Sida 1(13) Försvarsmaktens redovisning Allmänt Från och med den 1 juli 2010 kommer personalförsörjningen för alla personalkategorier i Försvarsmakten att bygga på frivillighet. Den generella frivillighetsprincipen förändrar i grunden förutsättningarna för personalförsörjningen. Den påverkar också de kompetenskrav som ställs på de officerare och specialistofficerare som i sin dagliga gärning kommer att vara chefer för anställda eller kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän. En direkt konsekvens av personalförsörjningsreformen är att den grundläggande officers- och specialistofficersutbildningen bör ha ett innehåll som gör det möjligt att omedelbart ta ansvar för frågor som t.ex. rör arbetsrätt, lönebildning och personaladministration. FM är inne i ett intensivt förändringsarbete där FM kompetensförsörjning ska reformeras. Detta arbete kommer att pågå i flera år och har i dagsläget målbild 2014. FM återkommer med delredovisningar i bland annat kommande budgetunderlag. Redovisning organisation, omfattning och kostnader för aspirant- och specialistofficersutbildning samt för reservofficersutbildning Kostnadsberäkningar inom Försvarsmakten Försvarsmakten kan i nuläget inte redovisa totalkostnader för sina utbildningar på samma sätt som Försvarshögskolan. Detta beror på att Försvarsmaktens interna kostnader, såsom lärartimmar, lokaler, övningsterräng och logistik, inte kan nycklas ut som overheadkostnader till olika utbildningar. Viss utbildning genomförs också inom ramen för ordinarie övningsverksamhet vilket gör att det idag är omöjligt att särskilja dessa kostnader. Detta innebär att de värden som Försvarshögskolan redovisar, inte fullt ut kan jämföras med de värden Försvarsmakten redovisar. Aspirantutbildning Organisation Försvarsmakten startade aspirantutbildning (AspU) i februari 2009 för att bredda rekryteringsbasen för grundläggande specialistofficersutbildning (SOU). Försvarsmakten startar en utökad aspirantutbildning i januari/februari 2010 för att kunna försörja rekryteringen till både officersprogrammet (OP) och specialistofficersutbildningen. AspU genomförs på tre orter (Boden/I 19, Karlskrona/Sjöstridsskolan (SSS) samt Halmstad/Lv 6). Elevvolymerna kan
Sida 2(13) komma att variera kopplat till optimeringen av produktionen totalt. Volymen beräknas till cirka 250 individer 2010 och cirka 350 individer 2012 och framåt. Kostnad Kostnaden för genomförande av aspirantutbildningen varierar beroende på lokala förutsättningar och utbildningens uppläggning och innehåll. Ett beräknat medelvärde för den direkta elevkostnaden per individ är 130 000 kr (60 000 kr i förmåner motsvarande dagens värnpliktsförmåner och 70 000 kr verksamhetsmedel), exklusive lärarnas personalrelaterade kostnader. Specialistofficersutbildning Organisation HKV PROD ARMÉ, MARIN, FLYG, LED, LOG samt MUST ansvarar för utbildningen av specialistofficerare inom respektive funktionsområde. Personaldirektören har det övergripande kvalitetssäkringsansvaret, bl.a. genom att fastställa vilka generella kurser som ska genomföras. Utbildningen genomförs vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor, med stöd av Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) vad avser generella kurser. Specialistofficersutbildningen genomförs under tre terminer för dem som påbörjar utbildningen fr.o.m. 2009. Det generella skedet omfattar de två första terminerna och genomförs vid MHS H alternativt vid någon av stridsskolorna. De studerande avslutar sin utbildning den tredje terminen vid någon av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor alternativt kvarstannar de vid någon av stridsskolorna beroende på utbildningsinriktning. Kostnad Kostnaden för specialistofficersutbildningen varierar beroende på lokala förutsättningar och utbildningens uppläggning och innehåll. Variationen är särskilt tydlig under termin tre kopplat till den studerandes inriktning. Ett beräknat medelvärde för den direkta elevkostnaden per individ är cirka 110 000 kr per termin för förmåner som motsvarar dagens värnpliktsförmåner. Verksamhetskostnader för termin ett och två har ett beräknat medelvärde om 60 000 kr per termin. Den genomsnittliga kostnaden för termin tre är mycket svår att beräkna till följd av den stora variationen mellan olika utbildningsinriktningars materielbehov och antal studerande.
Sida 3(13) Reservofficersutbildning Organisation Utbildningen av reservofficerare är under förändring inom ramen för det reformerade utbildningssystem som nu tas fram för att bättre stödja insatsförsvarets behov. Reservofficerare utbildas inom ramen för Försvarsmakten ordinarie utbildningssystem. Den huvudsakliga inriktningen är att den grundläggande utbildningen sker inom ramen för specialistofficersutbildningen. Försvarsmakten planerar reservofficersutbildning för upp till cirka 100 studerande per år från 2010. Kostnad Kostnaden för en studerande på reservofficersutbildningen följer beskriven kostnad för specialistofficersutbildningen med samma variation mellan de studerandes olika utbildningsinriktningar. Redovisning kunskaps- och färdighetskrav Försvarsmakten ska redovisa vilka kunskaps- och färdighetskrav officerare på olika nivåer ska ha (i enlighet med definitionen som anges i officersförordningen). I arbetet ska hänsyn fullt ut tas till införandet av ett tvåbefälssystem samt det nya systemet med anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Vid fastställandet av kraven är det av vikt att Försvarsmakten strävar efter en kostnadseffektiv balans mellan dessa personalkategorier. Pågående arbete För närvarande pågår ett arbete inom Försvarsmakten med att implementera det reformerade personalförsörjningssystemet. Mot bakgrund av Försvarsmaktens förändrade uppgifter och principer för personalförsörjningen behöver bl.a. de kravprofiler som används förändras. Ett sådant arbete har påbörjats och behandlar inledningsvis kravprofilerna för grundrekryteringen till Försvarsmakten. Kravprofilerna är det mest centrala i rekryteringsprocessen och en förutsättning för en lyckad rekrytering. En tydlig kravprofil ger en bra bild av vad som krävs av befattningen och vilken typ av kompetens och personliga egenskaper som behövs. Hela den fortsatta rekryteringsprocessen är beroende av hur väl kravprofilerna definieras eftersom de är styrande för såväl val av sökvägar som underlag
Sida 4(13) för målgruppsanalyser och utformning av erbjudanden. Kravprofilerna utgör även grund för lämplighetsbedömningar och urval. Framöver kommer arbetet att fortgå för att se över kunskaps- och färdighetskrav för ytterligare nivåer i bl.a. befälssystemet. Ett arbete har även inletts som syftar till att ta fram karriärvägar och hur yrkesutvecklingen ska se ut för de olika inriktningarna inom personalkategorierna officerare (OF) specialistofficerare (OR) samt (GSS) gruppbefäl, soldater och sjömän. I arbetet med att implementera personalförsörjningssystemet har även en reviderad kvalifikationskatalog tagits fram. Kvalifikationskatalogen beskriver befattningarnas krav på förmåga i form av olika kvalifikationer som t.ex. utbildningar och kurser, kunskaper, förmågor, erfarenheter samt certifikat som är relevanta för verksamheten inom Försvarsmakten Utifrån kvalifikationskatalogen identifieras befattningskrav för samtliga befattningar. I det fortsatta arbetet kommer även befattningsbeskrivningar att tas fram. Försvarsmakten ska i arbetet redovisa vilka kunskaps- och färdighetskrav officerare på olika nivåer ska ha. Kunskaps- och färdighetskrav Nedan redovisas de kunskaps- och färdighetskrav som i dagsläget finns framtagna i bl.a. förmågedokument och utbildningsplaner. Specialistofficer (OR) Specialistofficerarna ska tillgodose Försvarsmaktens behov av specialistkompetens för insatser, utveckling samt utbildning inom respektive funktionsområden. Karriären är funktionsinriktad och kompetensorienterad. Nedan beskrivs de krav på förmåga som ställs på samtliga specialistofficerare under deras första år i befattning efter genomförd specialistofficersutbildning (SOU). Situationsbeskrivning De krav som specificeras nedan ska innehållas efter genomförd SOU, dvs. under specialistofficerens första år i befattning. För vissa kategorier specialistofficerare är det av stor vikt att den grundläggande SOU kompletteras med materielspecifika systemkurser (yrkes- och befattningskurser) och följs av något eller några års praktisk tjänstgöring beroende på tjänstegren och befattning i syfte att nå reell kompetens att ingå i insatsorganisationen.
Sida 5(13) Den normala bilden för en specialistofficer är att det första året i befattning är ett år av förberedelser för insats. Specialistofficeren är en del av ett förband som förbereder sig eller del av en enhet som utbildar delar av ett förband som förbereder sig för en insats. Oaktat vilket krävs en viss handledning och tjänstgöring tillsammans med rutinerade kollegor. Samtliga specialistofficerare ska kunna lösa uppgifter i enheter av grupps storlek. De uppgifter som specialistofficeren förbereder sig för efter examen kännetecknas av följande: Uppgifterna ska kunna lösas i hela konfliktskalan. De ska följaktligen kunna lösas i situationer från den fredstida utbildningssituationen, via genomförandet av militära operationer med svenska förband inom eller utanför landet, till militära operationer långt ifrån Sverige i samverkan med andra länder. Uppgifterna kan innehålla stridsuppgifter. Operationer kan ske mot en motståndare som genomför konventionella militära operationer eller utnyttjar alternativa angreppsmetoder, inkluderande CBRN. Motståndaren och andra aktörer kan vara militär personal från andra nationer, en kriminell organisation eller en terroristorganisation. Dessa har i vissa fall moderna vapen och modern utrustning för underrättelser och skydd och i vissa fall endast enklare vapen och utrustning. Motståndaren kan vara mycket svår att upptäcka, uthållig och svårslagen. Motståndaren kan vara hänsynslös och medvetet åsidosätta folkrätten. Striden kan genomföras på okonventionella sätt. Operationer som i första hand inte innehåller stridsuppgifter kan t.ex. vara humanitära insatser, katastrofhjälp, fredsförebyggande åtgärder eller evakueringsoperationer. Dessa operationer kan utföras under alla faser i en konflikt eller parallellt med ett krig i dess olika faser. Situationen innebär ofta att man lever tätt tillsammans under lång tid. Ofta finns inte möjlighet till enskildhet eller ordentlig sömn. Informationsflödet kan variera. Ibland finns det för mycket information, som kan vara lika trovärdig som motsägelsefull medan det ibland saknas information helt.
Sida 6(13) Uppgifterna ska kunna lösas under olika väderförhållanden och i mörker eller ljus. De kan behöva lösas under kort tid eller flera månader i sträck, i ofarlig eller livsfarlig miljö. Uppgifterna ska kunna lösas i blandade språkliga, religiösa och kulturella miljöer vilket ställer krav på förståelse och språkkunskaper, främst i engelska. Krav på generell förmåga för specialistofficerare Följande krav på generell förmåga gäller specialistofficerare. Kraven ska uppnås efter det första tjänstgöringsåret efter examen. Förmåga att leda Specialistofficerare ska kunna initiera och delta i utvecklande diskussioner om den yttersta konsekvensen av att beordra och bruka våld. leda arbete i grupp, inom ramen för en ställd uppgift, och härvidlag kunna anpassa sitt ledarskap till gruppen, situationen och uppgiften. hantera mellanmänskliga relationer, vilket bland annat omfattar självinsikt, dynamik mellan grupper, gruppdynamik, konflikthantering, empati och föregångsmannaskap. initiera och diskutera etiska frågor på ett öppet och förbehållslöst sätt, kunna förändra sitt egna etiska ställningstagande samt bidra till att arbetslagets medlemmar vid behov kan förändra sina etiska ställningstaganden. reflektera över sina egna värderingar i relation till Försvarsmaktens värdegrund samt öppet kunna diskutera både egna värderingar och Försvarsmaktens värdegrund med kollegor. agera och uppträda på ett sätt som överensstämmer med Försvarsmaktens värdegrund. Förmåga att ledas Specialistofficeren ska kunna anpassa sina egna handlingar till arbetslagets, förbandets och enhetens övergripande uppgifter. Förmåga att ingå i stab Ingen generell förmåga krävs. Förmåga att utbilda Specialistofficeren ska kunna planlägga, genomföra och utvärdera enstaka utbildningspass i enlighet med Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn.
Sida 7(13) Förmåga att representera Försvarsmakten Specialistofficeren ska kunna diskutera grunderna i svensk säkerhets- och försvarspolitik samt Försvarsmaktens roll och uppgifter såväl med kollegor som med personer utanför Försvarsmakten. Förmåga att verksamhetsleda Ingen generell förmåga krävs. Övriga krav på förmåga Specialistofficeren ska: kunna leda skjutning på skjutbana med sjukvårdsberedskap 1, vara säkerhetsmedveten samt kunna tillämpa de säkerhetsbestämmelser som gäller för den verksamhet som genomförs, kunna identifiera behov av, planlägga och genomföra aktiviteter för att bygga upp och vidmakthålla det egna och arbetslagets fysiska stridsvärde och prestationsförmåga, ha de muntliga och skriftliga kunskaper i engelska som behövs för att föra ett vardagligt samtal, beskriva sin egen verksamhet, tillgodogöra sig text med militär anknytning och enklare militär föredragningar och ordergivningar etc. i fråga om förmågorna höra, tala, läsa och skriva uppnå STANAG 6001 nivå 2-2-2-1. Krav på generella förmågor för officerare (OF) Följande beskrivning har legat som grund för utvecklingen av officersprogrammet vid Försvarshögskolan. Situationsbeskrivning De grundläggande förmågorna ska ge officerarna en stabil plattform utifrån vilken de kan utvecklas i befattningar i insatsorganisationens nivåer OF 1-3 (fänrik/löjtnant, kapten och major/örlogskapten). Officerare kommer tidigt, i sina första befattningar, att ha behov av fördjupade sakkompetenser vilka innehas av specialistofficerare. Detta har beaktats när förmågekraven formulerades. Officerarna ska kunna verka i såväl fred som krig, i Sverige och internationellt.
Sida 8(13) För att kunna placeras i en befattning efter den grundläggande officersutbildningen krävs det provtjänstgöring/anställning och en befattningsinriktad, kompletterande utbildning. De generella uppgifterna ska där inte annat anges kunna lösas i hela konfliktskalan från fred till krig. De ska följaktligen kunna lösas i situationer från den fredstida utbildningssituationen, via genomförandet av militära operationer med svenska förband inom eller utanför landet, till militära operationer långt ifrån Sverige i samverkan med andra länder och under ledning av svenskt eller utländskt befäl. Operationerna kan innehålla stridsuppgifter men även genomföras utan att stridsuppgifter inkluderas. Operationer kan ske mot en motståndare som genomför konventionella militära operationer eller utnyttjar alternativa angreppsmetoder, inkluderande CBRN-stridsmedel, eller en kombination av dessa. Striden kan ske på flera arenor samtidigt. Motståndaren och andra aktörer kan: vara en annan nations krigsmakt, en kriminell organisation eller en terroristorganisation, ha moderna vapen och modern utrustning för underrättelser och skydd, uppträda öppet eller dolt, i eller utan uniform, strida på okonventionellt sätt, vara svår att upptäcka, vara uthållig och svårslagen, tjäna på att striden blir utdragen i tid, ha okänd eller oklar ledning och ledningsstruktur, vara hänsynslös och medvetet åsidosätta folkrätten. Operationer som i första hand inte innehåller stridsuppgifter kan t.ex. vara humanitära insatser, katastrofhjälp, fredsförebyggande åtgärder eller evakueringsoperationer. Dessa operationer kan utföras under alla faser i en konflikt eller parallellt med ett krig i dess olika faser. Miljöerna kan skifta snabbt. Uppgifter kan den ena dagen behöva lösas i ödemarksterräng i en självständig, mindre avdelning och den andra dagen i en multinationell stab med ett väl utbyggt stöd. Uppgifterna ska även kunna lösas i olika väderförhållanden och i mörker och ljus. De kan behöva lösas under kort tid eller flera månader i sträck, i ofarlig eller livsfarlig miljö. Situationen innebär
Sida 9(13) ofta att man lever tätt tillsammans under lång tid. Ofta finns det inte möjlighet till enskildhet eller ordentlig sömn. Informationsflödet kan variera. Ibland finns det för mycket information, som kan vara lika trovärdig som motsägelsefull medan det ibland saknas information helt. Uppgifterna ska kunna lösas i blandade språkliga, religiösa och kulturella miljöer vilket ställer krav på förståelse om främmande kulturer och religioner och språkkunskaper, främst i engelska. Uppgifterna ska också kunna utföras i situationer där militära resurser ställts till andra svenska myndigheters, eller internationella organisationers, förfogande. Förmåga som chef Samtliga officerare ska: förstå den egna uppgiftens och insatsens betydelse i det större sammanhang som den är ställd, ha kunskap om och utgående från situationens krav kunna tillämpa olika ledarskapsmetoder, förstå den yttersta konsekvensen av att beordra våld och att bruka maktmedel kunna hantera mellanmänskliga relationer kunna initiera och leda diskussioner om etiska frågor på ett öppet och förbehållslöst sätt för att därigenom möjliggöra förändringar av det egna och andras etiska ställningstaganden, kunna anpassa och utveckla egna handlingar och taktiska uppträdande till plutonens, kompaniets och bataljonens (motsv.) övergripande uppgifter och taktik planlägga, genomföra och följa upp verksamhet för att bygga upp och vidmakthålla eget och underställd personals fysiska stridsvärde och prestationsförmåga anpassa sina handlingar till den ledningsfilosofi som den nation som leder en insats har, kunna samverka med multinationella staber inom egen funktion
Sida 10(13) ha förmåga att inse när någon i ens direkta närhet är i emotionell eller psykisk kris och kunna anpassa sina handlingar i relation till det, ha förståelse för Försvarsmaktens kvalitetsarbete, ekonomi- och verksamhetsledningssystem, kunna samverka med företrädare för andra myndigheter, företag och organisationer, veta innebörden av de författningar och regler i övrigt som styr den egna verksamheten samt kunna företräda arbetsgivarens verksamhetsintresse, genom sitt agerande och uppträdande vara en god företrädare för Försvarsmakten, kunna redogöra för grunderna i svensk säkerhets- och försvarspolitik samt Försvarsmaktens roll och uppgifter, kunna använda de tekniska system, försvarsmaktsgemensamma hjälpmedel samt försvarsmaktsgemensamma administrationsverktyg som alla chefer på lägre nivå har tillgång till, inom eget kompetens- och ansvarsområde och med stöd från press- och informationspersonal kunna representera Försvarsmakten gentemot massmedia. Förmåga som utbildare Samtliga officerare ska kunna: planlägga, genomföra och följa upp utbildning inom ramen för sin funktion så att den möter de krav som väpnad strid ställer, planlägga, genomföra och följa upp utbildning på ett sådant sätt att gällande säkerhetsbestämmelser följs och intentionerna i Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn innehålls Förmåga som fackman Samtliga officerare ska kunna: initiera, delta i och leda diskussioner inom egen funktion/område avseende stridskrafternas utnyttjande på stridsteknisk nivå värdera motståndarens taktiska uppträdande samt tekniska system och anpassa eget uppträdande därefter, förklara i vilket sammanhang den egna funktionen verkar.
Sida 11(13) Utbildning mot befattning i nivå OF-3: Stabsutbildning För närvarande pågår en översyn av den framtida stabsutbildningen. Nedanstående beskrivning är en nulägesbild. Stabsutbildningen genomförs vid Försvarshögskolan (uppdragsutbildning). Stabsutbildning ska ge en generell kompetens för att kunna tjänstgöra i befattningar på högre förbandsnivå inom egen försvarsgren såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. Stabsutbildning ska medge en utveckling mot taktisk nivå eller högre. Kunskap och förståelse De studerande ska: förstå grunderna för operativ planering och ges kunskap om högre chefs organisation och arbetsprocesser samt egen försvarsgrens bidrag till den gemensamma militära operationen, ha förståelse för det europeiska säkerhetssamarbetet, det svenska totalförsvaret och speciellt Försvarsmaktens roll inom ramen för svensk säkerhetspolitik ha förståelse för bruket av militära maktmedel i multifunktionell miljö, såväl nationellt som multinationellt, ha förståelse för hur militära tekniska system påverkar verksamheten och ha kunskap om systemens möjligheter och begränsningar, ha kunskap om folkrättens roll vid militära insatser över hela konfliktskalan, kunna förstå den idémässiga bakgrunden till den svenska doktrinen och den väpnade striden, ges en ökad kunskap om och förståelse för frågor rörande den militära professionen som forskningsområde och praktik. ges en ökad kunskap om och förståelse för skillnader avseende villkoren för ledarskap vid övergången från direkt till indirekt ledarskap, ges en ökad kunskap om och förståelse för tjänstgöring och ledarskap i nationella internationella staber. Färdighet och förmåga kunna verka som stabsmedlem i staber på högre förbandsnivå vid nationell, internationell och multinationell verksamhet kunna tillämpa taktikens grunder och fatta beslut om lämpliga medel och metoder samt agera i tid, kunna tillämpa olika metoder för problemlösning, uppfylla kraven för FM FysS grundnivå (fysisk standard),
Sida 12(13) kunna omsätta och använda kunskaper, teorier och begrepp från organisations- och institutionsteori, ledarskapsteori samt militär professionsforskning som verktyg för analys och reflektion över den militära professionen och den egna yrkeserfarenheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt utifrån kunskaper om och förståelse för professionsetiska frågor, medvetet och analytiskt, reflektera, bedöma och förhålla sig sådana frågor. Utbildning mot befattning i OF-4: Högre stabsofficersutbildning Utbildningen genomförs vid Försvarshögskolan (uppdragsutbildning) på avancerad nivå. Inom programmet genomförs även en teknisk inriktning, HSU T. Utbildningen ska: ytterligare utveckla officerarnas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper ytterligare utveckla officerarnas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och utveckla officerarnas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet ge de kunskaper som behövs för forsknings- och utvecklingsarbete. Den högre stabsofficersutbildningen omfattar ett spektrum av militära operationer, från storskaliga internationella operationer till småskaliga operationer, olika konfliktnivåer, olika typer av militära uppgifter och gränsytor och samspel med olika civila beslutsorgan och organisationer. Gemensamma operationer och operativa problemställningar placeras i centrum. Taktisk och militärstrategisk nivå samt relationer till civila aktörer betraktas från denna utgångspunkt. Gemensamma operationer kännetecknas av samordning av olika stridskrafter och verksamhet i flera arenor. Det ställer krav på kunskaper om sammanhanget mellan den överordnade militärstrategiska nivån och den underordnade, taktiska nivån samt verksamheten inom de olika arenorna. Efter utbildningens första år ska officerarna kunna delta i planering, genomförande och utvärdering av gemensamma operationer, såväl nationellt som internationellt, med fokus på metoder och processer på operativ ledningsnivå. Efter utbildningens första år ska officerarna kunna lösa uppgifter som stabsmedlemmar. Officerarna ska vidare förstå och agera utifrån de krav som ställs i yrkesrollen utgående från bl.a. Försvarsmaktens värdegrund. Efter genomgången utbildning ska officerarna ha en fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera gemensamma operationer, natio-
Sida 13(13) nellt och internationellt. Utbildningen i operationskonst ska fokusera på den operativa ledningsnivån. Efter genomgången utbildning ska officerarna kunna lösa uppgifter som kvalificerade stabsmedlemmar och kunna leda stabsarbete. Utbildningsvolymer Försvarsmakten ska även kvantifiera vilka utbildningsvolymer av grundläggande och högre officersutbildning som myndigheten långsiktigt har behov av. Utbildningsvolymer I tabellen nedan redovisas lägre elevvolymer än dem som Försvarsmakten tidigare lagt till grund för myndighetens planering. De lägre siffrorna grundas främst på bedömningen att behovet av officerare och specialistofficerare nedgår om statsmakterna genomför de förändringar i grundorganisationens infrastruktur som Försvarsmakten, i enlighet med budgetunderlaget för 2010, avser lämna senast i budgetunderlaget för 2012. De nu redovisade elevvolymerna har också påverkats av de beräkningar av genomströmningen i de båda officerskategorierna som genomförts och av den övertalighet som uppstår i officerskategorin till följd av befälsordningsreformen. Utbildningsvolymer Officersprogram Specialistofficersutbildning SU Reservoff.utb. 2010 150 400 80 40 2011 150 400 60 30 2012 150 400 60 30 2013 150 400 60 30 2014 150 400 60 30 2015 200 450 80 40 Enligt Försvarsmaktens nuvarande beräkningar ökar utbildningsbehoven 2015 och framåt enligt tabellen ovan. Siffrorna kommer att kvalitetssäkras i det fortsatta arbetet och kommer att redovisas i BU 2011. HSU (inkl HSU T)