VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Konsulterande nivå. Version maj 2018 (SE )
|
|
- Robert Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Konsulterande nivå Version maj 2018 (SE )
2 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Konsulten känner till flera olika typer av skyddsvärda träd, deras historia och värden. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Känna igen skyddsvärda träd av olika form och i olika omgivningar. a) Tekniskt definiera b) Känna till att definitionen av skyddsvärda träd kan skilja sig åt mellan olika länder, med avseende på lagstiftning och vedertagna riktlinjer. c) Identifiera olika typer av skyddsvärda träd med avseende på hur de utvecklats till följd av tidigare skötsel och/eller växtmiljö. 2. Förklara de omfattande värden som är knutna till a) Beskriva de ekologiska, kulturhistoriska, sociala och estetiska värden skyddsvärda träd kan bidra med. b) Kommunicera med en bred publik kring skyddsvärda träds värden och den specialiserade skötsel de kräver. 1
3 Sektion nummer: 2 Titel: Utveckling och åldrande hos träd: betydelsen av fysiologisk funktion och dysfunktion. Sammanfattning: Konsulten har detaljerad kunskap om hur träd växer, åldras och bryts ner samt hur detta är relevant för skötsel av Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Beskriva hur träd växer. a) Beskriva de strukturella och funktionella egenskaper som tillåter träd att växa obegränsat. b) Beskriva det breda spektrat av faktorer som påverkar träds tillväxt, speciellt gällande 2. Beskriva åldrandeprocessen hos träd och varför de kan leva så länge. a) Beskriva hur träd utvecklas när de åldras. b) Beskriva de anpassnings- och överlevnadsstrategier som gör att skyddsvärda träd kan nå hög ålder. c) Beskriva hur det med tiden naturligt bildas håligheter i träd och den påverkan hålbildningen har på trädet (biomekaniskt och ekologiskt) och på andra organismer. d) Beskriva delvis självständiga funktionella enheter och hur dessa påverkar hur skyddsvärda träd ska skötas. 3. Beskriva hur skador påverkar träd. a) Beskriva olika sorters stress och dysfunktion hos träd. b) Beskriva den påverkan skador (även beskärning) har på träd. 2
4 c) Beskriva de huvudsakliga försvarsmekanismerna träd uppvisar vid stress och skada, med hänsyn till de viktigaste skillnaderna mellan trädslag. d) Beskriva olika trädslags egenskaper gällande skada och röta. 3
5 Sektion nummer: 3 Titel: Skyddsvärda träds rötter och jordmiljön Sammanfattning: Konsulten har kännedom om vad en bra jordmiljö är och hur en försämrad jordmiljö påverkar hälsan negativt hos nödvändig kunskap och Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Beskriva den naturliga jordmiljön och hur den påverkar trädhälsan. a) Förklara vikten av en bra jordmiljö och varför skyddsvärda träd lätt påverkas av miljöförändringar. b) Sammanställ en översikt av det breda spektrum av organismer som finns i jorden samt hur de bidrar till jordens funktion och trädet genom näringsåtervinning. c) Beskriva ett antal olika jordarter och deras påverkan på rotmiljön. 2. Beskriva faktorer som kan ha skadlig effekt på jordmiljön kring skyddsvärda träd och känna igen dessa på plats. a) Identifiera effekterna av brist och överskott på näringsämnen, samt mark- och luftföroreningar på skyddsvärda träd. b) Identifiera olika sorters jordskador och ge åtgärdsförslag för att förhindra eller minska påverkan. 3. Kunna identifiera åtgärdsalternativ vid försämrade växtplatsförhållanden a) Identifiera och utvärdera alternativ för skötsel av jordmiljön runt 4
6 kring skyddsvärda träd. 4. Identifiera var rötter och mykorrhizasvampar växer. a) Beskriva vanliga växtmönster hos rötter och hur rotutvecklingen påverkas av markförhållanden. b) Förklara sambandet mellan rötter och skott. c) Beskriva olika typer av symbiotiska relationer mellan rötter och andra organismer och förklara deras fördelar. d) Känna till problemen kopplade till att identifiera rötternas faktiska utbredning. e) Identifiera och utvärdera metoder för rotdiagnostisering. 5
7 Sektion nummer: 4 Titel: Skyddsvärda träd som ekosystem Sammanfattning: Konsulten har kännedom om den ekologiska betydelsen av skyddsvärda träd, både på individ- och landskapsnivå, och tar även kraven hos de sammanlänkade organismerna i beaktande. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Beskriva bredden av skyddsvärda träds ekologiska värden och hur dessa spelar roll i det större ekosystemet. a) Förklara vikten för biologisk mångfald av att det kontinuerligt, under århundraden, finns rikligt med skyddsvärda-träd-habitat av god kvalitet. b) Förklara betydelsen av fördelningen av skyddsvärda träd i landskapet och rörligheten hos sammanlänkade organismer. c) Beskriva hur ett enskilt skyddsvärt träd ingår i ett större ekosystem samt förstå och kunna förklara att ekologiska processer är sammanlänkade. d) Förstå och förklara komplexiteten och mångfalden av habitat som skyddsvärda träd kan erbjuda. Förklara: Hur dessa skiljer sig åt mellan trädslag. Hur dessa varierar beroende på trädets historia. Hur dessa förändras över tid. Att habitatkraven varierar mellan olika organismer och till och med inom samma art vid olika livsstadier. e) Identifiera problemen som påverkar hållbarheten hos populationer av 6
8 2) Identifiera skyddsvärdaträd-habitat på plats a) Identifiera flera potentiella mikrohabitat kopplade till b) Förstå och förklara hur skötsel kan påverka nyckelarter som är kopplade till c) Identifiera rötad ved av olika slag och olika stadier av förmultning. 7
9 Sektion nummer: 5 Titel: Skyddsvärda träd: deras värde för människor Sammanfattning: Konsulter har kunskap om den sociala betydelsen av Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Beskriva det sociala värdet av skyddsvärda träd. a) Beskriva det sociala värdet av skyddsvärda träd och vad det innebär för deras skötsel. b) Beskriva vikten av allmänhetens stöd för skyddet och skötseln av 8
10 Sektion nummer: 6 Titel: Skyddsvärda träd; deras kulturhistoriska värden Sammanfattning: Konsulten har kunskap om betydelsen av skyddsvärda träds kulturella och estetiska värden. er Specifika er och kunskap Konsulten ska kunna specifikt 1. Förstå och förklara den historiska, estetiska och kulturella kontexten som skyddsvärda träd ingår i. a) Identifiera den tidigare och/eller nuvarande kontexten som dessa träd ingår i och hur intakt denna är. b) Beskriva det kulturella arvet och de estetiska värden som dessa träd kan bidra med, samt relationen till landskapet över tid. 2. Beskriva hur skyddsvärda träds ståndort i kulturlandskap kan innebära utmaningar för skötseln. a) Förstå och förklara varje skyddsvärt träds unika historia i olika kulturella, historiska och estetiska landskap och de utmaningar detta kan innebära för skötseln. b) Identifiera de möjligheter och svårigheter som förvaltare av berömda träd och av områden med högt besökstryck ställs inför. 9
11 Sektion nummer: 7 Titel: Inventeringar och undersökningar av skyddsvärda träd och områden med skyddsvärda träd Sammanfattning: Konsulter kommer kunna genomföra inventeringar och undersökningar som beslutsunderlag för förvaltning av Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Utföra en inventering där hela eller delar av trädpopulationen utgörs av a) Samla in och registrera korrekt information om skyddsvärda träd, i enlighet med befintlig vägledning. Använda denna information som beslutsunderlag för förvaltning av b) Bedöma det fysiologiska tillståndet hos ett träd. c) Identifiera ett antal biomekaniska defekter som kan påverka stabiliteten hos ett träd och göra en bedömning av deras svårighetsgrad med avseende på risken för stam eller grenbrott. d) Samla in information om den omgivning trädet befinner sig i. e) Under trädinventeringens gång kunna identifiera och registrera träd som uppfyller kriterierna för skyddsvärda träd, även träd som finns utanför undersökningsområdet. f) Identifiera en rad nyckelarter kopplade till g) Förstå och kunna förklara komplexiteten i svampars livsstrategier och hur dessa kan ändras över tid. h) Tolka information och identifiera skötselalternativ för att sammanställa en skötselplan för skyddsvärda träd. 10
12 i) Beskriva de olika metoder och teorier som finns tillgängliga för trädundersökning och -bedömning, samt utvärdera deras begränsningar när det gäller att bedöma j) Förstå och förklara skillnaden mellan att undersöka enskilda skyddsvärda träd, jämfört med landskap med k) Insamla tillräckligt med information för att de skyddsvärda träden ska kunna hittas och identifieras av andra (t.ex. registrera koordinater och rita enkla kartor). l) Genomföra en ekonomisk bedömning av skyddsvärda träd och känna till potentiella begränsningar i värderingssystemen. 2. Beskriva diagnostiska verktyg som kan användas för inspektion av a) Beskriva ett antal olika diagnostiska verktyg samt kunna använda och analysera dess data. Sammanställa en lista över fördelar och begränsningar för varje alternativ och ge exempel på när de skulle kunna användas som beslutsunderlag vid förvaltning av 11
13 Sektion nummer: 8 Titel: Lagstiftning och vedertagen vägledning kopplad till skyddsvärda träd Sammanfattning: Konsulten har kunskap om relevant lagstiftning och vedertagen vägledning inom landet där undersökningen genomförs. Vad lagstiftningen täcker, förbjuder samt hur samförstånd nås för att genomföra arbeten. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Förstå och förklara lagstiftningen som berör skötseln av skyddsvärda träd inom landet där undersökningen genomförs. a) Redogöra för den lagstiftning som berör skötseln av skyddsvärda träd inom landet där undersökningen genomförs och hur man följer dess regler kring: Skyddade områden och arter Biologisk mångfald Skyddade träd Tillståndspliktig trädfällning Kulturhistoriska värden Juridiskt ansvar Hälsa och säkerhet Stadsplanering Förhindrande av smittspridning Skogsbrukslagstiftning Fornlämningar... b) Känna till att lagstiftningen kring skyddsvärda träd kan skilja sig åt om han/hon arbetar i en annan region/land. 12
14 Sektion nummer: 9 Titel: Riskhantering och skyddsvärda träd Sammanfattning: Konsulten ska förstå och förklara hur risker kan bedömas, i enlighet med de lagar och den vägledning som gäller inom det land där undersökningen genomförs. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Genomföra riskbedömningar av träd i enlighet med relevant vägledning och med beaktande av eventuella specialkrav gällande a) Avgöra skillnaden mellan sannolikheten att orsaka skada (fara) och sannolikheten för att skada av en viss grad uppstår (risk). b) Genomföra en riskbedömning av ett skyddsvärt träd enligt lämplig metodik. c) Genomföra en analys av risker jämfört med fördelar, i syfte att avgöra hur skötseln ska utformas. d) Känna till att det inte är möjligt att helt ta bort risk. Risk måste hanteras för att nå acceptabla nivåer. e) Identifiera alternativ utöver avverkning eller beskärning av trädet för att hantera risken. Sammanställa en lista med för och nackdelar för varje alternativ. 13
15 Sektion nummer: 10 Titel: Skyddsvärda träd: planering för stadsutveckling och infrastruktur Sammanfattning: Konsulten förstår och kan förklara hur skyddsvärda träd ska behandlas under planerings- och stadsutvecklingsprocessen och de hot eller fördelar som detta kan medföra. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Förstå och förklara hur skyddsvärda träd bör tas hänsyn till vid planeringsoch byggnadsprocesser i examineringslandet. a) Förstå och förklara det juridiska ramverket som styr byggandet av stadsutveckling och infrastruktur och hur detta påverkar b) Förstå och förklara vad som är som är god praxis för att skydda skyddsvärda träd i relation till byggnation, infrastruktur eller evenemang. c) Genomföra en bedömning av hur stor påverkan ingrepp kan ha på skyddsvärda träd och deras efterträdare, för att kunna göra väl avvägda bedömningar i planeringsprocessen. d) Förbereda en skötselplan för att möjliggöra skyddet av skyddsvärda träd före, under och efter byggnadsprocessen och tillfälliga evenemang. e) Leverera effektiv platstillsyn. 14
16 Sektion nummer: 11 Titel: Skötsel av skyddsvärda träd i alla dess aspekter. Sammanfattning: Konsulten ska kunna redogöra för detaljerade kunskaper om skyddsvärda träds skötselprocess och omsätta sina kunskaper och förmågor för att nå resultat av hög kvalitet. Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Redogöra för de grundläggande principerna inom skötsel av a) Redogöra för det övergripande målet med all skötsel av skyddsvärda träd och förklara varför det kan vara nödvändigt att sköta b) Beskriva beslutsprocessen innan skötsel av skyddsvärda träd påbörjas. c) Förklara hur de olika egenskaperna hos skyddsvärda träd ska vägleda skötseln. 2. Identifiera och specificera lämpliga skötselalternativ. a) Identifiera hot mot särskilda skyddsvärda träd eller grupper av träd, och sammanställa skötselalternativ för förbättring. b) Bedöma ett specifikt skyddsvärt träds reaktion på tidigare skötselingrepp och/eller naturlig störning, och hur detta bör påverka dess framtida skötsel. c) Använda sina kunskaper om trädslag för att ta lämpliga skötselbeslut. d) Utvärdera eventuella kunskapsluckor och identifiera lämpliga åtgärder. e) Förstå och medge begränsningarna i det rådande vetenskapliga och professionella kunskapsläget kring skötseln av 15
17 f) Säkerställa att skadedjur och sjukdomar som kan finnas på platsen tas i beaktande när skötselinsatser övervägs. g) Sammanställa ett antal potentiella mål för ett specifikt skyddsvärt träd, eller område, och identifiera lämpliga och realistiska skötselalternativ, inklusive tidsplan. h) Förstå och förklara hur arbetet med skyddsvärda träd genomförs i praktiken. i) Identifiera och sammanställa en lista med för- och nackdelar för en rad skötselalternativ och tekniker. Göra rekommendationer för det mest passande alternativet. j) Identifiera och specificera när användning av passande artificiella stödsystem kan vara lämpligt. k) Identifiera och specificera lämplig markskötsel för att uppfylla trädets/platsens behov. l) Beskriva varför tekniker avsedda för skötsel av skyddsvärda träd kan skilja sig från allmänna trädvårdsrekommendationer. 3. Identifiera alternativ för att förbättra habitat i närheten av skyddsvärda träd, där det är lämpligt a) Specificera förbättringar i skötseln av vegetation och fallna eller kapade veddelar i syfte att förbättra habitat. 4. Förbereda en tydlig och noggrann skötselplan och specifikationer för arbetet. a) Sammanställa tydlig vägledning kring vad/var/när/hur/varför/vem? Detta ska anges i ett metodformulär och inkluderar övergripande skötselprinciper, i överensstämmelse med eventuella lagkrav i det berörda landet och specifikationer för arbete, inklusive hanteringen av restprodukter (avlägsnade delar från skyddsvärda och andra träd ). 16
18 5. Genomföra skötsel av skyddsvärda träd i enlighet med skötselplan. a) Genomföra åtgärder för att förhindra smittspridning, enligt bästa praxis i överensstämmelse med riktlinjerna i examineringslandet. b) Använda sina kunskaper, erfarenheter och befintliga riktlinjer för att avgöra omfattningen av ett lämpligt rotskyddsområde kring ett skyddsvärt träd och välja en passande metod för att upprätta det. c) Inspektera färdiga arbeten eller utöva tillsyn över pågående arbeten för att säkerställa överensstämmelse med skötselplanen. 6. Känna igen behovet av, samt genomföra, tillsyn. a) Förklara vikten av tillsyn inom skötseln av b) Samla information för att vägleda pågående skötsel av 7. Ange strategier för att se till att det finns skyddsvärda träd i framtiden. a) Beskriva några av metoderna som kan vara tillämpbara för att främja utvecklingen av rikligt med skyddsvärda träd-habitat över långa tidsperioder, för biologisk mångfald. b) Känna till vikten av att bevara skyddsvärda träd för kommande generationer av människor. c) Diskutera för- och nackdelar med att plantera icke-inhemska trädslag för att skapa framtida generationer av 17
19 Sektion nummer: 12 Titel: Personliga och sociala er Sammanfattning: Konsulter kommer att ha en god uppsättning av överförbara er, som kompletterar deras kunskaper om skyddsvärda träd, för att gynna skötsel och bevarande av Specifika aspekter av och kunskap specifikt 1. Uppvisa utmärkta kommunikationser för att verka för skyddandet av a) Arbeta med yrkesutövare inom branschen, och med yrkesutövare inom andra branscher. b) Främja dubbelriktad kommunikation med alla intressenter, inklusive utövare. Ta hänsyn till all relevant information som sammanställts av andra inom sitt arbete och arbeta kompletterande med andra yrkesverksamma. c) Framställa skriftligt material av god kvalitet i form av tydligt formulerade, noggranna och koncisa rapporter. 2. Uppvisa utmärkta förmedlings- och motivationser. 3. Uppvisa utmärkt organisationsförmåga. 4. Förstå och inse begränsningarna i sina yrkesmässiga förmågor. a) Uppvisa att ta hänsyn till olika intressen och åsikter inom skötseln av a) Tydligt och korrekt dokumentera skötseln av a) Förstå och inse begränsningarna i sina yrkesmässiga kunskaper och er, och söka ytterligare assistans vid behov. 18
VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018
VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Praktiserande nivå Version maj 2018 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Utövaren känner till flera olika
Endags-kurs grundläggande nivå
Endags-kurs grundläggande nivå Efter genomgången kurs bör man kunna: 1. Beskriva och känna igen ett skyddsvärt träd som är av betydelse på grund av sina biologiska eller kulturhistoriska värden 2. Förklara
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Trädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Livets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR TRÄDLIV AB
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Arv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Introduktion till miljöbalken
Introduktion till miljöbalken Många lagar har betydelse för miljön Miljöbalken Miljökvalitet Skydd av natur, djur och växter Artskyddsförordningen Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förorenade områden
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
VÄXTKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VÄXTKUNSKAP Ämnet växtkunskap behandlar de växter som används i park- och trädgårdsmiljöer. För att kunna välja och arbeta med växter i olika miljöer krävs goda art- och sortkunskaper samt kunskaper om
Stockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0
Svenska Trädföreningen Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0 Utgivningsdatum: 2019-06-23. Författare: Dani Mladoniczky, Trädliv AB, i samarbete med Svenska Trädföreningen. Omslagsfoto:
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Ekologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
för samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Besiktning och riskbedömning
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Riktlinje för vård av byggnader och tomter i Strömsunds kommun
Titel: Riktlinje för vård av byggnader och tomter 1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: MBN 2015-12-17, 107 Uppdateras: 2018 Riktlinje för vård av byggnader och tomter
Trädvård åtgärder på individnivå
Trädvård åtgärder på individnivå - vanliga problem och åtgärder kopplade till risk Dani Mladoniczky Trädliv AB dani@tradliv.se 0721-509 000 www.trädliv.se Innehåll Övergripande mål med åtgärder Standardåtgärder
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer. Vikki Bengtsson
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer Vikki Bengtsson Gamla träd är något som förbinder oss med varandra och med vårt förflutna Varför kan träd bli så gamla? Illustration av Neville Fay (2002) efter Raimbault
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Trädvård åtgärder på individnivå
Trädvård åtgärder på individnivå - vanliga problem och åtgärder kopplade till risk Dani Mladoniczky Trädliv AB dani@tradliv.se 0721-509 000 www.trädliv.se Innehåll Övergripande mål med åtgärder Standardåtgärder
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Geografi Analys och reflektion
Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson
Sida 1 (6) Miljöriskbedömning Sammanställd mängd miljörisker Kemiska: 4200 kg kemikalier varav 1400 kg brandfarlig och 400 kg miljöfarlig varav 10 kg är ozonnedbrytande. 2000 L gas varav 160 L brandfarlig.
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS
En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07
Trädvårdsplan Blötebågen naturreservat Rapport 2011:07 Rapportnr: 2011:07 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Pro Natura Utgivare: Länsstyrelsen
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Att formulera bevarandemål
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster
Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat
Trädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017
Trädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017 Träd nr 23 & 24 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-11-07
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet
Trädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg
Trädinventering och Grundläggande besiktning Johan Östberg Platsspecifik information Tom planteringsplats Plats GPS-koordinater Plats - gatuadress Växtplats park, gatumiljö, naturmark Skydd Stamskydd,
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering. Johan Östberg
Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering Johan Östberg Standarder och andra publikationer Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Trädbesiktning vid Blackebergsvägen, Etapp 2 och 3 Bromma, december 2018
Trädbesiktning vid Blackebergsvägen, Etapp 2 och 3 Bromma, december 2018 Träd 1 Träd 2 Svartsjö Trädkonsult 0704-90 52 81 cathrine@svartsjotradkonsult.se Datum 2018-12-17 Stuart Hope Tengbom Box 1230 111
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Biologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På
Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p
KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p Kurser Företagsekonomi Företagsledning Natur och miljökunskap Skogsskötsel 35 p 25 p 20 p Småskalig transportteknik Totalt antal poäng 100 p Företagsekonomi 35 p Kursens
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08
Trädvårdsplan Gullmarsberg naturreservat Rapport 2011:08 Rapportnr: 2011:08 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hälsovård i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- april 2014. Skolverket föreskriver följande
Restaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN
2018-01-08 Slutversion Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN * * Sigtuna kommun har reviderat avsnittet "Beskrivning av åtgärder som planeras"
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:
BETYGSKRITERIER FÖR EXAMENSARBETE INOM BYGGTEKNIK Examensarbete inom byggteknik är ett självständigt arbete som genomförs under tredje året på byggingenjörsprogram. Förväntade studieresultat (lärandemål)
Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Trädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg
Trädinventering och Grundläggande besiktning Johan Östberg Platsspecifik information Tom planteringsplats Plats GPS-koordinater Plats - gatuadress Växtplats park, gatumiljö, naturmark Skydd Stamskydd,
Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Kemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
DIVE. describe, interpret, valuate, enable. Vad är DIVE? När kan DIVE användas? Vad är en DIVE-analys?
Riksantikvarieämbetet 2009 DIVE describe, interpret, valuate, enable DIVE har utvecklats under ett mångårigt internationellt samarbete mellan forskare, praktiker och myndigheter. Det har varit en del av
Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen
2016-03-12 Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt Helena Fürst, Naturvårdsverket 1 Vilket vägledningsmaterial avses? Tre nya rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd.
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun: