1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Lärjeåns dalgång Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Göteborg och Lerums kommuner Datum: 2013-10-20 Områdesnummer: FO31 Kommunnummer: 1480, 1441 Riksintresset berör flera kommuner: Eftersom dalgången löper genom både Lerums och Göteborgs kommun kan det finnas behov av mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 3 597 ha Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) förekomst av sammanhängande gröna stråk naturområden med särskilt goda förutsättningar att bedriva friluftsaktiviteter som är beroende av platser med särskilda fysiska förutsättningar som vattenanknutna friluftsaktiviteter såsom paddling, men även strövande och vandring. naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd, friluftsgårdar, badplatser och vandringsleder och så vidare. Insatser för fritidsfisket. Utnyttjande av områden utan omfattande anordningar. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera
2(5) möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Ex- empelvis kommunikationn (förekomstt eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) frånvaro av hinder för områdets användning för friluftslivsänd damål, till exempel inga eller små inskränkningar i allemansrätten Friluftsaktiviteter: Vandring, strövande, promenader, naturupplevelser, kulturupplevelser, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, naturstudier, eldning/grillning, cykelturer. Beskrivning av områdets värden: Lärjeåns dalgång består av Lärjeån med storaa vattenanknutna värden samt omkringliggande ädel- och lövskogar och ett rikt jordbrukslandskap. Artrikedomen kring Lärjeånn är stor med d många ovanliga hotade arter. Området hyser stora natur-, kultur-, landskapsbilds- och friluftslivsvärden. I området finns en fritidslantgård som tar emot besökare. Det ligger nära flera av Göteborgs stora bostadsområden med skolor och o förskolor, och det är lätt tillutveckla ett lövskogsrikt område med bland annat värdefulla ädellövskogar, flodpärlmusslaa och lax är också av gängligt med kollektivtrafik, GC-väg och vandringsleder. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: Åtgärderr beskrivna i bevarandeplanen för Natura 2000-området som syftar s till att bevara och värde för friluftslivet. Vissa åtgärder i form av röjning och anläggande av leder kan dock behövas för att göra delar av området mer tillgängligt. Särskilt viktigt är att informera besökande om de naturvär- i, den som finns i området. Åtgärderr som kan påverka skogstyperna negativt är alla former av produktionsinriktat skogsbruk eller i anslutning till området. För Ädellövskog i branter är skogsbruk sällan något större hot, efsom tersom naturtypen främst förekommer på tekniska impediment. Framförallt kan avverkningar leder tilll kontinuitetsbrott i trädskiktet och åtgärder som förändrar hydrologin (dikning m.m.) vara negativt. Skogsbruk leder också till t fragmentering, vilket kan ge många negativa konsekvenser. In- vid vandrande gran eftersom den konkurrerar med lövträden. Alltför kraftig röjning eller avverkning de många stigarna i området. Bortförande av död. Läckage av bekämpningsmedell och gödningg från omkringliggande jordbruksmarker. Exploatering för samhälls- och vägbyggande i olika former. I väster korsas k området av två riksintres- akti- sen, riksväg 45 och Norge/Vänern-banan. Andra åtgärder som kan påverka upplevelsevärdena negativt är vattenkraftsutbyggnad och andra viteter (t.ex. dämmen) som kan komma att försvåra/förstöra möjligheten till laxens upp- och utvand- ring. Därmed kan de även påverka flodpärlmusslan negativt eftersom den är beroende av lax och öring för sin fortplantning. I skogslandskapet är skyddszoner särskilt viktigt vid avverkning, markberedning och dikning eftersom detta ofta leder till igenslamning. Avsaknad av skyddszoners r ger också större instrålning och sämre möjligheter till att finnaa skugga, vilket har negativ inverkann på såväl öringen som flodpärlmusslorna.- Utveckling av naturmiljön bör ske i enlighet med kommande skötselplan för naturreservatet och Na- för tura 2000-området Lärjeån. Utbildning i utepedagogik bör underlättass i riksintresseområdet, både omkringliggande skolor och förskolor. Utveckling av området bör kunna ske inomm ramen för, eller i samverkan med, EU-projektet nära Göteborg med god kollektivtrafik kan det undersökas om o det finns möjligheter för ut- Utveckling Nordost som verkar för hållbar utveckling. Eftersom områ- det ligger veckling av ekoturism för turisterr i Göteborg eller att skolor från andra delar av Göteborg kan använda området i större utsträckning än i dag för bland annat utepedagogik. Planering och säkerställande: I sydvästra delen av dalgången överlappar riksintresseområdet med Natura N 2000-område Lärjeån (SE 0520167). Ett förslag till naturreservat för kommunens del av Lärjeåns dalgång håller på att utarbetas av Göteborgs stad. Strandskydd.
3(5) Områdets huvuddrag: Lärjeån ligger i en sprickdalgångg och sträckerr sig från sjön Mjörn i öster till utloppet i Göta älv i väs- Senare höjdes dalen över havsnivån. Lärjeån grävde sig ner genom årtusenden av avlagringar i de ter. Dalgången är en gammal fjorddal där havet avsatt uppp till 70 meter tjocka lerlager på berggrunden. lätteroderade lersedimenten. Ett säreget s ravin- och meanderlandskap formades f somm bryter skarpt mot den jämna lerplatån. Områdets geologi är mycket intressant. Här finns, förutom raviner ochh meandrande vattendrag, rester av både gamla skred och åfåror i form av s.k.. korvsjöar. Området kring Lärjeån domineras av jord- stor. Det finns många skogstyperr i dalgången. De högre partierna är magra m och här finns mycket barr- bruks- och betesmark, men i den västra delen, där Natura 2000-området ligger, är andelen lövskog skog, björkskog och näringsfattigg ekskog. På de lägre belägna slänterna har den näringsrika lerjorden gett upphov till ädellövskogar dominerade avv ask, alm, lind, ek och hassel. Närmast ån finns även sumpskogar med dominans av al. Ädellövskogarna och sumpskogarnaa utgör en stor del av Natura 2000-området. Artrikedomen kring Lärjeån är stor med många ovanliga och hotade arter. a Ädellövskogarna hyser en artrik kärlväxt- och kryptogamflora. Artrikedomen av landmollusker och o insekter är stor. Även fågel- skogsduva och spillkråka har påträffats. Sparvugglan ses ibland vintertid och bland däggdjuren kan livet är rikt. Upp till 10 par av mindre hackspett har observerats. Skogsfåglar som m t.ex. stenknäck, hasselmusen nämnas. Spår av bäver har setts på senare tid. I Lärjeån finns viktiga reproduktionsområdenn för lax och havsöring liksom ett stationärt öringbestånd. Här finns även ett hotat bestånd av flodpärlmussla och nedströms förekommer bl.a. de rödlistade fis- karna asp och havsnejonöga av vilka den senare är klassad som starkt hotad på den nationella rödlis- boplatser för kungsfiskare. Ån ärr dessutom betydelsefull för rastande och övervintrande strömstarar. Ån har tidigare utnyttjats för att driva kvarnar. I närheten av Lärjeholmm finns forsande vatten, rester av tan. Åtgärder inom Life-projektet för flodpärlmussla har genomförts. Strandbrinkarna utgör viktiga en gammal kvarn från 1700-talet och en stenbro. Lärjeån ligger tätortsnära och är mycket välbesökt. Det är ett närrekreationsområde för flera stora stadsdelar som t ex Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala, Eriksbo och Gunnilse.. Många gångvägar finns iordningställda, varav en del ligger näraa vattendraget. På sina håll finns problem med underhåll av borteroderade gångvägar liksom nedfallande träd. Natura 2000-området är belägen nära riksvägg 45 och Norge/Vänern-banan. En vandringsled som är 7,5 km går genom området. Den sträcker sig från Lärjeholm i sydvästt till ett stycke bortom Angereds centrum, varifrån man kan fortsätta på Bohusleden. Leden förbinder många stadsdelar med varandra. Lärjeåns kafé och trädgårdar är ett omtyckt besöksmål. b Tillgängligheten med kollektivtrafik är god, både buss och spårvagnn vid flera ställen vid ochh inom området. Bland anordningar kan nämnas parkeringar, strövstigar, vandringsled, motionsspår, spångar, eldstäder, samlingsplatser, vindskydd, markerade leder,, informationsskyltar, ridvägar, ridhus, kollektivtrafik, naturstig, fritidslantgård och golfbana. Områdets avgränsning: Gränserna är tänkta att vara enligt den nya naturreservatsgränsen, somm delvis föreslås att gå ända fram till Vättlefjäll och även inkluderar jordbrukslandskapet mot Bergum. Andra riksintressenn som berörs: RI Naturvård: Lärjeån, NRO 14147.
4(5) Övrigt underlag: Göteborgs stads arbete med att göra Lärjeån till naturreservat finansieras delvis med statligt LONAbidrag från Naturvårdsverket. Ett av Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling heter Utveckling Nordost, vilket arbetar för hållbar utveckling i och kring området, ekonomiskt, socialt och miljömässigt (Utveckling Nordost 2013). Vid utredning inför naturreservatsbildningen har friluftsliv, sociala och kulturella aspekter liksom möjligheter att använda området till pedagogisk undervisning i naturområdet i och kring Lärjeån utretts omsorgsfullt (Calluna AB 2013). DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Ahlén, J. 2002: Naturvärdesbedömning av två områden vid Lärjeån och Säveån. Naturvårdsunderlag för järnvägsutredning/vägutredning. Rapport, 11 sidor. Naturcentrum AB. Bergums Fritidslantgård. www.bergumsfritidslantgard.com/. Uttag 2013-09-24. Calluna AB (2013). Underlagsrapporter till naturreservatsbildning och skötselplan för Lärjeåns dalgång, opublicerat, arbete för Göteborgs stad 2012-2013. Envall, K. 1986: Inventering av ädellövskog i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1986:8. Ericsson, U. M.fl. 1996. Bottenfauna i Göteborgs och Bohus läns vattendrag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, miljöavdelningen. 1997:24. Eriksson, M. O. G., Henriksson, L., Oscarson, H. G. 1984. Flodpärlmusslan i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, naturvårdsenheten. 1986:2 Fiskenämnden i Göteborgs och Bohuslän. 1989. Fisket och vattenbruket, Göteborgs kommun. Fiskeriverket. 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Göteborgs stad (2013). Naturreservatet Lärjeåns dalgång. URL: http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/plan--ochbyggprojekt... Uttag från weben 2013-09-19. Göteborgs stad (2013). Naturen i Göteborg. Lärjeåns dalgång. Informationsfolder. http://goteborg.se/wps/wcm/connect/e6b83e3b-0942-4a17-9b62- cddd2ee576ba/tvåvik_lärjeåns+dalgång.pdf?mod=ajperes Uttag från weben 2013-09-20. Henriksson, L. 2003. Flodpärlmusslan i Lärjeån. Göteborgs stad, miljö. PM 2003:2. Hultengren, S., Olsson, K. 1995: Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. Bevarandeprogramför odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rapport 1995:21. ISSN 1104-487X. Länsstyrelsen (2005). Bevarande plan för Natura 2000-område. SE0520167 Lärjeån. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 2000. Inventering av våtmarker i f.d. Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Natur och kulturvårdsprogramför Göteborg. 1979. Göteborgs kommun. Rapport 3, natur. Remissomgång för naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen.1987. Göteborgsregionens kommunalförbund. Skantze, B. 1963. Naturgeografiska studier vid Lärjeåns meanderlopp. Naturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Utveckling nordost (2013a). www.utvecklingnordost.se/ Utveckling nordost (2013). Hållbar utveckling i Nordost. URL: http://goteborg.se/wps/portal/enheter/bolagskontor/utvecklingnordost/!ut/p/b1/04_sjzq0mbc0nda1tddvj9cpykssy0xplmnmz0vmafgjzoknjinnxindja0m XEJMDDwNDcOMDJy8jbyNjIAKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwAitWrog!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
5(5) Stadsbyggnadskontoret. 1998. Förslag till naturreservat i Lärjeåns dalgång. Walden, H. 1978. Rapport över områden inom Göteborgs kommun, värda att naturskyddas eller att avsättas som referensområden, med avseende på den lägre landlevande faunan. Natur. Naturhistoriska museet, Göteborg. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Verksamheter som kan påverka områdets upplevelsevärden negativt är exploatering i form av bebyggelse, bulleralstrande verksamheter, barriärskapande verksamheter som vägbyggen. Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel vattenkraftutbyggnad, stängsling, negativ visuell påverkan är ytterligare exempel. Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet, högt besökstryck med mera). vissa friluftslivsverksamheter kan komma i konflikt med varandra såsom ridning, vandring och terrängcykling.