FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis



Relevanta dokument
Killen i baren - okodad

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

"... men ingen berättar om de fula sidorna..."

Insatser mot cannabis - 27 februari

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Drogvaneundersökning 2015

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Föräldrar är viktiga

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Drogvaneundersökning 2016

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

i Täby tobak cannabis & alkohol

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Likabehandling och trygghet 2015

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Drogvaneundersökning 2017

Stockholmsenkäten 2012

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

Drogvaneundersökning 2018

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Kvalitetsredovisning

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Stockholmsenkäten 2014

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Drogvaneundersökning 2018

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Intervjusvar Bilaga 2

Lyssna, stötta och slå larm!

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Lidköping, Sockerbruket

Skolan som arena för ANDT-prevention

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Ungdomsenkät Om mig 1

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Om barns och ungas rättigheter

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

om läxor, betyg och stress

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Transkript:

FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis Björn Andersson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Gunilla Henningsson Lerums kommun

Sammanhanget Länsstyrelsen Västra Götaland gav våren 2012 uppdrag till FoU Sjuhärad att arbeta fram en forskningscirkel avseende lokal mobilisering mot cannabis Forskningscirkeln genomfördes från sep 2012 till okt 2013 med sju deltagande kommuner under ledning av Björn Andersson och Lolo Lebedinski Deltagande kommuner: Borås, Härryda, Lerum, Svenljunga, Trollhättan, Tjörn och Öckerö

Vad är en forskningscirkel? en metod för att samla, formulera och fördjupa kunskaper kring ett tema leds av forskare, men bygger pedagogiskt på ett aktivt deltagande från cirkelns medlemmar utgår från de erfarenheter och kunskaper deltagarna har med sig in i gruppen tar in nytt material genom sammanställningar, intervjuer, litteratur och inbjudna gäster redovisas i rapportform

Hur vi arbetat inventering av undersökningar beträffande drogvanor i de deltagande kommunerna material för rapporten, intervjuguide genomförande och dokumentation av intervjuerna analys av materialet, diskussion och kompletteringar struktur för rapporten och skrivarbete litteratur och gäster

Insamlat material intervjuer med professionella, sammanlagt 24 stycken. Omfattar cirka 75 personer och representerar en stor bredd inom det yrkesmässiga fältet. intervjuer med ungdomar : 26 stycken. Tonvikt på unga som går i högstadiet eller gymnasiet, men även grupper med äldre ungdomar, upp till 25 år. Nästan alla intervjuer genomfördes i grupper och totalt har hundratalet ungdomar varit med. Ungdomarna har kontaktats via skola, fritidsgård eller olika gruppverksamheter. Tre intervjuer har gjorts enskilt med ungdomar, vilka har ett cannabismissbruk bakom sig. fyra fokusgrupper med föräldrar genomförts. Samtliga från samma kommun.

Rapportens innehåll 1. Inledning 2. Arbetssätt och material 3. Kommuninformation 4. Ungdomars och föräldrars kunskaper och föreställningar 5. Ett användarperspektiv på cannabis 6. Förebyggande arbete och insatser 7. Drogvaneundersökningen 2013 8. Avslutande reflektioner

Om effekterna av cannabis: två motsatta perspektiv Positiv hållning: Jämförelse med andra droger Jag menar, har det någonsin stått att någon har dött av en cannabisöverdos eller blivit skadad av bruket bortsett från att det är beroendeframkallande? Jag menar, det är ju snus också (Borås, unga vuxna) nikotinet är fysiskt beroendebildande medan cannabis snarare ger ett psykiskt beroende som du kan bestämma dig för att sluta med (Trollhättan, gymnasiet) Men jag tror inte, det har jag också fått för mig att man får inte, man blir inte bakfull om man använder cannabis. Man blir inte bakfull som man blir av alkohol, du mår inte dåligt dan efter i skallen å så där (Förälder, fokusgrupp) Cannabis organiskt och naturnära syntetiska droger är värre då det är kemikalier och skit i dom, medans det är växter liksom, det andra (Härryda, högstadiet)

Negativ hållning: Kopplat till de specifika problemen med cannabis vi har inte utvecklats klart liksom i kroppen och det skadar ju liksom kroppen inifrån (Härryda, högstadiet) Unga tar mycket mer skada för då utvecklas ju hjärnan fortfarande (Öckerö, gymnasiet)

Alla gör det Enighet jag tror att det är mer lättillgängligt och mer synligt i en del områden än andra men jag tror inte att det brukas mindre. Absolut inte, jag tror det är tvärtom. Där det inte syns det är där det används som mest, man behöver bara skrapa lite på ytan (Borås, unga vuxna) Jag har inte planerat att röka på typ men jag vill göra det nån gång såhär, säg att jag är ute och seglar i Polynesien, typ åsså vill jag ligga där på nån ö och röka en spliff typ. Det vill jag faktiskt göra nån gång i livet (Öckerö, gymnasiet) Just att det är olika grupper i alla möjliga sammanhang, det är ju inte bara en grupp som det händer i utan det kan ju va var som helst, hos vem som helst det är det som är, lite skrämmande... (förälder, fokusgrupp) Det är vem som helst, verkligen. Visst, de i yngre åldrar, sticker ut. Det är dom som börjar röka vanliga cigaretter, när dom är 13. Inte för att va fördomsfull alltså. Men annars så spelar det ingen roll, liksom. Men högre åldrar, det kan vara vem som helst. Allt från en pappa som klipper gräset till vem som helst. Jag stod på stan och rökte, och då kom det fram två kostymnissar, och frågade: fan, kan vi vara med på den eller? (Tor)

Nyanseringar man kanske känner sig att jag trivs inte hemma jag, man är deprimerad, asså man kanske bara tycker att livet är tråkigt i allmänhet. Så varför inte pröva det här typ verklighetsflykt, slippa undan men sen nyfikenhet bara, tror jag, alla har ju inte såhär konsekvenstänkande (Öckerö, högstadiet) Dom som bara testar, det är ju mer utspritt. I början när man inte riktigt hade koll, då visste man ju inte, sedan såg man personer som man känt sedan man var liten som höll på men annars, dom är väldigt röriga och så, dom som fastnar. Dom har inget bra boende, och föräldrar som inte är bra, eller så. Det handlar ju om lite lägre medelklass. Dom har ju hus och så, men kanske inte lika mycket pengar, som vanliga. (Gustav) Det typiska för den här gruppen är att det är en grupp som är på väg att slås ut redan i tidig ålder. De har inga eller dåliga betyg. Stängs av från skolan då och då för att de är påverkade. Inga ambitioner och ingen positiv syn på framtiden. De skiter i det mesta (intervju, behandlare, Lerum) Det har mer med psykisk ohälsa att göra ett sätt för självmedicinering. När man röker behöver man inte bli vuxen, man släpper kraven och pressen minskar och man kan lämna det som stör i ens liv (intervju, drogrådgivare, Härryda)

Förhållningssätt Liberalisering kan det va så jädra farligt när det är så många som gör det då? (förälder, fokusgrupp) Ja, det skulle jag säga att jag är ju cannabisliberal, vilket jag går ut med jag tror ju det skulle bli bättre om man gick ut med att avkriminalisera det. Sälja det som på systembolaget ungefär (Trollhättan, gymnasiet) Kontroll Om man blir tagen av polis tidigt bli ungdomarna skiträdda, en omruskning kan leda i rätt riktning (intervju, behandlare, Härryda) Ju fler vi tar desto mer information får vi på många nivåer (intervju, polisen, Lerum)

Promotion Föräldrastöd Det är viktigt att komma in med rätt stöd tidigt. Att ge stöd tidigt till föräldrar och barn som behöver det. BVC, MVC (intervju, fältsekreterare, Lerum) Föräldrar har en jättestor påverkan som dom inte tror att dom har (fokusgrupp, elevhälsan, Lerum) Skola/jobb för det mest preventiva om man ser på skyddsfaktorerna så är det en framgångsrik skolgång (fokusgrupp, behandlare, Borås) Vi måste ingjuta framtidshopp! Skräddarsy lösningar för att klara skolan, skapa en meningsfull fritid, ungdomsjobb (fokusgrupp, förebyggare, Härryda) Många hade varit mycket lyckligare om de hade kunnat tjäna pengar. Betalat själv. Människor behöver ett sammanhang och känna sig behövda (fokusgrupp, elevhälsan, Lerum) Fritidssysselsättning har man ingenting att göra, då måste man hitta på någonting till slut, då kanske vi ska testa å röka på ändå, för att vi har ju ändå ingenting bättre för oss (Härryda, högstadiet)

Universell prevention: kunskapsspridning De behöver ha någon som de kan relatera till. Någon som är i deras egen ålder. Någon som mått dåligt av det. Som berättar att det är inte bara schysst och gott (intervju, fritidsledare, Lerum) Vi missinformerar människor idag genom att använda rädslan men effekten blir att man istället vill testa det för att kolla om det verkligen är sant eller inte. Varför inte bara säga sanningen och informera folk på rätt sätt? (Borås, unga vuxna) Jag skulle nog inte alltså, vänt mig till en lärare om jag hade en undran. Googla det eller prata med typ syskon. Ja, med liksom folk man tror kan någonting om det. Men inte med lärare, det är inte så som att lärare kan någonting ändå, nej... vi har ju lärt våran lärare mer än vad hon lärt oss (Öckerö, gymnasiet) Ja, det är faktiskt så att ungdomarna har påpekat detta att de inte får korrekt information och att det är en stor brist, gällande allt från alkohol till tyngre droger. Ungdomarna upplever att det läggs för stor vikt på det negativa och att det är det enda som lyfts fram om droger eller alkohol skulle ligga på agendan, att ingen är riktigt ärlig mot dem och säger informationen svart på vitt (fokusgrupp, behandlare, Borås)

Indikerad prevention Man ska inte vara rädd för att larma när ungdomarna har vissa avvikande beteenden eller förändringar. Skolan är jätteviktig. Viktigt att alla yrkesgrupper som arbetar med ungdomar samarbetar. Man måste våga prata mer med varandra. Våga tänka tanken att det kan vara narkotika med i bilden. (fokusgrupp, förebyggare, Härryda) Många pedagoger kan i efterhand säga; Ja han verkar ju väldigt konstig Den känslan ska man ta på allvar och gå vidare med (fokusgrupp, elevhälsan, Lerum)

Stöd/behandling Oerhört viktigt att om jag som förälder misstänker att min ungdom röker cannabis, måste få tid samma dag för provtagning alternativt dagen efter för första samtalet. Det är så ångestgramkallande och när någon är i kris kan man lättare nå fram (intervju, behandlare, Härryda) Jag tyckte jättemycket om samtalen, och gick dit även om det ösregnade. Jag blev ren efter en vecka, och kände jättestarkt att jag klarade det. Sen bestämde jag mig, att jag skulle vara den enda som gick dit i ett år, och lämnade rena drogtester. Det klarade jag. (intervju, Tor) Jag gick själv till mottagningen och lämnade prover, men jag brydde mig inte om vad dom visade ändå Jag tog det inte seriöst, men jag kommer faktiskt inte ihåg vad jag tyckte om det Den bästa hjälpen är att inte prata om att sluta men nån, då blir dom irriterade typ, utan prata bara om konsekvenserna. Det var därför jag slutade. (intervju, Marcus)

Summering Finns en omfattande diskussion om cannabis. Många tycker det är svårt att veta vad man ska tycka; en reflekterande ambivalens. Många insatser görs lokalt. Kunskapsläget generellt bättre bland dem som direkt arbetar med, eller har personlig erfarenhet av, cannabis. Unga får information från flera håll, vilkets samhällets kunskapsspridning måste ta hänsyn till.