SVENSK STANDARD ftss 990000

SVENSK STANDARD ftss 990000 Utgåva 1 Trädvård Termer och definitioner Treecare Terms and definitions ICS Språk: Publicerad: Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Innehåll Sida Oritering...3 1 Omfattning...4 2 Termer och definitioner...5 Bilaga A (informativ)... 30 Litteraturförteckning... 31 2

Oritering I Sverige är professionell trädskötsel växande och mognande bransch där det förekommer olika begrepp och synsätt på trädvård. Inom trädvårdsrelaterat arbete förekommer också termer och definitioner som lånas från gelska eller översätts olika från person till person, vilket skapar ytterligare missförstånd. Mot dna bakgrund har bransch uttryckt ett behov av gemsamma begrepp och definitioner för trädvårdsrelaterat arbete. I februari 2013 bildades d tekniska kommittén SIS/TK 577 på SIS för att ta fram svsk standard inom området. Dna standard har tagits fram med syfte att ta fram gemsamma begrepp och definitioner så att beställare och leverantörer kan tala ett svskt fastlagt fackspråk. Det finns ett behov att specificera tjänst, både till sakinnehåll och till utförande. Motsvarande CEN- eller ISO-standard finns inte. Detta dokumt vänder sig till alla som arbetar med upphandling, utbildning eller utförande av professionell trädvård. Vidare riktar sig dokumtet till personer som kommer i kontakt med trädvårdsfrågor, exempelvis länsstyrels, naturvårdsverket och statliga myndigheter. Dna standard berör följande områd: Arbetsplatsrelaterat Beskrivning av trädet Beskärning, beställningsbara åtgärder Inspektion Mark Naturvård Risk Sjukdomar Skador Titlar Trädbiologi Trädets funktion Värderingsmodell Åtgärder Övergripande ord 3

1 Omfattning Dna standard definierar termer som användas i upphandlingsprocess och utförandeprocess för trädvård. Standard definierar termer för professionell trädvård. Ord som inte direkt används vid beställar-utförandekommunikation har inte definierats inom ram för dna standard. Detta gäller exempelvis termer som berör trädbiologi, markarbet samt plantskoletermer. Inom ram för standardiseringsarbetet har gelska termer översatts till lämpliga svska termer, de gelska termerna har i så stor utsträckning som möjligt angivits som gelsk synonym under varje svsk term. De gelska termer som ingår i dna standard ska emellertid dast betraktas som rekommdationer. 4

2 Termer och definitioner 2.1 abiotisk skada skada som uppkommit vid ett specifikt tillfälle av annat än levande organism abiotic damage 2.2 abiotisk stress påfrestning orsakad av annat än levande organism abiotic stress 2.3 advtivknopp sovande öga knoppanslag i stammar, grar och rötter som ännu ej har utvecklats Advtivknoppar kan utvecklas till vattskott (2.187) advtitious bud 2.4 allé lövträd planterade i kel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs väg eller det som tidigare utgjort väg eller i ett i övrigt öppet landskap Träd ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. [KÄLLA: Miljöbalk] avue 2.5 analys diagnos bearbetning av insamlade fakta för rekommdationer och/eller beslut analysis, diagnosis 2.6 arbetsområde tydligt utmarkerat område, inom vilket (träd)arbet gomförs work zone 2.7 arborikultur praktiskt och teoretiskt arbete med träd och förvaltning av träd arboriculture 5

2.8 arborist yrkesperson med utbildning och/eller certifiering i trädvård, vars kunskap är dokumterad Inte att förväxla med personer som arbetar med produktionsskog. arborist 2.9 arboristutbildning eftergymnasial utbildning som resulterar i exam där trädvård är ett huvudämne arborist education (degree, training) 2.10 assisterad trädfällning trädfällning med hjälp av draganordning assisted tree felling 2.11 avancerad trädfällning fällning av träd som ej kan markfällas i naturlig fällriktning advanced tree felling 2.12 avlastningsbeskärning beskärning av hela eller delar av trädets krona för att förebygga stam- eller grbrott weight reduction 2.13 BARIT Begränsning Av Röta I Träd trädets naturliga försvar mot röta CODIT 2.14 barkbränna skada som uppkommer på träd med tunn bark, nyplanterat eller nylig friställt i solexponerade läg sunscald 2.15 barksläpp bark som lossnar från trädets ved exfoliation 2.16 barkstruktur karaktärsdrag hos bark Anger d typiska karaktäristik som yta uppvisar bark structure 6

2.17 belastningsprov mätning för att uppskatta belastningsförmågan hos träd eller träddel gom applicering av dragkraft Belastningsprovet kan vara statiskt eller dynamiskt load test 2.18 beskärning avlägsnande av växtdel med skärande verktyg i ett medvetet syfte pruning 2.19 beskärningsintervall tid mellan återkommande beskärning pruning cycle 2.20 bevarandevärde träds värde baserat på sammanvägning av kriterier som styr framtida förvaltning preservation value 2.21 biologisk mångfald biodiversitet artrikedom, getisk variation inom arter samt mångfald av ekosystem [KÄLLA: Nationalcyklopedin] biodiversity 2.22 biologiskt värde naturvärde träds värde med avsede på hur det gynnar d biologiska mångfald biological value 2.23 biotisk skada skada som uppkommit vid ett specifikt tillfälle av levande organism Exempel på organismer som orsakar biotiska skador hos träd är svampar, bakterier och insekter biotic damage 2.24 biotisk stress påfrestning orsakad av levande organism biotic stress 7

2.25 bladfall naturlig eller onaturlig förlust av blad eller barr defoliation 2.26 brunröta svampangrip ved där främst ligningfibrer är opåverkade Jmf vitröta (2.192). brown rot 2.27 certifierad arborist arborist som är certifierad ligt internationellt system EXEMPEL ISA och EAC certified arborist 2.28 DBH brösthöjdsdiameter stamdiameter mätt på smalaste stället nedanför 1,3 m över mark DBH är förkortning på diameter breast height DBH 2.29 dragved reaktionsved som bildas hos lövträd på översidan av grar och lutande stammar för att förstärka ved där påfrestningarna är extra stora Jmf reaktionsved (2.118) och tryckved (2.174). [KÄLLA: Skogscyklopedin] tsion wood 2.30 dropplinje kronas yttre utbredningslinje över mark drip line 2.31 dubbelstam träd med två stammar, ofta från marknivå double steam 2.32 dynamisk kronstabilisering elastiskt system i trädkronan för att förhindra okontrollerat stam- eller grbrott vid extrema rörelser dynamic support systems 8

2.33 EAC European Arboricultural Council EAC, European Arboricultural Council 2.34 ersättningsträd träd som är ämnat att på sikt ersätta andra träd som växer i samma geografiska område 2.35 estetiskt värde träds värde med avsede på dess utsede aesthetic value 2.36 etableringsskötsel skötsel av träd under d tid som trädet anpassar sig till d nya växtplats establishmt maintance 2.37 ETW European Tree Worker ETW, European Tree Worker 2.38 evighetsträd träd som får leva så länga det kan och inte avverkas i förtid utan lämnas kvar för att dö och brytas ned på naturlig väg 2.39 exotisk trädart främmande trädart introducerad art icke inhemsk art trädart som lever utanför sitt naturliga utbredningsområde Etablering har skett på grund av människans medvetna eller omedvetna inblandning. exotic species, introduced species 2.40 exponerad ved ved som har blottlagts gom att d skyddande bark har lossnat exposed wood 2.41 faunadepå stammar och grar av nedtagna levande eller döda träd som läggs på plats och sparas för att gynna d biologiska mångfald nature pile 9

2.42 flaggning vissna blad som hänger kvar i delar av trädets krona under växtperiod EXEMPEL Vid sjukdomar såsom almsjuka. flagging 2.43 flerstammig träd med fler än två stammar vid marknivå multi-stemmed 2.44 flerstegsbeskärning tvåstegsbeskärning beskärning av större gr i flera steg, där del av gr lämnas vid första beskärning, vilk tas bort vid ett sare tillfälle multi-stage pruning 2.45 floem sildel silvävnad savring av två huvudtyper ledningsvävnad hos växter Jmf xylem (2.196). [KÄLLA: Skogscyklopedin] phloem 2.46 fläkskada skada som har uppkommit gom att stam eller gr brustit och drar med sig delar av trädet innanför brottet längs fibrerna Resulterar ofta i skador på kvarvarande bark. tear 2.47 fnasning lusning avlägsnande av rot- eller stamskott 2.48 formträdsbeskärning återkommande beskärning i syfte att skapa eller bibehålla specifik form på trädkronan ornamtal pruning 10

2.49 fri höjd avstånd från marknivå till trädets lägsta grar head room 2.50 frihuggning friställning selektiv avverkning av konkurrerande växtlighet för att gynna eller flera trädindivider Görs äv ofta i naturvårdssammanhang för att gynna de organismer som lever på trädet. selective clearance 2.51 fritt utrymme avstånd mellan ett träd eller del av träd till ett fast föremål clearance 2.52 funktionellt värde träds värde med avsede på olika funktioner som det tillhandahåller EXEMPEL Skugga och vindskydd. functional value 2.53 förankrande rot rot som har betydelse för trädets förankring structural roots 2.54 fördjupad besiktning mer ingåde besiktning än grundläggande besiktning, vars omfattning specificeras av trädets förvaltare/ägare Kan äv innefatta användandet av instrumt, klättring och provtagning. advanced assessmt 2.55 förädlingspunkt punkt på träd där ny sort inplacerats på grundstam EXEMPEL Ympställe, okuleringspunkt graft union 11

2.56 gallbildning förändrade växtdelar som uppstår gom ökad celldelning eller celltillväxt orsakad av djur, svamp eller mikroorganism [KÄLLA: Nationalcyklopedin] gall 2.57 gallring uttunning eller utglesning av trädbestånd med syfte att bereda kvarståde individer bättre utrymme och utvecklingsmöjligheter thinning 2.58 gatuträd träd i stadsmiljö som påverkas av infrastruktur Infrastruktur är anläggningar som represterar stora investeringar och som används daglig av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för ergi och information. Till infrastruktur räknas äv bebyggelse och fastighetsstruktur street tree 2.59 gemsamt rotsystem träd som gom ett sammansatt rotsystem stöttar varandra shared root system 2.60 gomgåde stam tydlig huvudstam från marknivå till topp av trädet ctral leader 2.61 godtagbar risk d risknivå (2.127) som accepteras av förvaltare/ägare av trädet acceptable risk 2.62 gr utväxande sidoskott från trädstam Grar är tjockare än kvistar (2.101), vilka (oftast) växer ut från grar och ej direkt från stamm. [KÄLLA: Skogscyklopedin] branch 12

2.63 grbarkås linje med förhöjd bark på ovansidan där stam/gr möter gr branch bark ridge 2.64 grbrottsnitt beskärningsteknik som används för att resultatet ska se ut som naturligt grbrott coronet cut 2.65 grkrage markerad ansvällning på stamm där gr sitter [KÄLLA: Skogscyklopedin] branch collar 2.66 grkragsstympning stamparallellt beskärningssnitt som skadar eller helt avlägsnar grkrag flush cut 2.67 grstump rockhängare kvarvarande del av gr efter grbrott eller beskärning stump 2.68 grundläggande besiktning okulär besiktning av trädart, stamdiameter, vitalitet, skador, samt riskbedömning Äv klare hjälpmedel kan användas. basic assessmt 2.69 gummiflöde utsipprande av klibbig lösning av kolhydrater ur ett träd Orsakas av bakterier. 2.70 hamling klappning beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på ett sådant sätt att nya skott bildas till kommande år Ursprunglig för produktion av exempelvis lövfoder och bränsle. Hamling påbörjas på unga träd och sker vanlig med 3-6 års intervall. pollarding 13

2.71 huvudgr gr av betydelse för trädets strukturella uppbyggnad limb, scaffold, scaffold branches 2.72 huvudstam stam från vilk merpart av trädkronans grar utgår leader 2.73 hålighet hålrum i träd Kan vara öpp eller stängd. cavity 2.74 härdighet träds förmåga att klara av växtplatss klimat eller andra naturgivna förutsättningar hardiness 2.75 högstubbe avbrut eller avsågad trädstam där minst två meter hög stubbe står kvar high stump 2.76 inhemsk trädart trädart som lever inom sitt naturliga utbredningsområde domestic tree species 2.77 insektsgnag gångar i bark och ved skapade av insekter frass 2.78 invasiv trädart trädart vars introduktion och/eller spridning utanför sitt ursprungliga utbredningsområde hotar d biologiska mångfald invasive species 2.79 invux bark mellanliggande bark som förhindrar sammanväxning av stam- eller grdelar included bark 14

2.80 ISA International Society of Arboriculture ISA, International Society of Arboriculture 2.81 JAS juli, augusti, september 2.82 jätteträd träd som har diameter av över 1 m vid 1,3 m höjd över mark [KÄLLA: Nationalcyklopedin] 2.83 kallus sårved sårvävnad som bildas vid skada på kambium callus 2.84 kambium celldelningszon mellan xylem (veddel) och floem (sildel) [KÄLLA: Skogscyklopedin] cambium 2.85 krängrot rot som förankrar trädet på d sidan som d förhärskande vind blåser ifrån 2.86 klättrande arborist arborist med i huvudsak praktiska arbetsuppgifter som innefattar trädklättring climbing arborist 2.87 klättrande besiktning besiktning av de delar av träd som gomförs via klättring, då de ej kan besiktigas från marknivå climbing assessmt 2.88 knuthamling regelbund beskärning av samtliga skott tillbaka till tidigare beskärningspunkter i kronan så att på sikt förtjockningar, s.k. knutar, bildas i grändarna knuckle pollarding 2.89 kodominanta stammar stammar där ing dominerar över d andra codominant branches, codominant stems 15

2.90 konsulterande arborist arborist med i huvudsak rådgivande arbetsuppgifter consulting arborist 2.91 korkkambium tillväxtvävnad som bildas i vedväxters floem och som producerar korkceller [KÄLLA: Skogscyklopedin] cork cambium 2.92 kronandel andel levande krona av trädets totalhöjd live crown ratio 2.93 kronglesning beskärning av mindre grar i kronan med syfte att öka ljusinsläpp eller att minska vindfång crown thinning 2.94 kronhöjning beskärning av kronan till specificerad fri höjd crown lifting 2.95 kronreduktion minskning av kronans omfång som bibehåller trädets ursprungliga struktur och karaktär crown reduction 2.96 kronrovering återställning av krona från ett icke arttypiskt eller ursprungligt utsede till ett så nära arttypiskt/ursprungligt utsede som möjligt crown restoration 2.97 kronretirering naturlig process hos äldre träd där delar av kronan yttre delar dör eller bryts av samtidigt som tillväxt sker i kronans lägre och inre delar retrchning, regrouping 2.98 kronstabilisering installation av rep- eller vajersystem för att förhindra okontrollerat grbrott och överbelastning Se äv dynamisk (2.32) eller statisk (2.161) kronstabilisering. bracing 16

2.99 kronsänkning åtgärder för att efterlikna kronretirering crown retrchmt pruning 2.100 kulturhistoriskt värde träds värde med avsede på hur det bidrar till förståels av landskapets kulturhistoriska bakgrund och utveckling culture historical value 2.101 kvist lit gr på träd jmf gr (2.62) twig 2.102 ledningsröjning åtgärd för att säkerställa angivet avstånd mellan träd och strömförande luftledning line clearance 2.103 lejonsvansbeskärning beskärning där bladverk dast sparas i grändar och leder till strukturell försvagning lion tailing, lion s tailing 2.104 ljudtomografi metod som gom mätning av ljudhastighet avbildar tvärsnitt av ved i träd sonic tomography 2.105 lutning träds lutning i förhållande till horisontalplanet Mäts i grader. lean 2.106 markfällning fällning av träd från marknivå straight felling 2.107 markkompaktering förtätning i mark efter tryck eller kemisk påverkan soil compaction 17

2.108 markluftning metod att med tryckluft bryta upp kompakterad jord soil aeration 2.109 mekanisk skada skada som uppkommit vid ett specifikt tillfälle av yttre kraftpåverkan Typ av abotisk skada. mechanical damage 2.110 minnesträd träd som utsetts till minne av person eller händelse memorial tree 2.111 motormanuell avverkning motormanuell huggning avverkning som utförs gom att träd fälls och upparbetas med hjälp av motorsåg jämte andra manuella hjälpmedel [KÄLLA: Skogscyklopedin] 2.112 motormanuell röjning röjning av ungskog, hyggesrsning eller annan avverkning av buskar och mycket kla träd med hjälp av motorröjsåg [KÄLLA: Skogscyklopedin] 2.113 motorsågskörkort intyg om godkänt resultat för teoretiska och praktiska prov i kvalitetssäkrat utbildningssystem i hantering av motorsåg Finns i olika nivåer, exempelvis A till E. chainsaw licce 2.114 mulch tillfört organiskt material som är marktäckande Syftar till att gynna rotmiljön. mulch 18

2.115 mulm löst material inuti ihåliga träd som består av rester av svampinfekterad ved, insekter, gamla fågelbon, döda djur, löv etc. [KÄLLA: Nationalcyklopedin] mulm 2.116 nyhamling när ett träd hamlas för första gång Se hamling (2.70). 2.117 okulär besiktning visuell besiktning som gomförs från marknivå Gomförs utan instrumt. ocular inspection 2.118 reaktionsved ved som bildas i grar och lutande stammar för att ta upp drag- respektive tryckspänningar Jmf dragved (2.29) och tryckved (2.174). reaction wood 2.119 rskärning av bark beskärning av skadad bark i syfte att få mer regelbund kant bark tracing 2.120 riktningsbeskärning beskärning i syfte att styra gr eller krona åt ett visst håll directional pruning 2.121 risk osäkerhets effekt på mål EXEMPEL ANM. 1 till termpost ANM. 2 till termpost Osäkerhet som kan leda till skada eller värdeförlust. Inom trädvård är effekt negativ avvikelse från det förväntade. Mål kan ha olika aspekter (såsom ekonomiska värd, hälsa och säkerhet). ANM. 3 till termpost Risker karaktäriseras ofta gom hänvisning till pottiella händelser och konsekvser eller gom kombination av dessa. ANM. 4 till termpost Risker uttrycks ofta i termer av kombination av händelses konsekvser och därtill relaterad sannolikhet för förekomst. 19

ANM. 5 till termpost Osäkerhet är det tillstånd, äv partiellt, av bristande information som relaterar till förståelse för eller kunskap om händelse, dess konsekvser eller sannolikhet (baserat på risk m förändrat i ANM.1 till termpost) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.1, ändrad EXEMPEL har lagts till. Ändringar har gjorts i samtliga anmärkningar till termpost] risk 2.122 riskanalys process för att förstå risks (2.121) natur och för att avgöra risknivån (2.127) Riskanalys utgör grund för riskutvärdering (2.130) och för beslut om riskreducering (2.128) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.21, ändrad ANM. 1 till termpost är ändrad. ANM. 2 till termpost är borttag.] risk analysis 2.123 riskbedömning övergripande process för riskidtifiering (2.124), riskanalys (2.122) och riskutvärdering (2.130) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.14] risk assessmt 2.124 riskidtifiering process för att upptäcka, kartlägga/känna ig och beskriva risker (2.121) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.15, ändrade ANM. 1 och 2 till termpost är borttag] risk idtification 2.125 riskkriteria refersförhålland mot vilka betydels av risk (2.121) utvärderas Rikkriterier kan härledas från standarder, lagar, policyer och andra krav. [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.22] risk criteria 2.126 riskkälla elemt som i sig självt eller i kombination har innebode pottial att utgöra risk (2.121) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.16, ändrad är borttag.] risk source 20

2.127 risknivå riskklass riskkategori storlek på risk (2.121) eller kombination av risker, uttryckt i termer av kombination av konsekvser och deras sannolikhet Anges ofta ligt på förhand bestämda nivåer/kategorier. [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.23, ändrad två synonymer har lagts till.] level of risk 2.128 riskreducering riskminskning riskförebyggande process för att minska risker (2.121) ANM. 1 till termpost Riskreducering kan omfatta att: undvika risk gom beslut om att inte inleda eller fortsätta med d aktivitet som ger upphov till risk eliminera riskkällan (2.126) förändra sannolikhet förändra konsekvserna ANM. 2 till termpost Riskreducering kan skapa nya risker eller förändra befintliga risker risk reduction 2.129 riskträd träd som vid riskutvärdering (2.130) visat sig innebära risk som ej är godtagbar/acceptabel Se godtagbar risk (2.61). hazard tree 2.130 riskutvärdering process för att jämföra resultat från riskanalys (2.122) med riskkriterierna (2.125) för att avgöra om risk (2.121) och/eller dess storlek är acceptabel eller godtagbar Rikutvärdering underlättar vid beslut om riskreducering (2.128) [KÄLLA: ISO 31000:2009, 2.24, ändrad är ändrad] risk evaluation 2.131 rotandning rötternas utväxling av syre och koldioxid respiration 2.132 rotb ovanmarkdel av sidorot vid anslutning till stam buttress roots 21

2.133 rotdsitet täthet av rötter inom ett visst område root dsity 2.134 rotdraperi material som används för att täcka rötter för att skydda dessa vid grävning 2.135 rothals övergång mellan huvudrot och stam Se äv stambas. trunk flare, root collar, root crown 2.136 rotinträngning trädrötter som växer in i markförlagda ledningar root invasion 2.137 rotkartering analys och dokumtering av trädrötters utbredning root mapping 2.138 rotröta rötangrepp i rotsystemet root rot/decay 2.139 rotsammanväxning sammanväxning av rötter eller rotsystem från olika träd root graft 2.140 rotskott skott ovan mark som växer från rot sucker 2.141 rotsnurr cirkulärt växtsätt hos rötter orsakat av brist på utrymme girdling root 2.142 rotspärr barriär för att begränsa rötters utbredning root barrier 22

2.143 rotvolym mängd rötter inom ett visst område root volume 2.144 rotvälta rotsystem som har brutits upp från mark med vidhängande jord gom att ett träd har fallit [KÄLLA: Skogscyklopedin] windthrow 2.145 rotzon område där trädets rötter växer eller förväntas växa root zone 2.146 rödlista redovisning av arters risk att dö ut från ett område ANM. 1 till termpost ArtDatabank har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. ANM. 2 till termpost Kategoriseras ligt: LC= livskraftig, NT= nära hotad, VU= sårbar, EN=starkt hotad, CR= akut hotad, RE=nationellt utdöd 2.147 rötsondering dsitetsmätning i ved hos träd i syfte att kartlägga rötutveckling 2.148 savflöde transport av vatt och näringsämn i träd 2.149 sektionsfällning fällning av träd i delar section felling 2.150 siktbeskärning beskärning för att skapa siktlinje från specifik plats vista pruning 2.151 självriktad stam stam som efter lutning återtagit upprätt växtriktning seft correcting trunk 23

2.152 skelettjord växtanpassat förstärkningslager rotvänlig överbyggnad av st med hålrum anpassade till rötter i hårdgjord miljö structural soil 2.153 skyddszon skyddsområde markområde runt träd som skyddas från yttre påverkan protection zone 2.154 sluthöjd d höjd art förväntas ha som fullvux mature height 2.155 socialt värde rekreationsvärde träds värde med avsede på hur det upplevs av människor och bidrar till människors välbefinnande amity value 2.156 stam av trädets huvuddelar som bär upp grverket stem 2.157 stambas nedre del av stam base, butt 2.158 stambasröta rötangrepp vid stamms nedre del Se äv stambas (2.157). basal rot, butt rot 2.159 stamdiameter stamms diameter ofta mätt på 1,3 meters höjd Se äv DBH (2.28). stem diameter 24

2.160 stamskydd skydd som sätts runt stamm för att förhindra att trädet skadas tree wrap 2.161 statisk kronstabilisering statiskt system i trädkronan för att förhindra okontrollerat stam- eller grbrott vid extrema rörelser static support systems 2.162 strukturell svaghet växtsätt och/eller skador som påverkar trädets stabilitet negativt structural defects 2.163 stubbfräsning maskinell borttagning av stubbar och ytliga rötter Anges ofta till ett specifikt minimidjup 2.164 stubbskottsbruk regelbund beskärning av samtliga skott strax över marknivå Jmf hamling (2.70). coppicing 2.165 ståndortsanalys analys av trädets växtförutsättningar på specifik plats sita analysis, site considerations 2.166 ståndortsförbättring åtgärder med syfte att förbättra trädets växtförutsättningar på specifik plats soil managemt, soil amdmt 2.167 stödjerötter rötter som håller/stöttar trädet på d sidan som d förhärskande vind blåser mot 2.168 stöttning installation av markbundet stöd av stam eller krona propping 25

2.169 säkerhetsbeskärning beskärning med syfte att minska risknivån (2.127) till godtagbar risk (2.61) safety pruning 2.170 särskilt skyddsvärt träd träd som uppfyller ett eller fler av kriterierna för jätteträd (2.82), mycket gammalt träd och/eller grovt hålträd ANM. 1 till termpost Kriterier för jätteträd: se definition 2.82. ANM. 2 till termpost ANM 3 till termpost Kriterier för mycket gammalt träd: gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Kriterier för grovt hålträd: träd grövre än 40 ctimeter i DBH, med utvecklad hålighet i huvudstam. [KÄLLA: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd, Naturvårdsverket 2012] 2.171 tillfällig gr gr som bevaras tillfälligt i väntan på framtida borttagning temporary branches 2.172 toppdöd successiv död av trädkronans övre delar från grändar och inåt dieback 2.173 toppkapning stympning avlägsnande av övre delar av huvudstam på ett sätt som orsakar röta och strukturell försvagning hos trädet topping 2.174 tryckved reaktionsved som bildas hos barrträd på undersidan av grar och lutande stammar ANM. 1 till termpost jmf dragved (2.29) och reaktionsved (2.118) [KÄLLA: Skogscyklopedin] compression on wood 26

2.175 trädbestånd urskiljbar samling träd som växer inom viss areal stand 2.176 trädbrunn skydd runt trädets stam och rotsystem vid höjning av marknivå tree well 2.177 trädinvtering invtering av ett trädbestånd efter angivna kriterier tree survey 2.178 trädplan övergripande styrdokumt för ett trädbestånd tree plan 2.179 trädpolicy av organisation antaget dokumt med övergripande, vägledande principer samt övergripande mål och värd för arbete med och användandet av träd 2.180 trädvård skötsel och underhåll av träd och trädbestånd tree care 2.181 trädvårdsplan styrdokumt för skötsel och underhåll av träd och trädbestånd tree managemt plan/programme 2.182 trädvärdering ekonomisk värdering av träd appraisal, tree appraisal, tree value 2.183 underhållsbeskärning dödvedsbeskärning kronrsning borttagande av döda, skadade och/eller olämpligt placerade grar, kvistar och vattskott crown clean 27

2.184 uppbyggnadsbeskärning beskärning för att främja utveckling av god kronstruktur hos unga träd På vuxna träd utförs uppbyggnadsbeskärning av trädets yngsta delar. formative pruning 2.185 uppstamning borttagning av grar på stam för att uppnå viss stamhöjd under odling och etablering crown lift 2.186 utrymmesbeskärning partiell kronreduktion reduktion av krondelar för att undvika konflikt med fasta föremål crown part reduction 2.187 vattskott epikormiska skott skott som hos vedväxter utvecklas från äldre stampartier som skadats, beskurits eller utsatts för ändrade ljusförhålland Utvecklas från advtivknoppar (2.3). watersprout, epicormic shoot 2.188 vedsvampar svampar som växer i levande eller döda träd tree fungi 2.189 veteranisering åtgärder som syftar till att få träd att åldras i förtid för att skapa naturvärd som normalt är knutna till betydligt äldre träd Används oftast inom naturvård för att överbrygga gerationsglapp mellan riktigt gamla och unga träd i områd med flora och fauna som är berode av gamla träd. 2.190 veteranträd träd som har passerat mog ålder och som är gammalt i jämförelse med andra träd av samma art Har ofta högt biologiskt, kulturhistoriskt eller estetiskt värde. veteran tree 28

2.191 vitalitet trädets livskraft eller livsduglighet vitality 2.192 vitröta svampangrip ved där främst cellulosafibrerna är opåverkade Jmf brunröta (2.26) white rot 2.193 vril knölformig utväxt på trädstam som bildats till följd av oregelbund växtriktning hos vedfibrerna burl, burr (in British English) 2.194 vårdträd dominerande träd på gård, som givits starka symboliska värd 2.195 xylem lednings- och mekaniskt stödjande vävnad i kärlväxter ANM. 1 till termpost jmf floem (2.45) xylem 2.196 åldersfas det utvecklingsstadium ett träd befinner sig i stages of developmt 2.197 återhamling beskärning i syfte att återgå till regelbund hamling (2.70) på ett tidigare hamlat träd Inte att förväxla med toppkapning re-pollard 29

Bilaga A (informativ) Riskhanteringsprocess I dna standard förekommer några av de viktigaste termerna för riskhantering inom trädvård. Figur A.1 nedan ger samlad bild av de olika begrepp som används samt var i process de används. De termer som förekommer i standard är skrivna fetstil. Figur A.1 - Riskhanteringsprocess 30

Litteraturförteckning [1] SS-ISO 31000:2009 Riskhantering Principer och riktlinjer [2] ANSI Z133.1-2006, American National Standard for Arboricultural Operations Safety Requiremts [3] ANSI A300 (Part 1)-2008 Pruning, Revision of ANSI A300 (Part 1)-2001, American National Standard for Tree Care Operations Tree, Shrub, and Other Woody Plant Managemt Standard Practices (Pruning) [4] Standard för trädinvtering i urban miljö, Version 1.0, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), 2012 [5] Principer för beskärning, Malmö stads gatukontor, 2006 [6] Trädplan, Bostads AB Poseidon, 2010 [7] ISA ordlista, International Society of Arboriculture [8] European Tree Worker, European Arboriculture Council (EAC), 6.edition 2011 [9] Skogscyklopedin (SE), Skogforsk/Föring Skog [10] Säker Skog, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF [11] Rikstermbank, Termionologictrum, TNC [12] Nationalcyklopedin (NE) 2013, [13] Skogsreflex.net [14] Träd deras biologi och vård, Klaus Vollbrecht ISBN 9-971342-0-1 [15] Åtgärdsprogram för skyddsvärda träd, Naturvårdsverket, rapportnummer: 6296, tryckt i april 2012. 31