RAPPORT U2010:03. Kartläggning av IT-stöd och optimering av insamlingssystem i kommunal renhållning ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:03 Kartläggning av IT-stöd och optimering av insamlingssystem i kommunal renhållning ISSN 1103-4092

Förord För att möjliggöra en rationell återvinning av hushållsavfall och förpackningar så krävs det att information och signaler från avfallsalstraren hanteras effektivt i de administrativa systemen, såväl som i de system som utför olika uppdrag, som insamling m.m. Huvudsyftet med etta projekt har varit att utreda hur insamlingssystemen för förpackningsavfall och hushållsavfall avseende resursutnyttjande och miljöbelastning kan förbättras. Det skall göras genom att kombinera användandet av modern teknik för att effektivisera renhållningsbranschen både administrativt och operativt. Malmö mars 2010 Håkan Rylander Ordförande Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

Sammanfattning Informationstekniken har utvecklats snabbt och idag förekommer det många IT-leverantörer. Endast ett fåtal av dessa tillhandahåller system utvecklade för den kommunala sektorn En kartläggning av IT-system för den kommunala renhållningen presenteras i denna rapport med inriktning på hur olika processer kan effektiviseras. Under kartläggningen av systemen har även ett ruttoptimeringssystem använts för att testa nyttan och möjligheterna med ett modernt transportplaneringsverktyg. Inom många verksamhetsområden pågår ständigt en debatt och strategiska överväganden om huruvida företag ska fokusera på sina mer eller mindre väldefinierade kärnverksamheter. I många kommuner har olika delar av de traditionellt kommunala verksamheterna konkurrensutsatts och överförts till privata entreprenörer. Denna utveckling har drivit fram en ökad kommunikation mellan de olika aktörerna i systemen, i syfte att planera och följa upp utförandet av verksamheten ifråga. Samtidigt har det skett en utveckling där slutkunden eller kommuninvånarna förväntas rapportera och kommunicera direkt via ett webbgränssnitt med kommunen. Inför investering i nya IT-lösningar finns det åtskilliga faktorer att tänka igenom och värdera, både internt och i samarbete med andra kommuner genom Avfall Sverige. Viktiga erfarenheter och lärdomar kan ges av mer eller mindre lyckade investeringar. Det är inget nytt att det förekommer överkapacitet i ett transportsystem. Viss överkapacitet måste finnas för att upprätthålla den förväntade servicenivån. Om systemet optimeras med nya verktyg och metoder som utvecklats under en relativt kort period kan systemet dimensioneras på ett sätt att överkapaciteten begränsas och används på rätt sätt i systemet.

Summary Information technology has developed rapidly and today there are many IT vendors. Only a few of these supplies systems developed for the municipal sector. A survey of IT systems for the municipal sector is presented in this report focused on how different processes can be streamlined. During the mapping of the systems also a route optimization system have been used to test the usefulness and potential of a modern transportation planning. In many areas of activity constantly a debate is going on, and also strategic considerations of whether companies should focus on its more or less well-defined core businesses. In many municipalities different parts of the traditional municipal operations have been exposed to competition and transferred to private contractors. This development has driven an increase in communication between the different actors in the system, in order to plan and monitor the performance of the activity in question. At the same time there has been a trend in which the customer or local residents are expected to report and communicate directly via the Internet with the municipality. Before investing in new IT solutions, there are numerous factors to think through and evaluate, both internally and in cooperation with other municipalities through Swedish Waste Management. Key experiences and lessons can be more or less successful investments. There is nothing new that there is excess capacity in a transport system. Some excess capacity must exist to maintain the expected level of service. If the system is optimized with new tools and methods developed in a relatively short period, the system can be designed in a way that excess capacity is limited and used properly in the system.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 1 2 Problem 3 2.1 Syfte 4 2.2 Målsättning 4 3 Metod 5 3.1 Vetenskaplig ansats 5 3.2 Undersökningsmetoder 5 3.3 Avgränsningar 5 4 IT-system 6 4.1 Planerings- och exekveringssystem 6 4.2 Kommunikationssystem 8 4.2.1 EDI 8 4.2.2 EDA 8 4.2.3 Internet 8 4.2.4 Mobil kommunikation 9 4.3 Identifieringssystem 10 4.3.1 Streckkod 10 4.3.2 RFID 11 5 Begreppsmodell 12 5.1 KEF-funktionskarta 12 6 Verksamhetssystem 13 7 Funktionalitetskrav på IT-system och leverantörer 14 8 Administrativa system 16 8.1 EDP Consult 16 8.2 Logica (WM-Data) 17 8.3 Sirius IT 18 9 Mobila IT-System 19 9.1 EDP Mobile 19 9.2 FetchPlanner 20 9.3 Transvision Mobile 21 10 Ruttplanering 22 10.1 Programvaror 25 10.2 Route LogiX Professional 25 10.3 Plan LogiX 26 10.4 Fetch Planner 28 10.5 Route Planner 28 10.6 Route Smart 29 11 Nulägesbeskrivning Borås Energi & Miljö 30 11.1 Utförandeform 30 11.2 Borås Energi & Miljö 30 12 Analys 37 13 Slutsatser 40 Tabellförteckning 42 Bilaga 1 45 Bilaga 2 46 Bilaga 3 47 Referenser 48

1 Bakgrund Sedan andra världskriget har den transporterade godsmängden kontinuerligt ökat och därmed transportarbetet, bortsett från lågkonjunkturen och den välkända oljekrisen på 70-talet. Transportarbetet (gods) mäts i tonkilometer - varje godsenhets massa i ton multiplicerad med transportsträckan i kilometer. Inom godstransporter ökar transportarbetet snabbare än den transporterade godsmängden på grund av att transportavståndet ökar när företagen försöker utnyttja stordriftsfördelar inom produktion och logistik. Samma trend beskrevs i skriften Svensk avfallshantering 2005, där det framgick att transportarbetet med att samla in avfall i Sverige ökar, dels beroende på färre deponier, dels på grund av en ökad uppdelning och styrning mot olika behandlingsmetoder för avfallet. Dock verkar trenden med ständigt ökade avfallsmängder nu har brutits enligt en färsk undersökning av Avfall Sverige (pressmeddelande 2009-04-08). Minskningen är en följd av den senaste lågkonjunkturen och det finns ett tydligt samband mellan lågkonjunktur och minskad konsumtion vilket i sin tur leder till minskade mängder avfall. Vidare står det att hushållens avfallshantering sköts av kommunerna och producenterna. Kommunernas kostnader tas ut via en renhållningsavgift. Kommunfullmäktige fastställer kommunens renhållningsavgifter i form av en taxa. Kommunens renhållningsavgift ska täcka hela kostnaden för kommunens avfallshantering. Avgiften eller taxan ska således täcka administration av verksamheten genom bland annat avfallsplanering, fakturering, information och kundservice. Renhållningsavgiften delas in i behandlingsavgift, grundavgift och hämtningsavgift. Vissa kommuner har infört en taxa som är kopplade till avfallsmängderna respektive hushåll genererar därför är det viktigt att se över hela systemet och dess administrativa upplägg eller stöd så att kommuninvånarna motiveras till åtgärder som förhoppningsvis gynnar alla. I Marks kommun betalar en boende i villa eller radhus ca 1 400 3 400 kr per år i renhållningsavgift för tömning av ett 190-liters kärl, beroende på tömningsfrekvens. I januari 2009 aviserade Göteborgs kommun en höjning av avfallstaxan i syfte att täcka ökade kostnader. Det är framför allt transportkostnaderna som har ökat för att energipriserna har gått upp, exempelvis gas, diesel och olja (internetreferens, Göteborgs kommun). I Jönköpings kommun separeras avfallstaxan i en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften betalas av alla och tas ut per hushåll. I den fasta avgiften ingår kostnader för miljöarbete, insamling och behandling av farligt avfall, sortergårdar, information, kundtjänst och administration. Den rörliga avgiften består av kostnader för hämtning och behandling av avfallet. Man kan själv påverka den rörliga avgiften genom val av tömningsintervall och avståndsklass. (internetreferens, Jönköpings kommun). Hur kan moderna IT-system vara till hjälp för de kommunala renhållningsbolagen och inom vilka områden finns det möjligheter att minimera det transportadministrativa arbetet som stödjer verksamheten. 1

En kostnadseffektiv informationshantering är en av grundstenarna i dagens renhållningsnäring, där det finns ett otal olika systemlösningar. Några är konstruerade för att hantera delar av detta informationsflöde, andra täcker in allt från t.ex. kundhantering till ruttplanering. Vissa system är byggda i moduler, så att de kan kommunicera med eller byggas in i andra system, andra fungerar enbart inom det egna systemet. För renhållningsbolag som Borås Energi & Miljö eller andra i Avfall Sveriges medlemsorganisation är dessa systemfrågor centrala att ta i beaktande inför investering i ny informationsteknik eller utveckling av nytt insamlingssystem. Kommuner med olika populationsmängder och tätheter har olika behov och möjligheter när det gäller att investera i nya informationssystem. En glesbygdskommun har inte samma förutsättning som de större tätorterna att investera i ny teknik, eller kanske inte heller samma nytta av den. Vi avser att med detta projekt dels undersöka och presentera olika systemkomponenter och system, dels visa på förbättringspotentialen med dem genom att granska några olika leverantörer och utvärdera några utförda systemomläggningar. 2

2 Problem Den ökade mängden avfallstransporter och åtföljande miljöproblem, som idag får allt större fokus i media och i samhället i övrigt, gör att det finns anledning att se över de rutiner som påverkar utförandet av och planering av avfallsinsamling. Det finns även från ett kundperspektiv anledning att se över hur avfall hanteras i stort, då det är en kommunal angelägenhet, vilken bekostas av kommuninvånarna genom renhållningsavgiften som ska täcka utförarens (som kan vara kommunal eller privat) kostnader. En ökande mängd godstransporter, tillsammans med ett ökat samhällsansvar genom bättre avfallshantering och källsortering, gör att vi sannolikt kommer att se en fortsatt trend med ökat transportarbete. Enligt Avfall Sverige visar statistiken att mängden hushållsavfall har ökat från 1998 till 2007 med 23,8 procent till 4 717 380 ton (se internetreferens). Inom traditionell handel och produktion går utvecklingen mot en allt hårdare konkurrens mellan företag, vilket ofta leder till lägre kostnader och marginaler. Detta sker genom effektiviseringar och fokusering på kärnverksamheter, vilket ibland leder till outsourcing av andra verksamheter. Många kommuner konkurrensutsätter traditionella kommunala verksamheter som avfallsinsamling, vilket medför att privatägda företag konkurrerar med kommunal verksamhet. Denna verksamhetsförflyttning har lett till ökade transaktioner mellan den kommunala verksamheten och privata entreprenörer. Det har både öppnat nya möjligheter och samtidigt startat en utveckling mot mer digitaliserad planering och informationsöverföring. Dagens utveckling mot ökad konkurrens och outsourcing driver även fram en utveckling mot fler transaktioner mellan de olika systemaktörerna. En ökad privatisering, där alltmer styrs av upphandling och skrivna avtal för olika uppdrag, innebär att sådant som tidigare utfördes utanför det planerade, t.ex. tömning av ej utplacerade kärl eller överfyllda kärl, idag rapporteras som en avvikelse. Detta innebär mer kontakt mellan slutkonsumenten och kundservicefunktionen, med tillkommande uppföljning av klagomål eller felrapportering och ökad kommunikation med berörda insamlingsfordon. För att möjliggöra en rationell insamling och återvinning av hushållsavfall krävs att information om insamlingsuppdrag, resultat och avvikelser kan hanteras effektivt i de olika system som är avsedda att stödja dessa processer. Det kan vara IT-stöd som ruttplaneringsprogram, affärs- eller så kallade verksamhetssystem eller system för mobilkommunikation. Det finns många system och programvaror, som är mer eller mindre anpassade för att hantera och stödja organisationer som de kommunala renhållningsbolagen. I takt med att informationssystemen utvecklas och förändras, blir komplexiteten i systemen och kostnaden för dem två viktiga faktorer att granska och utvärdera. Rätt investering ger företagen en IT-struktur som kostnadseffektivt kan stödja planeringen, utförandet och uppföljningen av insamlingen av hushållsavfall och i förekommande fall andra avfallsfraktioner. 3

2.1 Syfte Syftet med studien är att utföra en kartläggning för att karakterisera och utvärdera olika IT-system för de kommunala renhållningsbolagen. Resultatet ska kunna användas på ett sätt så att kommunala renhållningsbolag, som planerar att investera, kan få stöd och opartisk hjälp i planeringsprocessen. Ett andra syfte är att utvärdera nyttan av ett ruttoptimeringssystem, genom att i praktisk användning undersöka och optimera några befintliga insamlingsrutter i Borås Energi & Miljös avfallshantering. 2.2Målsättning Sammanfattningsvis är projektets målsättning att kvantitativt och kvalitativt utvärdera nyttan med olika IT-hjälpmedel för Avfall Sverige och dess medlemmar och ge riktlinjer för hur sådana kan effektivisera verksamheten. 4

3 Metod 3.1 Vetenskaplig ansats Projektet avsikt har inte varit att utveckla nya teorier eller att bevisa huruvida vissa antaganden är sanna eller falska. Vi har valt en induktiv metod, där både kvalitativa och kvantitativa metoder ingår. Den kvalitativa metoden har använts både under kartläggningen och under projektfasen hos Borås Energi & Miljö. Vi har använt oss av intervjuer och har observerat och diskuterat med berörd personal för att få en systematisk bild av hur avfallsinsamling går till och hur olika IT-system används, respektive vad som kan tillföras. Under projektet deltog vi under insamlingsrundor i Borås och Marks kommun för att öka förståelsen för hur de utförs och hur förarnas vardag ser ut. Den kvantitativa metoddelen har främst använts i undersökningen i syfte att undersöka i vilken utsträckning ruttplaneringsprogram kan användas inom insamlingsarbetet både strategiskt (planering) och operativt (utförande, administration). 3.2 Undersökningsmetoder Datainsamlingen för denna rapport bygger på information från primärkällor likväl som sekundärkällor. Primärkällor härrör från undersökningar utförda på Borås Energi & Miljö och kontakter med olika företagsrepresentanter (se kontaktlista). Sekundärkällor består av publicerade forskningsartiklar inom området, tidigare RVF-rapporter och relevanta faktatidskrifter. Under projektet utfördes intervjuer med representanter för företag (se kontaktlista), som tillhandahåller IT-system som används inom avfallsbranschen. Urvalsprocessen av de företag som har kontaktats under projektet har dels skett med hjälp av underlag från de intervjuer och diskussioner som utförts och de som omnämns i sekundärkällor, dels delgivits av projektets referensgrupp. Utöver det har Internet använts för att finna intressanta företag och lösningar. Företagsrepresentanter som blivit intervjuade har efter intervjun fått möjlighet att läsa igenom en sammanfattning av den, och de har givits chansen att korrigera eventuella felaktigheter eller missförstånd. För at möjliggöra en opartisk granskning av utsagor eller fakta från systemleverantörerna har referensföretag kontaktats (se kontaktlista) för att verifiera eller klargöra fakta. 3.3 Avgränsningar Projektet är avgränsat till att studera insamling av hushållsavfall. Den ingående fallstudien är i första hand utförd på den del av Borås Energi & Miljös insamlingsentreprenad, som innefattar insamling av hushållsavfall i Marks kommun. Systemkartläggningen avser inte att ge en totalbild över samtliga möjliga system, utan främst dem som är utvecklade för eller används av branschen i större skala. Det är inte heller görligt att ge en fullständig bild av hur systemen är uppbyggda eller hur de kan användas, då det kräver full insyn och möjligheter att använda dem under en längre tid. 5

4 IT-system IT-system är ett vitt begrepp, och den föreliggande studien belyser några IT-stöd som har förutsättningar att stödja den strategiska och operativa delen av administration, insamling, planering och uppföljning. Dagens logistiksystem, som den kommunala renhållningsnäringen är en del av, kräver tillgång till komplett, aktuell och korrekt information. Systemen i denna rapport är indelade i tre huvudgrupper nämligen identifieringssystem, kommunikationssystem samt planerings- och exekveringssystem (Johnsson, 2005). Figur 1 Exempel på Informationssystem för logistik (Johnsson, 2005) Planerings- och exekveringssystemen innehåller de databaser, som ligger bakom de databearbetningar, som olika programvaror använder sig av för att på ett relevant sätt stödja olika affärsprocesser. Kommunikationssystemen kommunicerar information inom och mellan företag samt mellan mobila enheter och företagens planerings- och exekveringssystem. Identifieringssystemen identifierar gods och olika lastbärare som transporteras inom ett logistiksystem eller som i fallet med den kommunala renhållningen olika avfallsbehållare. 4.1 Planerings- och exekveringssystem Systemen kan delas in i två huvudtyper, affärssystem och APS-system. Enterprise Resource Planning (ERP) är ett annat namn på affärssystemen, som innehåller samtliga affärsprocesser inom en verksamhet. Det innebär att de stöder andra funktioner än de rent logistikinriktade. Det kan vara ekonomistyrning, redovisning, personaladministration med mera. Affärssystemen lagrar därför stora datamängder och kan hantera mycket stora transaktionsvolymer. De utför relativt enkla databearbetningar. I grunden är ett affärssystem en databas med en samling programvaror som tillhandahåller och bearbetar information som krävs för att administrera, styra, kontrollera och följa upp olika verksamheter i ett företag. 6

Om affärssystemet innehåller en gemensam databas, som förser samtliga programfunktioner med uppgifter och kan stödja samtliga affärsprocesser, talar man om ett integrerat system. I logistikfunktionen i ett företags affärssystem skiljer man på en grunddatabas, transaktionsdatabas och planeringsdatabas. I grunddatabasen lagras information om tillverknings- och distributionsresurser, kunder, leverantörer samt material-, informations- och monetära flöden. I många företag, t.ex. distribuerande kommunala renhållningsbolag, förekommer stora transaktionsvolymer. Informationen om de olika transaktionerna ska bearbetas, lagras, följas upp och styras. Detta sker i en del av affärssystemet, som kallas transaktionsdatabasen, och kan utgöras av transportorder, kundorder, inköpsorder med flera. Det kan även vara kundfakturor och betalningar mot dessa, transportuppdrag och tömningsuppdrag som ska kopplas mot kundfakturor och dess betalning. Transaktionsdatabasen ger också underlag för att få fram historik för uppföljningsändamål och planering för framtida verksamheter. De planer och prognoser som arbetas fram genom en kapacitetsplanering lagras i affärssystemets planeringsdatabas. Många system är så generella och har så omfattande funktionalitet att de är användbara inom de flesta branscher och företag. Ibland har emellertid branschunika system utvecklats för att täcka t.ex. olika handels- eller serviceformer. Inom renhållning har det utvecklats så kallade verksamhetssystem. Affärssystemen är uppdelade i olika moduler, som i sin tur är grupperade i olika applikationsområden. Vissa moduler är viktiga för företagets logistikverksamhet, såsom grunddatamodulen. Den är viktig för den innehåller program för att lägga upp och underhålla grunddata, som olika applikationer använder. Tillverkande bolag använder moduler för grov kapacitetsplanering eller så kallad huvudplanering och detaljplaneringsmoduler för att registrera och planera tillverkningsorder. APS-systemen (Advanced Planning and Scheduling) är system, som utför mer avancerade beräkningar och ofta arbetar mot affärssystemens databaser. De tillhandahåller i regel färdiga beslutsunderlag för planering och verkställande av olika åtgärder och finns i ökande grad som integrerade delar av affärssystemen. Det finns några olika grundprinciper för APS-systemen; en sådan är att de ska tillåta mycket frekventa omplaneringar och möjliggöra anpassning till planeringsförutsättningarna. Det finns system som stöder de strategiska besluten och kan jämföra olika distributionsupplägg, nätverksplanering med mera, t.ex system för transportplanering, vilket kan vara daglig ruttplanering med tids- och kostnadsoptimering. Planeringen kan ske för ett enskilt fordon eller fordonsflotta, där varje enskild resurs planeras för optimalt användande utifrån de optimeringsparametrar som avses. I vissa system kan även en balansering av det totala arbetet utföras på befintliga resurser. 7

4.2 Kommunikationssystem För att informationsutbyte ska ske mellan olika system och individer krävs ett kommunikationssystem. Det finns olika principer och tekniker, som är mer eller mindre lämpade för olika behov eller förhållanden. Vissa system fungerar mellan stationära enheter, andra mellan mobila enheter och ytterligare andra mellan mobila och stationära enheter. Informationsutbytet kan ske spontant eller rutinmässigt, ostrukturerat eller strukturerat efter förbestämda standarder, eller mer eller mindre väldefinierat. Det varierar även beroende på mängden data och hur frekvent data ska överföras. Överföring kan ske on-line respektive off-line. Beroende på systemval krävs större eller mindre investeringar och installationer. Nedan beskrivs några olika system för informationsutbyte. 4.2.1 EDI Electronic Data Interchange innebär att data överförs mellan datorsystem enligt ett väldefinierat och standardiserat format. Det innebär att systemen kan tolka informationen och bearbeta den direkt. Inom EDI finns ett antal olika standarder och färdiga format för olika meddelanden som inköpsorder, leveransplan med mera. EDI används oftast mellan företag med frekvent datautbyte och kräver stora investeringar. Det finns nu en enklare form som bygger på en sammankoppling av EDI och webbtjänster, så kallad webb-edi. Då kan t.ex. ett bolag som investerat i EDI föra över väldefinierad information via EDI, som sedan kan läsas in i ett affärssystem via webben. Det finns företag som enbart utvecklar och förmedlar tjänster som webb-edi, ofta utvecklade för olika branscher, vilket gör att de kan använda samma lösning till ett flertal kunder. 4.2.2 EDA Electronic Data Access är ett sätt att göra vissa delar av ett företags affärssystem tillgängliga för dess kunder eller affärskontakter. Då får en extern part tillgång till ett annat företags databaser, antingen för att läsa eller för att registrera t.ex. order. Kostnaderna för EDA är väsentligt lägre än för EDI. 4.2.3 Internet Genom webbaserad kommunikation kan ett företag kommunicera med ett nästan oändligt antal samtidiga användare. Det kan vara kunder eller leverantörer som via internet kommer åt ett företags olika register genom ett så kallat extranet. Extranet till skillnad från internet kräver access för åtkomst och är därmed inte publikt, trots att det nyttjar Internet. Ett större företag som t.ex. investerat i EDI kan föra över orderinformation till större leverantörer via EDI och samtidigt omforma vissa order till annat format och presentera via ett webbformulär till mindre leverantörer som inte har EDI. 8

4.2.4 Mobil kommunikation Den första generationens mobiltelefoni startades så tidigt som på 1970-talet och sedan dess har ett antal generationsskiften skett (Fredholm, 2004): 1G, eller första generationen, var en trådlös analog teknik som i Norden kallades för NMT (Nordiska Mobiltelefonnätet) 2G lämnade den gamla tekniken och använde sig av digital radioteknik; i Europa i form GSM (Global Service for Mobil Transmission)-standarden. 2,5G En utveckling av 2G med GPRS (General/GSM Packet Radio Service) och WAP (Wireless Application Protocol) gav nya möjligheter för mobila tjänster och datatrafik. 3G är tredje generationens mobiltelefoni med en utökad överföringshastighet med stöd för överföring av data, bilder och video. Den följer en internationell standard, UMTS (Universal Mobile Telecommunications System). 4.2.4.1 GPRS Den europeiska standardiseringsorganisationen ETSI har antagit GPRS som en standard, som även är anpassad för den amerikanska mobiltelestandarden TDMA. GPRS använder samma frekvensband som GSM för samtal, men systemet nyttjar en annan teknik och sänder data i paketform i ett paketkopplat nät och inte ett kretskopplat nät, som ett traditionellt samtal använder sig av. datapaket datapaket Figur 2 Paketkopplat nät för GPRS teknik Det som skiljer de båda nättyperna kan lite förenklat beskrivas som att i det paketkopplade nätet betalar användaren en avgift endast för den överförda datamängden, och i det kretskopplade betalar användaren för hela uppkopplingstiden, då kretsen är så att säga stängd. I det kretskopplade kan användaren således vara uppkopplad hela tiden, men kostnaden är kopplad till datamängden, inte tiden. Samtal Samtal Figur 3 Kretskopplat nät för GSM-teknik Mobiltrafiken mellan telefonerna går via basstationer, som för GPRS utnyttjar tidsluckor i GSM-trafiken, där stationens kontrollenhet delar trafiken i samtal och paketdata, som skickas vidare i de olika näten. Den bandbredd, som kan uppnås med GPRS, ligger mellan 9 kbps och 107 kbps, beroende på hur många kanaler som kan användas och vilken teknik mobiloperatören använder. 4.2.4.2 3G 3G enligt UMTS-standarden har en överföringskapacitet på maximalt 2 Mbit/sek, vilket jämfört med GPRS ger en avsevärd skillnad i bandbredd. 3G möjliggör ett bredare tjänsteutbud där några vanliga 3G-tjänster är: Permanent anslutning till Internet, med högre överföringshastighet än med GPRS. Positionering och navigationsmöjligheter via GSM-nätet eller via GPS-satelliterna. 9

4.2.4.3 Trafikpriser Priser för att överföra data över GPRS skiljer sig åt mellan olika operatörer, beroende på avtal som innefattar flera olika komponenter som antal användare, datatrafik med mera. Abonnemangen består ofta av en månadsavgift för en given data mängd samt eventuell merkostnad per MB över kontrakterad trafikmängd. I tabellen nedan listas fem olika abonnemang för mobilt bredband. Begreppet avser ett separat mobilabonnemang, som säljs tillsammans med ett PC-kort eller USB-modem som kopplas till fordonsdatorn. I tabellen redovisas några fakta kring abonnemangen, det förekommer olika avtalslängder, eventuell kostnad för modem och startavgifter som beror på eventuella kampanjer och huruvida man är tidigare kund med mera. Tabell 1 Trafikpriser för dataöverföring med GPRS (Internetreferens, Cint) Abonnemang Månadsavgift Ingår datamängd Bindningstid 3 Bredband Pro 199 SEK Obegränsat 12/18/24 (mån) Glocalnet fri surf 189 SEK 2000-12-18 Tele2 Maxi 189 SEK 18 Telenor 199 SEK 0/12/18/24 Telia 229 SEK 18 Utöver trafikpriser så är det centralt av se över täckningsområdet för de leverantörer som avses, alltmobilt (se Internetreferens) är en Internetsida som länkar till de ovanstående leverantörers täckningsområde. 4.3 Identifieringssystem Ett identifieringssystem är ett system för automatiserad datafångst och unik identifiering av gods och andra resurser som finns i ett logistiksystem. Fördelar med automatisk datafångst är snabb och säker registrering av olika objekt. När det gäller gods så finns det en mängd olika system och vi presenterar kort 2 typer: Streckkod RFID (Radio Frequency Identification) 4.3.1 Streckkod Streckkoden är fortfarande det vanligaste systemet för automatisk identifiering av objekt. Streckkoden är uppbyggd kring en numerisk eller alfanumerisk kombination av tecken. De läses av med hjälp av en så kallad streckkodsläsare vilken kan vara handhållen eller fast monterad. Det är ett förhållandevis billigt sätt att identifiera objekt och själva streckkoden kan skrivas ut i kombination med annan information om t.ex. godsmottagare, adress, produktinformation osv. 10

4.3.2 RFID RFID taggen som den ofta kallas är ett mikrochip som möjliggör lagring av mer data. Den fästs på objektet den ska identifiera och överför information om objektet till en avläsare. Avläsarens antenn sänder iväg en radiosignal och radiovågens energi väcker upp taggen som svarar med den lagrade informationen. De enklaste och billigaste taggarna kan bara läsas och är passiva och en klart begränsad räckvidd (0,5-10m). De lite mer avancerade taggarna kan programmeras om och innehåller ibland även batterier och är då aktiva. Dess räckvidd ökar upp till 30 meter med den egna kraftförsörjningen men har då även en begränsad livslängd beroende på batteriet. För ytterligare information om identifieringssystem hänvisas ni till RVF-Rapport 2004:11 samt tidningen Avfall & Miljö #4, 2008. 11

5 Begreppsmodell Författarna till RVF Utveckling 2005:03 gjorde en ansats till att utveckla en begreppsmodell, de skriver att modellen mottogs väl varför även författarna till denna rapport fortsätter modellutvecklingen. Vidare beskrivs fördelar med en standardiserad begreppsmodell som: Stöd för att ställa funktionalitetskrav på ruttplanering mm. Standardiserade import- och exportfunktioner av hämtningsdata och körlistor. För att utveckla begreppsmodellen och möjliggöra en systematisk jämförelse mellan olika IT-system och ruttplaneringssystem studeras insamlingsverksamheten utifrån samtal, intervjuer, diskussioner som förts mellan deltagare i projektet, referensgrupp och IT-utvecklare. Författarna till denna rapport har sammanställt några viktiga systemkrav från användare vad gäller informationshantering, systemuppbyggnad med mera och utifrån denna sammanställning utvärderat de olika IT-systemen. Systemkraven har omvandlats till funktionalitetskrav på systemen där respektive läsare av denna rapport fritt får jämföra sin egen organisations funktionalitetskrav med undersökningens och dra egna slutsatser av vilket system som passar den egna organisationen bäst. Rapporten bygger även vidare på den KEF-funktionskarta som publicerats i RVF-Utveckling för att klarlägga hur jämförelsen ska utföras avseende kommunikation mellan systemen samt hur data, optimeringsresultat med mera rapporteras eller exporteras. 5.1 KEF-funktionskarta För att klargöra gränsytorna för detta projekt så valdes den funktionskarta som presenterades i RVF- Utveckling 2005:03 som modell. KEF står för Kundservice, Entreprenörsuppföljning och Fakturering. Kundservice, Entreprenörsuppföljning och Fakturering KEF grund GIS FIR Företagsregister kommunika tion Ruttplanering Begreppsmodell utdata Rapportgenerator Dataexport Kommuninv. register Övriga register Taxan Dataintegration Listor, etiketter Figur 4 KEF (Kundservice, Entreprenörsuppföljning och Fakturering) övergripande funktionalitetskartläggning (RVF Utveckling 2005:03) Inom ramen för projektet så studerades några olika verksamhetssystem som var utvecklad för kommunal avfallshantering, dvs. registeruppbyggnaden och funktioner var utvecklade för denna verksamhet. Ruttplaneringsprogramvaror, som enligt figur 5 läser ur de olika registren alternativt importerar exporterade turlistor och genererar i sin tur rapporter eller planerade/optimerade körturlistor. 12