Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Örebro läns gemensamma stöd Handlingsplanen är framtagen i samarbete med kommunerna i Örebro län.
Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Örebro läns gemensamma stöd Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Anders Andersson, Annica Hjalmarsson, Helena Carlsson, Jessica Kärrlander, Maria Nordström Kontaktperson: Annica Hjalmarsson, Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: 451-6449-2017 Publikationsnummer: 2017:33 Bilder: Länsstyrelsen i Örebro län Tryck: 2017, DanagårdsLitho, Ödeshög
Förord Dokumentet har tagits fram tillsammans med kommunerna i Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län. Syftet är att vägledningen ska bidra till enhetlighet för kommunerna i framtagandet av en strategisk handlingsplan för krisberedskap för att möta krav enligt lagstiftningen samt kommunens fastställda mål.
Innehåll Inledning...7 Bakgrund...9 Strategisk handlingsplan för krisberedskap... 11 Risk- och sårbarhetsanalyser... 13 Planering... 15 Samverkan och geografiskt områdesansvar... 17 Utbildning och övning... 19 Höjd beredskap... 21 Rapportering... 23 Utvärdering... 27
Inledning Detta dokument är ett stöd för kommunerna i Örebro län avseende redovisningen av strategisk handlingsplan för krisberedskap. Punkt 1 3 (se Krav på styrdokument på sida 10) ingår i kommunernas strategiska handlingsplan för krisberedskap. Syftet med dokumentet är att beskriva den planerande verksamheten och inte den operativa. Dokumentet ska även vara en vägledning och bidra till enhetlighet i kommunerna och, så långt styrformen medger, säkerställa att en planering sker. Dokumentet är indelat i avsnitt som speglar områden som beskrivs i lagen. Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap ska följas upp, utvärderas och revideras varje mandatperiod. Utfallet från tidigare utvärderingar och uppföljningar ska ligga till grund för kommande styrdokument. Formalia Dokumentet är utformat som ett exempel på en strategisk handlingsplan för krisberedskap. Den plommonfärgade texten är illustrativa exempel som visar på vad som kan ingå under de olika rubrikerna. All plommonfärgad text måste anpassas efter lokala förutsättningar. Dokumentets juridiska namn ska framgå på första sidan på dokumentet även i de fall som kommunen väljer att ha ett annat lokalt namn. 7
8
Bakgrund Alla kommuner och landsting ska i början av varje ny mandatperiod analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Kommuner och landsting ska också, med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de hanterar extraordinära händelser. 1 Planen för hantering av extraordinära händelser ska enligt överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vara del av strategisk handlingsplan för krisberedskap. Handlingsplanen ska innehålla: 1. En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. 2. En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. 3. En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: 4a. hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse 4b. hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse 4c. vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. 2 Strategisk handlingsplan för krisberedskap anger strategier och konkreta åtgärder för att möta krav enligt lagen 3 och kommunens tillhörande fastställda mål 4. Dokumentet ska fungera som ett planeringsinstrument för att föra vidare slutsatser och åtgärdsbehov från risk- och sårbarhetsanalyserna. Genom att utgå från vilka förmågor som ska stärkas inom kommunen under mandatperioden uppstår en tydligare koppling till såväl RSA som övning och utbildning. Perspektiven före, under och efter allvarliga störningar behöver ingå i arbetet för att kommunen ska kunna motstå, hantera, återhämta sig, lära och utvecklas. I Örebro län redovisar kommunerna punkt 1 3 ovan i ett dokument som har olika namn beroende på kommunernas struktur för styrdokument. I detta dokument kallas redovisningen för strategisk handlingsplan för krisberedskap. 1. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2. (SKL12/6159 MSB 2012-5541) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH (kommunöverenskommelsen) 3. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 4. (SKL12/6159 MSB 2012-5541) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH (kommunöverenskommelsen) 9
Strategisk handlingsplan för krisberedskap ska antas av kommunen under mandatperiodens första år och ska ange en inriktning för kommunens arbete. Kommunen avgör vilken instans som beslutar om strategisk handlingsplan för krisberedskap. I de fall det är kommunfullmäktige som antar strategisk handlingsplan för krisberedskap bör kommunstyrelsen, eller de olika förvaltningarna, årligen kunna fatta beslut om mer konkreta åtgärder samt ge uppdrag och delegera vem som gör vad i strategisk handlingsplan för krisberedskap. På så sätt skapas flexibilitet i arbetet och ökad tydlighet när det gäller mer konkreta åtgärder som ska genomföras. 5 Hur kommunen väljer att benämna och utforma strategisk handlingsplan för krisberedskap kan anpassas utifrån respektive kommuns arbete med styrning i övrigt. I Örebro län har alla kommuner valt att redovisa arbetet med strategisk handlingsplan för krisberedskap separat från andra frågor som exempelvis skydd mot olyckor, brottsförebyggande, säkerhetsskydd, internt skydd, informationssäkerhet med mera. Punkt 4 ovan redovisas i ett separat dokument som har det juridiska namnet Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser men kan ha andra lokala titlar. Det juridiska namnet ska alltid framgå på dokumentets framsida. Dokumentet antas beroende på hur kommunen är organiserad av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Detta dokument beskriver en gemensam strategi för hur kommuner i Örebro län redovisar sitt arbete inom punkt 1 3 ovan, det vill säga strategisk handlingsplan för krisberedskap. Krav på styrdokument Styrdokumenten presenteras i två delar (se nedan) med stöd i lagen om extraordinära händelser och överenskommelsen mellan SKL och MSB. Styrdokumenten presenteras i två delar Del 1 Planer Del 2 RSA Krisledningsplan för en kommun [Byt bild genom att dubbelklicka på den grå rutan. Under Format, välj sedan Figurfyllning, och sedan Bild. Ladda upp en bild. Markera bilden, gå in under fliken Bildverktyg. Välj sedan Beskär och alternativet Fyll. Då blir proportionerna korrekta på bilden. Klicka vid sidan om bilden. Ta sedan bort denna ruta när du är nöjd.] Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Örebro läns gemensamma stöd Risk- och sårbarhetsanalys 2016 Risk- och sårbarhetsanalys 2016 Örebro län Plan för organisation och ledning vid extraordinära händelser och höjd beredskap Strategisk handlingsplan för krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalys 5. (MSB 2015-1370) Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap 10
Strategisk handlingsplan för krisberedskap Strategisk handlingsplan för krisberedskap innehåller en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas (här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas) en övergripande övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. Med utgångspunkt i kommunöverenskommelsen 6 har kommunerna i Örebro län valt att redovisa följande områden i sin strategiska handlingsplan för krisberedskap: Risk- och sårbarhetsanalyser Planering Samverkan och geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Ekonomi Uppgifter som ingår i strategisk handlingsplan för krisberedskap finansieras antingen med den statliga ersättningen enligt kommunöverenskommelsen mellan MSB och SKL eller när det rör större riskreducerande åtgärder eventuellt med andra medel. Då genomförandet är planerat utifrån mandatperioden med olika uppgifter per år kommer kostnader att variera mellan åren. Följande villkor utgår från lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap (LEH) och gäller för den ersättning som kommunen får för genomförandet av uppgifterna i lagen: Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kapitel 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering och höjd beredskap eller ersättning särskilt avsedd för samverkan 7. Finansierade åtgärder ska avse förberedande och förebyggande arbete. Åtgärder för att hantera en inträffad händelse finansieras inte med ersättningen. De vidtagna åtgärderna ska öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. 6. (SKL12/6159 MSB 2012-5541) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH (kommunöverenskommelsen) 7. Överenskommelse om kommunernas krisberedskap https://www.msb.se/sv/forebyggande/krisberedskap/anslag-24-krisberedskap/kommuner/ny-overenskommelse-om-kommunernas-krisberedskap-/ 11
Ersättningen ska utgöra ett komplement till kommunens egen finansiering av arbete med krisberedskap. Kostnader för investeringar eller delfinansiering av åtgärder där kommunerna får andra typer av bidrag från staten (till exempel stöd till kommunal ledningsförmåga) ska inte bekostas av ersättningen. Utförare Ansvaret att hantera innebörden enligt LEH berör flertalet verksamheter inom kommunen. De aktiviteter som är identifierade och nämnda inom respektive avsnitt riktas på olika sätt till kommunens samtliga förvaltningar. 12
Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i enlighet med LEH. RSA:n identifierar samhällsstörningar i kommunen samt beskriver kommunens förmåga att motstå dessa. Identifierade åtgärder från RSA:n planeras in i strategisk handlingsplan för krisberedskap. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser Syftet med RSA:n är att den ska utgöra en grund i kommunens löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda till en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Målet med risk- och sårbarhetsanalyser Målet med RSA:n och krisberedskapsarbete är att kommunen har förmåga att hantera kriser och minska samhällsstörningarnas skadliga inverkan på människors liv, hälsa och miljö. Metoden för risk- och sårbarhetsanalyser Exempeltext: Sammanställningen av kommunernas risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Varje förvaltning har med stöd av säkerhetssamordnare gjort en inventering av tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa sammanställs i förvaltningsvisa rapporter som i huvudsak utgör grunden för kommunens RSA. Erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och andras verksamheter, har vägts liksom tidigare genomförda RSA. 13
Aktiviteter för risk- och sårbarhetsanalyser Nr Aktivitet för RSA Period Ansvar 1 Övergripande RSA enligt föreskrift MSBFS 2015:5 uppdateras utifrån det arbete som genomfördes inför 2015 års redovisning 2 Årligen återkommande regelbunden uppföljning och rapportering i MSB:s redovisningsverktyg Kvartal 4, 2019 Kvartal 1, 2019 Kvartal 1, 2020 Kvartal 1, 2021 Kvartal 1, 2022 [Förvaltningens namn] [Förvaltningens namn] 3 Årlig uppdatering av befintlig RSA Kvartal 4 [Förvaltningens namn] 4 Förvaltningsvis risk- och sårbarhetsinventering inför 2019 års kommunövergripande RSA. Kvartal 3 och 4, 2018 [Förvaltningens namn] 5 Riskanalyser, två per år Kvartal 2 och 4 [Förvaltningens namn] 6 Uppföljning av handlingsplanen i RSA, två gånger per år Kvartal 2 och 4 [Förvaltningens namn] 14
Planering För kommunen uppstår en samhällsstörning när organisationen måste hantera en händelse som inte ryms inom rådande verksamhet och funktioner. Samhällsstörningen definieras av att den kräver en snabbare hantering, ökat informationsflöde, ytterligare kompetens samt mer resurser än vad kommunens organisation är dimensionerad för i vardagen. Organisationen måste då snabbt anpassas efter rådande situation. Kommunernas plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser beskriver: Hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse. Hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse. Vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för teknisk ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Planen revideras en gång per mandatperiod samt vid behov efter övningar eller inträffade händelser. Syftet med planering Syftet med planen för samhällsstörningar och extraordinära händelser är att beskriva hur kommunen ska organiseras vid en händelse. Planen beskriver organisation, ledningsstruktur och definierar platser som förberetts för krisledning. Målet för planering Målet är en väl fungerande samverkan i vardag och kris baserad på gemensamma grunder för samverkan och ledning. Exempeltext: Vidare ska varje förvaltning ha förvaltningsspecifika krisledningsplaner. Varje förvaltningsledning ska också definiera om det inom förvaltningen finns verksamheter som är av sådan art (samhällsviktig) att den bör ha en egen verksamhetsspecifik krisplan. Alla planer ska harmonisera med varandra och baseras på den nationella stabsmetodiken samt de gemensamma grunderna för ledning och samverkan. Planerna uppdateras en gång per mandatperiod eller oftare om behov uppstår. 15
Metod för planering Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser upprättas av tjänstemannaorganisationen och antas i en politisk instans (varierar vilken beroende på kommunens uppbyggnad) senast i december första året varje mandatperiod. Exempeltext: De förvaltningsspecifika krisledningsplanerna upprättas och fastställs av respektive förvaltningsledning och antas senast 12 månader efter att den centrala krisledningsplanen reviderats. De verksamhetsspecifika krisledningsplanerna upprättas och fastställs enligt direktiv från respektive förvaltningsledning. Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser baseras på den nationella stabsmetodiken och de gemensamma grunderna för samverkan och ledning. Aktiviteter för planering Nr Aktiviteter för planering Period Ansvar 1 Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Kvartal 4, 2019 [Förvaltningens namn] 2 Revidera plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Vid behov/minst en gång per mandatperiod [Förvaltningens namn] 3 Förvaltningsspecifika krisplaner Kvartal 4, 2020 [Förvaltningens namn] 4 Verksamhetsspecifika krisplaner Kvartal 4, 2020 [Förvaltningens namn] 5 Förmåga att ta emot resurser (personal) [Förvaltningens namn] 6 Förmåga att ta emot resurser (materiel) [Förvaltningens namn] 16
Samverkan och geografiskt områdesansvar Kommunen har i uppdrag att skapa förutsättningar för olika aktörer inom det geografiska området som kommunen utgör. Kommunen har även i uppdrag att samverka och samordna planerings- och förberedelsearbetet samt att under en samhällsstörning skapa förutsättningar för att krishantering och information samordnas mellan de olika berörda aktörerna. Länsstyrelsen har samma uppdrag som rör hela det geografiska område som är Örebro län. Det finns en inbyggd flexibilitet i ansvaret eftersom kommunens geografiska område utgör en del av länets, och aktörerna i många aspekter är desamma. Länsstyrelsen i Örebro län bedriver ett omfattande arbete med att stötta aktörernas planering och förberedelser. Kommunen deltar aktivt i det länsövergripande arbetet och kompletterar det med aktiviteter som berör rent lokala aktörer. Kommunen och Länsstyrelsen har en löpande dialog om hur gränsdragningen kan göras. Syftet med samverkan och geografiskt områdesansvar Syftet är att skapa förutsättningar för ledning, samverkan och samordnad kommunikation inom det geografiska området vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Målet för samverkan och geografiskt områdesansvar Målet är att ha en välfungerande samverkan i vardag och kris baserat på gemensamma grunder för samverkan och ledning. Beskrivning av det geografiska områdesansvaret Kommunerna bedriver samverkan inom det geografiska området i olika instanser och med olika fokus. Exemplen nedan beskriver sådana samarbeten och forum. Länsgemensamma beredskapssamordnarnätverket Kommunen ingår som en del med övriga kommuner i länet i ett nätverk för hantering av krisberedskapsfrågor. Nätverket är ett forum för att utveckla samverkan mellan kommunerna och ge möjlighet till stöd och erfarenhetsutbyte. Kriskommunikationsnätverket Med anledning av svininfluensan år 2009 bildades en länsövergripande samordningsgrupp för kriskommunikation. Gruppen arbetar för att utveckla och stärka länets kriskommunikationssamverkan. Idag består nätverket av länets kommuner, Polisregion Bergslagen, Nerikes Brandkår, Bergslagens räddningstjänst, Region Örebro län och Länsstyrelsen som också har samordningsansvaret. Gruppen träffas som regel två gånger per år och genomför utöver detta olika aktiviteter såsom studieresor, krisövningar med mera. 17
Exempeltext: Brottsförebyggande råd (BRÅ) kommunala förvaltningar, polisen, näringslivet Säkerhetsgrupp kommunala förvaltningar och bolag, räddningstjänsten, försäkringsmäklare Krishanteringsråd kommunala förvaltningar, kyrkan, region Örebro län, polisen, räddningstjänst, civilförsvaret, näringslivet Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) kommunala förvaltningar, kyrkan, region Örebro län, polisen, räddningstjänst Regional samverkan Länsstyrelsen och kommunen har ett geografiskt områdesansvar för att förebygga och hantera kriser vilket innebär samverkan på samtliga nivåer för båda parter. Mycket av samverkan inom kommunernas geografiska område överlappas av den verksamhet som Länsstyrelsen i Örebro län bedriver för hela länet. Geografisk områdesansvar Lokal samverkan Regional samverkan Nationell samverkan Exempeltext: X kommun har därför uttalat en ambition att prioritera och aktivt delta i de aktiviteter Länsstyrelsen ordnar. Aktiviteter för samverkan Nr Aktiviteter för samverkan Period Ansvar 1 Beredskapssamordnarnätverket Kvartal 2 och 4 [Förvaltningens namn] 2 POSOM, fyra gånger om året Kvartal 1 4 [Förvaltningens namn] 3 BRÅ, åtta gånger om året Regelbundet [Förvaltningens namn] 4 Krishanteringsråd, två gånger om året Kvartal 2 och 4 [Förvaltningens namn] 5 Säkerhetsgrupp, fyra träffar om året Kvartal 1 4 [Förvaltningens namn] 6 Samverkansträffar översvämning Kvartal 2 [Förvaltningens namn] 18
Utbildning och övning Kommunen ska se till att berörd personal har den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Syftet med utbildning och övning Syftet i strategisk handlingsplan för krisberedskap är att tydliggöra vilka delar av kommunen som ska övas. Det ska också ingå vilka utgångspunkter utbildningsoch övningsverksamheten ska ha under mandatperioden. Det ska skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt arbete för verksamheten. Målet för utbildning och övning Målet för utbildningarna är skapa förmåga att förebygga, hantera och utvärdera samhällsstörningar, extraordinära händelser samt händelser inför och under höjd beredskap. Utbildningsstrategi Kommunen baserar sitt krisledningsarbete på den nationella stabsmetodiken samt de gemensamma grunderna för samverkan och ledning. Utbildning och övning sker om möjligt tillsammans med andra krisberedskapsaktörer i länet. Strategin bygger på återkommande övningar och utbildningar för de verksamheter och personalgrupper som kan ha en avgörande roll vid en samhällsstörning, extraordinär händelse samt inför och under höjd beredskap. Kommunspecifika strategier ska harmonisera med den regionala utbildnings- och övningsstrategin som gäller för 2017 2020. Utbildningsmål Det generella målet med utbildning och övning är: Uppmärksamma svårigheter som kan uppstå under en samhällsstörning. Klarlägga styrkor och svagheter i ledarskap, kommunikation och samverkan. Förtydliga ansvar- och rollfördelning inom förvaltningar och mellan förvaltningar samt vid utökad samverkan med central krisledning. Krisledningsorganisationen har god kännedom om krishanteringssystemet, kommunens styr- och stöddokument samt sin egen uppgift. Krisledningsgrupperna är tränade att självständigt eller i samverkan hantera kriser. 19
Kritiska funktioner Alla kommunens verksamheter har ett ansvar för att vara utbildade, övade och förberedda för samhällsstörningar och extraordinära händelser. Vissa funktioner pekas ut i lagtext och styrdokument som särskilt avgörande och centrala. Dessa förväntas öva, utbildas och förberedas mer omfattande. Dessa utpekade funktioner redovisas nedan. Exempeltext: Krisledningsnämnd Krisledningsgrupper Förvaltningars ledningsgrupper Stabsfunktioner, dokumentation, service, kommunikation, personal, IT, ekonomi, lokalförsörjning Samhällsviktiga kommunala verksamheter, både lednings- och driftsfunktioner Aktiviteter för utbildning och övning Nr Aktiviteter för utbildning och övning Period Ansvar 1 Utbildning krisledningsnämnd 1 gång varannat år [Förvaltningens namn] 2 Länsstyrelsens återkommande funktionsövningar i Rakel och WIS Kvartal 1 4 [Förvaltningens namn] 3 Länsstyrelsens samverkansövning Återkommande [Förvaltningens namn] 4 Utbilda stabschefer [Förvaltningens namn] 5 Övningsplan till 2019 Kvartal 1 [Förvaltningens namn] 6 Kommunal samverkanskurs [Förvaltningens namn] 7 Civilt försvar och höjd beredskap Kvartal 2 och 4 [Förvaltningens namn] 8 Utbildning stabsfunktioner [Förvaltningens namn] 9 Utbildning stabsmetodik, grund 1 gång varannat år [Förvaltningens namn] 10 Utbildningstillfällen frivilliga resursgrupper [Förvaltningens namn] 11 Gemensamma grunder samverkan och ledning [Förvaltningens namn] 12 Övningar [Förvaltningens namn] 20
Höjd beredskap Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för att upprätthålla verksamheten under höjd beredskap. Syftet med höjd beredskap Syftet med kommunens arbete vid höjd beredskap är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning och säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Målet för höjd beredskap Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomshusvarning genom att ljussändare underhålls att kommunens krisledning har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Aktiviteter för höjd beredskap Nr Aktiviteter för höjd beredskap Ansvar 1 Utbildning inom civilt försvar [Förvaltningens namn] 2 Kontrollera skyddsrummen [Förvaltningens namn] 21
22
Rapportering Kommunen ska hålla Länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse ge Länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska även informera Länsstyrelsen vid händelser som kan spridas till andra delar av länet och eventuellt utvecklas till en extraordinära händelse. Mål för rapportering Mål för kommunens arbete med rapportering är att kommunen har förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris kommunen har förmåga att ge Länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare har kommunen förmågan att ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse rapportering till Länsstyrelsen sker regelbundet via den årliga MSB-enkäten i februari, i samband med RSA-inlämning samt vid kommunuppföljningsbesök. 23
Aktiviteter 2019 2020 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Risk- och sårbarhetsanalys R2 R1 R2 Planering P1 P2 Samverkan S1 S1 S1 S1 Utbildning och övning U2 U4 U2 U5 U2 U2 U5 U2 U6 U2 U5 U1 U2 U2 U5 Exempel på aktivitetsplan/mall för aktivetsplan Aktivitetsplanen är levande och åskådliggör de aktiviteter som identifierats och nämns i strategisk handlingsplan för krisberedskap, se ovan. Aktivitetsplanen ska följas upp, lämpligen inför redovisningen i februari. Exempel: Uppföljningen sker årligen i skriftlig form och presenteras muntligen för kommunens ledningsgrupp. Underlaget från uppföljningen ligger till grund för redovisningen i MSB:s redovisningsverktyg. Texten i plommonfärgat är exempel på aktiviteter inom ramen för de olika områdena. De är valbara för kommunerna att skriva in. Nr R1 R2 Aktiviteter för risk- och sårbarhetsanalys Övergripande RSA enligt föreskrift MSBFS 2015:5 uppdateras utifrån det arbete som genomfördes inför 2015 års redovisning. Årligen återkommande regelbunden uppföljning och rapportering i MSB:s redovisningsverktyg Årlig uppdatering av befintlig RSA Förvaltningsvis risk- och sårbarhetsinventering inför 2019 års kommunövergripande RSA Riskanalyser, två per år Uppföljning av handlingsplanen i RSA, två gånger per år Nr P1 P2 Aktiviteter för planering Skriva plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Revidera plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Förvaltningsspecifika krisplaner Verksamhetsspecifika krisplaner Förmåga att ta emot resurser (personal) Förmåga att ta emot resurser (materiel) 24
2021 2022 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 R2 R2 S1 S1 S1 S1 U2 U2 U5 U2 U2 U5 U2 U6 U2 U5 U1 U2 U2 U5 Nr S1 Aktiviteter för samverkan Beredskapssamordnarnätverket POSOM, fyra gånger om året BRÅ, åtta gånger om året Krishanteringsråd, två gånger om året Säkerhetsgrupp, fyra träffar om året Samverkansträffar översvämning Nr U1 Aktiviteter för utbildning och övning Utbildning krisledningsnämnd U2 Länsstyrelsens återkommande funktionsövningar i Rakel och WIS U3 Länsstyrelsens samverkansövning Utbilda stabschefer U4 Övningsplan till 2019 Kommunal samverkanskurs U5 Civilt försvar och höjd beredskap Utbildning stabsfunktioner U6 Utbildning stabsmetodik, grund Utbildningstillfällen frivilliga resursgrupper Gemensamma grunder samverkan och ledning Övningar 25
26
Utvärdering Strategisk handlingsplan för krisberedskap ska följas upp, utvärderas och revideras varje mandatperiod. Utfallet från tidigare utvärderingar och uppföljningar ska ligga till grund för kommande styrdokument. OBS! Gäller perioden 2019 2023 Genomförda utvärderingar och uppföljningar redovisas på denna plats i dokumentet. Då det inte finns några tidigare strategiska handlingsplaner för krisberedskap genomförda i länet eftersom lagkravet trädde i kraft under perioden 2015 2019 kan ingen metod eller exempeltext redovisas här. 27
Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, 701 86 Örebro 010-224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro