Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering. Johan Östberg

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering. Johan Östberg"

Anna Eriksson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering Johan Östberg

2 Standarder och andra publikationer Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden för träd 2.2 Fria eller Fälla SIS - Trädvård - Termer och definitioner Trädvårdshandbok 2017 Standard för skyddande av träd 2.0

3 Standard för trädinventering i urban miljö 2.0

5 Standardens uppbyggnad 6 huvudområden med grupper av parametrar för varje grupp Beskrivande inventeringsparametrar Vitalitet och säkerhet Trädets värden Åtgärds- och skötselbehov Databasteknisk information Dokumentation av hantering

6 Standardens uppbyggnad Varje huvudområde börjar med de övergripande parametrarna och ökar i noggrannhet Exempelvis: 1. Beskrivande inventeringsparametrar 1.2 Ålder Planteringsår

7 Ekonomisk värdering av träd

8 Beskriv

9 Fria eller fälla

10 Vad är syftet med Fria eller fälla? Synliggöra alla värden och intressen Förebygga konflikter kring träd Förespråka lösningar som gynnar flera värden Förespråka samarbete och dialog Presentera en modell för att avgöra vilka värden som bör ges företräde i det enskilda fallet

12 Trädvård Termer och definitioner

Toppkapning jmf kronreduktion 2.183 toppkapning stympning avlägsnande av större stam eller gren till en förutbestämd höjd utan hänsyn till trädets kronvolym och struktur ANM.

13 Toppkapning jmf kronreduktion toppkapning stympning avlägsnande av större stam eller gren till en förutbestämd höjd utan hänsyn till trädets kronvolym och struktur ANM. 1 till termpost: Orsakar ofta strukturell försvagning och röta. ANM. 2 till termpost: Skiljer sig från hamling och kronreduktion. en topping 2.98 kronreduktion minskning av kronans omfång samtidigt som trädets ursprungliga struktur och karaktär bibehålls en crown reduction

14 Arborister 2.8 arborist yrkesperson med utbildning och/eller certifiering i trädvård och vars kunskap är dokumenterad ANM. 1 till termpost: Arborister arbetar normalt inte med produktionsskog. en arborist 2.93 konsulterande arborist arborist med konsultation som huvudsaklig arbetsuppgift en consulting arborist 2.29 certifierad arborist arborist som är certifierad enligt för branschen internationellt vedertaget system EXEMPEL ISA Certified Arborist och Certified European Tree Worker. en certified arborist 2.89 klättrande arborist arborist med i huvudsak praktiska arbetsuppgifter som innefattar klättring en climbing arborist

29 certifierad arborist arborist som är certifierad enligt för branschen internationellt vedertaget system EXEMPEL ISA Certified Arborist och Certified European

15 Arborister 2.8 arborist yrkesperson med utbildning och/eller certifiering i trädvård och vars kunskap är dokumenterad ANM. 1 till termpost: Arborister arbetar normalt inte med produktionsskog. en arborist 2.29 certifierad arborist arborist som är certifierad enligt för branschen internationellt vedertaget system EXEMPEL ISA Certified Arborist och Certified European Tree Worker. en certified arborist 2.93 konsulterande arborist arborist med konsultation som huvudsaklig arbetsuppgift en consulting arborist Ej klättring Klättring 2.89 klättrande arborist arborist med i huvudsak praktiska arbetsuppgifter som innefattar klättring en climbing arborist

17 Trädvårdshandbok

19 Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0

23 Trädskyddsområde Träd upp till 20 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 5 meters radie mätt från stammens mitt. Träd cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meters radie mätt från stammens mitt. Träd cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt. Träd över 100 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 multiplicerat med stamdiametern.

24 Naturvårdsverket Biotopen omfattar trädradens hela längd. Det område som ingår i biotopskyddsområdet avgränsas till bredden normalt av trädens rötters utbredning. Detta område kan ofta uppskattas som den dubbla krondiametern i lerjordar och den tredubbla i sandjordar. En annan metod för att uppskatta utbredningen av alléträdens rötter är att multiplicera trädets stamdiameter med 15.

25 Kyrkogårdar - Limhamn Gravsättningar per år: 44 kistor 179 urngravplatser 121 askgravplatser 466 minneslund 19 kistminneslund Samtliga: 920 Kistor: 63

31 Riskbedömningsmodeller

32 TRAQ - Tree risk assessment qualification Fokuserar mer på trädet och bedömning av dess benägenhet att tappa grenar mm. Kvalitativ metod. QTRA - Quantified Tree Risk Assessment Fokuserar mer på marken runt om trädet. Kvantitativ metod. VTA Vissual Tree Assesment Bedömning av trädets kroppsspråk och sannolikheten för kollaps. THRETS - Tree Hazard: Risk Evaluation and Treatment System fokuserat på omgivningen. Kvantitativ metod. m.fl.

33 TRAQ - Tree risk assessment qualification Fokuserar mer på trädet och bedömning av dess benägenhet att tappa grenar mm. Kvalitativ metod. QTRA - Quantified Tree Risk Assessment Fokuserar mer på marken runt om trädet. Kvantitativ metod. VTA Vissual Tree Assesment Bedömning av trädets kroppsspråk och sannolikheten för kollaps. THRETS - Tree Hazard: Risk Evaluation and Treatment System fokuserat på omgivningen. Kvantitativ metod. m.fl.

35 Juridik och ansvar för riskhantering

36 Skadeståndslagen Skadeståndslagen handlar om personskada, sakskada och förmögenhetsskada. En förutsättning för skadestånd är att skadan orsakats genom fel eller försummelse från den ansvarige fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. Skadan måste också ha en tydlig koppling (kausalitet) till felet eller försummelsen och händelseförloppet måste ha varit någorlunda normalt och förväntat. Om det ovanliga inträffar att ett fullt friskt träd faller till följd av en kraftig vindby är det inte troligt att det leder till skadestånd.

Fastighetsägaren Skadestånd kan bli aktuellt om fastighetsägaren eller förvaltaren har gjort fel eller varit försumlig, det vill säga inte har förebyggt skada på ett rimligt sätt.

37 Fastighetsägaren Skadestånd kan bli aktuellt om fastighetsägaren eller förvaltaren har gjort fel eller varit försumlig, det vill säga inte har förebyggt skada på ett rimligt sätt. Om man bedömer att trädet är så värdefullt att det bör stå kvar trots att det utgör en säkerhetsrisk, kan området hägnas in eller vägar och stigar ledas om. Man kan också varna allmänheten om eventuella risker, till exempel genom att sätta upp skyltar. Ju större sannolikheten är för skada och ju större skada som kan uppkomma, desto högre blir kravet på förebyggande åtgärder.

Då kan också bedömas hur ofta inspektioner behöver ske.

38 Bedömning av risk Ansvaret att förebygga skada innebär en skyldighet att skaffa sig kunskap om träden. Det är ett rimligt krav att den som gör riskbedömning av träden har relevant utbildning, kunskap och erfarenhet. Då kan också bedömas hur ofta inspektioner behöver ske. Det är den som begär skadestånd (den skadelidande) som ska bevisa dels skada och dels att fastighetsägarens eller förvaltarens oaktsamhet har orsakat skadan. Om fastighetsägaren eller förvaltaren kan bevisa att alla rimliga försiktighetsmått har vidtagits, så finns det normalt inte grund för skadestånd.

39 Länkar Fria eller Fälla (inkl. juridiska utredningar) sök på Trädvård - Termer och definitioner Standard för trädinventering i urban miljö Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden för träd Standard för skyddande av träd Trädvårdshandbok

Relevanta dokument

Standarder m.m., metoder för riskklassificering. riskträd. Johan Östberg

Standarder m.m., metoder för riskklassificering och juridik kring riskträd Johan Östberg Det finns många standarder (och andra bra publikationer)! Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 Ekonomisk