Sidas stöd till det civila samhället



Relevanta dokument
Sida SEKA/EO Policygruppen

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd


Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

SMRs syn på utvecklingssamarbete

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

Extremism och lägesbilder

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Program för social hållbarhet

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Forum Syds Idéprogram

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Regional överenskommelse

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Vår rödgröna biståndspolitik

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Strategi hållbar fred

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

POLICY FÖR. Kultur och medier I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

FEBRUARI Kriterier för urval av ramorganisationer

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Pluralism. Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

Vad gör en plats attraktiv?

Här står vi. Dit går vi.

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Strategi för barn och unga i Norden

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Värdegrund och policy

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

Bilaga 7: OH-underlag

Semcon Code of Conduct

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Integrationsprogram för Västerås stad

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Transkript:

POLICY Sidas stöd till det civila samhället I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

INFORMATION OM SIDAS POLICY En Sidapolicy är normerande, ger vägledning och stöd. Sidas avdelningar, svenska ambassader och sektionskontor är ansvariga för policyns tillämpning och genomförande. Övergripande ansvar för Sidas policies fi nns hos avdelningen för policy och metod. Kommentarer är välkomna och skall sändas till policyägaren. POLICYNS TITEL: Sidas stöd till det civila samhället ANTAGEN: 16 maj 2007 POLICYÄGARE: EO-enheten vid avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd & konfl ikthantering, SEKA. GILTIGHET: Denna policy är en förkortad och uppdaterad version som ersätter policyn för det civila samhället från mars 2004 och gäller till och med december 2012. STÖDDOKUMENT: Denna policy understöds av bland annat följande dokument: Bilaga till policyn: Metodförslag vid analys av civila samhället, maj 2007. Anvisningar för bidrag ur Anslagsposten Enskilda organisationer, mars 2007. Digging Deeper, Summary of Four Reports on Democratic Governance in International Development Cooperation, 2003.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING CONTENTS 1. Målsättning och användningsområde... 4 2. Sidas syn på det civila samhället... 4 Sida s Gråzoner gender... equality poly 45 Global 3. Det development civila samhällets to gender roll i utvecklingssamarbetet equality goals...4 5 1 Stärka fattiga människor... 5 Sidas 2 Främja points demokrati of departure... for gender equality...6 6 3 Gynna fred och säkerhet... 6 Sida s 4 Utveckla strategy en global for arena... promoting and 7 creating conditions for gender equality...7 4. Sidas stöd till det civila samhället... 7 Strategic Noter focus areas...8... 9 Entry Bilaga: points Metodförslag and ways för of övergripande working...10 analys av det civila samhället...11 Implementation...11 Struktur... 11 Värderingar... 11 Genomslag... 11 Samhällsklimat... 12 Appendix A: International treaties and agreements...12

4 SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET 1. Målsättning och användningsområde Sida skall i sin verksamhet sträva efter att främja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle som stärker fattiga människors möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor. Denna policy har tagits fram för att tydliggöra på vilka grunder, i vilket syfte och i vilka former Sidas samarbete med det civila samhället bör ske samt klargöra Sidas syn på det civila samhället 1. Policyn tar sin utgångspunkt i en diskussion om det civila samhällets betydelse för fattig domsbekämpning kopplad till demokrati och fred. Policyn formulerar Sidas övergripande målsättning med samarbetet och ger en överblick över Sidas olika stödformer. MÅL Sida skall i sin verksamhet sträva efter att främja utvecklingen av ett livs kraftigt och demokratiskt civilt samhälle som stärker fattiga människors möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor. Policyn syftar till att vara en vägledning för alla på Sida som arbetar med stöd till och samarbete med det civila samhället. Ambitionen är att ge Sidas olika former för stöd till det civila samhället ett så samordnat och likformigt regelverk som möjligt, oavsett anslagspost och verksamhetsgren. 2. Sidas syn på det civila samhället Sida definierar det civila samhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor 2. Två utgångspunkter präglar denna politik; ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Det första lyfter fram fattiga kvinnor och män, flickor och pojkar som individer och som bärare av rättigheter. Det andra understryker att det är fattiga människors perspektiv, behov, intressen och förutsättningar som skall styra arbetet. DEFINITION Sida definierar det civila samhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen.

SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET 5 Det innebär bland annat att det civila samhället finns i alla länder och samhällen genom olika former av sociala grupperingar, organisationer och nätverk. Dessa har vuxit fram som en del av en historisk process och kan ses som ett uttryck för de värderingar, sedvänjor, behov och intressen som finns i samhället. innehåller formella och informella grupperingar av vitt skilda slag med ibland konkurrerande intressen. är föränderligt eftersom organisationer tillkommer, försvinner eller uppgår i nya organisationsformer. är varken gott eller ont, utan avspeglar i stor utsträckning de motstridiga intressen, värderingar och konflikter som finns i samhället. innehåller både demokratiska och odemokratiska, legala och illegala grupper. är mångfacetterat och innehåller flera nivåer av och former för kollektiv organisering. består av individer som kan tillhöra traditionella grupper med etnisk eller religiös grund och samtidigt tillhöra andra organisationsformer, till exempel kvinnogrupper, miljörörelser eller fackförbund. Gråzoner Det kan ibland vara svårt att definiera om en aktör tillhör det civila samhället. Media, politiska partier, kooperativ, vissa universitet och forsknings institutioner, liksom andra föreningar och nätverk kan, beroende på sammanhanget, tillhöra såväl det civila sam hället som staten och/eller marknaden. Organisationernas själv ständighet från staten, samt i vilken utsträckning verksamheten bedrivs med vinstintresse eller ej, kan i des sa fall avgöra om en organisation ska ses som en del av det civila samhället eller ej. Det civila samhället är varken gott eller ont, utan avspeglar i stor utsträckning de motstridiga intressen, värderingar och konflikter som finns i samhället. 3. Det civila samhällets roll i utvecklingssamarbetet Sida skall stärka ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle eftersom dess aktörer har god potential att bidra till utveckling på flera sätt: 1 STÄRKA FATTIGA MÄNNISKOR Rätten att organisera sig kring frågor som rör den omedelbara vardagen eller kring övergripande samhällsfrågor som ökad jämställdhet eller att få till stånd en rättvis och miljömässigt hållbar utveckling, utgör ofta en Rätten att organisera sig utgör ofta en förutsättning för en fattig människa att påverka sin livssituation och bryta sig ut ur fattigdomen.

6 SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET förutsättning för en fattig människa att påverka sin livssituation och bryta sig ut ur fattigdomen. Sida hävdar människors rätt att kräva dessa rättigheter, särskilt i de fall stater inte kan eller vill erkänna dem. Ge nom att mötas i nätverk och grupper kan människor i det civila samhället utveckla socialt kapital, som innefattar tillit, normer och förtroende. Därigenom gynnas ekonomisk utveckling och den privata sektorn genom att entrepre nör skap, affärsverksamhet och transaktioner underlättas. Genom att mötas i nätverk och grupper kan människor i det civila samhället utveckla socialt kapital, som innefattar tillit, normer och förtroende. Demokratin har en institutionell, en kulturell och en substantiell dimension. Det civila samhället kan spela en betydelsefull roll för alla dessa dimensioner. 2 FRÄMJA DEMOKRATI Demokratin har en institutionell, en kulturell och en substantiell dimension. Det civila samhället kan spela en betydelsefull roll för alla dessa dimensioner. Det gäller såväl om som hur demokrati i ett land införs och utvecklas. Till den institutionella dimensionen hör de konstitutionella förutsättningar som bestämmer de olika politiska institutionernas funktioner och mandat, utformning av valsystem och andra lagar om deltagande samt ansvarsutkrävande och öppenhet på olika nivåer i statsförvaltningen. Den kulturella dimensionen är svårare att definiera men innefattar aspekter som tolerans, pluralism, socialt kapital, tillit samt respekt för andras åsikter och viljor. Den substantiella dimensionen handlar om vad det politiska systemet faktiskt levererar till exempel i form av genomförd utvecklingspolitik, rättssäkerhet, möjlighet till reellt deltagande och respekt för mänskliga rättigheter. Under en auktoritär regim är stöd till det civila samhället en effektiv metod för att få till stånd en demokratisering. I nyare formellt demokratiska stater kan det civila samhället sprida kunskap om hur den demokratiska processen fungerar och tjänstgöra som en kanal för människors politiska intresse och engagemang samt erbjuda en arena för deltagande för dem som inte representeras av traditionella politiska partier. Organisationer i det civila samhället med vilja och förmåga att arbeta i konstruktiv dialog med staten kan också fungera som en motvikt eller medspelare till en mer demokratisk stat och bidra till ansvarsutkrävande, förankring och i vissa fall implementering av den förda politiken. 3 GYNNA FRED OCH SÄKERHET Intressekonflikter finns och uppkommer ständigt i alla samhällen, vilket även återspeg las i det civila samhället. I svaga stater med bristande demokratisk struktur och otillräcklig kontakt mellan olika grupper löper

SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET 7 intressekonflikter störst risk att få en våldsam utveckling, inte minst då människor mobiliseras mot varandra i termer av kollektiva identiteter så som etnisk och religiös tillhörighet. De organisationer och nätverk som upprätthåller normer och attityder för fredlig samexistens och som har potentiellt eller reellt handlingsutrymme att påverka situationen i fredlig riktning, kan spela en central och konstruktiv roll. De kan tidigt uppfatta signaler om negativa utvecklingstrender som gör det möjligt att sätta in insatser i tid för att förebygga våld. De kan även bidra konstruktivt efter konflikter, för försoning med medling och dialog, samt i återuppbyggnadsarbetet. Civila samhällets organisationer kan bidra konstruktivt till försoning med medling och dialog, samt i åter uppbyggnadsarbetet. 4 UTVECKLA EN GLOBAL ARENA Det finns tydliga tecken på att ett globalt civilt samhälle har börjat utvecklas på inbjudan av olika politiska institutioner men framför allt framdrivet av en egen inre logik där människor och organisationer på såväl lokal, regional som nationell nivå söker samarbete över gränser. Allt fler organisationer arbetar i internationella nätverk förenade av gemensamma intressen och en vilja att påverka makten där den finns. I allt större utsträckning bidrar internationella nätverk till att sätta agendan för det globala samtalet och är för många organisationer en förutsättning för att kunna påverka utvecklingen även på den nationella nivån. De flesta mellanstatliga organ välkomnar idag en dialog med dessa organisationer. 4. Sidas stöd till det civila samhället Det civila samhället spelar en viktig roll både för att nå konkreta resultat i fattigdoms be kämp ningen och för utvecklingen av ett effektivare bistånd. I takt med implemente ring en av Parisdeklarationen får regeringarna i samarbetsländer na ett större och tyd ligare ansvar för utvecklingssamarbetet. Ländernas egna strategier för fattigdoms bekämpning sätts i fokus och kapaciteten för att genomföra dessa är avgörande. Detta innebär att det civila samhället får en allt viktiga re roll som oberoende opinionsbildare, granska re och genomförare. Hur skall detta åstadkommas? För att nå resultat i utvecklings samar betet är harmonisering mellan givare om målen med och formerna för stärkandet av ett pluralistiskt civilt samhälle av strategisk betydelse. Sida vill få till stånd en ökad samstämmighet mellan olika aktörer och biståndsformer. Organi sa tioner i det civila samhället inom utvecklings samarbetet har ett stort ansvar att stärka det lokala ägarskapet för olika insatser, öka samordningen och förbättra koordineringen med stat och myndigheter. För att nå resultat i utvecklingssamarbetet är harmonisering mellan givare om målen med och formerna för stärkandet av ett pluralistiskt civilt samhälle av strategisk betydelse.

8 SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET Stöd till aktörer i det civila samhället sker inom ramen för ett koherent och sammanhållet bidragssystem. I utarbetandet av en samarbetsstrategi och i dess genomförande måste det finnas en tillräckligt tydlig bild av det civila samhällets struktur, värderingar, genomslag liksom av samhällsklimatet. Sida kan stödja det civila samhället på fyra olika sätt. Tre bidrar direkt till att stödja det civila samhället och ett bidrar indirekt. Sida ger: stöd till en organisation på grundval av dess kompetens som genomförare av ett för Sida viktigt uppdrag inom ramen för gällande samarbetsstrategi. Här står verksamheten i centrum. stöd till en organisation i syfte att stärka dess kapacitet som demokratisk aktör i det civila samhället. Här är fokus organisationen och dess utveckling vad gäller besluts strukturer, system liksom intern och extern kommunikation samt faktisk prestation. stöd till organisationer och nätverk för att stärka det civila samhällets roll som arena för medborgerligt engagemang och organisering för att främja öppenhet mellan organisationer, samverkan och nätverkande. stöd till utvecklingen av ett gynnsamt samhällsklimat för att stärka de strukturer som skapar förutsättningar för det civila samhället att verka. Detta är ett indirekt stöd till det civila samhället. Sida skall i dialog med regeringarna i samarbetsländerna verka för att civila samhället inkluderas och ges förutsättningar att påverka utformningen och genomförandet av arbetet för minskad fattigdom. I alla dessa fall skall stödet utformas på ett sådant sätt att det civila samhället stärks utan att legitima statliga och demokratiska institutioner riskerar att undermineras. Det gäller särskilt när en organisation tagit på sig rollen som genomförare på uppdrag av eller som komplement till stat och myndigheter. Gränsdragningen mellan upphandling och bidrag kan ibland vara svår att göra, men en sådan bedömning bör göras bland annat utifrån kriterierna ägarskap, kommersiellt intresse, typ av aktör och kostnadsdelning. Äger det civila samhället initiativet och programmet skall stödet ske inom ramen för ett bidragssystem. Problem riskerar uppstå när samma aktör uppträder som såväl uppdragstagare som bidragsmottagare. Det är således att föredra att stöd till aktörer i det civila samhället sker inom ramen för ett koherent och sammanhållet bidragssystem. I utarbetandet av en samarbetsstrategi och i dess genomförande måste det finnas en tillräckligt tydlig bild av det civila samhällets struktur, värderingar, genomslag liksom av samhällsklimatet 3. I hela Sidas utvecklingssamarbete skall analysen utgå från verksamhetens relevans, genomförbarhet och bärkraft liksom utifrån kapaciteten och förändrings viljan hos de organisationer och samarbetspartner Sida avser stödja eller sam - arbeta med. En riskbedömning av samarbetspartens organisatoriska, juridiska och finansiella status skall göras.

SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET 9 Noter 1 Föreliggande policy har tagits fram på uppdrag av Sidas ledning att sammanställa ett för Sida gemen samt förhållningssätt till det civila samhället och är en förkortad och uppdaterad version av den policy som antogs i mars 2004. 2 Antagen av riksdagen 2003-12-16 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, 2003. 3 Se bilaga: Metodförslag för övergripande analys av det civila samhället.

10 SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET

SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET 11 BILAGA: METODFÖRSLAG FÖR ÖVERGRIPANDE ANALYS AV DET CIVILA SAMHÄLLET Metodförslag för övergripande analys av det civila samhället I samarbetsstrategiprocesser, vid beredning och uppföljning av större insatser som berör det civila samhället samt i sektor- eller budgetstöd bör åtminstone några av följande centrala aspekter beaktas. Struktur Vid analys av det civila samhället i ett land är det viktigt att först göra sig en bild av vilka organisationer det civila samhället utgörs av, samt vilka grupper de representerar. I ett land finns ofta organisationer av olika karaktär, med olika grad av stöd och betydelse hos sina medlemmar och/eller målgrupper. Medborgares sociala identitet utgår ofta från traditionella strukturer som bygemenskaper, religiösa och etniska tillhörigheter och kan ha stort inflytande på människors sätt att agera. Andra organisationsformer som fackföreningar och kvinno-, miljö- eller mänskliga rättighetsorganisationer har en annan typ av förankring hos sina medlemmar och i samhället i övrigt. Vid val av samarbetsorganisation ska en tydlig föreställning om målen för samarbetet och vad som krävs för att de ska uppnås vara avgörande. Andra centrala aspekter är organisationens legitimitet i samhället samt representativitet och stöd hos de grupper den representerar. Värderingar Det är också viktigt att undersöka det civila samhällets värderingar och interna struktur. Om ett av utvecklingssamarbetets syften är att främja demokratisk utveckling och fred är det också viktigt att det civila samhällets organisationer har demokratiska värderingar och strukturer och präglas av tolerans för andra grupper och intressen. Genomslag Slutligen bör en analys av det civila samhället också innehålla en kartläggning av det civila samhällets genomslag i termer av inflytande och uppnådda resultat i verksamheten. I korthet handlar det om att identifiera framgångsrika initiativ där fattiga människor stärkts och

12 SIDAS STÖD TILL DET CIVILA SAMHÄLLET BILAGA: METODFÖRSLAG FÖR ÖVERGRIPANDE ANALYS AV DET CIVILA SAMHÄLLET deras intressen fått ökat utrymme och påverkan på samhällsutvecklingen. Dessa goda exempel kan finnas både på mikro- och makronivå. Samhällsklimat En principiell lärdom är att det civila samhället inte existerar i ett vakuum utan ytterst är beroende av de omgivande strukturerna. Vilken roll ett civilt samhälle kan spela i ett specifikt land beror därför i stor utsträckning på det politiska klimatet. I många länder tillåts endast sådan verksamhet som inte hotar att utmana den rådande maktfördelningen i samhället medan organisationer och grupper som kräver förändringar på olika sätt förhindras att verka. Brist på ekonomiska resurser samt politiska, kulturella och sociala skillnader (baserade exempelvis på kön, ålder, religion, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder) kan försvåra människors möjlighet till organisering kring gemensamma intressen. På lokal nivå är det dock inte ovanligt att vissa organisationer har mer resurser än statliga myndigheter, vilket kan bidra till en obalans mellan staten och det civila samhället. Den metod som ligger till grund för denna analys kallas Civil Society Index (CSI), som ägs av den internationella organisationen Civicus: World Alliance for Citizens Participation. CSI analyser fi nns redan färdiga i många av Sidas samarbetsländer och kan med fördel användas i analysarbetet.

TRYCKT AV EDITA COMMUNICATION, 2007 ISBN 91-586-2168-7 ARTNR: SIDA37855SV ILLUSTRATION: JESPER WALDERSTEN

Att halvera fattigdomen i världen till år 2015 är vår tids största utmaning. Det kräver samarbete och uthållighet. Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare. STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 199 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-20 88 64 sida@sida.se, www.sida.se