MÅL OCH BUDGET 2016-2018

MÅL OCH BUDGET 2016-2018 SIGTUNA KOMMUN Version 2, 2015-10-15

Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 2 (85)

Innehållsförteckning Förord... 5 Beslutssatser... 6 Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2015-2018... 8 Omvärldsanalys... 19 Demografisk utveckling... 19 Samhällsekonomisk översikt... 20 Kommunsektorn... 21 Regeringens budgetproposition... 21 Från vision till resultat - Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem...23 Framtidskraft - hållbar utveckling med invånaren först... 23 Mål och budget - ett verktyg för att styra kommunen i önskad riktning... 24 Kommunfullmäktiges inriktningsmål...26 Ekonomisk hållbarhet... 26 I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas.... 26 Ekologisk hållbarhet... 27 I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet... 27 Social hållbarhet... 27 I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv.... 27 Demokratisk hållbarhet... 28 I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i samhällslivet.... 28 Mål för god ekonomisk hushållning...29 Finansiellt perspektiv... 29 Verksamhetsperspektiv... 30 Långsiktig utveckling av skollokaler...32 Strategi... 32 Skolor och förskolor... 33 Sigtuna kommuns budget...35 Budgetdirektiv... 35 Sigtuna kommuns ekonomiska läge... 35 Skatteintäkter... 40 Statsbidrag... 41 Driftbudget... 44 Resultatbudget... 65 Långtidsplan 2016-2021... 67 Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 3 (85)

Investeringsbudget... 69 Balansbudget... 70 Kassaflödesanalys... 71 Kommentarer till ekonomisk plan... 72 Investeringsplan... 75 Exploateringsplan... 80 Regler och rutiner... 81 Ansvar och befogenheter... 81 Ekonomiområdet... 81 Arbetsgivar- och organisationsfrågor... 82 Regler fastställda genom särskilda beslut... 83 Taxor...84 Taxor äldre- och omsorgsnämnden... 84 Taxor individ- och familjeomsorgsnämnden... 84 Taxor kommunstyrelsen... 84 Taxor barn- och ungdomsnämnden... 84 Återrapportering av uppdrag från Mål och budget 2015-2017...85 Kommunalt bolag för förnyelsebar energi... 85 Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 4 (85)

Förord Kompletteras till fullmäktiges behandling i oktober. Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 5 (85)

Beslutssatser Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska besluta följande. 1. Skattesatsen för 2016 är oförändrad, men efter en skatteväxling med landstinget på 0,02 procent avseende ansvaret för hemsjukvård inom LSS, fastställs skattesatsen för 2016 till 20,00 procent. 2. Kommunstyrelsen och övriga nämnder medges möjlighet till omprioritering av budgeterad driftsverksamhet 2016 inom givna mål och given anslagsram. Detta gäller dock inte förändringar av väsentlig art. 3. Till kommunstyrelsen delegeras att reglera nämndernas ramar för 2016 med hänsyn till vissa förändringar av teknisk art (internhyror, kapitaltjänst, löneavtal, indexhöjningar m.m.). 4. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska senast i december 2015 fastställa verksamhetsplan inklusive detaljbudget och nämndmål. 5. Kommunstyrelsen ska i sin prövning av respektive nämnds ekonomiska utveckling även granska den ekonomiska realismen i beslutade detaljbudgetar, göra månatliga uppföljningar och vid behov föreslå erforderliga åtgärder, allt i syfte att säkerställa den ekonomiska balansen. 6. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska se till att verksamhetens mål och ekonomiska resultat följs upp regelbundet och att åtgärder vidtas omedelbart om avvikelser och risk för budgetöverdrag föreligger. 7. Övriga nämnder ska till kommunstyrelsen redovisa genomförd månatlig ekonomisk uppföljning samt de beslut och åtgärder nämnden gör med anledning av uppföljningen. 8. Kommunstyrelsen ska under 2016 till kommunfullmäktige lämna två delårsrapporter. 9. Kommunstyrelsen ska besluta om inriktning för budgetarbetet 2017, samt senast i november lämna förslag till kommunfullmäktige avseende Mål och budget 2017 2019. 10. Kommunens internränta för 2016 ska vara 2,5 procent. 11. Den övre ramen för total låneskuld 2016 ska vara 1 500 miljoner kronor. Inom denna ram har kommunstyrelsen rätt att ta upp nya lån samt omsätta lån som förfaller. 12. Kommunstyrelsen får besluta att Sigtuna kommun såsom för egen skuld ingår borgen för AB Sigtunahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 800 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 13. Den årliga borgensavgiften för 2016 fastställs till 0,3 procent. 14. Under 2015 återlånas de pensionsmedel som avsätts inom KAP-KL (kompletterande ålderspension m.m.) och till garanti- och visstidspension. 15. Ingen utdelning på aktieinnehavet i AB Sigtunahem begärs för år 2016. 16. Kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolag har ett gemensamt ansvar för att eleverna i Sigtuna kommuns skolor uppnår kunskapsmålen. 17. I syfte att understödja kommunens arbete med hållbar hälsa och att minska sjukskrivningarna disponeras 15 mnkr från tidigare års öronmärkta medel för omstruktureringar. Kommunstyrelsen äger rätt att besluta hur dessa medel ska disponeras. 18. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2016 till kommunfullmäktige presentera ett förslag till program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. 19. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån avsatta medel i investeringsbudgeten utarbeta en särskild utvecklingsplan för Valsta närområde. 20. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Arlandakommunerna påbörja arbetet med att skapa en gemensam bostadsförmedling. 21. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att skapa tillagningskök vid särskilda boenden. 22. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att inleda arbetet med att planera för en ny högstadieskola i Märsta. 23. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa frågan om eventuell överföring av återvinningsansvaret från FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) till kommunerna, och därvid fatta de beslut som kan komma att erfordras. 24. Förändrade taxor inom äldre- och omsorgsnämndens område ska gälla från och med den 1 juli Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 6 (85)

2016 enligt bilaga 1. 25. Förändrade taxor inom individ- och familjeomsorgsnämndens område ska gälla från och med den 1 januari 2016 enligt bilaga 2. 26. Förändrade taxor inom kommunstyrelsens område ska gälla från och med den 1 januari 2016 enligt bilaga 3. 27. Förändrade taxor inom barn- och ungdomsnämndens område ska gälla från och med den 1 november 2015 enligt bilaga 4. 28. Förändrade taxor inom kultur- och fritidsnämndens område ska gälla från och med den 1 november 2015 enligt bilaga 5. 29. I övrigt antas bifogade förslag till Mål och budget 2016 2018. Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 7 (85)

Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2015-2018 En stark kommunal ekonomi och hög kvalitet i verksamheterna En sund ekonomisk politik ska föras, med målet att ge invånarna bästa tänkbara service för skattepengarna. Hög kvalitet i välfärden ska nås med hjälp av väl avvägda prioriteringar, krav på effektivisering och en aktiv förvaltning. Med en stark ekonomi ökar demokratins räckvidd det blir möjligt för invånarna att tillsammans och solidariskt tillgodose långsiktiga behov och önskemål. För att säkra framtidens välfärd och trygghet, klara av kommande investeringar samt ha beredskap för att kunna möta lågkonjunkturer, måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Det statliga balanskravet ska följas. Om den kommunala ekonomin de kommande åren skulle försämras av oförutsedda händelser har kommunledningen en tydlig prioritering: skolan, förskolan och omsorgen går först. All verksamhet ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning. Vi vill att kvaliteten på kommunens verksamheter ska lyftas fram och stå i fokus. Det ska gälla oavsett vem som driver verksamheten. Därför vill vi att alla verksamheters kvalitet redovisas öppet. Inom kommunen har vi tagit fram en övergripande kvalitetsstrategi för ledning, uppföljning och deklaration av kvaliteten inom alla kommunens verksamheter. Kommunens kvalitetskontor skall redovisa jämförelsetal, kvalitetskontroller och tillhandahålla fakta som speglar kvalitetsutvecklingen i kommunens verksamheter. Barnen är det viktigaste vi har. För att förstärka och markera barns rättigheter prövas kommunala beslut utifrån barnets perspektiv. Det finns alltid utrymme för förbättringar av den kommunala verksamheten. En mycket viktig del i utvecklingsarbetet är att ta vara på invånarnas och brukarnas synpunkter. Sigtuna kommun som arbetsgivare Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens medarbetare är den viktigaste resursen för att kunna ge verksamhet av bra kvalitet. Ett bra ledarskap spelar en avgörande roll för att en organisation ska nå sina mål och bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. I Sigtuna kommun kännetecknas det goda ledarskapet av förmågan att få medarbetarna att arbeta i gemensam riktning samtidigt som var och en ges möjlighet att växa i sitt ansvarstagande. Kommunen skall arbeta strategiskt och aktivt med medarbetar- och ledarutveckling både för att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare och för att ge de anställda goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Kunskapsöverföring inför generationsväxlingen är en utmaning, liksom behovet att kunna variera arbetsuppgifterna för att kunna behålla medarbetarna. Ska kommunen lyckas med detta, samt rekrytera nya medarbetare, är kompetensutveckling för den enskilde viktig. Det ska finnas goda möjligheter att ta på sig nya arbetsuppgifter med större ansvar och befogenheter inom kommunens organisation. Kommunens medarbetare ska kunna arbeta till 70 års ålder, där så är möjligt. I dag är friskhetstalen inom alla åldersgrupper lägre bland kvinnor än bland män. Arbetet med att öka friskhetstalen skall vara aktivt, systematiskt och prioriterat under mandatperioden. En viktig komponent i en bra arbetsgivarpolitik är delaktighet och samverkan så att varje medarbetare upplever sig sedd, hörd, respekterad och delaktig i förändringsarbetet. Medarbetares hälsa ska vara en högt prioriterad fråga. Kommunen ska etablera normkritik som ett angreppssätt för att uppnå jämställdhet och motverka alla slags fördomar samt förbättra kvaliteten i all verksamhet. Otrygga anställningsvillkor och otillräcklig inkomst genom ofrivillig deltidsanställning är en ohälsofak- Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 8 (85)

tor. Sigtuna kommun ska som arbetsgivare kunna erbjuda alla som vill heltid. Heltid ska aktivt underlättas och ses som en rättighet deltid som en möjlighet. Rätten till heltid är inte bara bra för den enskilda anställde trygga heltidsanställningar ger också bättre kvalitet och kontinuitet i verksamheten. Demokrati, mångfald och invånarinflytande För att Sigtuna kommun ska vara en bra kommun att leva i behövs en levande demokrati. När alla vuxna har rätt att i allmänna val välja representanter till kommunens beslutande organ är det ett direkt uttryck för folkviljan. Demokrati innebär mer än att gå och rösta vart fjärde år. Det handlar också om möjligheten att även mellan valen kunna diskutera och påverka kommunens utveckling. Marginalisering, utanförskap och passivitet är några av demokratins främsta utmaningar. Dessa utmaningar ska vi möta genom ökad delaktighet, ett förstärkt arbete mot diskriminering och för allas lika värde, förbättrad integration samt en politik för ökad jämlikhet. För att öka invånarnas delaktighet i demokratin måste informationen från kommunen vara lättillgänglig och tydlig, exempelvis kan information på flera språk och tolkmöjligheter bidra till en förbättrad tillgänglighet. Väljarna ska lätt kunna nå politikerna och de förtroendevalda måste finnas i människors vardag. Kommunen ska fortsätta arbetet med en fördjupad medborgardialog och ökad delaktighet. Kommunens ledning ska präglas av öppenhet och lyhördhet. Genom att inrätta kommundelsråd och förbättra samverkan med det lokala föreningslivet flyttas diskussionerna om viktiga frågor närmare invånarna. Sigtuna kommun ska också fortsätta att vara en föregångskommun för arbetet med barnkonventionen och hela tiden arbeta med att ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande. Runt 60 procent av den kommunala verksamheten påverkas direkt eller indirekt av EU. Samverkan med europeiska aktörer gör det möjligt för Sigtuna kommun att arbeta för att de beslut som fattas på EU-nivå också är välförankrat på den kommunala nivån. I en allt mer globaliserad värld är internationellt samarbete avgörande för Sigtuna kommuns hållbara utveckling. Sigtuna kommuns uttalade ambition är att det internationella arbetet ska stärkas och utvecklas i takt med vår omvärld, med insikt om att gränsöverskridande utmaningar kräver gränsöverskridande samarbete. Mångfald innebär att respektera och bejaka olikheter. Fördomar verkar i vardagen och begränsar människors kreativitet och förmåga att utveckla sig själva och sitt samhälle. Vi har inte råd, varken mänskligt eller ekonomiskt, att ha stora grupper som upplever sig vara utanför samhället. Diskriminering och intolerans kväver utvecklingen och måste bekämpas. Sigtuna kommun skall präglas av allas lika värde oavsett ursprung, religion, kön, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Vi ska även säkra att vi uppfyller de krav som ställs i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Idag har ungefär en tredjedel av Sigtuna kommuns invånare utländsk bakgrund. Det är bra. Mångfalden är en enorm resurs. Olika bakgrunder och erfarenheter berikar kommunen. Den rikedom av språk, kultur och erfarenheter som finns i kommunen måste tas tillvara. Utvecklingen blir starkare om alla är med och bidrar till den. En avgörande nyckel för integrationen är språkkunskaper i svenska. En genusmedveten pedagogik ska vara en naturlig del av all verksamhet. Klimatansvar och energiförsörjning Klimat och miljö är vår tids stora ödesfrågor. Vårt sätt att leva påverkar klimat och miljö till exempel vad vi köper, hur vi bor och transporterar oss. Kommunen ska minska sin klimatpåverkan så mycket som möjligt och kompensera för att neutralisera återstående utsläpp. Kommunen ska satsa på förnyelsebar energi och energibesparingsprogram. Klimat- och miljöpolitiken ska främja klimatsmarta trafikslag och påverka kommunens fysiska planering. Samhället måste byggas med hänsyn till social, ekonomisk, demokratisk och ekologisk hållbarhet. Kommunen har ett stort ansvar för att värna såväl dagens äldre, familjer och barn som framtida generationer. Kommunala beslut måste ta hänsyn till hållbarhetsperspektiven. Därför behöver vi se till att Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 9 (85)

forskning och utveckling går hand i hand för att möjliggöra långsiktigt hållbar tillväxt, samt arbeta utifrån livscykelperspektivet. När nya vägar, bostadsområden och arbetsplatsområden planeras måste konsekvenserna för miljön alltid noga studeras. Intresset att bygga är särskilt stort runt Mälarens stränder. Vi anser att kommunen ska vara restriktiv vad gäller undantag från strandskyddet och arbeta för att öka tillgängligheten till vår unika natur. Vi ska också planera för en bra infrastruktur som ger fler möjlighet att åka kollektivt och använda sig av gång- och cykelstråk. Kommunens inriktning måste vara att värna våra rika natur- och kulturmiljöer och våra invånares nytta och nöje av dessa liksom av våra övriga miljötillgångar. För att nå framgång med detta måste alla invånare, företag, organisationer och myndigheter tillsammans ta ansvar och arbeta i en långsiktigt, ekologiskt hållbar riktning. Vi ska ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet vid nybyggnation och uppmuntra byggandet av passivhus. Vi ska fortsätta att bedriva ett aktivt arbete mot bullerstörningar, inte minst vid byggandet av bostäder. Energiförbrukningen i kommunens och SigtunaHems fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. Möjligheten att arbeta ännu mer klimatsmart, ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation till exempel genom att utvinning av solenergi på hustaken kan möjliggöras. Alltför många lastbilar med flyggods trafikerar vägarna inom kommunen. Kommunen bör tillsammans med berörda parter hitta säkrare och miljövänligare transportmetoder, till exempel elvägar, där fordon drivs med el, spårtrafik, alternativa bränslen och annat som den tekniska utvecklingen kan ge oss. Kommunen arbetar aktivt med ekologisk mat och för att stödja och stärka våra invånares miljömedvetenhet. Vårt dricksvatten är det viktigaste livsmedlet i våra liv och ett av de känsligaste och vi ska fortsätta arbetet med att säkra ett gott vatten av hög kvalitet. Skyddet för våra vattentäkter ska stärkas och krav ställas för att hindra att de förorenas. Vi ska också fortsätta att ha en god kontroll av alla verksamheter i kommunen, utifrån miljöpåverkan. Kommunen ska arbeta för att införa ett tänkande där allt avfall ses som resurser och tas tillvara, samt att man väljer bort resursintensiva lösningar när andra, mindre resurskrävande, finns. Fågel- och våtmarker och många andra friluftslungor måste skyddas för en fortsatt god livskvalitet. För dessa områden och för att möjliggöra och säkerställa ett tätortsnära friluftsliv vill vi skydda mer mark som naturreservat och samtidigt ge fler möjlighet att upptäcka den rika flora och fauna vi har i vår närhet. Förskolan och fritidshemmen från leken till det livslånga lärandet Grunden för en bra skolgång läggs i förskolan. Hög kvalitet, kvalificerad pedagogik och stor valfrihet ska erbjudas i en miljö där varje barn får ett personligt och individuellt bemötande. Ett varierat utbud av förskolor, både kommunala och enskilt drivna, ska finnas. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas med språkutveckling, läsning och matematik i fokus med lärande genom lek som utgångspunkt. Förskolan ska inte vara skola men vara lärorik. Förskolan är en omistlig del av välfärden. Framför allt är den till för barnen och deras möjlighet till en trygg och bra start i livet. Men den är också avgörande för att föräldrarnas livspussel ska kunna gå ihop. Båda föräldrarnas möjlighet och rätt till att arbeta eller studera bygger på att det finns en tillgänglig förskola av god kvalitet. Förskolans roll måste också stärkas för att nå en mer rättvis och jämlik skolstart för alla barn. Alla barn till föräldrar som vill ha förskoleplats ska få den inom rimlig tid platsgarantin ska fortsätta gälla. Inga barn i kommunen ska behöva avstå den gemenskap och utvecklingsmöjlighet som förskolan innebär. I Sigtuna kommuns förskolor har barnen inte bara rätt till plats, de har också rätt till trygghet och att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Idag är förskolan i Sverige avgiftsfri och allmän 15 timmar i veckan från tre års ålder. Här i Sigtuna kommun har vi gjort en unik satsning och infört avgiftsfri all- Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 10 (85)

män förskola 15 timmar i veckan redan från två års ålder. Det innebär en avsevärd ekonomisk lättnad för alla våra barnfamiljer. Tillräckligt med personal och välutbildade medarbetare är av avgörande betydelse. Vi lägger därför stor vikt vid att skapa goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna i förskolan. Det är viktigt med trygga, säkra, rena och funktionella miljöer både ute och inne. Syntetiska miljögifter ska minskas barnens hälsa och välmående ska värnas. Vi har påbörjat arbetet för en giftfri förskola i enlighet med Naturskyddsföreningens riktlinjer. En hälsosam förskolemiljö handlar om allt från mat och leksaker till städning och byggmaterial. Städning och underhåll ska skötas bra. Vi arbetar vidare med estetiskt tilltalande miljöer eftersom det påverkar barn positivt och inspirerar till kunskap. Med ett aktivt språkarbete kan läs- och skrivsvårigheter tidigt upptäckas och förebyggas. Specialpedagogiska insatser bör fokusera på förskolan och de lägsta årskurserna. Vi har anställt en språkutvecklare för att leda detta arbete. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Lärandet ska inte sluta vid skoldagens slut. Skolbarnomsorgen, fritidshemmen, har en mycket stor betydelse för barnens sociala utveckling och kunskapsinhämtning. Fritidshemmens status ska uppgraderas med större kunskapsfokus och pedagogiskt uppdrag. Grupperna i förskolan och fritidshemmen får inte vara för stora. En grundskola där alla elever kan lyckas Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Klassresan börjar i klassrummet. Vår vision om kunskapsskolan är ett frihetsprojekt. Med fokus på kunskap, trygghet och organisation ska Sigtuna kommun utvecklas till en av Sveriges bästa skolkommuner. Kommunen ska se positivt på friskolor som bidrar till att täcka kapacitetsbehoven och höja kvaliteten. Skolans verksamhet vilar på alla människors lika värde, demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet och tolerans. En genusmedveten pedagogik ska vara en naturlig del av undervisningen. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och få hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån egna förutsättningar. Lusten att lära ska uppmuntras. Kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande ska genomsyra skolan. Kommunledningens skolpolitik vilar på tre huvudprinciper: Skolan måste få tillräckliga resurser som fördelas på ett ändamålsenligt sätt. För oss innebär det att grundskolan under den kommande mandatperioden också fortsatt måste ha tillräckliga resurser och att de ska fördelas så att de som behöver mest också får tillräckligt stöd. Skolan behöver tydligt och genomtänkt ledarskap. Ledarskapet på den enskilda skolan spelar en avgörande roll för att den ska lyckas med sitt uppdrag. En bra skolledning förmår säkerställa att alla medarbetare har rätt fokus och att alla pedagoger utövar bra ledarskap i klassrummen och växer i sin uppgift. Skolan behöver arbetsro i klassrummen och respekt för lärarnas förmåga. Såväl elever som lärare behöver arbetsro i klassrummen och möjlighet att koncentrera sig på rätt saker. Lärarna behöver utrymme att utöva sin pedagogiska profession och få respekt för sin förmåga. Skolresultaten ska förbättras och skillnaden mellan olika skolor minska. Fokus ska ligga på lärande, kunskap och dokumenterat resultat, med utgångspunkten att alla barn vill och kan lära. Elevernas vilja och lust att lära måste stimuleras. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever med god självkänsla och gott självförtroende. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga positiva förväntningar på alla elever. För alla elever i behov av extra stöd finns numera organiserad läxhjälp på alla skolor. Vi ska fortsätta erbjuda sommarundervisning och lovskolor för att ge eleverna som deltar möjlighet till ökad måluppfyllelse. Lärares förmåga att bedriva undervisning är den enskilt viktigaste faktorn för hur elever lyckas. Det är ett stort ansvar att hjälpa barn att växa med kunskaper. Därför vill vi att alla lärare i skolan ska vara utbildade, kompetenta och behöriga. Kraven och förväntningarna är och ska vara höga på lärarna och Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 11 (85)

skolledarna. Arbetet med att implementera skolutvecklingsprogrammet fortsätter genom Sigtunaboxen, barn- och ungdomsförvaltningens stora satsning för att utveckla våra kommunala grundskolor. Lärare fortbildar sig i nya metoder för att höja kvaliteten på undervisningen med målet att eleverna ska få högre betyg. Det är en viktig del i skolans arbete att säkerställa att varje elev har en utvecklingsplan som tydligt visar hur eleven ligger till både mot kunskapsmålen och mot sina egna uppsatta mål, samt vad som förväntas av eleven själv, skolan och hemmet. Grundläggande för alla är att kunna läsa, skriva och räkna. Vi vill att alla elever klarar detta och därför har vi infört mätstationer i alla årskurser som regelbundet följer upp och sätter fokus på elevernas lärande och kunskaper. God kunskap i svenska är en viktig förutsättning för att kunna delta i och tillgodogöra sig undervisningen. Uppföljning ska ske regelbundet och insatser sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd. Vi vet att alla barn är olika. Därför har vi också insikten om att lika möjligheter kräver olika mycket resurser. Elever i behov av särskilt stöd ska ges möjlighet att under en begränsad och behovsstyrd tid förbättra sina skolresultat i en skolmiljö där en samlad kompetens för denna undervisning finns. Eftersom alla elever har rätt att nå så långt som möjligt kunskapsmässigt ska det finnas resurser att stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Vi vill att skolorna samarbetar för att även hitta vägar att stimulera de mest studiemotiverade eleverna att nå längre i sin kunskapshämtning. En förutsättning för lärandet är att det råder lugn och god ordning i skolarbetet samt att alla känner sig trygga. Skolk och bristande ordning ska mötas med tidiga reaktioner för att lösa problem i samförstånd med hemmen. Ett pilotprojekt med sms till vårdnadshavare vid elevers frånvaro är uppstartat och ska fortsätta att utvecklas. Ett positivt och tydligt ledarskap i klassrummet är en nödvändighet. Ingen elev ska behöva gå till skolan rädd. Värdegrundsarbete och åtgärder mot mobbing, våld och intolerans, ska ständigt stå i centrum i kommunens skolor med fokus på att hantera och förebygga konflikter. Tillgång till böcker och andra media genom bibliotek, i eller i närheten av den enskilda skolan, spelar en stor roll för skolans pedagogiska verksamhet. För att stödja språkutveckling, stimulera till lösning och främja utveckling av digital kompetens är det viktigt att stärka skolbiblioteken. Kommunledningen tog under förra mandatperioden fram ett offensivt skolutvecklingsprogram som skänker lugn och ro i skolan, för både lärare och elever. Vår övertygelse är att detta måste få gälla under hela kommande mandatperiod, på så vis skapar vi goda förutsättningar för att fler elever ska nå sina kunskapsmål. De frivilliga skolformerna Vägen från utbildning till jobb Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Utbildning ger frihet att forma sitt eget liv och möjlighet att förverkliga sina drömmar. Utbildning skapar trygghet och ger möjlighet att ifrågasätta och kritiskt granska den information och de utmaningar vi ställs inför. Men utbildning är en färskvara och kräver ständig uppdatering. Vi blir aldrig färdigutbildade. En del har lätt för att studera på egen hand, för andra är det något svårare. Vissa vill nå ännu längre trots att de redan nått kunskapsmålen. Oavsett varför så ska det finnas extra stöd efter skoltid till den som så behöver. Målet är att alla ungdomar ska gå klart sin gymnasieutbildning med avslutad examen. Det ökar individens valmöjligheter och bidrar till minskad ungdomsarbetslöshet. Avhoppen måste minska. Vår kommunala gymnasieskola ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, på ett sätt som motsvarar elevernas förväntningar och förbereder så många som möjligt för vidare studier. Utbildningarna måste även svara mot arbetsmarknadens krav och framtida behov. Sigtuna kommuns arbetslinje är också en utbildningslinje. Utbildning avgör individens frihet, trygghet och möjlighet till ett utvecklande jobb men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och tillväxt. Sigtuna kommun utvecklas när vi, var och en, lär nytt. Därför vill vi se en politik som öppnar dörrar till ett livslångt lärande med återkommande möjligheter för alla inte bara några. Det är önsk- Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 12 (85)

värt att till kommunen få en spetsutbildning inom naturvetenskap. Vi vill fortsätta satsa på den kommunala vuxenutbildningen. Det ska finnas goda möjligheter att ställa om och hitta en ny yrkesinriktning när omvärlden förändras eller när man själv vill det. För att detta skall vara möjlig bör det finnas en sammanhållen studie- och yrkesvägledning som följer varje individ genom hela livet. Dagens snabba förändringar på arbetsmarknaden kräver en väl utbyggd vuxenutbildning. Utan rätt utbildning riskerar alltför många att ställas utanför arbetsmarknaden. I Sigtuna kommun ska alla som vill ha möjlighet att studera och utvecklas. Det ska aldrig vara för sent att lära om och lära nytt. Vi vill fortsätta satsa på den kommunala vuxenutbildningen. Yrkesutbildningen har en nyckelroll när det gäller kompetensförsörjning. Här läggs grunden inom många yrken. Branscherna har ett extra stort ansvar för att locka elever till utbildningar inom sina områden och att samordna arbetet. Yrkesutbildningarna ska därför ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevernas kontakter med arbetslivet. Vårt mål är en kommun i kreativ förnyelse där var och en får möjlighet att växa och utveckla sin fulla potential. Med snabb tillväxt av nya jobb och företag ökar de möjligheterna. Det är viktigt att det finns olika utbildningsanordnare i kommunen som kan arbeta så brett och med så varierande metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts upp. Kommunledningen vill fortsätta stödja folkbildningen bland annat genom att samarbete med studieförbunden och folkhögskolan. En politik för aktiva seniorer Alla människor ska ha möjlighet till ett bra och stimulerande liv, inte minst på ålderns höst. Alla äldre är unika, med olika behov och drömmar. Precis som före pensioneringen skiljer sig livsvillkoren åt mellan äldre. Många som nu går i pension mitt i livet tar med sig en aktiv livsstil in i pensioneringen. De kommer att ha många innehållsrika år framför sig. I vår kommun ska alla ha möjlighet till ett liv med god livskvalitet. Vi vill öppna träffpunkter i Märsta och Sigtuna för förenings- och fritidsaktiviteter. Pensionärsföreningar och ideella föreningar ska stödjas och kommunen ska erbjuda ett brett utbud av lokaler och verksamheter tillgängliga för äldre på dagtid. Ett särskilt stöd till föreningar som genomför folkhälsoinsatser riktade till äldre skall införas. Boendet och en hemmiljö som man trivs i är viktigt oavsett ålder. Många vill i god tid, innan krafterna tryter, kunna flytta till ett boende där det är tryggt och där det finns möjlighet till gemenskap och service. I Sigtuna kommun ska det finnas stor variation och bra utbud av bostäder för äldre. Vi vill även fortsätta att ge personer över 70 år förtur till SigtunaHems lättillgängliga lägenheter. Därför bör det byggas seniorboenden och trygghetsboenden, men även särskilda boenden för dem som behöver tillgång till omsorgspersonal dygnet runt. För många äldre är den värsta plågan inte värk eller rörelsehinder utan ensamhet. Ensamheten kan komma plötsligt, när livskamraten går bort eller när allt färre vänner finns kvar att kontakta. Idag görs stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter bryta äldres isolering. Kommunledningen vill öka stödet till de viktiga insatser som föreningarna bidrar med i kommunen. Ideella insatser som underlättar för anhöriga och som hjälper enskilda äldre ska stödjas av kommunen liksom tekniska lösningar som kan stödja föreningarnas insatser. Äldreriksdag ska genomföras årligen med olika teman. Det kommunala pensionärsrådet utgör ett viktigt verktyg för att hålla dialogen levande om äldre personers frågor. En äldreomsorg präglad av trygghet och kvalitet Varje år får fler och fler invånare möjlighet att uppleva sin hundraårsdag. Vi är friskare, och vi blir allt äldre. Det är en fantastisk utveckling och ett kvitto på vårt välstånd och medvetna satsningar på en välfärd för alla. Att utveckla äldreomsorgen ännu mer blir en av framtidens stora utmaningar och därmed också en av våra viktigaste politiska frågor. Av det skälet har kommunledningen i dialog med många berörda, utarbetat en genomgripande äldreomsorgsplan. Årsrika ska så långt som möjligt kunna leva Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 13 (85)

utan avkall på sin identitet och integritet. Valmöjligheterna ska vara många och utgå från de äldre personernas behov. Byråkrati och strikta regleringar ska inte styra människors rätt till ett värdigt liv. Det får aldrig råda någon tvekan om att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. Vården och omsorgen ska finnas där för alla den dag man behöver den. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till inflytande ska prägla vården och omsorgen i Sigtuna kommun. Den som behöver plats i särskilt boende ska ha rätt till det inom rimlig tid. Därför ska antalet platser i särskilt boende öka de kommande åren. Kommunledningen vill också under kommande år använda sig av prova på platser, som innebär att äldre personer och/eller deras anhöriga som är osäkra på om de vill ha en lägenhet på ett särskilt boende, ska få möjlighet att under några veckor prova på denna boendeform. Om det finns par där båda har rätt till äldreomsorg ska de garanteras att fortsätta bo tillsammans. Alla har rätt att känna sig trygga inför sitt åldrande. Anhöriga ska få stöd om de vårdar en närstående och inte tvingas gå ned i arbetstid utan kunna vara trygga i att deras närstående får en god vård och omsorg. Anhörigstödet ska komma in i tidigt skede och inriktas mot förebyggande arbete. Personalen är utan tvekan äldreomsorgens viktigaste resurs. Medarbetarnas kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Personaldialoger har genomförts och resultatet ska utgöra en grund för ett långsiktigt arbete med att utforma en plan för kompetensutveckling för medarbetarna inom Äldre- och omsorgsnämndens område. För personal inom omsorgen för funktionshindrade och socialpsykiatrin, kommer personaldialoger genomföras. För att trygga en god och säker omsorg ska vi arbeta för att stärka ledarskapet och en översyn av chefers villkor och behov ska göras. Medarbetarnas kompetens och delaktigheten utvecklas genom ett närvarande och stödjande ledarskap. Medarbetare ska ha rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och delade turer ska så långt det är möjligt undvikas. Tillfälliga anställningar ska ersättas av fler fast anställda. Personalen ska ha en rimlig arbetsbelastning, vara delaktiga i beslut om verksamheten och ha möjlighet att utforma sin dagliga verksamhet i relation till de behov som brukarna har. En översyn av språkkunskaper hos anställda i kommunal äldreomsorg ska göras för att möjliggöra att årsrika med annat modersmål än svenska får personal som talar samma språk Hög kvalitet innebär också att få bestämma själv. Möjlighet att välja är därför en viktig del när vi utvecklar omsorgen. I största möjliga utsträckning ska årsrika erbjudas ett större inflytande över vardagen - rätten att själv få bestämma hur man bor, om man vill ha städat, gå en promenad eller få hjälp med veckans inköp. Utöver det kommunala ansvaret för hemtjänst hade Sigtuna kommun under en lång rad år också ansvar för hemsjukvården. Men i samband med Vårdval Stockholm tog landstinget tillbaka detta ansvar, och därmed fråntogs kommunen möjlighet att behålla den samordnade form hemvård som dittills inneburit att Sigtuna kommun hade bland de mest nöjda brukarna i Sverige. Denna försämring drabbade såväl berörda äldre som den kommunala verksamheten och därför har Sigtuna kommun krävt att få tillbaka ansvaret för hemsjukvården så att den samlade formen hemvård kan återinföras. Hög kvalitet och möjlighet att påverka skapar trygghet såväl för den som är i behov av vård eller omsorg som för anhöriga och närstående. Den största insatsen i omsorgen av våra äldre gör inte kommunen. Det gör de anhöriga. Anhörigas omsorg av dem som inte klarar sig själva är i själva verket en förutsättning för att vår moderna välfärd ska fungera. Vård av anhöriga är påfrestande fysiskt och psykiskt. Resurser behöver tillföras för att stödja och underlätta för anhörigvårdare, bland annat genom ett anhörigcentrum. De som inte har någon anhörig ska ha rätt till en kontaktperson. Väntjänsten och anhörigföreningen ska ges möjlighet att fortsätta vara ett stöd för anhöriga och för äldre ensamma som behöver hjälp vid sjukhusbesök, samt den uppskattade anordningen av olika aktiviteter och utflykter. Kommunledningen ska utifrån de synpunkter som har framkommit under anhörigdialogerna utarbeta en anhörigpolicy. Måltiderna är en viktig del av både vården och det sociala livet. Maten ska vara god, näringsriktig och hålla hög kvalitet samt serveras på ett attraktivt sätt. Måltiderna ska präglas av trivsel, god stämning i trevlig och trivsam samvaro där även personalen kan delta som en del av omsorgen och serveras i en Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 14 (85)

estetisk måltidsmiljö utifrån den enskilda personens behov. Äldre- och omsorgsnämnden har tagit fram en måltidspolicy inom äldreomsorgen som nu ska implementeras. Handikappomsorgen och socialpsykiatrin Alla har rätt till ett bra liv Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som andra invånare i så stor utsträckning som möjligt. Samhället ska byggas med insikten om att alla människor har samma värde, att de grundläggande behoven är desamma och att varje individ ska respekteras och ses som en tillgång för samhället. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Ska kommunen vara framgångsrik i sitt arbete med att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, krävs ett nära samarbete med handikapprörelsen. För kommunledningen är det en självklarhet att personer med funktionsnedsättning ska ha inflytande över det stöd och den service som han eller hon är beroende av. Det ger självbestämmande, full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. Unga med funktionsnedsättning ska få förbättrat stöd. Unga med förlängd skolgång ska inte slentrianmässigt slussas vidare till aktivitetsersättning. För yngre invånare som på grund av svår sjukdom eller olycka inte kan bo i eget boende vill vi starta ett kommunövergripande samarbete för att hitta boendeformer som är anpassade efter dem. Vissa kommuninvånare har funktionsnedsättningar som innebär att de behöver omsorg av personal dygnet runt. Rätten till den omsorgen ska garanteras. Därför ska nya boenden skapas i den takt som behov uppstår. De allra flesta personer med funktionsnedsättning vill och kan dock bo i eget boende med olika former av stöd. Det är positivt och något som omsorgen ska ta fasta på. Rätten till stimulerande och utvecklande verksamhet på dagarna är oerhört viktig. Sysselsättningsinsatser och dagverksamhet av olika slag ska fortsätta utvecklas. Rätten för funktionsnedsatta att delta i arbetsmarknad och näringsliv ska stå i fokus. Personer som inte klarar den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas praktik och meningsfull sysselsättning. Stöd i svåra situationer Samhällets skyddsnät ska hålla om vi hamnar i en situation där vi är i behov av stöd och hjälp. Sigtuna kommun ska arbeta aktivt för att förebygga ensamhet, ekonomisk utsatthet och andra former av utanförskap. Kommunen ska samarbeta med landstinget och andra aktörer för att erbjuda bästa möjliga stöd och för att undvika att individer inte får det stöd de har rätt till. Arbete, utbildning och bra boende är de allra viktigaste faktorerna för att möjliggöra ett gott liv för alla. Kommunledningen är övertygad om att det är trygga människor som vågar, som söker utveckling och personliga utmaningar, som startar företag, byter jobb, flyttar, gör investeringar eller skaffar barn. Vi vet att trygghet är frihetens bästa grund. Varje individ som är i behov av försörjningsstöd ska i samverkan med socialtjänsten utveckla en individuell plan för att han eller hon så snabbt som möjligt återigen ska kunna försörja sig själv. Den bärande principen ska vara att arbete alltid går före bidrag. Kommunen ska fortsätta arbeta med snabba anvisningar till jobbcentrum när invånare söker försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Med en stark och trygg arbetslinje minskar behovet av försörjningsstöd. Barn och unga som växer upp under svåra villkor måste få det stöd och den hjälp som de behöver. De skall bemötas med respekt och av vuxna som förstår och tar dem på allvar. Metoder för en tidig upptäckt och en väl utvecklad samverkan mellan dem som lättast når barnen är en förutsättning för att upptäcka barn som far illa eller riskerar att göra det. Vi vill stödja de frivilligorganisationer som finns i kommunen såsom bland annat kvinnojour, brottsofferjour och organisationer som gör ett värdefullt arbete för hemlösa och missbrukare. Kultur för själen och idrott för kroppen Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 15 (85)

I vår kommun finns idag ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, vilket är angeläget, särskilt för barn och ungdomar, eftersom det har stor betydelse för hur de formas som människor. Vi erbjuder därtill fina kultur- och fritidsanläggningar i form av sim- och sporthallar, utomhusplaner, elljusspår, biooch möteslokaler. Livet ska inte bara bestå av att arbeta, äta och sova. Kultur skänker tillvaron innehåll och utvecklar oss som människor. Att läsa böcker, gå på bio, teater eller utställningar ger oss nya infallsvinklar på livet, vidgar våra tankar samt hjälper oss att förstå andra människor och andra kulturer. För oss är det viktigt att människor har tillgång till ett brett kulturutbud. Vi ska på olika sätt stödja och uppmuntra ett levande lokalt konstnärskap och utställningar. Sigtuna kommun ska fortsätta verka som fristad för förföljda författare. Vi vill fortsätta satsa på idrotten - en samhällsresurs som i kraft av sin demokratiska fostran motverkar våld och rasism liksom missbruk. Idrotten ska vara till för alla och vi vill bidra till att även våra invånare som har någon form av funktionshinder känner sig välkomna att delta. Idrotten kan också bidra till jämställdhet mellan könen och till integration mellan olika kulturer i vårt samhälle. Fritidsgårdarnas roll är särskilt viktig för att fånga upp ungdomar som kanske inte är aktiva i föreningslivet. Det är viktigt att både tjejer och killar kommer till fritidsgårdarna och känner sig delaktiga i verksamheterna som erbjuds. Resurser till idrottande pojkar och flickor ska fördelas jämlikt, såväl vad avser ekonomiska bidrag som tillgänglighet till anläggningar. Nya bidragsnormer har arbetats fram och dessa föreningsbidrag möjliggör en ökad jämställdhet men också att enskilda projekt kan ge mer i bidrag än tidigare vilket gynnar målmedvetna initiativ och aktiva föreningar. Kommunen förfogar över ett antal väl fungerande samlingslokaler vilka föreningar och andra organisationer kan hyra. Föreningarna ska få ett aktivt stöd från kommunen för att få erbjudanden om tillgång till relevanta samlingslokaler. Prioriteringar mellan föreningar ska baseras på faktiskt behov. Den gröna staden som håller ihop För oss i kommunledningen är en bra bostad en social rättighet. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. Boendet är en grundläggande del av välfärden. Sigtuna kommun ska ha en mycket hög ambitionsnivå när det gäller produktion av bostäder, detta gäller inte bara kvantitet utan i stigande grad kvalitet i boende och livsmiljö. Vi vill bygga en levande blandstad där värdefulla grönområden bevaras och människor har nära till gröna rekreations- och motionsområden. Vid byggande ska i första hand redan hårdgjorda ytor tas i anspråk. Vi ska sträva efter förtätning och stadsmässighet i bebyggelsen och hellre bygga på höjden än ta grönområden i anspråk. Koncepten Märsta parkstad och Sigtuna småstad ska användas i högre utsträckning. Sigtuna kommun måste dra sitt strå till stacken för att lösa bostadsbristen, särskilt bland unga. Kommunen har genom SigtunaHem, en aktiv markpolitik och bostadsförsörjningsplanering, ett direkt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. De kommande åren ska det byggas bostäder i hela kommunen och i olika upplåtelseformer. Det skall finnas goda förutsättningar att pröva nya former av boende. Markanvisningars storlek ska vara av en sådan omfattning att fler kreativa aktörer får möjlighet att delta. Våra bostadsområden ska vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas väl. Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar och nätter ska pareringar, gångvägar och dess omgivningar ha bra belysning. All planering måste präglas av ett tillgänglighetstänkande. Detta ska gälla såväl nybyggnation som renoveringar och utveckling av infrastrukturen. Inte bara personer med funktionsnedsättning och äldre gyn- Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 16 (85)

nas utan även fotgängare och cyklister. Vid planering av bostadsbyggnation ska närhet till grönområden beaktas. För huvudorten Märstas del har under tidigare årtionden successivt genomförts tätortsförstärkande åtgärder genom bland annat bostadsbyggnation. Vi vill fortsätta omvandla Märsta till en modern tätort med bättre trafikföring och fler centralt belägna bostäder. Badplatser, promenadstråk, parker, slingor och grönområden är viktiga för många kommuninvånare och ska vara tillgängliga och väl underhållna. Samma sak gäller kommunens lekplatser som behöver utvecklas och som regelbundet ska kontrolleras. Temalekplatser ska byggas i samverkan med lokala närings- och föreningslivet. Värdefull åkermark ska skyddas och eventuell exploatering av jordbruksmark skall följa översiktsplanens intentioner. Kalhuggning av skogsområden och markförstörande nyttjande av naturen ska motverkas. Miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplanearbetet ska genomföras i tidigt skede. När grönområden tas i anspråk eller träd fälls som en följd av exploatering, ska kompensatoriska åtgärder vidtas. Ambitionen ska vara att nybyggnation ska miljöcertifieras. Trygghet på gator och torg Alla människor ska kunna känna sig trygga i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott. Den som råkar ut för ett inbrott, en stöld, en grov kränkning eller fysiskt våld måste kunna lita på att samhället bryr sig om det lidande, den ilska och vanmakt som det innebär att bli brottsoffer. Snabbt stöd och möjligheter till upprättelse är avgörande. Ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk föds kriminalitet. Nästan all brottslighet börjar i ungdomsåren. För en liten grupp är detta inledningen till långvarig och allvarlig kriminalitet. Det är vår övertygelse att fler av dessa ungdomar kan fångas upp. Den egna familjens möjligheter att agera har naturligtvis en avgörande betydelse. Men det ställer också höga krav på lokalsamhället. Därför vill vi stärka kommunens roll och ansvar för det förebyggande arbetet såväl inom fysisk planering som inom det sociala arbetet. Tidigare, tydligare och tuffare insatser mot brottslighet behövs, men att arbeta förebyggande är viktigast för att fånga upp ungdomar i riskzonen och förhindra dem från att fastna i en kriminell livsstil och missbruk. Familjer och barn som behöver lite extra stöd ska få det så fort problem har identifierats. Det är viktigt att barnomsorg, skola, socialtjänst, polis, sjukvård och föreningsliv samverkar vid utredning av brottslighet utifrån livssituation och i samförstånd med den som sökt hjälp. Ökade klyftor och bristande integration skapar en känsla av utanförskap som ibland leder till kriminalitet. Den känslan är ingen ursäkt för att begå brott. Varje människa har ett personligt ansvar för sina handlingar. För beslutsfattarnas del handlar det dock om åtgärder för att minska kriminaliteten att bryta arbetslöshet, utslagning och ekonomiska klyftor. Det förebyggande arbetet ska utvecklas och baseras på ett nära samarbete med föreningar och andra sammanslutningar i civilsamhället. En ny modern form av fältarbetare prövas. Arbetet ska ske genom nära samverkan mellan berörda förvaltningar. Kommunen bör också använda sig av kameraövervakning, bland annat på särskilt brottsutsatta platser, t.ex. Märsta station. Polisens närvaro är viktig och fler synliga närpoliser kan etablera kontakt och skapa goda relationer med invånarna. Ett samarbetsavtal har tecknats med polisen. Kommunen ska bygga tryggt, åtgärda otrygga miljöer och stödja föreningar som jobbar brottsförebyggande, exempelvis nattvandrare och ambulerande fritidsgårdar. Gångvägar och tunnlar ska vara hela och rena och ljusa och offentliga miljöer städade. Trasig belysning ska åtgärdas skyndsamt. Näringsliv och arbetsmarknad Människors vilja till arbete är Sigtuna kommuns främsta tillgång. Välfärden är byggd på människors Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 17 (85)

arbete. Inget fördelar, sprider välstånd, skapar personlig utveckling och självständighet som ett arbete och egen försörjning. Inget slöseri är större än arbetslösheten. Alla människor som går arbetslösa bär på en potential som de inte får möjlighet att förverkliga. Kommunledningen arbetar aktivt med ett batteri av åtgärder för att få människor i arbete. Projekten är många och framgångsrika, Resursjobb, Sigtuna-modellen 2.0 och Ung satsning är bara några av de satsningar som har genomförts. Tillsammans med våra invånare tar vi ett gemensamt ansvar för att få fler i arbete. Detta viktiga arbete måste fortsätta. Vi är övertygade om att alla människor vill bidra och att alla som kan också ska arbeta. Ingen som kan arbeta ska leva på försörjningsstöd En förutsättning för fler jobb är ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv. Variationen bland företagen behöver öka samtidigt som de redan stora näringarna inom logistik samt hotell och konferens ska få goda möjligheter att växa. Kommunens stöd till destinationsutveckling ska ligga på en fortsatt hög nivå. Kommunen ska ha en aktiv och hållbar näringslivspolitik och tydligt jobbfokus som syftar till att fler företag ska startas, att fler företag ska växa och välja att etablera verksamhet i Sigtuna kommun. Handläggning av företagskontakter på alla nivåer ska präglas av god service och professionalitet. Kommunen ska också ha god planberedskap och en expansiv exploateringsverksamhet, med stora investeringar i infrastruktur för fler och växande företag. För att klara tillväxten och välfärden krävs att all den kompetens och vilja till arbete som finns hos de människor som idag står utanför arbetsmarknaden tas tillvara. Ska det klaras av krävs att aktiva insatser och utbildning alltid ska gå före passivt bidragstagande. Samtidigt som samarbetet med Arbetsförmedlingen stärks bör kommunen också fortsatt arbeta tillsammans med näringslivet för att personer ska få jobb och utbildning snabbare. Kommunikationer och infrastruktur Kommunikationer och trafik präglar Sigtuna kommun på många sätt. En internationell flygplats, stambanan och E4:an samt en rad andra viktiga vägar finns i vår kommun och ger oss både stora möjligheter och utmaningar. En väl fungerande infrastruktur är av central betydelse för konkurrenskraft, tillväxt och miljö. Fler jobb och en väl utvecklad infrastruktur går hand i hand, de är varandras förutsättningar. Till infrastrukturen hör också en väl utbyggd kollektivtrafik som betyder mycket för att Sigtuna kommun ska vara en konkurrensmässigt fördelaktig kommun att bo i. Märsta station ska omvandlas till en modern bytespunkt med fungerande spärrar, ordentlig vänthall, bättre trafikinformation, trevligare utformning och en entré i södra delen av perrongen. Vi ska även fortsätta att rusta upp och utveckla området kring stationen så att det blir snyggt, tryggt och funktionellt. Arbetet med trafiksäkerheten måste fortsätta, bland annat genom satsningar på gång- och cykelvägar, bättre belysning och säkrare busshållplatser. När problem i cykelnätet åtgärdas i enlighet med cykelplanen ska cykelnätet i takt med växande behov ges ytterligare höjd standard. Inriktningen ska vara att möjliggöra säkra omkörningar och separation gentemot andra trafikslag på prioriterade sträckor. Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 18 (85)

Omvärldsanalys Demografisk utveckling 2014 års befolkningsökning i Sverige var rekordstor. I 40 kommuner minskade befolkningen, vilket var det lägsta antalet sedan 1989 och det är inte längre enbart förortskommuner till Stockholm som kvalar in på topplistan över snabbväxande kommuner. Det är tack vare arbetskraftsinvandringen, återvändande svenskar m.m. som många kommuner nu har kunnat vända en negativ befolkningsutvecklingstrend. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000-2012. Under åren 2013-2015 växlas de upp. Under 2015 ser befolkningstillväxten ut att hamna på ca 1,35 procent enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Under 2016 och 2017 förväntas tillväxten vara rekordstor på ca 1,5 procent enligt SCB. Därefter minskar den något. Inom de kommunala verksamheterna är det framför allt i grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst. Befolkningstillväxten i Sigtuna kommun beräknas utfalla enligt nedan under perioden 2015-2024 på totalnivå i kommunen. Delområdesprognoser tas fram senare under våren. I förhållande till de prognoser som lämnades föregående år beräknas antalet invånare den sista december år 2015 bli ca 600 personer lägre än vad som tidigare antagits. Befolkningstillväxten föregående år avstannade också något i förhållande till tidigare år och uppgick år 2014 till 713 personer. Åren som kommer väntas folkmängden främst under åren 2017 och 2018 att öka kraftigare beroende bland annat på att ett större antal bostäder väntas vara färdigställda under dessa år. Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 19 (85)

Befolkningsförändringarna enligt prognos ovan visar att de procentuellt största årliga förändringarna och den högsta befolkningstillväxten under prognosperioden beräknas komma att ske i den allra yngsta åldersgruppen 0-6 år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Samtidigt ökar också andelen invånare i förvärvsarbetande åldrar 30-49 år i befolkningen under perioden fram till år 2019. Samhällsekonomisk översikt Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt och BNP-tillväxten fortsätter att vara positiv även under 2015. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Inflationen fortsätter att utvecklas svagt, även om det finns tecken på förbättring. Inflationen har påverkats kraftigt nedåt av prisfallet på olja och energi samt de låga boräntorna. En fortsatt hög tillväxt i samhället väntas bidra till att höja inflationstalen, och i mitten av 2016 når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationstakten kan komma att påverka löneökningstakten och förväntningarna synes vara att ingen större löneökningstakt förväntas till 2016. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed Mål och budget 2016-2018 Sigtuna kommun 20 (85)