Uppföljning av hälsooch sjukvårdens insatser på befolkningsnivå 200 Rapporten är framställd av: Elisabeth Åkrantz, Riitta Sorsa, Birger Forsberg, Carin Bokedal och Birgitta Almgren. Stockholms Läns Landsting HSN-förvaltningen, maj 200 Box 60, 2 3 Stockholm tel. 0-3 200
Förord För första gången inom Hälso- och sjukvårdnämndens förvaltning publiceras nu en fördjupad analys av uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser på befolkningsnivå. Rapporten utgör ett komplement till årsbokslutet för 200. Fokus i rapporten ligger på behov och resultat för de största diagnosgrupperna. En särskild rapport om barnens hälsa publiceras samtidigt. För att följa upp hälso- och sjukvårdens resultat (vilken vårdkvalitet vi får för våra skattemedel) används ett antal nyckeltal och indikatorer. I vissa fall kan jämförelser göras med riket i stort och i andra fall över tid. Vi har valt att presentera ett antal olika indikatorer även om det inte finns resultat för alla. Genom att följa upp vårdkvaliteten för de största diagnosgrupperna samt för barn och äldre täcks cirka 0 procent av sjukvården in. Enligt tidigare folkhälsorapport har hälsan de senaste 20 åren förbättrats. Antalet dödsfall i länet har till exempel under flera år legat konstant på cirka 500 per år trots att befolkningen ökat med 25 000-30 000 invånare per år vilket till viss del beror på hälsooch sjukvårdens förbättrade medicinska resultat vilket framgår i rapporten. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och hälsoskillnaderna mellan kommunerna i länet. Hälsoskillnaderna beror på en rad olika faktorer, vissa som sjukvårdssystemet har svårare att påverka än andra. I en bilaga till rapporten förs en diskussion om behovsbegreppet. Vår förhoppning är att denna rapport ska ge ökad kunskap och stimulera diskussionen om den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Stockholm maj 200 Catharina Barkman Utvecklingschef Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting 2
Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning presenterar årligen ett bokslut över vårdens resultat i länet. För första gången sammanställs här en fördjupad analys av året 200 som komplement till årsbokslutet. I denna rapport tar vi fasta på resultaten ur ett befolkningsperspektiv med fokus på behov och resultat för de största diagnosgrupperna. Där det är möjligt genomförs också en prognos för förväntade behov i framtiden. Enligt Folkhälsorapport 200 har hälsan utifrån ett 20-årsperspektiv förbättrats kraftigt i Stockholms län. edellivslängden har ökat, spädbarnsdödligheten har minskat och andelen dagligrökare har minskat. Antalet dödsfall i länet har under flera år legat konstant på ca 500 per år trots att befolkningen ökat med 25-30 000 invånare per år vilket till viss del beror på hälso- och sjukvårdens förbättrade medicinska resultat, vilket denna rapport visar. Samtidigt har en ökning skett i förekomst av psykisk ohälsa, en ökad alkoholkonsumtion och ökade hälsoskillnader mellan kommunerna i länet. Om de sociala och geografiska skillnaderna i hälsa och levnadsvanor utjämnas till den högre nivån skulle detta leda till en avsevärd minskning i sjuklighet och förtida död och därmed leda till minskade kostnader för hälso- och sjukvården. För att följa upp vårdens resultat (vilken vårdkvalitet vi får för våra skattemedel) används ett antal nyckeltal och indikatorer. I vissa fall kan jämförelser göras med riket i stort och i andra fall över tid. Genom att följa upp vårdkvaliteten för de största diagnosgrupperna samt för barn och äldre täcks ca 0 procent av sjukvården in. Det finns relativt få kvalitetsresultat som speglar vården av äldre, patienter med astma,kronisk obstruktiv lungsjukdom samt patienter med psykisk sjukdom. För patienter med hjärtsjukdom, stroke, cancersjukdom, ortopedisk sjukdom, diabetes och gravida finns mer utvecklade resultatmått. Dock är ett problem att kvalitetsregistren inte används fullt ut och inrapportering till vissa register är låg. Ett exempel är diabetesregistret där primärvården i har lägst registrering i Sverige. Vidare saknas målnivåer för de flesta mått, vilket gör resultaten svårtolkade. Inom många områden saknas uppföljning av patienters upplevelse av vården. Det är önskvärt att denna typ av uppföljning utvecklas, exempelvis med patientenkäter inom specifika grupper. Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall och den höga andelen vaccinerade barn. Trots den låga spädbarnsdödligheten är spädbarnsåret en riskfylld period i barns liv och antalet barn som dör under denna period är högre än i åldrarna 1 6 år sammantaget. Uppföljningen av vården av äldre handlar till stor del om läkemedelsbehandling, men uppföljning av andra komplikationer såsom trycksår och fall är också viktiga att följa. Under det sista levnadsåret hade invånare som är 0 år i medeltal 43 kontakter med hälsooch sjukvården. Under det sista levnadsåret hade 6 procent av de äldre minst ett slutenvårdstillfälle. Andelen kejsarsnitt fortsätter att öka i länet trots att medelåldern hos de gravida inte längre ökar. Antalet stora bristningar i samband med vaginal förlossning har ännu inte visat på någon minskad frekvens på landstingsnivå. Antalet aborter fortsätter att öka. För de som genomgår abort bör andelen medicinska aborter öka då dessa leder till färre komplikationer än efter de som utförts kirurgiskt. Andelen av de som får diagnosen bröstcancer och dör av denna sjukdom minskar. Detsamma gäller för de med diagnosen prostatacancer. För båda grupperna finns förbättringsmöjligheter gällande väntetider. Hjärtsjukvården har granskats av Socialstyrelsen och ett antal åtgärder föreslås för samtliga landsting, exempelvis att öka reperfusionsbehandling (återställande av blodflöde), öka blodfettssänkande behandling och 3
minska andelen som röker. Inom strokesjukvården finns möjlighet att förbättra vården genom att fler ska få trombolysbehandling (propplösande) och fler patienter ska vårdas vid strokeenhet. För patienter med höftfraktur kan vården förbättras genom att operera fler inom 24 timmar, samt att öka andelen inopererade proteser för patienter med brott på lårbenshalsen. Gällande diabetes är det av stor vikt att rapporteringen till kvalitetsregistret ökar inom länet för att kunna följa upp vården. Inom psykiatrin pågår en utveckling av uppföljningsmått. För flera av patientgrupperna förväntas nya läkemedel bidra till bättre vård, men även till ökade kostnader. Exempel är behandling vid svår benskörhet, diabetes typ 2 och svår allergisk astma. Den medicintekniska utvecklingen påverkar exempelvis diabetesvården, då fler använder bärbara insulinpumpar och kontinuerlig blodsockermätning. Dessutom utvecklas behandlingsmetoderna inom hjärtsjukvården. Totalkonsumtionen av slutenvård till år 20 uppskattas öka med 6,3 procent, framför allt till följd av betydande befolkningsökningar i åldersgruppen 65-. Gruppen har den nästhögsta slutenvårdskonsumtionen av de studerade åldersgrupperna. Den största ökningen i vårdbehov kommer att ske för cancersjukdomar, huvudsakligen beroende på den kraftiga ökningen av 65- åringarna. För den största sjukdomsgruppen, cirkulationsorganens sjukdomar, förväntas behoven öka med,2 procent. För graviditeter kommer behovet att öka med 5,5 procent. Behoven av öppenvård är svårare att prognostisera då dessa varierar mer än behoven av slutenvård. En uppskattning baserad på de data som använts i rapporten visar på en ökning av öppenvårdsbesöken med omkring,5 procent år 20 jämfört 200. 4
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Allmänna hälsoläget... Nationella och regionala mål för folkhälsan... Befolkningen i länet... Levnadsförhållanden... Levnadsvanor... Hälsan i befolkningen... Varannan man och var tredje kvinna med övervikt/fetma... 1 Upplevd psykisk ohälsa... 1 Befolkningens och patienternas syn på sjukvården... 1 onsumtion och kostnader av hälso- och sjukvård... 21 Behovs/diagnosgrupper... 24 Behovsgruppen Barn 0-6 år... 24 Behovsgruppen Äldre... 31 Gravida... 35 Patienter med cancersjukdom... 41 Bröstcancersjukdom... 42 Prostatacancersjukdom... 44 Hjärtsjukdom... 46 Stroke... 52 Ortopedisk sjukdom... 56 Diabetes... 5 Astma/kronisk obstruktiv lungsjukdom... 62 Psykisk sjukdom och beteendestörningar... 65 Sammanfattning av resultaten... 6 Hälsoeffekter allmänna... 0 ällförteckning... 1 Bilaga - Behovsbegreppet... 2 5
Inledning I dag ger HSN-förvaltningen ut ett flertal rapporter som belyser olika aspekter på uppföljning av hälso- och sjukvården, men det finns ingen rapport som ger en helhetsbild av hälso- och sjukvårdens effekter. Denna rapport är avsedd att vara ett komplement till HSN-förvaltningens bokslut och är tänkt att tas fram varje vår då resultaten från olika register är klara. Rapporten utgår från den struktur som finns i den Övergripande uppföljningsmodellen (ÖGU) vilken tidigare har beslutats i både dåvarande HSU och fullmäktige. De kvalitetsområden som är utgångspunkten är också i huvudsak överensstämmande med de som Socialstyrelsen fastställt. I arbetet med framtagning av rapporten har bland annat de resultat som tagits fram av Sveriges ommuner och Landsting och Socialstyrelsen i Öppna jämförelser använts. Den övergripande uppföljningsmodellen (ÖGU): 1a Allmänna hälsoläget 2 unskaps- och ändamålsenlig 3 Säker 1b Behovsbeskrivning 4 Patientfokus 5 Vårdkedjan a Hälsoeffekter b Effekter av vården 6 Jämlik Tillgänglig Utgångspunkten för rapporten är en beskrivning av det 1a) Allmänna hälsoläget i befolkningen. Här belyses demografiska uppgifter, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Beskrivningen sker på kommun och stadsdelsnivå. Därefter beskrivs åtta av de största diagnosgrupperna samt grupperna äldre (0 år och äldre) och barn (0-6 år). De åtta största grupperna har valts ut efter kriterierna, störst kostnad och mest slutenvård (ICD-diagnosområden). Dessa grupper är cirkulationsorganens sjukdomar som indelas i grupperna hjärtsjukdom och stroke, graviditet och förlossning, cancersjukdomar där bröst- och prostatacancer beskrivs, psykiska sjukdomar och beteendestörningar, ortopediska sjukdomar, diabetes och andningsorganens sjukdomar. Första steget har varit att ta fram en 1b) Behovsbeskrivning för respektive grupp där incidens, prevalens, sjukdomsutveckling, nuvarande och kommande behandlingar, primäroch sekundärprevention beskrivs. Därefter beskrivs vårdens resultat för respektive behovs och diagnosgrupp utifrån; 2) hur kunskapsbaserad och ändamålsenlig vården varit 3) hur patientsäkerheten varit (andel fel och misstag) och förebyggande åtgärder 4) hur patientfokuserad (servicekvalitet) 5) hur vårdkedjan fungerat för behovsgruppen 6
6) hur jämlik vården varit (kön, ålder, geografi/utbildningsnivå) samt ) hur tillgänglig vården har varit ) Effekterna av vården beskrivs dels per grupp (till exempel andel döda efter hjärtinfarkt, minskat respektive ökat andel aborter) dels i generella tal (till exempel minskad respektive ökad åtgärdbar dödlighet). Resultaten av vårdens kvalitet och effekter jämförs över tid (föregående år) och med riket i den mån detta har varit möjligt. Dock har inga statistiska analyser utförts i kring hur resultaten skiljer sig åt. För vissa indikatorer finns ännu inga resultat att redovisa. Detta gäller till exempel för många av resultaten avseende astma och OL-patienter där det nationella kvalitetsregistret nyligen har startats. Vi har ändå valt att ta med dessa indikatorer för att belysa vad som behöver följas upp.
Allmänna hälsoläget Enligt Stockholms läns landstings Folkhälsorapport 200 har hälsan, sett ur ett 20- årsperspektiv, förbättrats kraftigt i flera avseenden. edellivslängden har ökat, spädbarnsdödligheten har minskat och andelen dagligrökare har minskat. Samtidigt har en ökning skett i förekomst av psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion och hälsoskillnader mellan kommunerna i länet har utvecklats. Om de sociala och geografiska skillnaderna i hälsa och levnadsvanor utjämnas till den högre nivån skulle detta leda till en avsevärd minskning i sjuklighet och förtida död och därmed minskar kostnaderna för hälso- och sjukvården. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 200 beskrivs också att hälsan i riket har förbättras under de senaste decennierna vilket avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter att öka. Den ökande förekomsten av psykisk ohälsa är särskilt märkbar bland yngre personer. Det är viktigt att adekvata åtgärder sätts in tidigt för att minska lidande och framtida negativa konsekvenser. Nationella och regionala mål för folkhälsan Våren 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt övergripande folkhälsomål Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och en sektorsövergripande målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med elva målområden antogs. Regeringen presenterade i mars 200 propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 200/0:1). Folkhälsopolitiken fokuserar på ett övergripande mål och elva målområden som täcker alla kända faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. I propositionen pekade regeringen ut: Självmordsförebyggande arbete, inska användning av tobak, ost och fysisk aktivitet samt Föräldrastöd som särskilt viktiga områden att förbättra inom Folkhälsopolitiken. Under åren 200 till 20 satsar därför regeringen 1 miljoner kronor om året på dessa områden. Stockholms läns landsting har utarbetat en egen Folkhälsopolicy som antogs av landstingsfullmäktige i juni 2005. Policyns övergripande mål är En god och jämlik hälsa för alla i länet. Under det övergripande målet finns fem målområden: ål 1: Goda livsvillkor - Ojämlikhet i hälsa ål 2: God miljö - Den miljörelaterade hälsan ska förbättras ål 3: Goda arbetsförhållanden - Den arbetsrelaterade hälsan ska förbättras ål 4: Hälsosamma levnadsvanor - Förutsättningarna för goda levnadsvanor ska förbättras och ohälsa på grund av livsstil ska minska ål 5: God psykisk hälsa - Den psykiska ohälsan ska minska Sedan 200 finns en handlingsplan för landstingets folkhälsopolicy, Handling för hälsa 200-20, som innehåller 25 prioriterade insatser som ska verkställas fram till 20. Handling för hälsa ska fungera både som styrdokument och inspiration för folkhälsoarbetet i landstingets verksamheter. Både för dem som drivs i egen regi och för dem som drivs på uppdrag av landstinget. Befolkningen i länet Befolkningens storlek och åldersstruktur har betydelse för hur behovet av hälso- och sjukvård ser ut i länet. Bortsett från spädbarnsdödlighet och sjukdomar under det första levnadsåret ökar vanligtvis ohälsa och dödlighet med stigande ålder. Hälso- och sjukvårdens inriktning är att öka människors möjligheter till att leva längre med hälsan i behåll.
Åldersammansättningen beräknas förändras under de närmaste tio åren vilket framgår av figuren nedan. 40 000 35 000 30 000 200 201 25 000 20 000 0 0 0 000 5 000 0 0 5 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 0 5 0 5 0 5 0 Figur 1. Befolkning i länet efter ålder, 200 samt prognos fram till 201. älla: RT, Befolkningsprognos, 200. Österåker Vaxholm Vallentuna Upplands- Upplands-Bro Täby Sundbyberg Solna Sollentuna Sigtuna Norrtälje Lidingö Järfälla Danderyd Östermalm Älvsjö Södermalm Spånga Skärholmen Skarpnäck Rinkeby- Norrmalm ungsholme Hässelby Hägersten- Farsta Enskede- Ekerö Bromma Värmdö Tyresö Södertälje Salem Nynäshamn Nykvarn Nacka Huddinge Haninge Botkyrka 0-6 år -1 år 1-64 år 65-w år Länet 60 5 16 63 60 64 5 6 6 16 6 1 62 16 6 6262 6 6 2 3 6 61 62 1 66 64 5 16 16 1 61 5 16 64 5 6260 61 5 55 62 60 61 63 63 6160 63 1 16 21 1 1 16 1 16 1 1 0 20 40 60 0 0 procent Andelen barn i åldern -1 år är högst på Ekerö och Salem med 1 procent och lägst på ungsholmen med 6 procent. Högst andel vuxna 1-64 år bor på ungsholmen, 3 procent, Norrmalm, 2 procent Södermalm, 1 procent och lägst andel bor i Danderyd, 55 procent. procent av invånarna i länet är över 65 år och den högsta andelen äldre över 65 år bor i Norrtälje, 21 procent. Den lägsta andelen har Rinkeby-Tensta, procent. Andelen yngre 0-6 år är högst på Värmdö, procent och lägst i Norrtälje, Östermalm och ungsholmen, procent. Figur 2. Befolkning i länet 200, andel i procent efter ålder och område. älla: SCB, Befolkningsprognos, 200.
Vaxholm Upplands-Bro Vallentuna Danderyd Sundbyberg Österåker Sigtuna Uppl.-Väsby Lidingö Norrtälje Solna Sollentuna Täby Järfälla 5 22 522 2 1 31 0 36 3 3 3 3 305 3 562 43 12 55 1 64 62 14 62 16 64 303 % 4% % 2% % 5% 4% 3% 1% 4% % 4% 3% 4% 200 20 % Förändring 200-20 I länets 26 kommuner bodde i slutet av år 200 drygt 1 0 000 invånare, vilket är 21,4 procent av Sveriges befolkning. Antalet invånare ökar fram till år 20 i alla kommuner/stadsdelar och stadsdelar. Procentuellt ökar Värmdö snabbast med procent. Älvsjö Ekerö Skärholmen Spånga-Tensta Skarpnäck Farsta Rinkeby-ista ungsholmen Hässelby Bromma Häg.-Liljeh. Östermalm Norrmalm Ensk.-Års.-Van. Södermalm 23 35 25 0 32 36 41 41 41 4 01 46 6 5 24 62 63 63 643 66 642 62 3 63 63 6 63 6 5 % 6% 4% 4% % 6% 3% 5% 5% % % 4% 4% 5% 4% Nykvarn Salem Nynäshamn Värmdö Tyresö Haninge Botkyrka Nacka Södertälje Huddinge 451 25 656 3 42 2 4 516 0 246 6 1 4 66 3 5 % 5% 4% % 6% 2% 4% % 3% 5% 0 25 000 50 000 5 000 0 000 5 000 antal Figur 3. Befolkning efter område 200 respektive prognos 20 samt förändringar i procent enligt prognos. älla: SCB, Befolkningsprognos hösten 200. Utrikesfödda De utrikesfödda ökade med 500 år 200 och uppgick till 400 500 i slutet av år 200 enligt folkbokföringen. De utrikesfödda svarar för ca 50 procent av länets folkökning. År 200 var procenttalen 4 jämfört med 52 år 200. Var 5:e person eller 20,2 procent av länets befolkning är född utomlands. Levnadsförhållanden Hälsa har ett tydligt samband med sociala och ekonomiska faktorer. Sambandet kan dels innebära att sociala och ekonomiska faktorer medför sjukdom och ohälsa, samt att sjukdom har ogynnsamma sociala och ekonomiska konsekvenser. Socioekonomiska faktorer Utbildningsnivån i länet Ett sätt att mäta socioekonomisk status är att titta på befolkningens utbildningsnivå. De tre utbildningsnivåerna definieras: 1. Förgymnasial utbildning (dvs. enbart grund- eller folkskola) 2. Gymnasial utbildning 3. Eftergymnasial utbildning
Danderyd Lidingö Täby Solna Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Järfälla Vallentuna Österåker Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Norrtälje Östermalm Norrmalm ungsholmen Södermalm Bromma Hägersten-Liljeh. Skarpnäck Älvsjö Enskede-Vantör Ekerö Hässelby-V.by. Spånga-Tensta Farsta Rinkeby-ista Skärholmen Nacka Salem Huddinge Värmdö Tyresö Södertälje Botkyrka Nykvarn Haninge Nynäshamn Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Länet 6 1 16 1 20 22 22 6 16 1 25 1 2 26 16 1 1 16 25 25 21 22 22 41 26 33 3 3 3 41 44 46 4 4 50 50 4 54 26 2 30 32 33 3 3 40 42 44 44 3 45 40 43 3 4 46 4 50 46 46 52 52 53 44 6 5 54 51 4 4 40 3 3 36 31 30 2 24 6 65 64 5 5 50 4 46 42 42 40 36 36 33 31 50 36 36 35 34 2 2 2 26 25 0 20 40 60 0 0 procent Av invånarna i Stockholms län hade procent år 200 förgymnasial utbildning, 41 procent hade genomgått gymnasieskola och 44 procent eftergymnasial utbildning. Lägst andel invånare med förgymnasial utbildning hade Danderyd och Östermalm, 6 procent (se Figur ). Högst andel med förgymnasial utbildning hade Rinkeby-ista, 2 procent, följt av Skärholmen, 26 procent. Lägst andel med eftergymnasial utbildning har Norrtälje och Nynäshamn, 24 procent respektive 25 procent. Högst andel har Danderyd och Östermalm, 6 procent respektive 6 procent. Figur 4. Befolkningen i länet 25-4 år efter utbildningsnivå, andel i procent efter område, 200. älla: RT Områdesdatabasen. Avstått sjukvård och läkemedel på grund av dålig ekonomi Länet Danderyd Täby Vaxholm Lidingö Sollentuna Järfälla Upplands-Bro Vallentuna Norrtälje Upplands Väsb. Österåker Sigtuna Solna Sundbyberg Östermalm ungsholmen Bromma Norrmalm Södermalm Ekerö Hägerst.-Liljeh. Hässelby-Vällin. Älvsjö Skarpnäck Farsta Skärholmen Ensk.-Års.-Van. Spånga-Tensta Rinkeby-ista Nacka Nykvarn Värmdö Tyresö Södertälje Salem Botkyrka Nynäshamn Haninge Huddinge 5 2 2 3 3 4 5 5 3 4 6 5 6 4 3 3 3 5 5 2 4 3 2 6 6 4 5 3 3 4 4 4 3 5 3 4 4 5 5 6 6 5 5 6 6 6 6 6 6 än vinnor 0 5 20 procent I Folkhälsoenkäten från 2006 svarade drygt procent kvinnor och 5 procent män att de varit tvungna att avstå från att gå till sjukvården, eller ta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi under de senaste tolv månaderna, vilket är en svag minskning sedan 2002. Andelen varierar för kvinnor från 3 procent till procent och för män från 2 procent till procent. Högst andel har Rinkeby-ista, procent för kvinnor och procent för män. Lägst andel har Danderyd, 3 procent för kvinnor och 2 procent för män. Figur 5. Invånare i länet 1-4 år som uppger att de avstått från att gå till sjukvården eller ta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi under de senaste månaderna, kvinnor och män, andel i procent, per område, 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006
Levnadsvanor Våra levnadsvanor har stor betydelse för risken att drabbas av ohälsa. Fler kvinnor än män röker Länet Lidingö Danderyd Täby Vaxholm Österåker Sundbyberg Solna Upplands-Bro Järfälla Sollentuna Vallentuna Upplands Väsby Norrtälje Sigtuna ungsholmen Bromma Södermalm Älvsjö Ekerö Östermalm Spånga-Tensta Hägerst.-Liljehol. Norrmalm Hässelby-Vällin. Skärholmen Skarpnäck Ensk.-Års.-Vant. Farsta Rinkeby-ista Salem Nacka Tyresö Nykvarn Huddinge Värmdö Haninge Botkyrka Nynäshamn Södertälje 16 1 16 16 21 1 23 1 21 16 16 än vinnor 16 16 1 1 1 20 16 1 1 20 22 16 1 1 1 20 21 23 0 5 20 25 procent Det finns drygt 220 000 dagligrökare, 000 tillfällighetsrökare och 0 000 snusare i länet. Tobaksrökning är den enskilt största orsaken till ohälsa och förtida död i Stockholms län. Förekomsten av tobaksrökning har minskat kraftigt under de senaste decennierna och är idag vanligare bland kvinnor. Rökningen minskar totalt sett men andelen unga män (1-24 år) som röker dagligen ökar. Fler flickor än pojkar röker i årskurs, men snusbruket medför att pojkar och unga män totalt sett exponeras för mer nikotin än flickor och unga kvinnor. Figur 6. Daglig rökare i länet 1-4 år, kvinnor och män, andel i procent, efter område, 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006. Alkoholkonsumtionen fortsätter att öka Länet Danderyd Järfälla Lidingö Täby Sollentuna Vallentuna Upplands-Bro Vaxholm Sigtuna Norrtälje Österåker Upplands Väsby Solna Sundbyberg Ekerö Älvsjö Spånga-Tensta Hässelby-Välling. Bromma Rinkeby-ista Norrmalm Östermalm ungsholmen Skärholmen Ensk.-Års.-Vant. Skarpnäck Farsta Södermalm Hägerst.-Liljehol. Nacka Nykvarn Salem Huddinge Värmdö Södertälje Botkyrka Nynäshamn Haninge Tyresö 4 6 5 6 5 5 5 6 5 6 6 6 6 6 5 5 20 1 1 1 1 1 1 21 22 24 16 1 1 20 20 20 21 21 23 23 23 24 25 26 16 1 1 1 1 21 21 22 vinnor än 0 5 20 25 30 procent Alkohol påverkar många av kroppens organ och alkohol kan relateras till en lång rad sjukdomar och skador, både kroniska och akuta. vinnor, unga och gamla är särskilt känsliga för alkoholens effekter men vuxna män är den grupp som står för den högsta andelen alkoholskador. Skadliga effekter av alkohol avgörs av mängden konsumerad alkohol, individens dryckesmönster och sociala situation samt av ålder och kön. Figur. Högkonsumenter av alkohol 1-4 år, kvinnor och män, andel i procent, 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006.
Folkhälsorapport 200 visar att alkoholkonsumtionen i Stockholms län ökat sedan mitten av -talet. Dessutom visas att ökningen fortsatt även under de senaste åren och att konsumtionen ökat bland både män och kvinnor och i alla åldersgrupper utom bland 1-20 åringar. Även bland ungdomar ökade konsumtionen från mitten av -talet, men bland -16-åringar i länet har den sedan 2001 minskat bland pojkar medan den ökat bland flickor. Uppgifter från Folkhälsoenkät 2006 visar att högsta andelen högkonsumenter av alkohol 1 bland män finns i Hägersten-Liljeholmen med 26 procent, och den lägsta i Danderyd med procent. Bland kvinnor finns den högsta andelen i Hägersten-Liljeholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Vallentuna, procent, och den lägsta finns i Danderyd, 4 procent. Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut, Hälsa på lika villkor, 200 visar att det bland kvinnor i åldern 16-4 år är vanligare i Stockholm med riskabla alkoholvanor (som varit berusade mer än en gång i månaden samt varit berusade mer än två gånger i månaden) jämfört med kvinnor i övriga riket. Andelen med riskabla alkoholvanor bland kvinnor var i Stockholm procent och bland kvinnor i riket procent. Stillasittande fritid Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Longitudinella studier 2 har visat att regelbunden fysisk aktivitet under lång tid minskar risken för ett flertal kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, bröst- och tjocktarmscancer, typ 2-diabetes, benskörhet samt övervikt och fetma. Andelen kvinnor med stillasittande fritid var procent och för män procent. Analyserna visar att de med kroppsligt tungt arbete rör sig mer på fritiden än de som har ett stillasittande arbete. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i Stockholms län vad gäller andelen vuxna personer som har en stillasittande fritid. Den lägsta andelen kvinnor med stillasittande fritid har Vaxholm, ungsholmen, Östermalm och Norrmalm med procent och i Danderyd finns den lägsta andelen män med stillasittande fritid, 6 procent. Den högsta andelen med stillasittande fritid har Rinkeby-ista, 30 procent bland kvinnor och 24 procent bland män. Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut, Hälsa på lika villkor, 200 visar att det bland män i åldern 16-4 år är vanligare i Stockholm med stillasittande fritid än bland män i riket. Andelen med stillasittande fritid bland män i Stockholm var 1 procent och bland män i riket procent. 1 Högkonsumenter av alkohol avser i denna mätning personer som vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst flaskor folköl eller 6 burkar starköl ( flaskor) eller två flaskor vin eller en halv flaska sprit 2-3 gånger i månaden eller oftare. 2 Studier där man följer vad som händer över tid genom att göra upprepade mätningar.
Länet Danderyd Vaxholm Lidingö Täby Järfälla Norrtälje Österåker Vallentuna Sundbyberg Solna Sollentuna Upplands-Bro Sigtuna Upplands Väs. ungsholmen Östermalm Ekerö Norrmalm Södermalm Skarpnäck Hägerst.-Liljeh. Farsta Älvsjö Bromma Ens.-Års.-Van. Spånga-Tensta Hässelby-Väll. Skärholmen Rinkeby-ista Nykvarn Salem Nacka Huddinge Nynäshamn Värmdö Södertälje Haninge Tyresö Botkyrka 16 1 25 22 30 20 6 6 16 16 16 1 1 vinnor än 22 24 22 0 5 20 25 30 procent Figur. Invånare med stillasittande fritid 1-4 år, kvinnor och män, andel i procent efter område 2006. älla:folkhälsoenkäten 2006. Hälsan i befolkningen Enligt Folkhälsorapporten 200 förbättras befolkningens hälsa både i länet och i riket. Andelen med nedsatt självskattad hälsa ökade under slutet av -talet, men har under senare år legat stabilt. vinnor lever längre men mäns medellivslängd ökar snabbare. Positivt är att ökningen av andel överviktiga har stannat av för både kvinnor och män. edellivslängden ökar Länet Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna Norrtälje Solna Upplands Väsby Vaxholm Vallentuna Järfälla Lidingö Täby Sollentuna Österåker Danderyd Skärholmen Södermalm Farsta Enskede-Årsta-Vantör Rinkeby-ista Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Skarpnäck Norrmalm Älvsjö ungsholmen Bromma Spånga-Tensta Östermalm Ekerö Södertälje Botkyrka Nynäshamn Haninge Huddinge Nacka Värmdö Salem Tyresö Nykvarn,5 6,6 6,,0,2,6,,1,2,5 0,4 0,5 0, 1,3 1,3 5,,1,2,4,5,5,,0,2,2,2,6,, 0,2 6,,,,4,5,,,, 0, 3,1 2, än 1,6 vinnor 2, 3,1 2,6 2, 2,6 3,6 3,5 4, 5,1 4,4 4,6 5, 2,3 2,2 2,4 2, 2,6 2,4 1,1 3,3 2,0 3, 1,6 3, 3,1 4,3 4, 2,0 2,2 2,5 3,6 3,0 3,4 2,2 3, 3,4 4,3 0,0 5,0 0,0 5,0 0,0 antal edellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas. edellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka för både kvinnor och män och år 200 var medellivslängden 3,1 år för kvinnor och,1 år för män. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. inskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck gör att färre insjuknar. Bättre behandlingsmetoder har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke minskat dramatiskt för både kvinnor och män. Figur. edellivslängd i Stockholms län, efter område och kön, antal år, 3-års medelvärde 2004-2006. älla: Statistiska Centralbyrån.
edellivslängden i länet år 2004-2006 var 3,1 år för kvinnorna och,5 år för männen. vinnorna i länet lever i genomsnitt 4,6 år längre än männen. önsskillnaderna är minst på ungsholmen 2,4 år, och störst i Skärholmen, 6,5 år. I genomsnitt lever kvinnor i Danderyd längst, 5, år och kortast i Skarpnäck, 1,1 år. ännen lever längst i Danderyd och Österåker, 1,3 år och kortast i Skärholmen, 5, år. Skillnaderna mellan den högsta och den lägsta medellivslängden för kvinnor är 4, år och för män 5,5 år. Självskattad hälsa Länet Norrtälje Järfälla Upplands Väsby Vallentuna Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Solna Täby Österåker Sollentuna Vaxholm Lidingö Danderyd Skärholmen Farsta Rinkeby-ista Hägerst.-Liljehol. Älvsjö Hässelby-Vällin. Ensk.-Års.-Vant. Spånga-Tensta Skarpnäck Ekerö Södermalm Bromma ungsholmen Östermalm Norrmalm Botkyrka Södertälje Tyresö Nynäshamn Salem Huddinge Haninge Värmdö Nacka Nykvarn 1 64 6 66 2 64 6 6 2 4 3 4 2 63 65 54 2 4 1 6 6 6 5 0 63 61 1 63 1 6 2 0 2 vinnor än 4 66 6 1 1 1 4 5 6 6 1 2 6 6 6 1 2 2 3 4 4 5 1 66 6 1 2 2 3 3 4 5 5 0 20 40 60 0 procent 2 Närmare 3 av 4 personer bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott enligt Folkhälsoenkäten 2006. vinnorna i länet bedömer sin hälsa som något sämre än vad männen gör. Bäst självskattad hälsa har kvinnorna i Danderyd. Sämst är den bland kvinnorna i Rinkeby-ista, där endast 54 procent uppger att de mår bra/mycket bra. Bland män är den självskattade hälsan bäst i Danderyd och på Norrmalm, och sämst i Botkyrka och Norrtälje. Figur. Självskattad hälsa, andel kvinnor och män i länet 1-4 år som bedömer sitt nuvarande hälsotillstånd som gott, i procent efter område 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006. vinnor i Stockholm tillhör de minst överviktiga Nationella folkhälsoenkäten genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut sedan 2004. Totalt har 20 000 svenskar tillfrågats om sina levnadsvanor i 200 års undersökning. I resultatpresentationen ingår personer, varav 45 procent är män och 55 procent är kvinnor, ur det nationella urvalet. Resultaten är beräknade på det nationella urvalet där nationella resultat redovisas årsvis och regionala resultat redovisas som ett genomsnitt för åren 2005-200. Regionala resultat visas i Figur och.
Figur. Andel med övervikt bland män och kvinnor, 16-4 år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren 2005-200. älla: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Fetma är mindre vanligt i Stockholm än i riket Nationella folkhälsoenkäten visar att fetma är vanligare bland män i Norrbotten samt bland kvinnor på Gotland än bland övriga i riket. Det är mindre vanligt bland kvinnor i Stockholm samt bland män i Blekinge än bland dem i riket. Figur. Andel med fetma, 16-4 år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren 2005-200. älla: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. 16
Varannan man och var tredje kvinna med övervikt/fetma I figur redovisas andelen övervikt eller fetma (BI 3 25) bland män och kvinnor i åldrarna 1-4 år för områden inom Stockholms län. Lägst andel med övervikt eller fetma (BI 25) har kvinnorna i ungsholmen, 21 procent. Högst andel med övervikt eller fetma har kvinnorna i Rinkeby-ista, 4 procent. Lägst andel män med övervikt eller fetma har Östermalm och Norrmalm och högst andel har Haninge, 65 procent. Länet Danderyd Lidingö Täby Sundbyberg Solna Järfälla Vaxholm Sollentuna Upplands-Bro Österåker Sigtuna Vallentuna Upplands Väsby Norrtälje Östermalm Norrmalm Skarpnäck ungsholmen Södermalm Bromma Hägerst.-Liljeh. Ensk.-Års.-Vant. Farsta Rinkeby-ista Älvsjö Hässelby-Vällin. Spånga-Tensta Ekerö Skärholmen Nacka Södertälje Tyresö Huddinge Salem Värmdö Botkyrka Nynäshamn Nykvarn Haninge 34 23 2 31 35 2 40 33 33 44 40 41 40 41 45 22 22 34 21 25 2 30 36 36 4 2 36 36 3 43 2 42 3 40 40 3 3 43 45 43 51 42 4 50 50 50 51 53 54 53 56 56 5 5 60 3 3 40 42 41 45 4 4 4 50 51 53 54 54 5 50 54 55 56 5 5 5 62 63 65 0 20 30 40 50 60 0 procent Figur. Övervikt eller fetma (BI 25) i procent i Stockholms län, andel kvinnor och män 1-4 år, efter område, 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006. vinnor än Upplevd psykisk ohälsa Förekomsten av psykisk ohälsa 4 (enligt instrumentet GHQ) ökade mellan åren och 2002. Resultat från 2006 års Folkhälsoenkät visar en minskning, framför allt bland yngre kvinnor (21-24 år). Andelen är dock fortfarande hög för denna grupp. Förekomsten av psykisk ohälsa är hög bland personer med svag position på arbetsmarknaden. Det finns inga större skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Däremot är psykisk ohälsa mer vanligt bland utrikesfödda än bland dem som är födda i Sverige. 3 Body ass Index är internationellt mått för övervikt och fetma: vikt (kg), dividerat med längd i kvadrat (m2). 25 övervikt, 30 fetma. WHO - Världshälsoorganisationen 4 I folkhälsoenkäterna ingår tolv påståenden som avser att fånga tecken på god psykisk hälsa och psykisk ohälsa General Health Questionnaire (GHQ). I de sex påståenden som avser att mäta god psykisk hälsa ingår om man har känt sig lycklig eller har kunnat uppskatta det man har gjort de senaste veckorna. Bland de sex påståenden som mäter psykisk ohälsa ingår om man har känt sig olycklig och nedstämd eller tyckt sig vara värdelös de senaste veckorna. 1
Länet Österåker Norrtälje Täby Lidingö Solna Sigtuna Danderyd Vallentuna Upplands Väsby Järfälla Vaxholm Sollentuna Upplands-Bro Sundbyberg Bromma Ekerö Hässelby-Vällin. Östermalm Skärholmen Älvsjö Skarpnäck Södermalm Ensk.-Års.-Van. ungsholmen Farsta Norrmalm Hägerst.-Liljeh. Spånga-Tensta Rinkeby-ista 16 21 20 16 20 1 1 1 26 22 1 1 1 1 1 20 20 20 20 21 21 22 23 25 1 20 21 22 23 23 23 23 24 24 25 25 26 26 32 än vinnor För både män och kvinnor ses en stor variation mellan olika områden bland andelen med psykisk ohälsa. vinnorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än männen. Rinkeby-ista har högst andel av både kvinnor och män med nedsatt psykiskt välbefinnande. Bromma uppvisar lägst andel psykisk ohälsa bland kvinnorna i länet. Nykvarn, Södertälje och Vaxholm uppvisar lägst andel psykisk ohälsa bland männen. Nykvarn Salem Nacka Haninge Värmdö Tyresö Nynäshamn Huddinge Botkyrka Södertälje 16 16 1 1 21 21 21 22 23 23 0 20 30 40 procent Figur. Psykisk ohälsa (mätmetod GHQ), andel kvinnor och män 1-4 år, efter område, 2006. älla: Folkhälsoenkäten 2006. Stora skillnader mellan personer med sjuk- eller aktivitetsersättning Länet Danderyd Täby Vaxholm Lidingö Vallentuna Österåker Sollentuna Järfälla Solna Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Norrtälje Östermalm Ekerö Norrmalm Bromma Älvsjö ungsholmen Södermalm Enskede-Vantör Hässelby Hägersten-Liljeh. Skarpnäck Farsta Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-ista Nacka Värmdö Nykvarn Salem Tyresö Huddinge Södertälje Nynäshamn Haninge Botkyrka 6 16,, 16 1 22 23 0 5 20 25 procent Andel invånare i åldern 45-64 år i länet som får sjuk- eller aktivitetsersättning är procent. Andelen varierar mellan 6 procent i Danderyd till 23 procent i Rinkeby-ista. Figur. Sjuk- och aktivitetsersättning, andel personer 45-64 år, omräknat till heltid, efter område, 200 älla: RT Områdesdatabasen. 1
Befolkningens och patienternas syn på sjukvården Befolkningens och patienternas syn på hälso- och sjukvården följs regelbundet genom olika undersökningar. Dessa undersökningar visar att det inom de flesta områden har skett en kontinuerlig förbättring de senaste åren. Synen på hälso- och sjukvården skiljer sig dock mellan olika grupper i befolkningen och mellan invånare i olika delar av länet. Fyra av fem tillfrågade anser att de har tillgång till den vård de behöver och två tredjedelar uppger sig ha förtroende för sjukvården i länet. Båda indikatorerna har stadigt förbättrats sedan mätningarna påbörjades år 2001. Fyra av fem nöjda med tillgång till vård Andelen invånare som är nöjda med tillgången till vård är större i Stockholms län än i riket. en variationen inom länet är stor. Högst andel invånare som är nöjda med tillgången till vård, 1 procent, har Lidingö och Täby. Lägst andel, 61 procent, har Nynäshamn och Upplands-Bro. Instämmer Varken eller Tar avstånd Länet 5 Täby Lidingö Vallentuna Danderyd Norrtälje Solna Österåker Sundbyberg Sollentuna Upplands Väsby Vaxholm Sigtuna Järfälla Upplands-Bro 1 1 0 6 5 5 5 5 2 0 61 1 16 1 1 22 6 1 Östermalm Norrmalm Hägerst.-Liljeh. ungsholmen Södermalm Hässelby-Välling. Älvs jö Bromma Spånga-Tensta Ensk.-Års.-Van. Skarpnäck Farsta Skärholmen Ekerö Rinkeby-ista 6 6 6 6 5 5 4 4 4 4 3 2 6 16 16 1 16 1 1 16 16 1 Värmdö Södertälje Tyresö Nacka Botkyrka Huddinge Haninge Nykvarn Salem Nynäshamn 4 4 3 3 1 61 1 16 16 1 1 1 20 0% 20% 40% 60% 0% 0% procent Figur 16. Invånares svar på frågan om de har tillgång till sjukvård de behöver, andel i procent, efter område, 1 år och äldre, år 200. älla: Vårdbarometern 1
Förtroendet för hälso- och sjukvården i Länet Vallentuna Österåker Lidingö Danderyd Täby Vaxholm Norrtälje Upplands Väsby Solna Sigtuna Järfälla Sollentuna Sundbyberg Upplands-Bro ungsholmen Norrmalm Skarpnäck Älvs jö Skärholmen Farsta Spånga-Tensta Bromma Östermalm Södermalm Hässelby- Hägerst.-Liljehol. Ekerö Ensk.-Årsta-Vant. Rinkeby-ista Nykvarn Värm dö Botkyrka Salem Huddinge Södertälje Tyresö Nynäshamn Nacka Haninge Stort förtroende Varken eller Litet förtroende 66 6 3 2 2 1 0 6 65 64 63 63 61 60 5 1 0 0 6 6 6 6 6 66 65 64 64 63 60 5 1 6 6 6 6 6 6 64 64 61 2 21 2321 2 26 23 26 2 2 26 2 31 33 34 20 24 22 2 24 26 26 26 2 25 2 31 231 31 26 2 2 26 26 25 2 26 30 31 3 3 3 2 5 5 5 5 6 5 2 4 5 5 5 6 5 5 0% 20% 40% 60% 0% 0% procent Den högsta andelen invånare som har stort/ganska stort förtroende för hur sjukvården fungerar i Stockholms läns landsting har Vallentuna, 6 procent. Den lägsta andelen, 5 procent, har Upplands-Bro. Generellt är invånarnas förtroende mindre för husläkarmottagningar än för andra delar av vården. Personer som besökt en husläkarmottagning under det senaste året har dock större förtroende än de som inte har gjort något besök. Figur 1: Invånarnas svar på frågan om de har förtroende till sjukvården i, andel i procent, efter område, 1 år och äldre, år 200. älla: Vårdbarometern Patienter nöjda med husläkarbesök Ja, helt och hållet Delvis Nej Länet Danderyd Lidingö Vallentuna Upplands Väsby Österåker Täby Solna Sollentuna Norrtälje Järfälla Sundbyberg Vaxholm Upplands-Bro Sigtuna Östermalm Älvsjö Norrmalm Bromma Södermalm ungsholmen Ekerö Skarpnäck Hägerst.-Liljehol. Hässelby-Välling. Spånga-Tensta Ensk.-Årsta-Vant. Skärholmen Rinkeby-ista Farsta Värmdö Södertälje Tyresö Nacka Nynäshamn Huddinge Haninge Salem Botkyrka Nykvarn 3 5 3 3 1 3 6 6 6 6 65 60 56 1 0 0 0 3 2 66 66 63 62 60 5 5 4 0 6 64 63 61 5 24 2421 24 25 31 2 33 22 21 24 2625 2 20 1 23 20 20 25 26 2 2 31 20 1 1 16 16 1 20 161 3 3 4 4 2 4 6 4 6 5 4 5 5 4 4 4 5 5 6 De allra flesta patienter som besöker husläkarmottagning i länet värderar den vård/behandling de fick som bra. De faktorer som har störst betydelse för omdömet är mottagningens tillgänglighet per telefon, bemötande och information. Ett annat sätt att mäta huruvida patienterna är nöjda är att fråga om man skulle rekommendera mottagningen till andra. I Danderyd, Lidingö och Vallentuna återfinns högst andel patienter som är beredda att rekommendera sin mottagning, i Sigtuna och Nykvarn är denna andel lägst i länet. Figur 1. Patienternas svar på frågan om de skulle rekommendera husläkarmottagningen till andra, andel i procent, efter område, år 200. älla: Indikator/HSN-förvaltningen 0% 20% 40% 60% 0% 0% procent 20
Telefontillgänglighet Länet Norrtälje Sigtuna Sundbyberg Täby Upplands Bro Järfälla Vaxholm Sollentuna Solna Upplands Väsby Österåker 65% % 1% 2% 3% 3% 3% 4% 6% % 0% 1% Enligt senaste mätningen av telefontillgängligheten på husläkarmottagningarna i länet var procent av telefonsamtalen godkända enligt beställarens krav. Skillnader mellan kommuner/stadsdelar är stora och varierar från 42 procent, för husläkarmottagningarna i Salem, till 5 procent för husläkarmottagningarna i Hässelby- Vällingby. Vallentuna 2% Lidingö 2% Danderyd 4% Rinkeby-ista Älvsjö Norrmalm Spånga-Tensta ungsholmen Östermalm Skärholmen Enskede-Årsta-Vant ör Skarpnäck Hägerst en-liljeholmen Södermalm Ekerö Bromma Hässelby-Vällingby 4% % 4% % % 0% 0% 1% 1% 1% 2% 3% 4% 5% Salem 42% Tyresö Haninge Nacka Södertälje Värmdö Huddinge Nykvarn Botkyrka % 5% 6% 6% % % 0% 1% 0% 20% 40% 60% 0% 0% Figur 1. Telefontillgänglighet vid husläkarmottagningar i länet, efter område, andel godkända telefonsamtal för vårdgivare som är verksamma i respektive område, i procent, år 200. älla: WSP/HSN-förvaltningen onsumtion och kostnader av hälso- och sjukvård onsumtion av hälso- och sjukvård Invånarnas kontakter med hälso- och sjukvården varierar över tiden och mellan olika områden. Individens hälsotillstånd, uppfattningar och förväntningar på sjukvården och individens ekonomi avgör i vilken utsträckning som ett upplevt hälsoproblem resulterar i ett besök hos, eller någon annan kontakt, med en vårdgivare. Det finns stora variationer i konsumtion mellan olika socioekonomiska, ålders-, och sjukdomsgrupper. Faktorer som kön och födelseland är också viktiga. Även utbud av vård, boendeort, närheten till vårdgivare och andra dimensioner av tillgängligheten påverkar vårdkonsumtionen. Hur kommunala sektorer, exempelvis skolhälsovård och äldreomsorg, är utvecklade påverkar också invånarnas hälso- och sjukvårdskonsumtion. Öppenvård Inom öppenvården gjordes under 200 nästan 16 miljoner besök i alla vårdkategorier i Stockholm. Detta motsvarar för 200 knappt åtta besök per invånare. Jämfört med 2006 är det totalt 1,4 miljoner fler besök. Det ger en ökning med ett halvt besök per invånare 21
över de två åren. Dock syns fortfarande en spridning i antalet besök inom länet. Den kommun med minst antal besök per 00 invånare var Sigtuna, med 6 52 besök. Hässelby-Vällingby hade högst besöksfrekvens med 61 besök per 00 invånare. Sådana skillnader är antagligen för stora för att endast bero på invånarnas olika behov av vård. er sannolikt är att även andra faktorer som exempelvis vårdutbud, tillgänglighet och kommunalomsorgens struktur har stor betydelse för utfallet. Länet Solna Lidingö Upplands Väsby Sundbyberg Norrtälje Danderyd Täby Sollentuna Järfälla Vallentuna Österåker Upplands-Bro Vaxholm Sigtuna Hässelby-Vällingby Farsta Södermalm Östermalm Skarpnäck Skärholmen Bromma Enskede-Årsta-Vantör Rinkeby-ista ungsholmen Hägersten-Liljeholmen Norrmalm Spånga-Tensta Älvsjö Ekerö Länet Norrtälje Solna Sundbyberg Danderyd Lidingö Järfälla Upplands-Bro Upplands Väsby Vaxholm Österåker Täby Sollentuna Vallentuna Sigtuna Farsta Hässelby-Vällingby Hägersten-Liljeholmen Enskede-Årsta-Vantör Skärholmen Södermalm Älvsjö Östermalm Bromma Skarpnäck ungsholmen Rinkeby-ista Spånga-Tensta Norrmalm Ekerö Södertälje Haninge Nynäshamn Salem Nykvarn Nacka Värmdö Botkyrka Huddinge Tyresö 0 2000 4000 6000 000 000 000 Södertälje Nynäshamn Botkyrka Haninge Salem Huddinge Värmdö Nacka Nykvarn Tyresö 0 50 0 0 200 250 Figur 20: Öppenvård 200. Antal besök per tusen invånare, efter område. älla: HSN-förvaltningen. Figur 21: Slutenvård 200. Antal vårdtillfällen per tusen invånare 200, efter område. älla: HSN-förvaltningen Slutenvård I hela länet var antalet vårdtillfällen knappt 3 000 under 200. Jämfört med 2006 har antalet vårdtillfällen per tusen invånare ökat med tre procent fram till och med 200. I faktiska tal är den totala ökningen knappt 1 000 vårdtillfällen för de två åren. onsumtionen av slutenvård varierar, precis som för öppenvården, kraftigt mellan kommunerna. onsumtionen av antalet vårdtillfällen per tusen invånare är störst i Farsta med nästan 200 vårdtillfällen, medan Ekerö och Sigtuna har lägst konsumtion med knappt 0 vårdtillfällen per tusen invånare. En stor del av detta kan dock förklaras med skillnader i invånarnas ålder. 22
ostnader Under 200 producerades hälso- och sjukvård för knappt 41 miljarder kronor. En stor del av denna summa kan delas upp per kommun/stadsdel och per invånare. De fördelade kostnaderna för hälso- och sjukvård blir i genomsnitt 1 25 kronor per invånare. Genomsnittet är högre inom Stockholm/Ekerö, 1 652 kronor, än för de två andra länsdelarna. Inom länsdelen Stockholm/Ekerö är det stora skillnader i hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. Området med högst kostnader, Farsta, och området med lägst kostnader per invånare, Ekerö, finns inom detta område. ostnaden i Ekerö är 16 3 kronor per invånare medan motsvarande kostnad är drygt 5 000 kronor högre i Farsta. Länet Vallentuna Vaxholm Upplands Väsby Sigtuna Täby Sollentuna Österåker Järfälla Danderyd Lidingö Sundbyberg Solna Upplands-Bro Ekerö Norrmalm Spånga-Tensta Bromma ungsholmen Rinkeby-ista Älvsjö Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Hägersten-Liljeholmen Östermalm Hässelby-Vällingby Skärholmen Farsta Nykvarn Värmdö Tyresö Nacka Haninge Salem Huddinge Botkyrka Nynäshamn Södertälje 0 5000 000 000 20000 25000 Figur 22. ostnad 200 för hälso- och sjukvård per invånare exkl. tandvård, efter område. älla: HSN-förvaltningen 23
Behovs/diagnosgrupper Behovsgruppen Barn 0-6 år Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall samt den höga andelen vaccinerade barn. Demografi och ohälsa De senaste tio åren har födelsetalet i Stockholms län ökat med 34 procent. År 200 var antalet barn i åldern 0-1 år 2 00 och 1-5 år 2 000 vilka tillsammans utgör,6 procent av befolkningen i länet. Enligt prognos för år 2025 kommer antalet 0-1-åringar vara 30 000 och 1-5-åringar 000. Spädbarnsdödligheten (avlidna under det första levnadsåret) har fortsatt att minska. 6 5 4 3 2 1 0 Pojkar Flickor 16 16 16 2006 Figur 23. Spädbarnsdödlighet i Stockholms läns landsting (avlidna under första året) per 00 levande födda under åren 16, 16, 16, och år 2006. älla EPC, Socialstyrelsen. Pojkars spädbarnsdödlighet har minskat från,4 per 00 levande födda år 16 till 3,3 per 00 levande födda år 2006. Flickors spädbarnsdödlighet har minskat från 6,4 per 00 levande födda år 16 till 2,4 per 00 levande födda år 2006. Trots minskningen i dödlighet är det första levnadsåret fortfarande det mest riskfyllda under barndomen. Drygt 40 procent av dödsfallen bland spädbarn har orsaker som är relaterade till graviditeten, förlossningen och nyföddhetsperioden därefter. Dödligheten under de första fyra levnadsveckorna har minskat kontinuerligt tack vare att sjukvården har fått bättre neonatalvård. Omkring 35 procent av dödsfallen beror på medfödda missbildningar och - procent beror på plötslig spädbarnsdöd. Plötslig spädbarnsdöd har minskat sedan -talet då föräldrar började lägga spädbarnet på rygg istället för på mage. Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Stockholms läns barn växer upp med olika psykosociala och socioekonomiska resurser, vilket har stor betydelse för deras levnadsvillkor. Familjens situation påverkar i mycket barns möjligheter till en god hälsa och utveckling. Från Barnhälsovårdens rapportering i juni 200 (Årsrapport 200) beskrivs att variationerna av friskfaktorer och riskfaktorer var stora mellan olika områden i länet. I områden där barnfamiljerna har låg köpkraft rökte föräldrarna i högre utsträckning och barnen fick tidigt tillägg till bröstmjölk. Förekomsten av övervikt och fetma hos fyraåringarna var högre liksom förekomsten av karies. Det 24
behövs särskilda och riktade insatser för att minska den ojämna fördelningen av risk- och friskfaktorer för förskolebarnen. Den utveckling som sker i Sverige av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är jämförbar med den internationella utvecklingen. Under de senaste 25 åren har andelen med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa, Australien och USA. Barns psykiska ohälsa och barns övervikt samt fetma utgör de kommande årens stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Vårdkonsumtion och vårdutbud I Stockholms län hade,6 procent av alla barn under 2 år och procent av barnen mellan 2 och 6 år någon gång under 200 haft kontakt med BVC (barnavårdscentral). Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och utgör därför anledning till tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser. Antalet nybesök till BUP (Barn och ungdomspsykiatri) per 00 barn låg på en relativt konstant nivå mellan åren 2006 och 200. År 200 låg nybesök för barn i åldern 0-6 år på 16 per 00 barn. I figuren nedan beskrivs slutenvårdstillfällen i Stockholms läns landsting år 200 för barn i åldersgruppen 0-6 år uppdelat på åldrarna 0<1 och 1-6 år. Procent 35% 30% 25% 0<1 1-6 20% % % Andra faktorer av betydelse Skador etc Ej klass symtom issbildningar Perinatala tillstånd Urin- och könsorganens sjk 5% 0% uskuloskeletala sjk Hudens sjk atsmältningsorganens sjk Andningsorganens sjk Cirkulationsorg sjk Örats sjk Ögats sjk Nervsystemets sjk Psykiska sjk Endokrina sjk Blodsjk Tumörer Infektionssjukdomar Figur 24. Slutenvårdstillfällen inom åldersgrupperna 0<1 år och 1-6 år fördelade efter sjukdomsgrupper. älla: VAL Av alla slutenvårdstillfällen i Stockholms läns landsting år 200 i åldersgruppen 0<1 år domineras första året av perinatala tillstånd det vill säga sjukdomar under nyföddhetsperioden (32,2 procent). Den näst största sjukdomsgruppen i åldern 0<1 år är andningsorganens sjukdomar (20,5 procent) följt av infektionssjukdomar (,4 procent). Risken att behöva vårdas på sjukhus i åldern 0<1 år är 4,4 gånger högre i jämförelse med åldersgruppen 1-6 år. I åldersgruppen 1-6 år domineras slutenvårdstillfällena av andningsorganens sjukdomar (22,4 procent). Den näst största sjukdomsgruppen i åldern 1-6 år bland inlagda barn utgörs av infektionssjukdomar ( procent) följt av skador etcetera. (, procent). 25