Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras



Relevanta dokument
Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova ( ) eller till er tillsynsmyndighet.

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

EGENKONTROLL. Fastställd och beslutad ansvarsfördelning.

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

PM Karakterisering av avfall till deponi

Naturvårdsverkets författningssamling

Avfall från verksamheter. Hörby Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Karakterisering av avfall till deponi

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall

Mottagningskriterier för avfall till deponi

Naturvårdsverkets författningssamling

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

schaktning i områden utfyllda med formsand

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Naturvårdsverkets författningssamling

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Karakterisering av avfall till deponi

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Naturvårdsverkets författningssamling

Massor för anläggningsändamål

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2011:927).

Bjurholm kommun renhållningsordning/lokala föreskrifter Bilaga 2

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in.

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

Vilka upplysningar kräver ni (som minimum)? T.ex. är det ett sanerat område (KM, MKM, PSR)? Industriområde? Fyllnadsmassor? Lagringsplats?

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

Mottagning och klassning av förorenade massor, Löt

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Process Guide Rensmuddring

Halmstads Energi och Miljö AB

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Fastighet och sökande/anmälare

Naturvårdsverkets författningssamling

RAGNJtSELLS. En del av kretsloppet

Bjurholm kommun renhållningsordning/lokala föreskrifter Bilaga 2

Naturvårdsverkets författningssamling

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Hur arbeta med förorenade massor

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Farligt avfall - vad gäller?

ANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN RVF Utveckling

Landskapsförordning (2011:74) om renhållning 2011:074 Landskapsförordning (2011:74) om renhållning LF (2011:74) om renhållning

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra.

Innehållsförteckning

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251)

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN. Bilaga 4: Säkerhetsdatablad med 16 avsnitt enligt Artikel 31 i REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

Materialinventering sammanställning

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Information enligt Dataskyddsförordningen (2016/679)

Avfall i verksamheter

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).

Sluttäckning deponi MY

Referens Tel. Postnr Postadress. Avfallsbenämning. Ort...

Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Avfall. Varuflödet Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Utvärdering av Ekobackens deponi

Mall för textdelen till miljörapporten

Samhällsbyggnadsförvaltningen

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel

Miljöfarlig verksamhet

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Kontaktperson Telefon Fax

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Svensk författningssamling

Sökande Personnummer/organisationsnummer

Tänk på det här innan du gräver

Transkript:

MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress Tel Kontaktperson E-post Avfallets ursprung (ange typ av industri, sorteringsanläggning etc.) Transportör Org.nummer Karakteriseringen avser Ett avfall som genereras regelbundet (t.ex. avfall som kontinuerligt genereras i en process i en industri) Årlig producerad mängd, ca ton Ett avfall som inte genereras regelbundet t.ex. ett specifikt uppdrag (rivning eller behandlingsuppdrag av förorenad mark) Beräknad mängd, ca ton Annat 2. Avfallskod enligt förteckningen i avfallsförordningen (2001:1063) och om avfallet utgör farligt avfall (5 6 punkten) Aktuell avfallskod (glöm inte ev. asterisks) Avfallet klassificeras inte som farligt avfall Avfallet klassificeras som farligt avfall Avfallet hör till en kategori avfall med dubbel ingång spegelingång Om en avfallstyp identifieras som farlig genom en specifik eller allmän hänvisning till farliga ämnen skall avfallet endast betraktas som farligt om det innehåller dessa ämnen i koncentrationer (dvs. viktprocent) som är så höga att avfallet uppvisar en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3 i avfallsförordningen. Analys av totalhalter samt en bedömning av resultatet redovisas i bilaga Analys utförda av annat laboratorium, nämligen Uppenbart att analys inte krävs (motivering ska anges) i bilaga Provtagningsplan för provtagning i samband med provning enligt (20 NFS 2004:10) Upprättad (år-månad-dag) Ej aktuell

2 (5) 3. Process som givit upphov till avfallet (5 2 punkten) Process som givit upphov till avfallet (t.ex. lackering, blästring, ytbehandling, sortering vid industri/sorteringsanläggning, rivning etc.) Råvaror, material, kemikalier m m och som ingått i processen Eventuella föroreningar som kan misstänkas i avfallet 4. Vilken behandling avfallet genomgått enligt 14 förordningen (2001:512) om deponering av avfall (5 3 punkten) Behandling som avfallet genomgått Med behandling avses, enligt 14 i deponeringsförordningen, användning av fysikaliska, termiska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering, som ändrar avfallets egenskaper så att dess mängd eller farlighet minskas, hanteringen underlättas eller återvinning gynnas. Observera att flera alternativ kan väljas! Sortering Fysikaliskt (t.ex. solidifiering) ange hur Termiskt ange hur Kemiskt (t.ex. stabilisering) ange hur Biologiskt (t.ex. kompostering) ange hur Annat, ange hur Ingen behandling nödvändig, motivering 5. Avfallets sammansättning och dess utlakningsegenskaper, lukt, färg och form (5 4 5 punkterna) Avfallet är Volymvikt TS-halt Homogent Analyserad ton/m 3 Analyserad % Heterogent Analys utförda av Analys utförda av ackrediterat laboratorium ackrediterat laboratorium Monolitiskt Analys utförda av Analys utförda av annat laboratorium annat laboratorium Uppskattad ton/m 3 Uppskattad % Avfallet består av (ex. jord, sediment, gips, slam, trä etc.)

3 (5) Lukt Färg Fysikalisk form (fast, trögflytande, flytande, etc.) TOC- halt 1 Brännbar andel 1 Analyserad % (ts) Analyserad % (volym). Inte aktuellt Analys utförda av annat laboratorium, nämligen Analys utförda av annat laboratorium, nämligen Uppskattad % (volym) Inte aktuellt Sammansättning Avfall med sådan sammansättning att det kan tas emot på en inert deponi enligt undantagen i 24 Avfall med sådan sammansättning att det kan tas emot på en inert deponi enligt resultat från laktester (22 ) och totalhalter (23 ) Icke-farligt avfall enligt förordningen om avfall (SFS 2001:1063) Specialfall (ifylles om aktuellt) Provtagning är genomförd för kontroll av om samdeponering med gipsavfall är möjligt (26 ), se bilaga Provtagning är genomförd för kontroll av om samdeponering med icke-reaktivt farligt avfall är möjligt (30 ), se bilaga Farligt avfall enligt förordningen om avfall (SFS 2001:1063) Övriga uppgifter som tagits fram om avfallets sammansättning, se bilaga Analys utförda av annat laboratorium, nämligen Utlakningsegenskaperna är inte provade (12 ) då det inte behöver göras; Av inert avfall som ingår i förteckning till 24 över avfall som inte behöver provas. Av icke-farligt avfall som inte deponeras tillsammans med farligt avfall enligt 29-30 eller med gipsbaserade avfall enligt 26. Om alla uppgifter som behövs för den grundläggande karakteriseringen är kända och styrkta. Av avfallstyper för vilka provningar är praktiskt ogenomförbara eller för vilka lämpliga provningsförfaranden och mottagningskriterier saknas. Detta måste motiveras och dokumenteras, varvid skälen till att avfallet anses kunna mottas vid den berörda deponiklassen tydligt måste anges. Motivering anges i bilaga Stabilt, icke-reaktivt asbestavfall som inte innehåller andra farliga ämnen än bunden asbest (inbegripet fibrer bundna i bindemedel eller förpackade i plast). 1 Aktuellt även med avseende på undantag från deponeringsförbud enligt 12 i NFS 2004:4

4 (5) Utlakningsegenskaper är provade Avfallet genereras regelbundet (15 ) och därför är såväl kolonntest som skaktest genomfört på det aktuella avfallet. Resultaten redovisas i bilaga Avfallet genereras regelbundet ( 15 ) men då det finns en branschspecifik utredning (8 ) har endast skaktest genomförts på det aktuella avfallet. Resultaten från den... branschspecifika utredningen redovisas i bilaga analysresultaten från skaktesten redovisas i bilaga Avfallet genereras inte regelbundet (16 ) och därför har enbart skaktest (alt. enbart kolonntestest) genomfört på det aktuella avfallet. Resultaten redovisas i bilaga 6. Vilken eller vilka deponier (deponi för inert, icke-farligt eller farligt avfall) där avfallet kan tas emot (5 7 punkten) Deponiklass (flera alternativ kan vara möjligt) Avfallet kan deponeras på deponi för inert avfall deponi för icke-farligt avfall Specialfall (ifylles om aktuellt) icke-farligt där samdeponering med gipsavfall är möjligt (26 ) icke-farligt där samdeponering med icke-reaktivt farligt avfall är möjligt (30 ) icke-reaktivt (t.ex. stabiliserat/solidifierat) farligt avfall som kan läggas på icke-farligt avfall deponi deponi för farligt avfall 7. Information, vid behov, om att extra säkerhetsåtgärder bör vidtas vid deponin (5 8 punkten) Extra åtgärder (t ex omedelbar övertäckning, risk för kraftiga luktstötar mm).

5 (5) 8. Kan materialet materialutnyttjas eller återvinnas (5 8 punkten), (se även punkt 5 (TOC, brännbart) i denna blankett) Vad visade kontrollen om huruvida avfallet kan materialutnyttjas eller återvinnas. 9. Avfallets variation och nyckelparametrar - gäller endast avfall som genereras regelbundet (6 ) Avfallets variation i sammansättning samt de karakteristiska egenskapernas variation Nyckelparametrar som kommer att följas upp vid överensstämmelseprovningen Tidsintervall för överensstämmelseprovning (minst ett per år) En gång per år Annat intervall Underskrift För dessa uppgifters riktighet svarar Underskrift Namnförtydligande Bilageförteckning 1 2 3 4 5 6