättrade genom att det införs obligatorisk bokföring för både skogsbruks- och jordbruksverksamheter. En strategi i tre steg för att skapa robust övervakning och rapportering utformades också. Det första steget handlar om att få en fullständig rapportering av utsläpp och upptag från olika verksamheter med hjälp av enkla metoder. Det andra steget handlar om att öka de rapporterade uppgifternas förlitlighet genom att använda mer sofistikerade metoder. Slutligen skulle jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter finslipas för att harmonisera övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Delalternativen för bokföring, övervakning och rapportering är likadana för alternativ 2 och 3, men de får olika konsekvenser beroende på politiskt sammanhang. 1.6. Konsekvens Analysen visar att två av alternativen skulle uppfylla målet att alla sektorer ska bidra EU:s övergripande åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser, det vill säga de skulle införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser genom ett separat regelverk (alternativ 2) eller inom ramen för beslutet om insatsfördelning (alternativ 3). De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativen varierar kraftigt beroende på vilka bokföringsregler som ämpas, vilket framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna för EU Typ av konsekvens Alternativ 1 Alternativ 2.I Alternativ 2.II Alternativ 3 Inga EUåtgärder Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning (Inget mål) (Mål) Bokföringsalternativ - a) b) c) a) b) c) a) b) c) Miljömässigt Nettoeffekt på begränsning av klimatförändringarna i ekonomin i stort, i ägg referensscenariot (miljoner ton CO 2 per år) (fördröjd) 0 0 0 7 5 5 80 13 39 Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål, inbegripet referensscenariot (fördröjd) 79 10 36 106 86 15 41 111 0 0 0 SV 5 SV

(miljoner ton CO 2 per år) 86 91 Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål (i % av totala utsläpp av växthusgaser 1990) (fördröjd) 1,4 0,2 1,5 0,6 1,9 1,6 0,3 1,6 0,7 2/0 0 0 0 Ekonomiskt Kostnad för begränsning av klimatförändringarna Kostnad för förbättrad övervakning och rapportering (miljoner euro) (fördröjd) 0 0 0 40 27 27 166 55 156 (fördröjd) 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 Socialt Effekter på sysselsättning (fördröjd) 0 0 0 Liten (neutral eller positiv) Liten (neutral eller positiv) Anmärkning: Alternativ 2.II baseras på ett mål på 5,4 miljoner ton CO 2 bokförda krediter. Detta motsvarar ett kolpris på 5 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ b och c, som förutsatt för alternativ 3, men ett kolpris på 12 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ a på grund av att skogsförvaltning inte räknas med. Negativa värden motsvarar nettoupptag (positiva värden motsvarar nettoutsläpp). Källa: beräkningarna baseras på Böttcher m.fl. (2011) och uppdateringen av JRC (2011b), som avspeglar UNFCCC:s översyn. För alternativ 2.I b lämnas två beräkningar av bidraget EU:s utsläppsminskningsmål: en som baseras på modellprognoser och en som baseras på modellprognoser plus nationella prognoser. När det gäller miljömässiga konsekvenser bör åtgärder för att öka upptagen och minska utsläppen helst betraktas på lång sikt, eftersom det kan ta tiotals år innan åtgärder som återbeskogning kan ge någon betydande effekt. EU:s nuvarande åtaganden beträffande klimatförändringarna sträcker sig dock endast fram 2020 och utgör en viktig milstolpe. I vilken grad bidraget skulle gå utöver vad som förväntas av de nuvarande insatserna (dvs. referensscenariot) beror på inom vilket politiskt sammanhang som bokföringen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk görs. Ytterligare åtgärder väntas bli begränsade i alternativ 2.I och 3 och större i alternativ 2.II. Uppskattningen avspeglar dock inte fullt ut den begränsningspotential som finns inom jordbruket och omfattar inte heller fördelarna med materialsubstitution. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna skulle bokföringsalternativ a leda högre kostnader i alternativ 2.II om det fastställs mål, eftersom enbart en bråkdel av begränsningsinsatserna faktiskt skulle räknas. Däremot skulle det också skapa stora krediter i referensscenariot och därmed kostnadsbesparingar i alternativ 3, där det inte krävs några ytterligare begränsningsinsatser av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, men krediterna kan användas för att ersätta utsläppsminskningar inom ramen för beslutet om insatsfördelning. Kostnaderna för samtliga bokföringsalternativ är noll i alternativ 2.I utan fastställda mål och i alternativ 1 där det inte görs någon bokföring. De sociala konsekvenserna är begränsade och effekterna på sysselsättningen väntas bli små och antingen neutrala eller positiva. Det finns dock vissa fördelningseffekter mellan medlemsstaterna i alternativ 2.II och 3. 1.7. Jämförelse av alternativen 1.7.1. Välja rätt politiskt sammanhang Målet att begränsa effekterna för efterlevnaden av de stora årsvariationerna i utsläpp och upptag och den inneboende omkastningsförmågan är en stor utmaning när det gäller att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s rättsliga ramar SV 6 SV

för utsläppsminskningsmålen. Beslutet om insatsfördelning (alternativ 3) bygger på årlig efterlevnad och innebär att medlemsstaterna ska minska (eller begränsa ökningarna av) utsläppen linjärt. Det skulle dock bli svårt att ämpa linjära minskningskrav på grund av variationerna i nettoutsläpp mellan medlemsstaterna och beräkningarna av rapporterade uppgifter dessutom ofta görs om och ändras i betydande omfattning. I många fall skulle detta gå långt utöver vad beslutet om insatsfördelning medger i fråga om flexibilitet. Dessutom innebär de långa ledtiderna för många åtgärder i fråga om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk att årlig bokföring inte är lika meningsfull som inom andra sektorer och krav på linjära utsläppsminskningar varje år skulle i allmänhet inte vara relevanta. Alternativ 2 skulle lösa detta problem genom att visa genomsnittliga utsläpp och upptag under åtagandeperioden och därmed uppfylla målet för årsvariationer. En risk med alternativ 3 är att ett införlivande av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle minska de överenskomna ansträngningarna i sektorer som redan ingår i de befintliga åtagandena och därmed i praktiken minska EU:s åtagande. Med alternativ 2 skulle man undvika den risken. 1.7.2. Skapa robust bokföring I tabell 2 ges en sammanfattande bedömning av hur de olika bokföringsalternativen uppfyller målen. När det gäller att handahålla rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsåtgärder är skogsförvaltning den viktigaste verksamheten. I tabell 1 visas att bokföringsalternativ a genererar betydande krediter, som i stort sett kommer som en skänk från ovan (gratis) eftersom de omfattar upptag som skulle ha skett även utan någon förändring i förvaltningsbesluten. Begränsningsinsatserna kommer att räknas av med 85 %. På så sätt blir begränsningsinsatserna dyrare, vilket också begränsar incitamenten för att vidta ytterligare åtgärder. Detta skulle också ge utrymme för betydande minskningar i nettoupptag och ökningar i nettoutsläpp utan några egentliga ekonomiska konsekvenser. Slutligen skulle det inte ge några garantier för att bristen på permanens avspeglas i bokföringen eftersom det inte skulle omfatta utsläpp och upptag i samband med jordbruksverksamheter och enbart omfattar en bråkdel av verksamheterna i samband med skogsförvaltning. Tabell 2. Resultat av de olika bokföringsalternativen Syfte Grad av måluppfyllelse genom de olika bokföringsalternativen Bokföringsalternativ a Små ändringar Bokföringsalternativ b Sannolikt resultat av förhandlingarna inom UNFCCC Bokföringsalternativ c UNFCCC+ Skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsalternativ Säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag Säkerställa att bristen på permanens avspeglas i bokföringen Förhindra att stora naturliga störningar påverkar medlemsstaternas efterlevnadsrisk negativt X X Teckenförklaring: x Målet uppnås inte eller uppnås inte i räcklig utsträckning av alternativet. Målet uppnås delvis av alternativet. Målet uppnås i räcklig utsträckning av alternativet. SV 7 SV

Bokföringsalternativen b och c åter en förändring i sänkan följd av naturlig mättnad och befintlig politik utan att det skapas någon debet eller kredit, för att räkna bort förändringar i utsläpp och upptag som inte orsakas av människor. Dessutom krävs fullständig bokföring av eventuella avvikelser från referensnivån. Detta innebär i referensscenariot att alla begränsningsalternativ och begränsningsanvändningar, oavsett om det handlar om bindning eller ytterligare användning av biomassa för energiproduktion (för att t.ex. uppnå målen för direktivet om förnybara energikällor) eller materialsubstitution kommer att få samma marginalkostnad. Detta kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor för de olika begränsningsalternativen. När det gäller att säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag och att bristen på permanens återspeglas i bokföringen är det endast enligt bokföringsalternativ c som det är obligatoriskt för medlemsstaterna att bokföra utsläpp och upptag inom både jordbruk och skogsbruk. Enligt bokföringsalternativen a och b blir det frivilligt att bokföra jordbruk, vilket kan hota trovärdigheten i EU:s åtagande. Att utöka räckvidden för bokföringen skulle öka enhetligheten mellan medlemsstaterna. Det är viktigt att alla sektorer i alla medlemsstater bidrar målen för Europa 2020-strategin för att skapa rättvisa konkurrensvillkor för näringsliv och medlemsstater och en rättvis insatsfördelning, och för att säkerställa en konsekvent behandling av jordbruk, skogsbruk och industri inom EU:s inre marknad. På längre sikt skulle ett mer inkluderande bokföringssystem också kunna främja en ökad kostnadseffektivitet när det gäller att nå det övergripande målet. När det gäller att minska naturliga störningars inverkan på efterlevnadsrisken, skulle bokföringsalternativen b och c omfatta bokföringsregler för stora naturliga störningar och därmed minska risken för bristande efterlevnad av målen för att minska utsläppen av växthusgaser, om utsläpp uppstår följd av sådana störningar som ligger utanför medlemsstaternas kontroll. Konsekvenserna för EU:s övergripande bokföring skulle bli försumbara, men det skulle ge de mest utsatta medlemsstaterna de skyddsmekanismer som krävs. 1.7.3. Förbättra kontroll och rapportering I denna konsekvensbedömning beskrivs en strategi i tre steg för att uppfylla målet att se att övervakning och rapportering överensstämmer med IPCC:s riktlinjer för goda metoder. Ett första steg skulle handla om att få stånd en fullständig bokföring med enkla metoder. I det andra steget skulle de rapporterade uppgifternas förlitlighet förbättras med hjälp av mer sofistikerade metoder. Framsteg väntas under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, men ansträngningarna måste fortsätta under 2013 2020. Slutligen kan jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter förbättras genom en harmonisering av övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Dessa steg skulle ingå i kommissionens förslag ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. SV 8 SV

1.8. Sammanfattning Ett internationellt avtal om reviderade bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet uppnåddes först under den sjuttonde partskonferensen (COP17) i Durban i december 2011. 6 Det finns nu goda skäl att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser: för att öka den politiska samstämmigheten, miljömässiga effektiviteten och ekonomiska effektiviteten. Men detta kräver att särdragen för sektorn för markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk samt de olika förhållandena i medlemsstaterna beaktas. Därför är det viktigt att se att införa robusta bokföringsregler, övervakning och rapportering. Bokföringsalternativ c omfattar obligatorisk bokföring av utsläpp och upptag för såväl skogsbruks- som jordbruksverksamheter och samma viktning ämpas för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, oavsett om dessa vidtas inom sektorerna för skogsbruk, jordbruk, anknutna industrier eller energi. Detta främjar kostnadseffektivitet och kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor både för medlemsstaterna och för de olika sektorerna inom EU:s inre marknad. Det kommer också att skapa ramar för att stimulera jordbrukare, skogsbrukare och industri att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och se att de blir synliga och återspeglas korrekt. En bred täckning av utsläpp och upptag innebär också att eventuella omkastningar avspeglas i bokföringssystemet. Övervakning och rapportering måste förbättras som stöd för bokföringsreglerna och de indikatorer som används för att spåra framstegen inom jordbruk och skogsbruk. Kommissionen föreslår att detta görs genom ett separat regelverk, nämligen genom en ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. För jämförbarhetens och kostnadseffektivitetens skull bör EU-omfattande övervakningsinstrument som Lucas och Corine utnyttjas bättre. För att skapa starka incitament måste resultaten av åtgärder som vidtagits inom sektorerna räknas in i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är endast möjligt om de rätta politiska förutsättningarna skapas för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De kraftiga variationerna i skogarnas utsläpp och upptag innebär att de årliga mål för utsläppsminskningar som gäller för andra sektorer inte är lämpliga. De långa ledtider som krävs innan åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ger effekt är också speciella för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I denna konsekvensbedömning föreslås att en separat rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk vore det bästa alternativet. EU har redan åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 genom åtgärder inom andra sektorer. Innan ambitionsnivån höjs mer än 20 % måste förutsättningarna vara de rätta. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör därför inte införas formellt i åtagandena förrän EU har beslutat att höja ambitionsnivån (alternativ 2.I). Detta innebär dock inte att åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna bör skjutas på framtiden. Nationella handlingsplaner kan utarbetas för att ta fram en strategi och en prognos för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Detta skulle vara ett steg på vägen mot en fullständig integrering av sektorn i den nuvarande politiken. 6 Beslut -/CMP.7 1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte. SV 9 SV