Försäkringsrörelsens själ Diskussion 1 Försäkringens själ Grundläggande försäkringsrörelserätt 20 oktober 2015 Föreläsare Daniel Eriksson Produktdirektör Folksam daniel.e.eriksson@folksam.se
Vad är försäkring? Vanlig missuppfattning Försäkring är ungefär som bank http://www.insuranceeurope.eu/uploads/modules/publications/why_insurers_differ_from_banks.pdf En bank lånar ut pengar - i förhoppning om att få tillbaka dem Ett försäkringsbolag lånar in pengar - i förhoppning om att inte behöva ge tillbaka dem 2
Vad är försäkring? [...] Banks and insurers have significantly different business models and play very different roles in the economy. The core activity of insurers and reinsurers is risk pooling and risk transformation, while that of banks is the collection of deposits and the issuing of loans, together with the provision of a variety of fee-based services. Consequently, the balance sheet of insurers is economically stable, as fairly longterm policyholder liabilities are matched with assets of corresponding duration. In the case of banks, engaging in maturity transformation, assets and liabilities are not matched, and the average duration of most bank assets is generally longer than the average duration of their liabilities. Insurers and banks also play quite different roles in relation to the efficient functioning of the whole economy. Banks are part of the payment and settlement system and through their role as credit providers they are the main transmission channel of central banks monetary policy. Insurers make an important contribution to economic growth by providing consumers and businesses with protection against negative events. The risk profiles of insurance companies and banks also differ fundamentally. Insurance companies are mainly exposed to underwriting risk, market risk and the risk of mismatch between assets and liabilities, whereas the most significant risks to which banks are exposed are credit risk, liquidity risk and market risk. Importantly, the risks faced by an insurer depend on both assets and liabilities and the way they interact. [...] 3
Försäkringens själ Behov Pulvrisering Långsiktighet Osäkerhet om framtid Tillit 4
Behov av försäkring Kan uttryckas på olika sätt Skydda förmögenheten, familjens levnadsstandard, tillgång till bil Betala en i förväg, liten men säker, bestämd utgift för att vinna skydd mot en möjlig större utgift om det inträffar något negativt Det är enbart den slumpmässiga risken som ska gå att försäkra, ej den systematiska risken av att ha ett visst riskbeteende Exempel på försäkringshändelser Bilstöld Dödsfall eller långlevnad Förändrat elpris Exempel på icke-försäkringshändelser Aktiedepå Skattebetalning eller låg biometrisk risk Fortkörning eller plankning på tunnelbanan 5
Osäkerhet om framtiden Stora talens lag medför statistiskt säkerhet om hur många försäkringsfall som inträffar, men inte för vem Stor förvirring om genomsnittlig sannolikhet vs sannolikhet i ett enskilt fall Det som redan inträffat är inte försäkringsbart Krävs viss stabilitet i förändringshastigheten för det som försäkras Naturskador Arbetslöshet Sjukförsäkring 6
Pulvrisering Pulvrisering - ackumulera och sprida risker för att få de stora talens lag att fungera Typ 1: Riskfördelning inom ett försäkringskollektiv Traditionell livförsäkring med utjämnad återbäring Ömsesidig hemförsäkring Typ 2: Garanti utställd av kapitalägare Fondförsäkring Vinstutdelande försäkringsaktiebolag Binära risker är lotteri, inte försäkring Statskupp i Ryssland AIK vinner Allsvenskan Regn på midsommar 7
Tillit Försäkring baseras på förtroende ( circle of pain ) Svårt att veta om försäkringen kommer att behövas Svårt att veta om händelsen kommer att täckas Svårt att veta om priset är bra Svårt att veta om förväntningarna kommer att uppfyllas Svårt att veta om det verkligen var det bästa alternativet Viktigt att säkerställa syftet med försäkringsverksamheten Aspis Liv Prostatacancer Fortkörning Kunders beteenden är inte alltid rationella Nudging är effektivt men farligt Transparens (second best) är trevligt men fungerar inte (intertemporala preferenser) Bättre med producentansvar att allt det som kunden kan välja mellan är helt och rent och lämpligt för kundens syfte 8
Långsiktighet Lång tid från att försäkringsavtalet ingås till säkerhet om hur det gick Lång avtalstid Lång handläggningstid för försäkringsfallet Lång utbetalningstid Gissningslek (FörsäkringsTekniska Avsättningar) om hur det gått Inbyggda motsättningar mellan intressenter Kundens behov av trygghet Ägares behov av utdelning Statens behov av avskärmning från risk Extremt viktigt med tråkig och grå kultur och attityd för att inte riskera manipulera systemet 9
Behov Pulvrisering Långsiktighet Frågor? Osäkerhet om framtid Tillit 10