INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År 1914. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Allmän hälso- och sjukvård. År 1914. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halal-1914 INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. 1911-1967 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1911-1950 med innehållsförteckning på franska. 1913-1950 med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède. 1951-1979 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: 1951-1956: Public health and sick care in Sweden ; 1957-1979: Public health in Sweden. 1960-1979 även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1939. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : 1988 1992. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/88-1991/92 Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, 1918-1951. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1914 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1916 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 153125

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÈDE EN 1914 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT STOCKHOLM 1916 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 153125

Innehållsförteckning. A. Berättelse jämte texttabeller. 1. Den allmänna hälsovården Sid. 3. Tab. A: 1. Under år 1914 nytillkomna dispensärer Sid. 5. Tab. A: 2. Skyddskoppympningen i riket Sid. 8. Tab. A: 3. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor Sid. 8. Tab. A: 4. Redogörelse för vaccindepåerna i landsorten Sid. 9. 2. Dödligheten i rikets städer Sid. 9. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst ävensom sjukvården utom sjukhusen Sid. 10. Tab. B: 1. Översikt av anmälda fall av syfilis med hänsyn till det län där de iakttagits år ( 1 / 7 31 / 12 ) 1912. Sid. 13. Tab. B: 2. D::o do år 1913 Sid. 14. Tab. B: 3. D:o d:o år 1914 Sid. 15. Tab. C. Översikt över antalet spetälska i riket Sid. 16. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna, utövarna av läkarkonsten m. m. Sid. 17. Tab. D. Summarisk uppgift å från kansliet utgångna skrivelser Sid. 20. 5. Sinnessjukvården Sid. 27. 6. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 27. Tab. E. Antal sjukplatser vid vissa sjukvårdsanstalter samt dessa anstalters värde vid 1914 års slut länsvis Sid. 28. Tab. F: 1. Lasaretten år 1914, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. länsvis Sid. 29. Tab. F: 2. Lasaretten år 1914, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. Sid. 30. Tab. G: 1. Sjukstugor år 1914, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. länsvis Sid. 35. Tab.G:2. Sjukstugor år 1914, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. Sid. 36. Tab. H. Vårdanstalter för barn och sjukhem för obotligt sjuka, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. Sid. 39. Tab. I. Enskilda sjukhus och sjukhem, upptagningsanstalter, barnbördshus, anstalter för vanföra, konvalescenthem och alkoholisthem, deras värde samt utrymme och utrustning m. m. Sid. 40. Tab. K. Översikt över omsättningen å civila sjukvårdsinrättningar Sid. 52. Tab. L. Översikt av inkomster och utgifter vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 58 7. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 60. 8. Rättsmedicinen Sid. 60. 9. Statsmedicinska anstalten Sid. 61.

IV 10. Veterinärväsendet Sid. 65. Tab. M. Översikt över antalet djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats Sid. 66. Tab. N. Sammandrag länsvis av veterinärernas uppgifter över antalet sjuka husdjur Sid. 75. Tab. O. Förekomsten av mjältbrand i olika län Sid. 79. Tab. P. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under olika månader Sid. 79. Tab. Q. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen Sid. 81. Tab. R. Förekomsten av svinsjuka inom olika län Sid. 81. Tab. S. Sveriges import och export av kreatur Sid. 86. Tab. T. Antal djur slaktade i de offentliga slakthusen Sid. 88. Tab. U. Orsakerna till hel eller partiell kassation eller särskild behandling före godkännandet av kött och inälvor samt antalet beslag vid slakthusen Sid. 89. 11. Apoteksväsendet Sid. 93. Tab. V. Å apoteksinrättningar tjänstgörande farmaceutisk personal Sid. 93. Tab. X. Timade förändringar i apoteksinrättningarnas antal och tillstånd Sid. 94. 12. Barnmorskeväsendet Sid. 95. Tab. Y. Översikt av summariska utdrag ur barnmorskornas dagböcker Sid. 96. 13. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet Sid. 95. Tab. Z. Antalet behandlade patienter vid sjukgymnastiska institut Sid. 97. B. Tabellbilagor. Tab. 1. Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare, samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och av kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom varje län vid årets slut Sid. 98. Tab. 2. Översikt över de till Medicinalstyrelsen från läkarna i riket inkomna ämbetsberättelser om medikolegala förrättningar Sid. 104. Tab. 3. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän hälso- och sjukvård Sid. 106. Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter ang. dödsorsakerna i rikets städer Sid. 107. Tab. 5. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 116. Tab. 6. Översikt över dödsorsakerna i rikets städer, enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 120. Tab. 7. Översikt över några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer med fördelning på månader, enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 122. Tab. 8. Översikt över sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. Sid. 122. Tab. 9. Sammanställning av uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt sjuksängar Sid. 130. Tab. 10. Översikt över antalet intagna, döda, underhållsdagar och sjuksängar å lasarettens olika avdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka Sid. 133. Tab. 11. Sammanställning av uppgifterna angående lasarettens inkomster Sid. 140. Tab. 12. Sammanställning av uppgifterna angående lasarettens utgifter Sid. 143. Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, sjuksängar samt inkomster och utgifter Sid. 148. Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar och sjuksängar samt inkomster och utgifter Sid. 152. Tab. 15. Intagna, döda, underhållsdagar och sjuksängar samt inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 160.

Tab. 16. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 163. Tab. 17. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående intagna, döda, underhållsdagar och sjuksängar samt inkomster och utgifter Sid. 166. Tab. 18 a. Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus intagna sjukdomsfall ävensom avlidna Sid. 170. Tab.18 b. Å enskilda sjukhus och barnsjukhus intagna sjukdomsfall ävensom avlidna Sid. 174. Tab. 18 c. Å sjukhus vid försörjningsinrättningar samt vårdanstalter för obotligt sjuka intagna sjukdomsfall ävensom avlidna Sid. 177. Tab. 18 d. Å vårdanstalter för tuberkulossjukdomar intagna sjukdomsfall ävensom döda Sid. 179. Tab. 19. Översikt av inkomna uppgifter om fall av smittsam könssjukdom, med hänsyn till ålder och kön Sid. 179. Tab. 20. Översikt av anmälda fall av smittsam könssjukdom, med hänsyn till uppgiven smittningsort Sid. 180 Tab. 21. Översikt över operationer utförda å patienter intagna å civila sjukhus Sid. 181. Tab. 22 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 182. Tab. 22 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt Sid. 183. V Tab. 23. Sammanställning av uppgifter angående antalet kurgäster vid hälsobrunnar, bad- och kallvattenkuranstalter Sid. 185. Tab. 24. Veterinärernas antal och fördelning inom varje län vid årets slut Sid. 186. Tab. 25. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren Sid. 187. Tab. 26. Översikt över befintliga apoteksinrättningars antal och natur inom varje län Sid. 188. Table des matières. A. Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. 1. Hygiène général. Pag. 3. Tabl. A: 1. Dispensaires nouvellement établis en 1914 Pag. 5. Tabl. A: 2. La vaccination dans le pays Pag. 8. Tabl. A: 3. Vaccin délivré du dépôt central Pag. 8. Tabl. A: 4. Vaccin délivré des dépôts dans les provinces Pag. 9. 2. Mortalité dans les villes du pays Pag. 9. 3. Les maladies les plus importantes, ainsi que les soins aux malades en dehors des hôpitaux Pag. 10. Tabl. B: 1. Aperçu de tous les cas de syphilis déclarés par département où ils ont été observés en ( 1 / 7 31 / 12 ) 1912 Pag. 13. Tabl. B: 2. Idem en 1913 Pag. 14. Tabl. B: 3. Idem en 1914 Pag. 15. Tabl. C. La léprosité dans le pays Pag. 16.

VI 4. Activité du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'etat, les médecins civils, comptes, etc. Pag. 17. Tabl. D. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale Pag. 20. 5. Assistance médicale aux aliénés Pag. 27. 6. Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 27. Tabl. E. Nombre de lits dans quelques ètablissements pour malades et la valeur de ces établissements à la fin de 1914 par dèpartement Pag. 28. Tabl. F: 1. Hôpitaux en 1914, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement etc. par département Pag. 29. Tabl. F: 2. Hôpitaux en 1914, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement etc. Pag. 30. Tabl. G: 1. Infirmeries en 1914, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement par département Pag. 35. Tabl. G: 2. Infirmeries en 1914, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement etc. Pag. 36. Tabl. H. Hôpitaux pour enfants et maisons privées de santé pour les maladies incurables, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement etc. Pag. 39. Tabl. I. Hôpitaux privés et maisons privées de santé, refuges provisoires des malades, maternitès, établissements pour les estropiés, maisons de convalescence et maisons pour alcooliques, leur valeur ainsi que leur espace et aménagement etc. Pag. 40. Tabl.K.Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 52. Tabl.L.Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux civils Pag. 58. 7. Eaux minérales, stations balnéaires, etc. Pag. 60. 8. Médecine légale Pag. 60. 9. Laboratoire médicale de l'etat Pag. 61. 10. Service vétérinaire Pag. 65. Tabl. M. Nombre des animaux traités par les vétérinaires, castrés, ou examinés pour différents buts Pag. 66. Tabl. N. Relevé des rapports des vétérinaires sur le nombre des animaux domestiques malades Pag. 75. Tabl.O.Fréquence du charbon (typhus charbonneux) et de l'emphysème du charbon par département Pag. 79. Tabl. P. Les cas du typhus charbonneux et de l'emphysème du charbon, répartis par mois Pag. 79. Tabl.Q.Fréquence de l'emphysème du charbon par département Pag. 81. Tabl. R. Fréquence de la pneumo-entérite infectieuse Pag. 81. Tabl. S. Importations et exportations d'animaux de Suède Pag. 86. Tabl. T. Nombre des animaux abattus dans les abattoirs publics Pag. 88. Tabl. U. Causes de cassations (partielles ou totales), mesures prises avant l'approbation des viandes saisies, ainsi que le nombre des saisies opérées aux abattoirs Pag. 89. 11. Service pharmaceutique Pag. 93. Tabl. V. Personnel des pharmacies Pag. 93. Tabl. X. Modifications survenues dans le nombre et l'état des pharmacies Pag. 94. 12. Sages-femmes Pag. 95. Tabl. Y. Résumé des rapports des sages-femmes Pag. 96. 13. Médecins dentistes et gymnastes médicaux Pag. 95. Tabl. Z. Nombre des malades traités aux instituts de gymnastique Pag. 97.

Tabl. 1. Tabl. 2. Tabl. 3. Tabl. 4. B. Tableaux annexés. Médecins départementaux (ordinaires et extraordinaires), médecins cantoneaux, médecins de ville et de districts urbains, ainsi que d'autres médecins praticanta, sages-femmes et garde-malades au service des Communes et des Conseils généraux, avec répartition par département Pag. 98. Col. 1. Districts ordinaires et extraordinaires des médecins cantonaux ainsi que les villes. Col. 2. Médecins en chef départementaux, médecins départementaux, médecins cantonaux (ordinaires, extraordinaires et assistants), ainsi que médecins de ville et de districts urbains. Col. 3. Autres médecins praticants. Col. 4. Dentistes. Col. 5. Sages-femmes. Col. 6. Garde-malades. Relevé des rapports médico-légaux envoyés au Conseil supérieur de l'administration médicale de l'etat Pag. 104. Col. 1. Départements, villes. Col. 2 7. Autopsies des embryons. Col. 2. Mort violente par voies de fait. Col. 3. Idem par accident. Col. 4. Mort criminelle par défauts de soins. Col. 5. Mort naturelle. Col. 6. Morts-nés. Col. 7. Cause de décès inconnue. Col. 8. Totaux. Col. 9 38. Autres autopsies judiciaires. Col. 9 33. Mort violente. Col. 9, 10. Ecrasements, hommes, femmes. Col. 11, 12. Piqûres ou incisions. Col. 13, 14. Coups de feu. Col. 15 22. Suffocation par pendaison, strangulation, submersion ou autre, hommes, femmes. Col. 23, 24. Intoxication, h., f. Col. 25, 26. Combustion, h., f. Col. 27, 28. Congélation, h., f. Col. 29, 30. Totaux, h., f. Col. 31, 32. Dont en cas vraisemblable de suicide, h., f. Col. 33. Dont les cas causés par avortement. Col. 34, 35. Faim et défaut de soins, h. f. Col. 36, 37. Mort naturelle, h., f. Col. 38. Cause de décès inconnue. Col. 39, 40. Autopsies pour incinérations, h., f. Col. 41 45. Examens de personnes vivantes sur la disposition d'esprit, pour mauvais traitements, pour grossesse, pour inpudicité, pour autre cause. Col. 46. Autres examens médico-légaux. Col. 47. Montants payés d'avance par le Conseil supérieur de l'administration médicale de l'etat. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infectieuses etc., et dépenses afférentes au service sanitaire public Pag. 106 Col. 1. Départements. Col. 2 16. Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Typhus exanthématique, Fièvre typhoïde, Dysenterie, Poliomyelite, Lèpre, Maladies infectieuses vénériennes, Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Totaux. Col. 17. Frais de voyages des médecins en chef départementaux. Col. 18 21. Dépenses de voyages pour maladies mentales, Hygiène et maladies corporelles, Assitance médicale dans divers districts, Totaux Relevé des rapports des Commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 107. Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 18. Poliomyelitis anterior acuta. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis acuta. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organorum aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chronicus. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ. etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningnm, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chronica. Vitium organicum cordis. Myocarditis chronica. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulationis morbi. Col. 38. Bronchitis acuta et chronica. Col. 39. Pneumonia acuta. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis acuta. Col. 42. Gastroenteritis chronica Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45 Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49 Tumores alii Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux. VII

VIII Tabl. 5. Relevé des rapports des Commissions municipales de santé sur le nombre des décidés dans les villes, avec répartition par âge et par sexe Pag. 116. Col. 2 10. Hommes. Col. 11. Totaux des hommes. Col. 12 20. Femmes. Col. 21. Totaux des femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, 19. 60 ans et au-dessus. Col. 10, 20. Ages inconnus. Tabl. 6. Récapitulation des causes de décès dans les villes d'après les rapports desdites Commissions Pag. 120. Col 1. Causes de décès. Pour les causes différentes, voir Tabl. 4, col. 2 53. Col. 2 22. Voir Tabl. 5, col. 2 22. Tabl. 7. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, avec répartition par mois, d'après les rapports desdites Commissions Pag. 122. Causes de décès, voir Tabl. 6 Tabl. 8. Relevé des cas de maladies infectieuses, etc. Pag. 122. Les cas de maladies par mois. Col. 1. Maladies dans les différents départements (villes). a. Septichæmia puerperalis; b. Variola; c. Scarlatina; d. Diphtheria; e. Morbilli; f. Parotitis epidemica; g. Pertussis; h. Influenza epidemica; k. Febris typhoides (en règle y inclus Paratyphus); 1. Dysenteria; m. Poliomyelitis anterior acuta; n. Febris intermittens; o. Meningitis cerebrospinalis acuta; p. Pneumonia acuta (pleuritis inclus dans la plupart des gouvernements); q. Gastritis et enteritis acuta; r. Trachoma. Tabl. 9. Relevé des rapports des hôpitaux (pour maladies corporelles) sur les entrés et les décédés, les jours d'entretien et les lits disponibles Pag. 130. Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2, 3. Entrés, décédés pendant l'année. Col. 4. Jours d'entretien. Col. 5. Nombre des lits. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7. Maximum des malades soignés un jour. Col. 8. Séjour moyen des soignés. Tabl. 10. Relevé du nombre des entrés, des décédés, des jours d'entretien et des lits disponibles dans les différentes sections de ces hôpitaux et dans les refuges provisoires d'aliénés Pag. 133. Col. 1 8. Voir Tabl 9, col. 1 8. Col. 1. A. Sections des hôpitaux pour maladies corporelles (sauf vénériennes). B. Sections des hôpitaux et refuges provisoires pour maladies mentales. C. Sections des hôpitaux pour maladies vénériennes. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (pour maladies corporelles) Pag. 140. Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 7. Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Denier hospitalier. Col. 5. Allocation par les Conseils généraux. Col. 6. Idem par les Communes. Col. 7. Loyers et fermages, intérêts. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (pour maladies corporelles) Pag. 143. Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 15. Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Medicaments. Col. 5. Articles de pansement. Col. 6. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 7. Instruments, apareils et fournitures. Col. 8. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 9. Alimentation des malades. Col. 10. Autre alimentation. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles (y compris celui des parcs et des voies). Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Tabl. 14. Relevé des rapports des infirmeries concernant les entrés, les décédés, les jours d'entretien, les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 148. Col. 1. Départements, infirmeries. Col. 2 8. Voir Tabl. 9. col. 2-8. Col. 9 12. Recettes, en couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Rétributions des malades. Col. 11. Allocation des Conseils généraux. Col. 12. Allocations des Communes. Col. 13 15. Dépenses, en conronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Alimentation des malades Col. 15. Constructions et reconstructions. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les entrés, les décédés, les jours d'entretien, les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 152.

Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col. 2 5. Voir Tabl. 9. col. 2 5. Col. 6. 7. Idem col. 7, 8. Col. 8 12. (Recettes) Voir Tabl. 13, col. 9 13. Col. 12, 13. (Dépenses) Idem 13 et 15. Tabl. 15. Entrés, décédés, jours d'entretien, recettes des établissements antituberculeux Pag. 160. Col. 1. Etablissements. I. Etablissements antituberculeux de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoires secourras par l'etat. III. Sanatoires non secourras par l'etat. Col. 2 8. Voir Tabl. 9, col. 2 8. Col. 9 12. Recettes. Col. 9, 10, 12. Voir Tabl. 13, col. 9, 10, 12. Col. 11. Intérêts des fondations, dons. Col. 13 15. Voir Tabl. 13, col. 13 15. Tabl. 16. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 163. Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 15. Voir Tabl. 12, col. 2 15. Tabl. 17. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les entrés, les décédés, les jours d'entretien et les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 166. Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuges provisoires des malades. D. Maisons de convalescence. E. Hôpitaux annexés à des hospices. F. Etablissements pour les estropies. G. Maisons privées de santé pour les maladies incurables. H. Maternités. J. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Tabl. 18 a. Maladies et décédés dans les hôpitaux et les infirmeries départementales ainsi que dans les hôpitaux épidémiques Pag. 170. Col. 1. Numéro de la nomenclature des maladies. Col. 2. Maladies. Col. 3 6. Entrés et décédés pendant l'année, h., f. Tabl. 18 b. Maladies et décès dans les établissements privés de santé et hôpitaux des enfants Pag. 174. Col. 1 6. Voir Tabl. 18 a. Tabl. 18 c. Maladies et décès aux hôpitaux annexés à des hospices et aux maisons privées de santé pour les maladies incurables Pag. 177. Col. 1 6. Voir Tabl. 18 a. Tabl. 18 d. Admissions des cas de maladies tuberculeuses aux hôpitaux antituberculeux Pag. 179. Col. 1 6. Voir Tabl. 18 a. Tabl. 19. Relevé des données sur maladies vénériennes, avec répartition de l'âge, du sexe Pag. 179. Col. 1. Maladies. Syphilis recens: hommes, femmes. Gonorrhœa acuta: Idem. Ulcus molle: Idem. Col. 2. Totaux. Col. 3 13. Age de l'infecté. Tabl. 20. Tabl. 21. Relevé des données sur maladies vénériennes, avec indication des départements où l'infection a été communiquée Pag. 180. Col. 1. Départements (villes); st = villes, ld = campagnes. Col. 2, 4, 6. Hommes. Col. 3, 5, 7. Femmes. Opérations effectuées aux hôpitaux et infirmeries départementales ainsi qu'aux hôpitaux épidémiques Pag. 181. Tabl. 22 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries départementales, avec indication de la nature et des suites de paccident Pag. 182. Col. 1. Nature de l'accident. Col. 2 4. Entrés pendant l'année, h., f.. iotaux. Col. 5 7. Suite de l'accident. Col. 5. Mort. Col. 6. Mal qui en résulte, Col. 7. Guérison. Tabl. 22 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries départementales, repartis d'aprés l'origine de l'accident Pag. 183. Col. 1 7. Voir Tabl. 22 a. Tabl. 23. Nombre des personnes traitées aux établissements hydrothérapiques et balnéaires Pag. 185. II 153125 Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1914. IX

X Tabl. 24. Les médecins vétérinaires d'après département Pag. 186. Col. 1. Département. Col. 2. Vétérinaires à l'administration. Col. 3. Professeurs. Col. 4. Vétérinaires départementaux. Col. 5. Vétérinaires de districts. Col. 6. Vétérinaires de villes et des abattoirs. Col. 7. Vétérinaires de haras. Col. 8. Vétérinaires privés, légitimés. Col. 9. Vétérinaires privés, non légitimés. Col. 10. Totaux. Col. 11. Acroissement ( + ) ou diminuation ( ). Tabl. 25. Voyages d'office effectués par les médecins vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux Pag. 187. Col. 1. Département. Col. 2 10. Voyages d'office. Col. 2. Examens aux marchés concernant Aphthæ epizooticæ. Col. 3. Paronychia contagiosa. Col. 4. Anthrax. Col. 5. Emphysema infectiosum bovis. Col. 6. Diphteritis, septichæmia hemorrhagica suis. Col. 7. Erysipelas suis. Col. 8. Maladies inconnues. Col. 9. Evaluation des vaches affectées de la tuberculose avant abattage. Col. 10. Totaux. Col. 11. Indemnités pour les voyages des vétérinaires. Tabl. 26. Nombre et nature des pharmacies reparties d'après département Pag. 188. Col. 1. Départements. (villes). Col. 2 4. Pharmacies à patentes personelles. Col. 5. Pharmacies à patentes vendables jusqu'à 1921. Col. 6. Pharmacies filiales. Col. 7. Dépôts de médicaments. Col. 8. Totaux.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktion överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år 1914. Berättelsen innehåller särskilda redogörelser för 1. Den allmänna hälsovården. 2. Dödligheten i rikets städer. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst ävensomsjukvårdenutomsjukhusen. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarebefattningarna samt utövarna av läkarkonsten. 5. Sinnessjukvården. Berättelse härom särskilt, se Sveriges officiella statistik, Hälso- och sjukvård, Sinnessjukvården i riket. 6. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 7. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter. 8. Rättsmedicinen. 9. Statsmedicinska anstalten. 10. Veterinärväsendet. 1 153125. Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1914.

2 11. Apoteksväsendet. 12. Barnmorskeväsendet. 13. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet. B. BUHRE SIGURD RIBBING Stockholm den 31 december 1915.

DEN ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 3 1. Den allmänna hälsovården. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Under den torra sommaren 1914 rådde brist å dricksvatten i stora delar av riket; från flera håll omförmales, att brunnarna under flera veckor voro så gott som utsinade. Denna vattenbrist hade på några håll till följd, att rentav hälsovådligt vatten blev använt; åtminstone inom ett distrikt anses av vederbörande tjänsteläkare, att en därstädes utbruten paratyfusepidemi haft sin grund i detta missförhållande. Anmärkningar mot dricksvattnets beskaffenhet har gjorts från så gott som samtliga län. Vattenledningsverk. Under året hava vattenledningsverk färdigbyggts i Oskarshamn (i det närmaste) samt i Mariestad och Ulricehamn. Under året nedlagda kostnader för utvidgningsarbeten och underhåll uppgingo till omkring 3.3o milj. kr. Avloppsledningar för spill- och grundvatten. Inom Stocholms län hava klagomål anförts över bristfälliga avloppsledningar inom ett par egnahemsområden; olägenheterna hava avhjälpts. På grund av den torra sommaren hava bristerna i kloaknätets anläggning i Uppsala, vilket utmynnar i Fyrisån,»gjort sig utomordentligt pinsamt påminta genom åvattnets starka förorening och därav härrörande stank inom staden». I vissa delar av Kristianstad och Ängelholm uppgivas ledningarna vara för trånga, likaså i Falkenberg. Nytt kloaknät har under året fullbordats i Vara köping (Skarab. 1.) samt i Strömsund (Jämtl. 1.) Under året nedlagda kostnader för utvidgningar, underhålls- och rensningsarbeten m. m. uppgingo till omkring 1.94 milj. kr. Renhållningsverk. I Vara köping har ett enskilt bolag åtagit sig renhållningen inom samhället. Emot renhållningen hava såsom vanligt här och var gjorts anmärkningar såväl beträffande städer som landsbygden. Renhållningsstadga har under året fastställts för Åtvidaberg, Växjö, Uddevalla, Västerås (träder i kraft den 1 juni 1915), Hälsovårdsstadgan för rikets städer har i tillämpliga delar antagits i Valdemarsviks köping (Österg. 1.) Köttbesiktningstvång har införts i Motala (fr. o. m. den 1 mars), Tranås (under sommaren), Lidköping samt i Eslöv och Hörby. Kvacksalveri förekommer fortfarande i ett flertal län. Nykterheten synes vara avgjort fortgående i samtliga län. Kaffemissbruket säges i allmänhet tilltaga. Mera utförligt yttrar sig härom bland andra första provinsialläkaren i Blekinge län, d:r Christer-Nilsson:»Bland de omständigheter, som menligt inverka på hälsoförhållandena inom landet, har under de senare aren i ämbetsberättelserna framhållits, att våra genomsnittshems matlagning står på ett lägre plan och att den därigenom mindervärdiga kosten i hemmen bidrager till att undergräva hälsan hos dem, som hava ringa motståndskraft.

4 DEN ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Detta förhållande blir ännu sämre, då födans mindervärdighet skall repareras genom användandet av»snrrogat» och kaffe, vilket ja oftast får ersätta lagad mat. Jag har i förra årets berättelse givit exempel på den kost, skolbarnen inom ett av tjänsteläkare iakttaget skoldistrikt haft att leva på och det har visat sig vara genomgående torrskaffning och kaffe. Härav följer undernäring. Och det är en undernäring som ofta ej är betingad av fattigdom endast, utan är resultatet av dels hemmets usla matlagningskonst, dels därav, att skolbarnen ej knnna infinna sig i hemmen under de ordinarie måltidstimmarna. Det är långt till hemmen ibland ute i bygden och skoltimmarna skola passas. Det är således flera samverkande faktorer, som äro skulden till detta sorgliga förhållande, som så djupt berör folkhälsan. Så djupt att man torde kunna säga, att största delen utav svenska folket under en viss period blir undernärd. Och det är i skolåldern. Nu ligger vår nya folkskolestadga i begrepp att antaga bestämd form. Mången intresserad undrar nu, innan den bliver lag: kommer den att taga nödig hänsyn till detta för nationen så viktiga faktum? Den visar visserligen i många fall goda ansatser, det torde av ingen förnekas. Men man synes vilja tillgodose mera själens krav på ett rikt kunskapsmått än kroppens på en kraftig utveckling.» Rörande den allmänna hälsovården yttrar förste provinsialläkaren i Älvsborgs län, d:r Englund, följande:»utgångspunkten måste härvidlag vara hälsovården i hemmen och den personliga hälsovården. Denna måste utgöra grunden och början för all hälsovård och hit måste alla åtgärder till förbättring i sista kand syfta. Härvidlag gäller det först och främst att utrota en hel mängd nrgamla vanor och bruk och samtidigt genom oavbrutet ihärdigt upplysningsarbete införa nya, förbättrade, sunda vanor. Dylikt kan ej gå fort eller med ens. Det gäller förbättringar, först och främst av bostäderna, av levnadssättet, med mathållningen, beklädnaden och den kroppsliga ansen och renligheten. Några stora förändringar får man ej vänta sig skola knnna årligen påvisas, man får vara glad om blott något framskred årligen äger rum. Åtskilliga framsteg kunna ock skönjas, särskilt vid industrierna och i städerna. Så ser man numera vid nästan alla industrier de gamla, stora arbetarekasernerna så småningom försvinna och nya smärre arbetarebostäder, för en eller ett blott fåtal familjer, uppstå i omgivningarna, varvid i regel varje familj har 2 rum och kök. Egnahems-idén har trängt ganska bra igenom och växer tydligen fram mer och mer för varje år. Ljusare, rymligare och i flera hänseenden bättre inrättade arbetarebostäder och egna hem uppväxa ganska raskt. Skäligen enhälligt anmärkes i tjänsteläkarnes rapporter om bristande ordning och renlighet i bostäderna, att folket mångenstädes tränger sig samman i ett rum, även där flera rum finnas att tillgå; att även i de nya ljusa hemmen, som på sista tiden uppstått, det bästa och största rummet ofta användes endast som ståtrum, belamrat med kuddar, antimakasser, allehanda utländskt grannlåtskram o. d., så att man knappast kan röra och vända sig där, allt under det hushållets medlemmar hopa sig i köket eller det mindre rummet.» Rörande skolkökskurser, som en tid legat nere, yttrar samma läkare:»det är att hoppas, att rörelsen åter skall taga fart. Behovet av dylika kurser är verkligen stort, ity att konsten att väl tillvarataga födoämnena och väl tillreda födan synes alltmer försvinna ur hemmen. Härav lider givetvis i hög grad folkets hälsa, såväl som dess ekonomi. Ett viktigt område bör framför allt beaktas vid frågan om hälsovården i hemmen: barnavården. Att hoppas är, det folkskolorna framdeles skola lämna ett större och fylligare utrymme åt hälsovården än vad hittills skett. För allmänna hälsovårdens framskred är

DEN ALLMÄNNA HÄLSOVARDEN. 5 detta av stor betydelse. Man får tillgodogöra sig alla tillgängliga hjälpmedel och hjälpkällor för att nå målet. Detta mål, en god allmän folkhälsa, är stort och högt och för vårt folks fortbestånd nödigt; vägen dit heter: god hälsovård i hemmet och god personlig hälsovård.» Vilket för hälsovården fördelaktigt inflytande matvarukontrollen utövar, framgår av följande sifferuppgifter från Södertälje: under åren 1897 1900 var årliga antalet sjukdomsfall i diarrhé och tarmkatarr 56 på 1 000 inv., åren 1902 06 (uppgifter saknas för år 1901) 24, men för åren 1907 10, sedan 1905 års matvarustadga under år 1906 blivit fullt genomförd, endast 16 på 1000 inv. Huvudvikten i denna matvarustadga torde ligga i de stränga bestämmelserna för mjölkhandeln. Dispensärväsendet. Bland de särskilda åtgärder, som de senare åren vidtagits till tuberkulosens hämmande må nämnas inrättandet av dispensärer, där de tuberkulossjuka av läkare och särskilt utbildade sköterskor erhålla råd och upplysningar rörande denna sjukdom samt även i vissa fall ekonomiskt understöd. I Tab. A: 1 lämnas en särskild översikt av de under år 1914 nytillkomna dispensärerna, vilken utgör en fortsättning av den i 1913 års berättelse lämnade redogörelsen. Antalet sjuka som under 1914 vid dessa anstalter erhållit Tab. A: 1. Under år 1914 nytillkomna dispensärer. Anm. Tabellen upptager endast under Sr 1914 öppnade dispensärer. Den ntgör ett komplement till tabell D: 4 i Styrelsens berättelse 1913, vilken upptager alla vid 1913 års slut förefintliga dispensärer. 1 Oregelbundet. 2. Förut Halmstads dispensär, som öppnades d. 6 /3 1913 och d. 1/4 1914 ändrades till S. Hallands tuberknlosbyrå. 3 Faln stad ansluten d. V» 1915. 4 En gång i månaden. 5 Dessa voro följande 20: Haparanda, Karnngi, Nederkalii, Råneå, Luleå, Gammelstad, Antnäs, Piteå, Ojebyn, Älvsbyn, Arjeplog, Jockmock, Boden, Edefors, Gällivare, Kiruna, Vittangi, Pajala, Övertorneå och Överkalix dispensärer.

6 DEN ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. råd och hjälp torde kunna sättas till 7 à 8 000 och värdet av de understöd, som i form av klädespersedlar, matvaror, kontanta bidrag till rekreation m. m. lämnats de sjuka, torde uppgå till c:a 100 000 kr., varav ensamt för Stockholms stad över 46 000 kr. Är 1914 beviljade riksdagen ett anslag om 60 000 kr. för år 1915. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos. Upplysningsarbetet har fortgått såsom förut genom föreläsningar inom skilda delar av landet. Sålunda hava 53 föredrag på Nationalföreningens initiativ och till en stor del på dess bekostnad hållits av 6 olika föreläsare. Åhörarnas antal har uppgått till 5 224. Sammanlagt hava under åren 1904 1914 hållits 1 379 föredrag med 206 598 åhörare. Föreningens kvartalsskrift har under året utkommit i en upplaga på c:a 20 000 ex., som portofritt utdelats till föreningens medlemmar, sanatorier, tidningar m. fl. Även under 1914 har till samtliga vid inskrivningsförrättning sig inställande värnpliktiga utdelats en för ändamålet tillkommen broschyr. Nationalföreningens Meddelanden bestå nu av följande uppsatser: Meddelande N:o 1. Löpsedel, som utdelas vid föreläsningar.»» 2. Råd till bröstsjuk, som väntar på inträde å sanatorium, av N. E. Wadstein, C. E. Waller och J. Tillman.»» 3. Råd till lungsjuka och deras omgivning beträffande förhållandet inom hemmet.»» 4. Lungsotsskräcken.»» 5. Dispensärverksamheten i Baden, av dr. Gustaf Neander.»» 6. Förekomsten av tuberkulos bland järn- och metallarbetare i Eskilstuna, av dr. Nils Holmin.»» 7. Tuberkulosanstalter i Sverige.»» 8. Vägledning vid tillsyn över bostäders sundhet, av dr. N. Lundberg.»» 9. Förhandlingar vid Nationalföreningens dispensärmöte 1912.»» 10. Upprop till Sveriges manliga ungdom.»» 11. Tuberkulosens utbredning bland befolkningen inom södra Gottlands sandstensdistrikt, av Hilding Berglund.»» 12. Sanatorievård i hemmet av John Tillman. (Förut ströskrift n:o 2.)»»13. Svenska Nationalföreningens mot tuberkulos barnavårdsmöte i Stockholm den 26 maj 1914. Åtta sjuksköterskor hava erhållit stipendier att genomgå en kurs i sanatorievård. Dessutom har en kurs för utbildning av dispensärsköterskor givits för 10 deltagare i Göteborg. Å Uppsala läns förenings mot tuberkulos sjukhem vid Vattholma hava under året 54 lungsjuka intagits. Under året ha 30 nya dispensärer tillkommit, varav 20 i Norrbottens län och 3 i Kopparbergs län, som i likhet med Värmlands län skall uppdelas i ett större antal dispensärdistrikt under gemensam ledning. Det social-hygieniska försöket i Neder Luleå socken har, sedan Norrbottensdispensärerna trätt i verksamhet, upphört och anstalten >Hälsan» övergått i landstingets ägo. Å lantkolonien Blinkarp, tillhörig Malmöhus läns landstingsområdes förening mot tuberkulos, ha under året vårdats 62 manliga patienter med inalles 11 739 underhållsdagar. Ett nytt bostadshus för lungsiktiga arbetare med friska barn har tagits i bruk, omfattande 16 för tuberkulösa familjer avsedda lägenheter; vid årsskiftet voro där boende 15 familjer med inalles 46 barn. En upptagningsanstalt för friska barn från tuberkulösa hem har startats vid Mohed och är avsedd för 25 barn i åldern 2 15 år.

DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. Genom Nationalföreningens barnavårdsutskott hava 279 friska barn frän tuberkulösa familjer varit utackorderade i fosterhem på landet. Dessutom hava 31 barn varit intagna å föreningens barnhem i Kungsör, 53 å hemmet»födelsedagen» vid Göteborg samt 9 barn å vardera av Stinneröds och Gräbbestads barnhem. Föreningens inkomster hava under aret uppgått till 191 582.94 kr., därav medlemsavgifter 17 159.96 kr. och gåvor 20 013.59 kr. Välgörenhetsmärkena hava dessutom inbragt 55 650.53 kr. samt lyxblanketterna 58 60760 kr. Utgifterna belöpa sig till 64 842.35 kr. 7 Karantänsväsendet 1914. Karantänsanstalten å Känsö har under året varit bestämd till karantänsoch observationsplats för såväl pest som kolera. Karantänsanstalten å Fejan har under året icke behövt öppnas, men för anstaltens tillsyn och för säkerställande av tillgång till sakkunnig personal, för den händelse anstalten oförmodat måst tagas i anspråk, har läkare och övrig erforderlig personal varit anställd, med skyldighet att på kallelse omedelbart inträda i tjänstgöring vid anstalten. I Malmö och Hälsingborg hava, på vederbörande kommunala myndigheters bekostnad, observationsplatser för kolera varit inrättade under hela året. Dessutom träffades, med hänsyn till möjligheten av kolerans uppträdande under sommaren, vissa avtal om bostäder och personal m. m. för att möjliggöra inrättandet av observationsplatser vid Juniskären utanför Sundsvall samt å Västra Hästholmen i Karlskrona skärgård. Skyddskoppympningen. En redogörelse för ympningens omfång ävensom vaccinationsprocenten inom de olika länen meddelas i Tab. A: 2; Tab. A: 3 och Tab. A: 4 innehålla redogörelser från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor samt från vaccindepåerna i landsorten. Av styrelsens kamrer har lämnats följande redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året. Behållning från är 1913 7184015 Statsanslag 7700.00 79540.15 Arvoden och biträden 3987.20 Belöningar : Medaljer 16.31 Vaccinationsinstrument 178.50 Penningar 1275.00 1469.81 Direrse, bl. a. utredning till statsmedicinska anstalten m. m 1469.81 Behållning till år 1915 C3 727.63 79540.15

8 DEN ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Tab. A: 2. Skyddskoppympningen i riket år 1914. Anm. Antalet levande födda, som fornt tagits nr första provinsialläkarnas årsrapporter, är fr. o. m. årg. 1912 hämtat nr den officiella statistiken. 1 Utom Malmö stad. 2 Utom Göteborgs stad. Tab. A: 3. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor år 1914. 1 En»portion».animal vaccin här = 1 kapillärrör; 1 flaska animal vaccin = 10 kapillörrör. Ett kapillärrör räcker till vaccinering av 3 4 personer; en flaska till 40 50 personer.

DÖDLIGHETEN I RIKETS STÄDER. Tab. A: 4. Redogörelse för vaccindepåerna i landsorten år 1914. 9 1 Humaniéerad vaccin; dessutom har utlämnats ett antal portioner animal vaccin. 2. Dödligheten i rikets städer. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Hälsovårdsnämndernas uppgifter om dödsorsaker i rikets städer återfinnas specificerade enligt 1911 års dödsorsaksnomenklatur, ävensom med fördelning efter de avlidnas ålder och kön samt efter dödsmånad i Tab. 4 7. Emellertid må påpekas, att dessa siffror av vissa orsaker ställa sig rätt avsevärt lägre än de som publiceras av K. Statistiska centralbyrån. Nämnda uppgifter förete fortfarande en viss ojämnhet i uppställningen. För att om möjligt åstadkomma större likformighet härutinnan torde vara önskligt, att vederbörande läkare följa de principer, som i fråga om dödsorsaksstatistiken tillämpas vid utarbetandet av Stockholms stads hälsovårdsberättelse; dessa principer äro angivna i Styrelsens ber. år 1912. Här nedan lämnas för städer med mer än 10 000 inv. en översikt av dödligheten (på 1000 av medelfolkmängden). För samtliga städer i riket uppgå de registrerade dödsfallen till 12.78 på 1000 invånare mot 12.31 föregående år. Bland städer med en folkmängd av minst 10 000 inv. var dödligheten lägst i Ystad, 10.1o, och högst i Uppsala, 16.08, på 1 000 inv. av medelfolkmängden.

10 DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA En jämförelse av dödlighetssiffrorna (räknade på medelfolkmängden) i svenska städer med över 20 000 inv. samt i några huvudsakligen större utländska utvisar med reservation för uppgifternas ofullständighet och olika beräkningsgrunder att ett lägre dödstal år 1914 än för Stockholm, som var 14.oo, förekom i flera svenska städer, varibland särskilt Örebro, Eskilstuna, Lund, Västerås och Malmö förete mycket låga siffror, resp. 10.43, 10.98, 11.01, 11.25 och 11.31 I Gröteborg var dödligheten 12.79. Närmast över Stockholm kommo Uddevalla och Jönköping med resp. 14.03 och 14.08 samt slutligen Uppsala med 16.08. Bland upptagna utländska städer (huvudstäder och andra med vilka en jämförelse är av större intresse) hade år 1914 några mindre relativ dödlighet än Stockholm, såsom t. ex. Amsterdam, ofta intagande en rangplats härvidlag, med 11.59, Hälsingfors 11.89, Kristiania 13.04, Hamburg 13.09. Prag 13.32, Åbo 13.34, New York 13.40 och Lübeck 13.83. Över Stockholm kommo Köpenhamn med 14.01, Chicago 14.19, London 14.39, Berlin 14.54, Wien 14.64 samt Hull 14.74. Som ytterlighetstal i andra riktningen förtjäna nämnas 39.52 för Kairo och 31.75 för Alexandria (i bägge fallen endast för inhemska befolkningen) samt 32.52 för Bombay, bland europeiska städer 21.67 för Petrograd, 21.19 för Dublin, 19.75 för Budapest och 18.86 för Venedig. Dödlighetstalen voro för Edinburg 15.43, Paris 15.97, Glasgow 16.59, Stettin 18.26 och Rom 18.44. I det hela tyda här förekommande siffror på oförändrade dödstal mot år 1913 inom både svenska (med undantag av Uppsala, som visar en anmärkningsvärd ökning) och utländska städer. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst ävensom sjukvården utom sjukhusen. Referent: Medicinalrådet F. Bissmark. Sjukdomarna hava i de rapporter och sjukförslag, som skolat avgivas från och med år 1915, angivits efter den nya sjukdomsnomenklaturen, utfärdad den 19 okt. 1914. Enligt den översikt över sjukdomsfall i infektions- m. fl. sjukdomar, som meddelas i Tab. 8, hava av vederbörande läkare (se anm. till nämnda tabell) anmälts 132 914 fall av ifrågavarande sjukdomar. En sammanställning för åren 1905 1914 utvisar följande: Ar 1905 136962» 1906 115508» 1907 127 937» 1908 157 339 v 1909 99 952 År 1910 133462» 1911 130549» 1912 123374» 1913 126713» 1914 132914 Difteri, scharlakansfeber, tarmtyfus och akut barnförlamning hava uppträtt med följande antal anmälda sjukdomsfall:

DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. 11 Märkligare epidemier år 1914. Nervfeber. Under år 1914 uppträdde nervfebern i långt större utsträckning än under de närmast föregående åren. Särskilt hemsöktes Stockholm med omnejd, Norrtäljetrakten, Nyköping, Ängelholm, Umeå, i mindre grad Karlstad, Örebro, Hedemora, städerna i Västmanland och spridda ställen i Västernorrlands län. Anmärkas bör, att sommaren 1914 var ovanligt torr och varm, så att vattenbrist och lågvattenstånd rådde å de flesta platser i Sverige. 1 Stockholms stad påvisades för de flesta fall smitta genom mjölk. En epidemi på 15 fall i Gröndals villasamhälle härrörde dels från en bacillbärare och dels från infekterat dricksvatten. I Norrtälje med omnejd pågick under hela senare hälften av året en epidemi på omkring 90 fall med en mortalitetsprocent på 8.86. Smittan överfördes sannolikt genom mjölk. I Sundbyberg uppkom i augusti en epidemi på 50 fall, som spritts genom mjölk från Kolbäcks mejeri. Detta mejeri hade fått den förorenade mjölken från en leverantör, vars mjölkerska skötte tyfussjnka barn. I Nyköping och trakten däromkring härjade under senare hälften av året en epidemi på omkring 200 fall. Dödligheten var ungefär 11 %. Smittämnet spriddes med mjölken från ett mejeri, där en av personalen var tyfusbacillbärare. Vidare visade det sig, att de gårdar, som ej hade vattenledning, voro mera hemsökta av sjukdomen. Detta berodde möjligen på bristande renlighet på grund av dålig tillgång på vatten, då brunnarna långa tider voro utsinade. I Ängelholm förekom en epidemi på 87 fall; mortaliteten var 13/8 %, sannolikt beroende på förorenad mjölk. I anledning av epidemien förordnades föreståndaren för statsmedicinska anstaltens bakteriologiska avdelning, prof. Alfred Pettersson, att å platsen företaga undersökningar i och för utrönande av orsakerna till sjukdomens uppträdande m. m. I Karlstad en tyfusepidemi på 26 fall, troligen uppkommen genom förtäring av infekterat vatten från Klarälven. Dessutom en lindrig epidemi

12 DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. på 27 fall av paratyfus. Av dem hade 24 smittade använt sig av mjölk från ett landeri, där en ladugårdskarl var sjuk i denna sjukdom. I Västmanlands län funnos i städerna sammanlagt 55 fall av tyfus, som sattes i samband med förorenat vatten. I Kolbäck fanns en liten, tydlig mjölkepidemi, vilken som ovan nämnts blev källan till den större epidemien i Sundbyberg i augusti. I Hedemora med omnejd insjuknade 35 personer i tyfus; de ansågos hava fått smittan genom dricksvatten. I Västernorrlands län hava mindre epidemier å skilda ställen förekommit. Sättet för smittans spridande ej utrett; möjligen funnos bacillbärare. Inom Umeå inträffade under våren en epidemi på c:a 100 fall. Denna utbröt, sedan vattnet från den insjö, varifrån staden tar sitt vattenledningsvatten, på grund av vattenbrist insläppts ofiltrerat i ledningen. I Örebro med omnejd har i likhet med föregående år åtskilliga fall av paratyfus inträffat under sommaren. 43 insjuknade, intet dödsfall. Sjukdomen var av lindrig art. Full klarhet om smittans spridningssätt har ej vunnits, men man har misstänkt, att den uppstått genom mjölk. Sedan stränga bestämmelser om sterilisering börjat tillämpas, har intet nytt fall inträffat. Närmare beskrivningar över epidemierna återfinnas i första provinsialläkarnas årsberättelser. Smittsamma könssjukdomar. I Tab. B: 1, B: 2 och B: 3 lämnas för åren 1912 (1/7 31/12) 1914 översikter av anmälda fall av syfilis med fördelning å de län, där de iakttagits ej såsom i berättelserna för dessa år å de län, där de smittats. Tillika har det befunnits lämpligt att även uppdela dessa fall i ärvd och förvärvad syfilis samt fallen av denna senare grupp i primär, sekundär och tertiär syfilis. Spetälska. En översikt över antalet spetälska i riket meddelas i Tab. C. Ämbetsresor. En översikt härav lämnas i Tab. 3. Sjukdomsförhållandena i fängelserna. Se K. Fångvårdsstyrelsens berättelse: Sveriges officiella statistik, Fångvård.

DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. 13 Tab. B: 1. Översikt av anmälda fall av syfilis med hänsyn till det län, där de iakttagits år ( 1 /7 31 /12) 1912. Anm. I denna tabell upptagna fall äro fördelade å län där de iakttagits och ej säsom i Tab. 20 å län där de smittats. På grand av ofullständiga uppgifter överensstämma ej dessa slutsiffror med de förut publicerade. 1 Utom Malmö. 2 Utom Göteborg. 3 Primäruppgifter ej inkomna. 4 Se not 3.

14 DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. Tab. B: 2. Översikt av anmälda fall av syfilis med hänsyn till det län, där de iakttagits år 1913. Anm. I denna tabell upptagna fall äro fördelade â län där de iakttagits och ej såsom i Tab. 20 å län dar de smittats. Pä grund av ofullständiga uppgifter överensstämma ej dessa slutsiffror med de förut publicerade. 1 Utom Malmö. 2 Utom Göteborg.

DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. 15 Tab. B: 3. Översikt av anmälda fall av syfilis med hänsyn till det län, där de iakttagits år 1914. Anm. I denna tabell upptagna fall äro fördelade ä län där de iakttagits och ej såsom i Tab. 20 a län där de smittats. På grund av ofullständiga uppgifter överensstämmer ej dessa slutsiffror med de förut publicerade. 1 Utom Malmö. 2 Utom Göteborg.

16 DE VIKTIGASTE SJUKDOMARNA. Tab. C. Översikt över antalet spetälska i riket år 1914. 1 Vid undersökning av sakkunnig under är 1914 har diagnosen icke bekräftats. 2 Därav en avliden under år 1913.

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 17 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utövarna av läkarkonsten m. m. A. Medicinalstyrelsens organisation och verksamhet. Sekreteraren A. E. Bastman. Genom nådigt brev den 5 februari 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat Medicinalstyrelsen att fortfarande från och med den 1 januari 1914 tillsvidare intill utgången av samma år förordna en av de hos styrelsen anställda notarier eller extra ordinarie tjänstemän att i egenskap av sekreterare biträda vid handläggning av de ärenden, styrelsen ägde bestämma. Liknande bemyndigande meddelades den 8 augusti 1914 för förordnande av ytterligare en extra sekreterare. Uti den till 1914 års senare riksdag avlåtna statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkten 5, framlagt förslag till omorganisation och lönereglering av medicinalstyrelsen. I skrivelse den 9 september 1914, n:r 6, har riksdagen anmält, att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag, till följd varav det a riksstaten uppförda ordinarie anslaget till Medicinalstyrelsen blivit höjt från 95 550 kr. med 97 550 kr. eller till 193100 kr., därav 8100 kr. à övergångsstat. Enligt nådigt brev den 1 oktober 1914 har Kungl. Maj:t fastställt den avriksdagen sålunda godkända ordinarie staten och övergångsstaten för styrelsen att tillämpas från och med år 1915. I sammanhang därmed har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med riksdagens därom fattade beslut, stadgat de allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de â den ordinarie staten upptagna avlöningsförmånerna samt de bestämmelser i fråga om övergången till den nya avlöningsstaten, som finnas intagna i en den 1 oktober 1914 utfärdad nådig kungörelse i ämnet. Därjämte har Kungl. Maj:t genom sistnämnda nådiga brev meddelat en del bestämmelser rörande befattningshavarnas i styrelsen övergång på ny stat. Enligt särskilt nådigt brev den 1 oktober 1914 har Medicinalstyrelsen bemyndigats att efter ingången av år 1915 använda ett av riksdagen beviljat belopp av 2100 kr. till personliga avlöningstillägg under år 1915 för a övergångsstat uppförda befattningshavare hos styrelsen. De jämlikt nådiga brevet den 12 september 1913 tillkallade sakkunniga för verkställande av ytterligare utredning och avgivande av förslag till omorganisation av Medicinalstyrelsen hava den 28 oktober 1914 avgivit förslag till ny instruktion för Medicinalstyrelsen. Över detta förslag har Medicinalstyrelsen den 18 november 1914 avgivit infordrat underdånigt utlåtande. 2 153125. Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1914.