Standard för trädinventering i urban miljö
|
|
- Christian Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommentarer och användningsområden till skriften: Standard för trädinventering i urban miljö Version 1.0 Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen
2 Författare:Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen Område Landskapsutveckling, LTJ-fakulteten Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp Box Alnarp 2012 författarna och illustratören Omslagsbild: Johan Östberg Illustrationer: Hanna Fors, Område landskapsutveckling, LTJ fakulteten, SLU
3 FÖRORD Dessa kommentarer är gjorda som ett förtydligande till skriften Standard för trädinventering i urban miljö. Denna standard är utformad inom ramen för Fortlöpande miljöanalys, program Bebyggd miljö, vid SLU, med medfinansiering från Partnerskap Alnarp, SKL (Sveriges kommuner och landsting), Gatukontoret Malmö, Svenska Bostäder, E-planta ekonomiska förening, Jönköpings kommun, Svenska kyrkans arbetsgivareorganisation, Jönköpings kyrkogårdsförvaltning, Malmö kyrkogårdsförvaltning, Kyrkogårdsförvaltningen i Nacka, Göteborgs kyrkogårdsförvaltning, Umeå kommun, samt, Park- och naturförvaltningen i Göteborg. Vi hoppas att denna standard ska kunna fungera som ett hjälpmedel för utförare, förvaltningar och beställare. Vi hoppas även att den i förlängningen ska kunna ligga till grund för en standardisering av trädinventeringar och därmed bidra till uppbyggnaden av en nationell träddatabas som underlättar kommunikationen mellan organisationer och personer som på olika sätt arbetar med trädinventering och trädvårdsfrågor. Vi vill tacka organisationerna som har finansierat arbetet och alla deltagare i Delphi-studien som gjort det möjligt att rangordna de många parametrarna: Anders Ohlsson Sjöberg, Anna Flatholm, Anu Riikonen, Arne Mattson, Björn Embrén, Dan Haubo, Elisabet Lindkvist, Garry Lindquist, Harald Kratschmer, Henrik Morin, Klaus Schneider, Klaus Stritzke, Michael Jackson, Oliver Bühler, Per Anker Pedersen, Stefan Lagerqvist, Örjan Stål, samt de deltagare som valt att vara anonyma. Till sist vill vi rikta ett stort tack till Hanna Fors för hennes arbete med de fina illustrationerna till många av parametrarna i standarden. Alnarp, den 23 mars, 2012 Johan Östberg Tim Delshammar Ann-Mari Fransson Anders Busse Nielsen 3
4 INNEHÅLL Inledning...5 Standardens disposition...6 Förslag till trädinformationsparametrar Beskrivande inventeringsparametrar Art och typ Ålder Storlek Trädets position Vitalitet och säkerhet Vitalitet Skador Sjukdomar och skadegörare Risk och säkerhet Trädets värden Biologiskt värde Estetiskt värde Kulturhistoriskt värde Bevarandevärde Åtgärds- och skötselbehov Skötsel Behov och tidsfaktor för skötsel och åtgärder Databasteknisk information Identifikation och lokal Fritext gällande identifikation och lokal Inventeringsinformation Nedtagning Dokumentation av hantering Nyplantering Bilaga 1. Användningsområden Inventeringen som ett kommunikationsmedel och forskningsunderlag Inventeringen som arbetsinstrument inom förvaltningen Inventeringen som ett planeringsunderlag inom förvaltningen Inventeringen som ett instrument för kommunikation med beslutsfattare Inventeringen som underlag för att kommunicera med allmänheten
5 INLEDNING För att förtydliga hur parametrarna i den färdiga standarden är uppbyggda samt vilka tankar och bedömningar som ligger till grund för hur parametrarna är uppbyggda har denna skrift tillkommit. Tanken är att detta ska fungera som ett ytterligare hjälpmedel då det råder osäkerhet kring någon parameter i standarden. Denna skrift kan även hjälpa till att inspirera förvaltningar ytterligare gällande valet av parametrar. Skriften innehåller även förslag på olika typer av användningsområden för trädinventeringsstandarden. Dessa användningsområden finns som Bilaga 1. Användningsområden. Målet med dessa är att fungera som inspiration när förvaltningarna väljer att genomföra en inventering och informationsinhämtning. Tanken med användningsområdena är främst att begränsa antalet parametrar som samlas in, men de ska även fungera som inspiration för redan genomförda informationsinhämtningar. 5
6 STANDARDENS DISPOSITION Standarden består av tre rubriknivåer där den översta visar övergripande vilket slag av parametrar som återfinns. Dessa huvudrubriker är: y Beskrivande inventeringsparametrar y Vitalitet och säkerhet y Trädets värden y Åtgärds- och skötselbehov y Databasteknisk information y Dokumentation av hantering Sedan följer underrubriker för de specifika inventeringsområdena och tredje nivån är alltid själva parametern tillsammans med en kort beskrivning och hur parametern ska inrapporteras. Den första parametern under varje rubrik är så övergripande som möjligt och sedan ökar parametrarnas detaljnivå tills den sista parametern som är förslag på ytterligare information i form av ett fritextfält. Målsättningen har varit att göra det så enkelt som möjligt att hitta i standarden och även få en överblick över vilka parametrar som finns inom en viss rubrik och huvudrubrik. 6
7 FÖRSLAG TILL TRÄDINFORMATIONSPARAMETRAR 1. BESKRIVANDE INVENTERINGSPARAMETRAR 1.1 ART OCH TYP Parametern är av grundläggande karaktär, men har delats i fyra olika parameter som på olika sätt ger information om trädets art LÖV-, ELLER BARRTRÄD Parametern förekommer i olika modeller och ger där en övergripande bild av trädpopulationen. Det är bland annat vanligt att detta går att få fram genom grundkartor TRÄDART, VETENSKAPLIGT NAMN (FÖRESLAGEN STANDARDPARAMETER) Trädets vetenskapliga namn är internationellt gångbart och en viktig del i att kunna urskilja olika arter och sorter då dessa inte alltid har ett svenskt namn TRÄDART, SVENSKT NAMN För många personer som kommer i kontakt med databaser ger inte det vetenskapliga namnet någon direkt information, vilket det svenska däremot ger TRÄDETS KÖN Parametern förekommer i vissa databaser och kan där användas för att informera om eventuella problematiska fruktsättningar, såsom för tempelträd, Ginkgo biloba. Tanken är inte att denna uppgift ska läggas in för samtliga träd utan endast för de där det har någon betydelse. 1.2 ÅLDER Åldersparametern har delats i tre olika delar som på olika nivåer ger information om trädets ålder ÅLDERSFAS/ÅLDERSKLASS Denna klassificering förekommer i vissa inventeringsprotokoll och är där menad att ge en övergripande bild över trädbeståndets åldersfördelning. 7
8 1.2.2 PLANTERINGSÅR För denna parameter valdes mellan att skriva trädets ålder och planteringsåret. Då planteringsåret är konstant till skillnad från ett träds ålder, och samtidigt inte kräver någon årlig uppdatering valdes planteringsåret istället för trädets ålder. Om det inte går att hitta planteringsåret dokumenterat går det att använda följande metoder: y Utgå ifrån byggnationen av området där trädet är planterat. y Ta reda på när vissa arter och sorter planterats och använda detta som en möjlig utgångspunkt. y Ta trädets omkrets i brösthöjd (cm) och dela sedan detta värde med 2,5. Modellen baseras på att en ek i naturlig miljö växer cirka 2,5 cm i omkrets per år. Modellen bör därför endast ses som en indikation på hur gammalt trädet kan vara. Rekommendationen är att använda samliga metoder i kombination för att på så sätt få fram en rimlig ålder på trädet. Tänk på att det är bättre att skriva en kvalificerad gissning av åldern än att låta fältet vara tomt. Parametern är vanligt förekommande och ger för många förvaltningar viktig information om trädens åldersfördelning BERÄKNAD LIVSLÄNGD Vid många exploateringar är det viktigt att kunna ta del av information om hur länge olika träd beräknas kunna stå kvar. Parametern ger även information om hur eventuella återplanteringar bör göras tidsmässigt. 1.3 STORLEK Då storleksparametern är komplex och går att beskriva på många olika sätt har denna kategori har delats upp i 15 olika parametrar STORLEK EFTER KLASSER Den mest övergripande parametern gällande klasser är att dela upp storleken i fyra olika storleksklasser. Dessa klasser används bland annat i olika riskmodeller och ger en övergripande bild över trädens storlek TRÄDETS HÖJD En vanlig storleksparameter i bland annat riskmodeller är trädets höjd, denna parameter används där som hjälp när säkerhetszoner räknas ut. Höjden kan även ge information kring hur skötsel ska utföras, samt ge en god bild av hur trädet relaterar till byggnader runtomkring. Anledningen till att trädet mäts från stambas till toppskott är att detta är den totala höjd som befinner sig ovan mark. Om ett annat mått hade valts, exempelvis stambas till översta gren hade detta kunnat leda till tolkningsproblem kring vad som räknas som en gren. 8
9 1.3.3 STAMDIAMETER 1,3 METERS HÖJD (FÖRESLAGEN STANDARDPARAMETER) Det finns alternativa sätt att mäta trädets stam, till exempel att mäta omkretsen istället för diametern, vilket förekommer inom svensk plantskolenäring då trädets storlek ofta mäts ofta träden på en meters höjd. Vi rekommenderar starkt att diametern mäts istället för omkretsen och att måttet tas på det smalaste stället under 1,3 meters höjd. Detta är den mätmetod som är vanligast förekommande internationellt. Det ger därför möjligheter att jämföra data mellan förvaltningar. De övriga alternativen för mätning av stamens omkrets/diameter fick följande poängsättning under Delphi-undersökningen: Stamomkrets 1 meters höjd, Medel: 5,4 Beställare 4,5 Forskare 7,1 och Utförare 4,7 Stamomkrets 1,3 meters höjd, Medel: 4,8 Beställare 4,6 Forskare 5,5 och Utförare 4,3 Stamdiameter 1 meters höjd, Medel: 3,6 Beställare 2,5 Forskare 4,6 och Utförare 3, MÄTMETOD FÖR STAMDIAMETER/STAMOMKRETS Olika metoder för att mäta ett träds stamdiameter/stamomkrets kan ge olika resultat. Genom att ange mätningsmetoden går det därmed att förklara avvikelser och även följa vilken mätmetod som är vanligast ANTAL STAMMAR Ett träds form påverkar inte bara dess utseende, utan även hur många stammar trädet har. Då vissa träd kan ha ett mycket stort antal stammar har endast de stammar som har en diameter på mer än 2,5 cm vid 1,3 meters höjd. Denna gräns har satts efter den internationella standard som just nu utarbetas i USA. Anledningen till att stammen ska utgå ifrån stambasen är att det annars är en gren STAMHÖJD Trädets stamhöjd är satt från stambasen till den första grenen som tillhör kronan för att på så sätt få ett korrekt värde över hur stor kronan egentligen är. Om definitionen istället hade varit från den första grenen hade kronorna kunnat övervärderas betydligt då det funnits en lågt sittande gren på stammen. Denna definition gör att en gran troligen har en mycket kort stam och att största delen av trädet räknas som kronan FRIHÖJD UNDER KRONAN (LÄGST HÄNGANDE GREN) Då många förvaltningar har krav på sig att hålla viss frihöjd under trädens kronor har denna parameter definierats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv där frihöjden räknas från marknivå upp till den lägst hängande grenen KRONHÖJD (LÄGSTA GREN TILL TOPPSKOTT) Olika rekommendationer rekommenderar olika förhållanden mellan stamhöjd och kronhöjd, denna parameter definierar kronans höjd och gör det därmed möjligt att jämföra denna med exempelvis stamhöjden. 9
10 1.3.9 KRONDIAMETER Parametern är relativt vanlig i olika inventeringsmanualen och ger möjlighet att se kronutbredningen vid exempelvis nyexploatering och vid vägmiljö. Krondiametern har definierats som ett snittvärde av kronans utbredning. Denna definition tar därmed inte hänsyn till om kronan är osymmetrisk utan redovisas som ett helt symmetriskt mått. Denna definition har valts då den är mycket enkel och snabb att redovisa, vilket den inte skulle vara om trädinventeraren var tvungen att mäta in osymmetriska kronor KRONVOLYM Uppgifter om kronvolymen är relativt ovanlig, men förekommer i de beräkningar som finns för bland annat partikelupptag. Då det inte finns något färdigt sätt att räkna ut kronvolymen och då det mycket påverkas av trädets form har ingen färdig uträkning rekommenderats. Detta bör däremot läggas in om en modell hittas/utvecklas ANDEL AV KRONAN SOM SAKNAS Många äldre träd har någon typ av skada och en av dessa kan vara att delar av kronan saknas. Denna uppgift ger därmed en bild över hur stor del av det specifika trädets krona som saknas räknat från ett tvärsnitt genom trädets krona. Definitionen är tagen från den internationella standarden och därmed ska den även anges i 5-procentsintervall FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS STORLEK Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets storlek som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 1.4 TRÄDETS POSITION Grupperingen av trädets position är gjort efter dels den faktiska positionen för trädet, men även den växtplats trädets befinner sig i GEOGRAFISKA KOORDINATER (FÖRESLAGEN STANDARDPARAMETER) Koordinater är den mest exakta positionsangivelsen som även blir mer och mer allmänt tillgänglig. Det finns ett flertal olika koordinatsystem som används och det bör därför noteras vilket system som väljs för förvaltningen. Det rekommenderade koordinatsystemet är det som används av Trädportalen som drivs av Artdatabanken. Genom att använda detta system går det att lägga in träddatabasen i deras portal utan att behöva konvertera det till ett annat koordinatsystem. 10
11 1.4.2 GATUADRESS Att använda adresser som positionsangivelser är även det ett populärt sätt att ange trädets position. Denna parameter ger användaren snabbt en bild över var trädet befinner sig och gör det även möjligt att hitta samtliga träd på en viss gata. Parametern har definierats efter enkelhet för trädinventeraren och bygger därmed på i vilken ordning träden kommer på gatan PLACERING INOM FASTIGHET Om trädet befinner sig på en fastighet kan det vara bra att veta var på denna som trädet återfinns för att på så sätt kunna hitta tillbaka till det då koordinater saknas. Definitionen har tagits direkt från en befintlig manual där en relativt enkel metod har används GATU- ELLER PARKTRÄD Ur både skötsel och faktureringssynpunkt kan det vara bra att hålla reda på vilka träd som återfinns i gatu- respektive parkmiljö. Då olika förvaltningar och manualer har olika definitioner har det valts att definiera dessa olika typer utefter ett skötselperspektiv istället för att sätta ett visst avstånd från gatorna. På detta sätt finns det mer flexibilitet exempelvis när träden växer och då kan kräva skötsel som inte tidigare krävdes TYP AV PLANTERING Parametern har setts som ett steg i bevarandet av viktiga träd, men även medvetandegöra att vissa träd kan vara skyddade såsom alléer. Exemplen som angetts har kommit ifrån personer som arbetat med kulturhistoriskt intressanta trädplanteringar FUNKTION PÅ PLATSEN Denna parameter har efterfrågats då vissa träd kan ha ett stort funktionellt värde då det bland annat kan vara insynsskyddade eller skapa lä på blåsiga platser PLANTERINGSPLATSENS VÄDERSTRECK Parametern kan ge en förklaring till trädets utveckling beroende på klimatiska påverkningar som beror på väderstreck. Informationen kan även vara vägledande vid nyplanteringar. Då informationen anges som fritext går det att ge mer detaljerade uppgifter kring väderstrecket MARKANVÄNDNING (NATURVÅRDSVERKET) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket MARKTÄCKNING RUNT TRÄDETS STAM I flera manualer finns uppgifter om vilken växtplats trädet befinner sig på. Växtplatsen kan däremot variera runt både stam, under krona och runt trädet. Information om marktäckning runt trädet stam har delats upp i ett stort antal olika valmöjligheter för att fånga upp så många möjliga marktäckningar som möjligt, men det finns självklart möjlighet att lägga till fler då inmatningen är enligt fritext. 11
12 MARKTÄCKNING UNDER TRÄDETS KRONA I flera manualer finns uppgifter om vilken växtplats trädet befinner sig på. Växtplatsen kan däremot variera runt både stam, under krona och runt trädet. Information om marktäckning under trädets krona har delats upp i ett stort antal olika valmöjligheter för att fånga upp så många möjliga marktäckningar som möjligt, men det finns självklart möjlighet att lägga till fler då inmatningen är enligt fritext TYP AV VÄXTBÄDD Information om vilken typ av växtbädd som trädet står i har ansetts viktigt då det både går att följa träds utveckling beroende på växtbädd, men det har även betydelse vid nyplanteringar då detta måste beaktas vid dessa tillfällen MARKSKYDD RUNT TRÄDET Genom att ta in information om vilket markskydd som används går det att göra kontroller av de träd som har ett markskydd som kräver regelbunden tillsyn. Som exempel har tre olika typer av marktäckningar använts, men genom fritextfältet går det att lägga till fler om det finns behov av detta STAMSKYDD Genom att ta in information om trädet har stamskydd går det att göra kontroller av de träd som har detta och därmed kräver regelbunden tillsyn. Endast en Ja/Nej inmatning har valts för denna parameter STORLEK PÅ PLANTERINGSPLATS Information om den permeabla ytan under trädets krona kan ge viktig information kring trädets utveckling beroende på just detta. Anledningen till att just ordet permeabla har valts är att det finns många olika typer av ytor som släpper igenom luft och vatten, bland annat permeabel asfalt som riskerar att falla bort om parametern endast beskrivits som öppen yta LJUSEXPONERING Parametern gällande ljusexponering är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen TILLGÄNGLIG JORDVOLYM Informationen om den tillgängliga jordvolymen är en viktig del i förståelsen för olika träds utveckling i den urbana miljön. Tyvärr är informationen troligen svår att få tag i, men vid nyplanteringar bör detta gå att gå tag på, detsamma gäller för träd i parkmiljö som ofta har mer eller mindre obegränsad mängd jord. 12
13 JORDART OCH PH Vid analyser kring jordarts- och ph förhållanden på en specifik växtplats kan denna information samlas i denna parameter, vilket senare kan användas både vid återplanteringar, men även som förståelse för trädets utveckling. Då både jordart och ph ska kunna läggas in i denna parameter har ett fritextfält valts INFILTRATIONSBRUNN FÖR LUFT Information om trädet har en infiltrationsbrunn för luft kan användas till ett flertal olika saker, exempelvis för driftkostnader och underlag för entreprenör drift/underhåll. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden LUTNING UNDER TRÄDETS KRONA Parametern gällande markens lutning under trädets krona är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen SALTNING PÅ PLATSEN Information om det förekommer saltning på trädets växtplats möjliggör uppföljning av trädets utveckling beroende på saltningen. Uppgiften gör det även möjligt att få ett underlag på hur många träd som berörs av saltningen. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden PLANTERINGSPLATS MED KANTER Uppgiften kan användas för att jämföra utvecklingen av träd i planteringsplatser med eller utan upphöjda kanter. Det blir även möjligt att sätta in speciellt skydd för de träd som saknar dessa kanter då saltning genomförs. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden AVSTÅND TILL NÄRMSTA HUS Parametern gällande avstånd till närmsta hus är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen AVSTÅND TILL NÄRMSTA BYGGNAD/OBJEKT Parametern gällande avstånd till närmsta byggnad/objekt är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen TEKNISK INFRASTRUKTUR NÄRA TRÄDET Konflikter mellan träd och infrastruktur kan bli både problematiska och kostsamma. Genom denna parameter blir det möjligt att påvisa eventuella framtida konflikter med exempelvis kollektivtrafik. Som exempel har valts både underjordisk och ovanjordisk infrastruktur då träd kan påverka både de synliga och osynliga delarna av infrastrukturen. 13
14 KONFLIKTER MED EGENDOM OCH TEKNISKA INFRASTRUKTUR Om information om redan uppkomna konflikter mellan träd och infrastruktur registreras möjliggör detta en planering av skötseln, samt gör det möjligt att följa om vissa trädarter skapar mer konflikter än andra. Trots det relativt stora antalet förslag på inmatningar finns det med stor säkerhet andra konfliktsituationer som kan uppstå, av denna anledning har ett fritextfält valts AKTIVA GRAVPLATSER UNDER TRÄDETS KRONA Grävning under trädets krona skapar ofta skador på trädets rotsystem, vilket gör det viktigt att samla information kring vilka träd som har aktiva gravplatser under kronan för att på så sätt hindra att skador uppkommer FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS POSITION Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets position som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 14
15 2. VITALITET OCH SÄKERHET Vitalitet och säkerhets har delats upp i fyra delstycken som på olika sätt ger en bild över vilken kondition trädet befinner sig i, samt om det finns risk för skador på person eller egendom. Delstyckena kommer i den ordning som de bör beaktas för att till sist kunna göra en bedömning kring om trädet utgör någon risk. 2.1 VITALITET Vitalitetsdelen har delats upp i fyra olika parametrar som på olika nivåer ger information om trädets vitalitet VISUELL BEDÖMNING AV VITALITETSKLASSER (FÖRESLAGEN STANDARDPARAMETER) Vitalitetsbegreppet är en av de parametrar som varit mer komplicerad att beskriva då det finns ett flertal olika uppfattningar kring vad som innefattas i begreppet vitalitet. Den definition som valts är trädets förmåga att hantera stress, vilket därmed gör det möjligt för ett träd att ha skador, men trots det befinna sig i den högsta vitalitetsklassen. Vidare har vitalitetsbedömningen valts att göras genom ljusgenomsläppligheten i trädets krona som kommer från en tysk manual (Roloff, 2001). Det bör emellertid påpekas att denna metod inte är lämplig för alla trädslag då exempelvis tempelträd, Ginkgo biloba, aldrig skulle kunna komma upp i vitalitet 1. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta SKOTTILLVÄXT Under arbetets gång har det inkommit önskemål från flera källor att ta in information kring trädets skottillväxt. Den metod som valts är att mäta denna tillväxt på minst tre skott på olika platser runt om i kronan, exempelvis i sol, skugga och mitt i kronan. Mätningen görs endast för årets tillväxt, alternativt förra årets tillväxt om inventeringen genomförs under vintern eller våren. Denna definition kring hur skottillväxten mäts kommer inte ifrån någon standard utan är endast ett förslag, vilket kan komma att ändras om förslag på befintlig modell inkommer. Inmatningen har valts till centimeter då detta bör vara det enklaste sättet att lägga in denna typ av information BLADTÄTHET, BLADSTORLEK OCH BLADFÄRG En mer beskrivande parameter som valts att göras helt i fritext är frågan om bladtäthet och bladstorlek. Denna parameter har även den efterfrågats i sin helhet eller delar av den, exempelvis bladstorlek. 15
16 2.1.4 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS VITALITET Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets vitalitet som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 2.2 SKADOR Skadorna har delats upp i åtta olika parametrar med både ökad detaljnivå och information om risker frö framtida skador SKADEKLASS Skadeklassen är menad som en summerande klass i likhet med vitaliteten för att på ett överskådligt sätt ge en bild över hur allvarligt skadat trädet är. För att undvika att små skador utan betydelse läggs in har parametern beskrivits som att skadan ska påverkar trädet på lång sikt. Som vägledning har även procentsatser lagts in i beskrivningarna, men dessa ska endast ses som en vägledning då det finns mindre skador som trots detta bör räknas som mycket allvarliga, exempelvis på grund av svår röta innanför skadan. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta SKADEKLASS, UTFÖRLIG För en ökad detaljbeskrivning av skadeklassen har en utförligare parameter beskrivits där rotskador/rothalsskador, stamskador och kronskador är beskrivna var för sig. För att undvika att små skador utan betydelse läggs in har parametern beskrivits som att skadan ska påverkar trädet på lång sikt. Som vägledning har även procentsatser lagts in i beskrivningarna, men dessa ska endast ses som en vägledning då det finns mindre skador som trots detta bör räknas som mycket allvarliga, exempelvis på grund av svår röta innanför skadan. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta. Denna klassning görs då för vardera rotskador/rothalsskador, stamskador och kronskador MEKANISKA SKADOR Beskrivningen av vilken typ av mekanisk skada som har skadat trädet ger information som kan användas för framtida åtgärder för att minska risken för att denna typ av skada uppstår igen. Som exempel har tre olika typer av mekaniska skador valts, men även för denna parameter har fritext valts då det troligen finns många andra typer av mekaniska skador som är värda att registreras STÖRNING PÅ PLATSEN Olika typer av störningar kring trädet kan påverka dess framtida vitalitet och/eller säkerhet, vilket därmed gör de viktiga att följa. Fem olika typer av störningar finns som exempel som alla på olika sätt kan påverka trädet negativt. Då ett fritextfält valts går det att lägga till ytterligare störningar. 16
17 2.2.5 MÄNGD DIEBACK Parametern gällande mängd dieback är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen RISK FÖR SKADOR PÅ GRUND AV MARKGALLER Det finns ett flertal olika installationer kring träden som potentiellt kan skada dem om inte installationerna besiktigas regelbundet. För att kunna hålla reda på dessa ger denna parameter information om risken för skador på trädet på grund av markgaller. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta ÅTGÄRD AV STAMSKYDD Som en förebyggande åtgärd för att minska risken för skador på trädet anger denna parameter om stamskyddet är i behov av justering, reparation eller borttagning. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SKADOR Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets skador som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 2.3 SJUKDOMAR OCH SKADEGÖRARE Sjukdomar och skadegörare har delats upp i fem olika parametrar SJUKDOMAR OCH SKADEGÖRARE Sjukdomar och skadegörare som angripit vissa träd är något som många förvaltningar följer för att dels kunna ta bort sjuka träd, men även undvika att plantera trädarter/sorter som drabbats av sjukdomar i närheten av drabbade träd. Om fler förvaltningar registrerar denna information möjliggörs även ett nationellt informationsutbyte kring sjukdomar och skadegörares utbredning. Som exempel har sex olika sjukdomar med olika nivåer av allvarlighet tagits som exempel, men då det hela tiden dyker upp nya sjukdomar har parameterns inmatning valts till fritext SJUKDOMAR OCH SKADEGÖRARE I NÄRHETEN AV TRÄDET Sjukdomar och skadegörare som riskerar att drabba det specifika trädet är något som kan hjälpa förvaltningar att se hur stora delar av trädbeståndet som är hotat av en viss sjukdom. Som exempel har sex olika sjukdomar med olika nivåer av allvarlighet tagits som exempel, men då det hela tiden dyker upp nya sjukdomar har parameterns inmatning valts till fritext. 17
18 2.3.3 SVAMP Informationen om svamp förekommer på marken eller på trädet bör användas för att senare kunna artbestämma dem om de misstänks utgöra en fara. Anledningen till att denna mer grundläggande parameter finns med är att många har svårt att säkert avgöra vad det är för typ av svamp vid inventeringstillfället. Genom att registrera förekomsten a svampar kan expertis sedan inkallas för att granska dessa träd och då förhoppningsvis ange vilken svamp det rör sig om. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta SVAMP, UTFÖRLIG Om trädet har någon typ av svamp är det viktigt att veta vilken sorts svamp det rör sig om för att därmed kunna göra en korrekt åtgärd. Sju olika svampar har lagts in som exempel, både med svenskt och vetenskapligt namn. Då trädet kan drabbas av både fler sorters svampar och även flera olika sorters svampar samtidigt har en fritextinmatning valts FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SJUKDOMAR OCH SKADEGÖRARE Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets sjukdomar och skadegörare som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 2.4 RISK OCH SÄKERHET Risk och säkerhets har delats upp i tre olika parametrar RISK FÖR PERSONSKADA ELLER MATERIELLA SKADOR (FÖRESLAGEN STANDARDPARAMETER) Riskbedömningar av träd ett mycket svårt och kräver expertis för att göras på ett korrekt sätt. Exemplen i för denna parameter ska därför endast ses som vägledande då det exempelvis kan finnas träd med stora skador och svampangrepp som fortfarande kan räknas som riskfria på grund av bland annat dess placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. Det viktigaste att följa för denna parameter är de rekommenderade tidsperioderna som angetts för de två högsta riskklasserna (tre och fyra), genom att använda dessa som utgångspunkt för då riskklassen fastställs kan förvaltningen planera insatserna på ett effektivt sätt. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta. 18
19 2.4.2 VIKT/STORLEK AV TRÄD ELLER TRÄDDEL SOM RISKERAR FALLA Som ytterligare förtydligande av den risk som kan finnas förknippad med ett träd använder ett flertal riskmanualer vikten av den del av trädet som riskerar att falla som en indikation på hur stor skada som potentiellt kan uppstå. Som inmatning har valts kilogram då detta bör vara en korrekt enhet för denna uppgift FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS RISK OCH SÄKERHET Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets risk och säkerhet som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Exemplen är i många fall mycket långa, vilket beror på att de är kopierade från den internationella manualen. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3. TRÄDETS VÄRDEN Trädets värden är en sammanställning över de olika mjuka värden som är förknippade med ett träd. De ekonomiska värdena har uteslutits då dessa bygger på färdiga modeller, vilka inte kan sammanställas i denna manual utan läsaren hänvisas istället till den manual som den anser bäst överrensstämmer med dennas behov. De fyra värden som finns beskrivna här är: Biologiskt värde, Estetiskt värde, Kulturhistoriskt värde och Bevarandevärde. 3.1 BIOLOGISKT VÄRDE Det biologiska värdet har delats upp i fem olika parametrar varav tre är direkt hämtade från Naturvårdsverket HÅLSTADIUM (NATURVÅRDSVERKET) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket KARAKTÄRSDRAG (NATURVÅRDSVERKET) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket MULMVOLYM (NATURVÅRDSVERKET) (MULM = DÖD VED, LÖV, GAMLA FÅGELBON OSV) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket. 19
20 3.1.4 MÄNGD DÖD VED Död ved har en stor betydelse för ett träds biologiska värde och kan därför registreras under denna parameter som en procentsats. Uppgiften är mycket svår att ange på en exakt nivå utan blir troligen endast en uppskattning. Inmatningen har trots detta valts att göra i procent i 5-procentsintervall då detta är standard på övriga parametrar som bygger på procent. Ange den procentuella mängden död ved av trädets totala mängd ved FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS BIOLOGISKA VÄRDEN Under Delphi-studien, och i Naturvårdsverkets publikationer, framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring biologiska värden som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.2 ESTETISKT VÄRDE Det estetiska värdet består av sju olika parametrar som på olika sätt belyser det estetiska värdet ESTETISKT VÄRDE Det estetiska värdet har efterfrågats från olika intressenter, men det är samtidigt något som är mycket subjektivt, vad är egentligen ett estetiskt värde? Då vi för denna parameter inte har kunnat gå in i detalj kring bedömningskriterier har vi valt att låta inventerarens egna subjektiva värderingar har stort inflytande för denna parameter. Tanken är emellertid att parametern ska använda för att identifiera speciellt skyddsvärda träd, vilket bör vara det som trädinventeraren grundar sin bedömning på. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den högsta klassen och 4 den lägsta KARAKTÄRSTRÄD Frågan om karaktärsträd finns med i framför allt trädvärderingsmanualer där dessa träd då får ett högre värde på grund av dess inverkan på platsen. Bedömningskriterierna är direkt hämtade från värderingsmanualer vilket visar den betydelse dessa har haft för denna parameter. Valet att ha denna parameter helt som fritext är för att det kan behövas mer utförliga inmatningar kring varför det specifika trädet är ett karaktärsträd. Parametern bör även inte användas i så stor utsträckning, vilket gör det merarbete det är förknippat med att skriva längre förklaringar till relativt lite i sammanhanget ARTENS LÄMPLIGHET PÅ PLATSEN En del av ett träds estetiska värde är det lämplighet på platsen. Ett vackert träd kan, om det är felplacerat, förlora stora delar att sitt estetiska värde endast på grund att det inte passar på platsen. Trädet kan vara direkt olämpligt beroende på felaktisk jordtyp eller klimatmässighet. Detsamma gäller självklart för det motsatta där ett perfekt utvalt träd bör få en hög poängsättning. Vi har valt att kopiera parametern från värderingsmetoden VAT03 tillsammans med dess poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta. 20
21 3.2.4 MILJÖFÖRHÖJANDE EGENSKAPER Utöver de rent visuellt estetiska värdena som ett träd kan ha finns det även andra värden som bör tas med i bedömningen, dessa kan bland annat gälla biologiskt värde, bullerreduktion och lä. Trädet kan även ha negativa miljöegenskaper såsom oönskad skugga och allergiproblem. Dessa olika miljöegenskaper är samlade i denna parameter som ingår i VAT03 Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta TRÄDETS ARKITEKTONISKA LÄMPLIGHET Även denna parameter är hämtad från VAT03 och är till för at ge en bild över trädets arkitektoniska egenskaper. I denna parameter värderas om trädet har betydelse för exempelvis optisk ledning, står i en allé eller hur det rent arkitektoniskt påverkar miljön trädet står i. Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta SYNLIGHET Detta är den sista parametern som är hämtad från VAT03 och är visar vilken synlighet trädet har. Tanken är då att om ett träd ses av många människor kommer det att ha ett högre värde än om det exempelvis står på en bakgata där färre människor kan se det. Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS ESTETIK Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets estetik som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.3 KULTURHISTORISKT VÄRDE Det kulturhistoriska värdet är uppdelat i 5 olika parametrar med olika nivå av detaljrikedom. Förhoppningen är att dessa olika parametrar som behandlar det kulturhistoriska värdet ska kunna hjälpa till att förhindra oavsiktlig borttagning av betydelsefulla träd KULTURHISTORISKT VÄRDE Denna första parameter är den mer övergripande parametern som vi själva har skapat. Tanken från vår sida är att träd i urban miljö alltid har ett kulturhistoriskt värde, men att det sedan går att öka på detta värde beroende på var och varför trädet är planterat. Parametern kan därför vara till användning för de förvaltningar som endast önskar ha ett övergripande värde för trädets kulturhistoriska värde. 21
22 3.3.2 TRÄDETS KULTURHISTORISKA VÄRDE UTIFRÅN ETT NATIO- NELLT PERSPEKTIV Ett träd kan ha ett stort kulturhistoriskt värde lokalt på grund av att exempelvis en lokalt känd person har planterat trädet, att det är mytomspunnet eller förknippat med berättelser, men det kan även vara av regionalt eller till och med riksintresse. Denna bedömning kan ytterligare underlätta att skydda viktiga träd, men även användas för information för exempelvis turister. Som standard i manualen anges värdet på en skala från 1 till 4 där 1 är det högsta värdet URSPRUNGLIGT I ANLÄGGNINGEN Träd som har bedömts vara ursprungliga i exempelvis en park kan ge en viktig bild av hur parken sett ut vid anläggningsskedet. Genom att registrera dessa kan förvaltaren ha en bättre kunskap kring vilka trädarter som ska planteras vid en eventuell återplantering. Informationen går exempelvis även att använda för att göra historiska beskrivningar kring parken eller hitta kvarvaror från ett annat kulturhistoriskt lager. Vi har valt att endast ange detta med ett ja/nej alternativ då ansågs tillräckligt för denna parameter. j KLON FRÅN ÄLDRE INDIVID I vissa anläggningar har man valt att använda sig av olika typer av kloning för att på så sätt säkerställa att det används samma genetiska material i anläggningen. Genom att ange detta går det dels att spåra dessa individer, men även se vilken metod som använts. Vi har valt att låta parametern vara ett fritextfält då det troligen kommer att läggas till fler alternativ än de exempel som vi har tagit med FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS KULTURHISTORISKA VÄRDE Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets kulturhistoriska värde som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.4 BEVARANDEVÄRDE Även bevarandevärdet är uppdelat i fem olika parametrar som på olika sätt beskriver på vilket sätt trädet är bevarandevärt BEVARANDEVÄRDE Denna första parameter är den mer övergripande parametern som vi själva har skapat. Som för de övriga mer övergripande parametrarna är detta en typ av summering av de övriga parametrarna i denna grupp och är menad som en första klassning av trädet. Parametern kan exempelvis vara till användning vid exploateringar av områden då det är viktigt att på ett övergripande sätt kunna visa på bevarandevärda träd. Som standard är parametern uppdelad i fyra klasser där 1 anger det högsta värdet och 4 det lägsta. 22
23 3.4.2 FRAMTIDSTRÄD I områden där det förekommer många äldre individer, eller på platser där det endast förekommer enstaka större träd, kan yngre träd ha ett stort bevarandevärde då de kan fungera som framtidsträd eller ersättningsträd. Inmatningen har valts till fritextfält då det troligen finns anledning att skriva kortare beskrivningar kring vilket träd det är tänkt att fungera som framtidsträd för SKYDDSVÄRDE (NATURVÅRDSVERKET) Denna parameter är direkt hämtad från Naturvårdsverket och används i bland annat trädportalen. Genom att ange detta bidrar förvaltningen till att Naturvårdsverket får en bättre bild över skyddsvärda träd. Inmatningen är hämtad från Naturvårdsverket och anges som fritext LAGSTADGAT SKYDD Vissa träd har ett lagstadgat skydd vilket är av stor vikt att hålla reda på. Parametern har en fritextinmatning då det kan finnas ett flertal olika lagstadgade skydd FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS BEVARANDEVÄRDE Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets bevarandevärde som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 23
24 4. ÅTGÄRDS- OCH SKÖTSELBEHOV Denna kategori av parametrar behandlar på olika sätt den löpande skötsel och de åtgärder som behövs för trädet. 4.1 SKÖTSEL Den löpande skötsel har delats upp i åtta olika parametrar som på olika sätt beskriver den aktuella skötseln som utförs på trädet SKÖTSELKATEGORI Skötselkategorin är en parameter som beskriver vilken typ av trädskötsel som bedrivs för det aktuella trädet. Parametern har exempel på de vanligare typerna av regelbunden skötsel ett träd kan ha, vilka exempelvis är garantiskötsel, gatu- och parkträd samt olika typer av beskärning. Inmatningen har valts till fritext då det troligen finns fler sorters skötsel som bedrivs på träden SKÖTSELPROGRAM För vissa träd finns separata skötselprogram, exempelvis om en speciell åtgärd genomförts på trädet. Genom att ange om det finns ett skötselprogram, samt vilket diarienummer detta har går det lättare att ta fram denna information då det finns behov för detta BESKÄRNING Olika typer av åtgärder genomförs med regelbundna intervall, exempelvis arkadklippningar. Denna parameter anger hur ofta denna åtgärd ska genomföras. Inmatningen har valts till fritext då det troligen finns fler intervall som används för skötseln GÖDSLINGSPROGRAM FÖR TRÄDET I vissa fall gödslas träden i urban miljö, genom att ange hur ofta detta ska ske, samt mängd och preparat kan entreprenörer och anställda lätt hitta denna information för det aktuella trädet. Detta kan vara speciellt värdefullt för exempelvis nyplanterade träd. Parametern fylls i ett fritextfält då det finns många olika preparat och mängder som kan användas BEVATTNINGSPROGRAM FÖR TRÄDET I vissa fall gödslas träden i urban miljö, genom att ange hur ofta detta ska ske, samt mängd vatten som ska användas kan entreprenörer och anställda lätt hitta denna information för det aktuella trädet. Detta kan vara speciellt värdefullt för exempelvis nyplanterade träd. Inmatningen är i fritext då mängden och frekvensen av bevattning kan variera stort. 24
25 4.1.6 SKÖTSELUTFÖRARE För att på ett snabbt sätt få reda på vem som utför skötseln på det specifika trädet går det snabbt att kontakta denna för förfrågningar eller informationsutskick. Inmatningen är fritext då det finns ett stort antal entreprenörer och egen regi TIDIGARE SKÖTSEL Vissa träd har tidigare haft en viss skötsel, men av olika anledning har denna skötsel upphört. Detta kan exempelvis gälla hamlade träd. Genom att notera detta finns det dels möjlighet att hitta en förklaring till varför trädet har ett visst utseende, men även kunna återgå till en viss typ av skötsel vid ett senare tillfälle (även om detta bör göras försiktighet). Då det finns en stor mängd olika typer av skötsel som kan ha utförts är inmatningen i form av fritext FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SKÖTSEL Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring trädets skötsel som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 4.2 BEHOV OCH TIDSFAKTOR FÖR SKÖTSEL OCH ÅTGÄRDER Informationen om tid och behov av skötsel och åtgärder är uppdelat i sju olika parametrar som både anger vilken typ av åtgärd som behövs, men även inom vilken tid dessa bör göras BEHOV AV SKYDD Av olika anledningar kan det krävas att ett träd skyddas, exempelvis genom att staket sätts upp kring det. Parametern är därmed menad att visa om, och i så fall vilken typ av skydd som trädet är i behov av. Då det finns ett flertal olika sätt att skydda trädet på är inmatningen för denna parameter fritext BEHOV AV NY VÄXTBÄDD Inom vissa regioner pågår stora arbeten med att ståndortsrenovera träden genom att skapa nya växtbäddar. Genom att samla information om vilka träd som är i behov av denna åtgärd går det från förvaltningens sida att göra prioriteringar och även få en uppfattning kring hur stort behovet är. Vi har valt att låta denna parameter vara ett fritextfält då det troligen även blir aktuellt att skriva vilken typ av växtbädd som behövs. 25
26 4.2.3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Under denna parameter har vi valt att samla de vanligast förekommande åtgärderna som vi har hittat i olika typer av manualer och skötselprogram. Tanken är att de olika åtgärderna läggs in som en lista i databasen och att inventeraren sedan kan klicka i de åtgärder som är aktuella. Det finns även en stor risk för att vissa åtgärder glöms bort eller att andra termer används. Allt eftersom terminologin blir mer homogent inom branschen bör denna lista uppdateras med de termer som är gällande för branschen ÅTGÄRDSBEHOV, TID Då det förekommer två olika typer av tidsrekommendationer för Naturvårdsverket och de riskmanualer som har granskats inom projektet har vi valt att ha två olika typer av åtgärdstider. Dels en egen tidsräkning (denna) som till stora delar är baserade på riskmanualer, men med en anpassning för våra svenska förhållanden, och dels den som finns för Naturvårdsveket. Som standard är inmatningen på en skala från 1 till 4 där 1 är inget behov på lång sikt, medan 4 är akut behov ÅTGÄRDSBEHOV, TID (NATURVÅRDSVERKET) Då det förekommer två olika typer av tidsrekommendationer för Naturvårdsverket och de riskmanualer som har granskats inom projektet har vi valt att ha två olika typer av åtgärdstider. Dels en egen tidsräkning som till stora delar är baserade på riskmanualer, men med en anpassning för våra svenska förhållanden, och dels den som finns för Naturvårdsveket (denna). Som standard är inmatningen på en skala från 1 till 4 där 1 är inget behov på lång sikt, medan 4 är akut behov BERÄKNAD KOSTNAD FÖR ÅTGÄRDER Kostnaden för de föreslagna åtgärderna är av stor betydelse för många förvaltningar, speciellt om inventeringen genomförs av en utomstående konsult. Informationen kan användas till bland annat budgeteringar. Inmatningen är i kronor FRITEXT GÄLLANDE TIDSFAKTOR FÖR SKÖTSEL OCH ÅTGÄRDER Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som ansågs viktiga att inrapportera. För att kunna ta in uppgifter kring tidsfaktor för skötsel och åtgärder som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 26
ARBETSMATERIAL- Får ej åberopas Kommentarer och användningsområden till skriften: Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö
- Får ej åberopas Kommentarer och användningsområden till skriften: Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse
Läs merTrädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg
Trädinventering och Grundläggande besiktning Johan Östberg Platsspecifik information Tom planteringsplats Plats GPS-koordinater Plats - gatuadress Växtplats park, gatumiljö, naturmark Skydd Stamskydd,
Läs merMOVIUM FAKTA #
MOVIUM FAKTA # 4 2012 Foto: Lars Lindoff. TRÄDINVENTERINGAR I STADSMILJÖ Område Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp startade 2010 ett forskningsoch utvecklingsprojekt med målet att ta fram riktlinjer
Läs merTrädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg
Trädinventering och Grundläggande besiktning Johan Östberg Platsspecifik information Tom planteringsplats Plats GPS-koordinater Plats - gatuadress Växtplats park, gatumiljö, naturmark Skydd Stamskydd,
Läs merInventering och besiktning av träden vid Bävern 2, Sundbyberg augusti 2013
Inventering och besiktning av träden vid Bävern 2, Sundbyberg augusti 2013 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Datum 2013-08-22 Trädinventering vid Bävern 2, Sundbyberg augusti
Läs merInventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På
Läs merFörslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö
Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö Johan Östberg, Tim Delshammar, Anders Busse Nielsen och Ann-Mari Fransson Författare:Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson
Läs merStandard för trädinventering i urban miljö Version 2.0
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Standard för trädinventering i urban miljö Version 2.0 Johan Östberg Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Läs merInventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015
Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015 1 Trädinventering På uppdrag av Fastighets AB Förvaltaren (Ulrika Almqvist)
Läs merTrädbesiktning vid Blackebergsvägen, Etapp 2 och 3 Bromma, december 2018
Trädbesiktning vid Blackebergsvägen, Etapp 2 och 3 Bromma, december 2018 Träd 1 Träd 2 Svartsjö Trädkonsult 0704-90 52 81 cathrine@svartsjotradkonsult.se Datum 2018-12-17 Stuart Hope Tengbom Box 1230 111
Läs merStandardiserad trädinventering och insamling av data för träd i urban miljö
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Standardiserad trädinventering och insamling av data för träd i urban miljö Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen Område landskapsutveckling,
Läs merGodkänt dokument - Johanna Rosvall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
1 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En inventering av träden enligt bifogad karta, har utförts under augusti månad 2016 av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg. Området är beläget söder
Läs merTrädplan AKTIVITETSDEL
Trädplan AKTIVITETSDEL ANTAGANDEHANDLING AUGUSTI 2016 Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Referensgrupp Text & Foto Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur
Läs merTrädplan. Aktivitetsdel -remissversion-
Trädplan Aktivitetsdel -remissversion- Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Referensgrupp Sandra Paasioja Joelsson,
Läs merTrädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017
Trädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017 Träd nr 23 & 24 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-11-07
Läs merGodkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
2 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En okulär besiktning samt inventering har utförts av träden vid Klockelund, Farsta. Arbetet har utförts av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg på uppdrag
Läs merALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3
RAPPORT ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Framtagen av teknikförvaltningen Datum 2018-12-19 ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Innehåll ALLEINVENTERING SÖDERVÄG... 1 1. SYFTE OCH MÅL... 2 2. AVGRÄNSNING...
Läs merTrädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016
Trädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2016-05-31 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merEkonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Fader Bergström, Axelsberg
Trädinventering & okulär besiktning Fader Bergström, Axelsberg 2018-12-03 Trädinventering är utförd av Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2
Läs merInventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014
Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering På uppdrag av
Läs merTrädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017
Trädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-03-28 Lisa Eriksson
Läs merTrädinventering och värdering Årby, Eskilstuna.
Trädinventering och värdering Årby, Eskilstuna. Period för inventering och värdering: Februari till Mars 2018 Utförd och sammanställd av: Arborist Håkan Nilsson Sveriges Trädvårdscentrum 24754 Dalby Beställare:
Läs merInventering av 6 st skogslönnar på Torkelsgatan vid Kvarntorget i Uppsala
Inventering av 6 st skogslönnar på Torkelsgatan vid Kvarntorget i Uppsala Bild 1. Skogslönnar längs Torkelsgatan Lund 2017-04-04 072-700 99 07 www.trädkonsult.nu Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016
Ekonomisk trädvärdering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2016-05-31 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merStandarder, riskträd och metoder för riskklassificering. Johan Östberg
Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering Johan Östberg Standarder och andra publikationer Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden
Läs merVETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018
VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Praktiserande nivå Version maj 2018 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Utövaren känner till flera olika
Läs merTrädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996
Trädplan för Stockholm januari 1996 CITY OCH GAMLA STAN TRÄDPLAN FÖR CITY OCH GAMLA STAN Trädplanen har utarbetats av Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Handläggare: Jette Harboe Fotografier:
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Rothoffsvägen, Eskilstuna augusti 2017
Ekonomisk trädvärdering vid Rothoffsvägen, Eskilstuna augusti 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com Datum 2017-08-22 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merTrädbesiktning Skellefteå stadspark Februari 2013
Trädbesiktning Skellefteå stadspark Februari 2013 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08-410 470 70 www.jacksonstradvard.se Okulär trädbesiktning Skelleftå stadspark, februari 2013 Uppdrag På uppdrag
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Kv Kabelverket etapp 3,
Trädinventering & okulär besiktning Kv Kabelverket etapp 3, 2014-11-25 Ansvarig för utförd trädinventering är,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen är utförd på uppdrag
Läs merDispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN
2018-01-08 Slutversion Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN * * Sigtuna kommun har reviderat avsnittet "Beskrivning av åtgärder som planeras"
Läs merRekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0
Svenska Trädföreningen Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0 Utgivningsdatum: 2019-06-23. Författare: Dani Mladoniczky, Trädliv AB, i samarbete med Svenska Trädföreningen. Omslagsfoto:
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017
Ekonomisk trädvärdering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-03-28 Lisa
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Läs merFörslag till planering för Linnégatans träd
Förslag till planering för Linnégatans träd 2013-03-26 Linnéplatsen Prinsgatan Norr Innehåll Bakgrund sid 3 Förslaget i korthet sid 4 Inventering av naturvärden sid 5 Varför besiktigar park- och naturförvaltningen
Läs merStandarder m.m., metoder för riskklassificering. riskträd. Johan Östberg
Standarder m.m., metoder för riskklassificering och juridik kring riskträd Johan Östberg Det finns många standarder (och andra bra publikationer)! Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 Ekonomisk
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Ekenhillsvägen, Eskilstuna Juni 2018
Ekonomisk trädvärdering vid Ekenhillsvägen, Eskilstuna Juni 2018 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com Datum 2018-06-12 Fredrik Eklund Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merUtvärdering till möjlighet för flytt av träd
Vegetation & Infrastruktur AB TRÄDFLYTT LERUMS STATIONS OMRÅDE 001-040 Lerums Kommun Utvärdering till möjlighet för flytt av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Lerums stationsområde 2014-01-15 för
Läs merÖversiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan 2012-07-31
Översiktlig trädinventering längs med Lidingöbanan 2012-07-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merTrädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07
Trädvårdsplan Blötebågen naturreservat Rapport 2011:07 Rapportnr: 2011:07 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Pro Natura Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merräd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Läs merInfrastruktursektorn
Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten
Läs merTrädplan Trädplan version
Trädplan Trädplan version 2.0 2017 Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv Träden är viktiga för oss och för våra hyresgäster. Träd renar luften, ger skugga, dämpar vind och minskar upplevelsen
Läs merBilaga1. Trädinventering Folketspark. Förklaring och innebörd av inventering strukturen. Oktober 2012 VIÖS AB
Bilaga1. Trädinventering Folketspark Förklaring och innebörd av inventering strukturen Oktober 01 VIÖS AB 1 Inventeringsrubrik Olika typer av benämningar inom rubriken Förklaring till benämningen Nr Nr
Läs merOkulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013
Okulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013 BILD Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Uppdrag: På uppdrag av Natanael Bachtiar (Forsen projekt AB) utförde
Läs merräd Värdefulla TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm i Götsbo är förmodligen den största almen i kommunen. Trädet har en omkrets på 586 cm. Värdefulla räd TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Burseryd Under sommaren 2013
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013
Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013 BILD Jacksons Trädvård AB Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08-410 470 70 www.jtvab.se Trädinventering och
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,
Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av
Läs merBesiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR TRÄDLIV AB
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Läs merTrädplan. Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats
Trädplan Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats 0 Innehåll Inledning... 1 Mål... 1 Stöd för planering och projektering... 2 Träd i gatumiljö och bebyggd miljö... 2 Träd i parkmiljö... 2 Ta
Läs merTrädvård åtgärder på individnivå
Trädvård åtgärder på individnivå - vanliga problem och åtgärder kopplade till risk Dani Mladoniczky Trädliv AB dani@tradliv.se 0721-509 000 www.trädliv.se Innehåll Övergripande mål med åtgärder Standardåtgärder
Läs merFöryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader
Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Bakgrund Norra, Södra och Östra promenaderna med sina lindalléer, som i hästskoform omsluter större delen av Norrköpings gamla stadskärna, började
Läs merTrädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002
Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region
Läs merTylömarks. lilla gröna om... Trädvård
Tylömarks lilla gröna om... Trädvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och
Läs merOkulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009
Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merBesiktning och riskbedömning
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Läs merKV PROSTEN. Landskapsåtgärder rev Landskapsarkitektur
& Stadsbyggnad Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se KV PROSTEN Landskapsåtgärder 2015-01-29 rev 2015-05-29 Innehåll KV PROSTEN 13:580 2015.01.29
Läs merTrädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08
Trädvårdsplan Gullmarsberg naturreservat Rapport 2011:08 Rapportnr: 2011:08 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra
Läs merTrädvård åtgärder på individnivå
Trädvård åtgärder på individnivå - vanliga problem och åtgärder kopplade till risk Dani Mladoniczky Trädliv AB dani@tradliv.se 0721-509 000 www.trädliv.se Innehåll Övergripande mål med åtgärder Standardåtgärder
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Fredhällsparken juni 2105
Ekonomisk trädvärdering vid Fredhällsparken juni 2105 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2015-06-18 Åsa Stranninge Cedervall arkitekter Maria
Läs merT räd. Värdefulla. Anderstorp
Ekekullen i Anderstorp är ett bra exempel på hur värdefulla träd ger karaktär och upplevelsevärden åt ett område i tätortsmiljö. Värdefulla T räd Anderstorp Inventerare : Hanna Torén, Biolog Värdefulla
Läs merAlléer och vägnära träd. NVF Miljömöte Island /07
Alléer och vägnära träd NVF Miljömöte Island 2012-09-05/07 Alléer och vägnära träd en bristvara Hög ålder Trädsjukdomar Offer för trafiksäkerheten (skyddszoner) Dålig kunskap om plantering och skötsel
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merTrä dbesiktning Jä rnvä gspärken, Uppländs Vä sby
Trä dbesiktning Jä rnvä gspärken, Uppländs Vä sby mars 2015 Trädliv AB Bergsrådsvägen 68, 12842 Bagarmossen info@tradliv.se, www.trädliv.se, +46(0)721-509 000 Trädbesiktning, Järnvägsparken, Upplands Väsby
Läs merTrädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett
Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra
Läs merTrädvårdsplan. Västra Tunhems naturreservat. Rapport 2011:11
Trädvårdsplan Västra Tunhems naturreservat Rapport 2011:11 Rapportnr: 2011:11 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i
Läs merTräd inom Detaljplan Hageby 4:2
1(4) 2017-02-17 Tekniska kontoret Handläggare, titel, telefon Maja Pålsson, landskapsarkitekt 011-152091 Träd inom Detaljplan Hageby 4:2 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att utföra planarbete
Läs merTrädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB
Trädvårdsplan 2015 Brf Skuggviolen Upprättad av Innehållsförteckning 1.1 Syfte 3 1.2 Mål 3 1.3 Strategi 3 1.4 Utförande 4 2.1 Avsett området 5 2.2 Träd på området 6-22 2 1.1 Syfte Syftet med detta dokument
Läs merProjekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt
Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Inledning Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla
Läs merPM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
Läs merVETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Konsulterande nivå. Version maj 2018 (SE )
VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Konsulterande nivå Version maj 2018 (SE 2019 01 17) Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Konsulten känner
Läs merMOVIUM FAKTA #
MOVIUM FAKTA # 4 2013 Foto: Johan Östberg. TRÄDVÄRDERING I STADSMILJÖ Att kunna värdera urbana träd ekonomiskt är viktigt för att försvara trädens betydelse i stadsmiljön samt för att förhindra skadegörelse
Läs merRapportering av 2010 års projekt
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Projektredovisning inom FoMAprogrammet Bebyggd miljö: Rapportering av 2010 års projekt Redaktör: Jesper Persson Landskapsutveckling, SLU Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSkånelaholms slott. Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela socken, Sigtuna kommun, Uppland
Skånelaholms slott Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela socken, Sigtuna kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:1 2 Skånelaholms slott Dokumentation
Läs merTRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)
TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...
Läs merTrädplan. Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv
Trädplan Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv Träden är viktiga för oss och våra hyresgäster på många sätt. Träd renar luften, ger skugga, dämpar vind och minskar upplevelsen av buller
Läs merRemiss från Kommunstyrelsen, miljöroteln, dnr /2015
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Dnr 2015-399-1.5.1. Sida 1 (6) 2015-06-30 Handläggare Sofia Regnell Telefon: 08-508 09 021 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2015-08-27
Läs merTillväxt och vitalitet hos urbana träd
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd
Läs merTrädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist
Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist 20100922 Introduktion: Områdena som gåtts igenom är gjorda på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. Vid inventering
Läs merLagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.
Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar
Läs merChecklista för personer som får frågor om träd
Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser,
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merAnn-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid-
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merTrädvårdsplan för stadsparken i Södertälje
Trädvårdsplan för stadsparken i Södertälje Grupp 2 : Sarasvati, Sofi, Heidi, Rafaella, Victor, Susanne, Annelie, Johan, Emil Innehållsförteckning Inledning Historik/beskrivning av området Inventeringsresultat
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merräd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merKartläggning av atlantisk vårtlav
Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merProjekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt
Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Inledning Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla
Läs merVÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD
VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD Naturvårdsverket 24 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Webbinariet behandlar några aktuella frågor om det
Läs merVästra Kärrstorps kyrkogård. Trädvårdsplan, 2016:34, del 2 Åsa Jakobsson
Västra Kärrstorps kyrkogård Trädvårdsplan, 2016:34, del 2 Åsa Jakobsson Rapport 2016:34 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2016 www.regionmuseet.se Dnr: K12.80-160-16, 1406 Text och foto:
Läs mer