Kompetensbehov inom trärelaterade branscher i Småland Juni 2014
Innehåll Bakgrund... 3 Kompetensplattformar... 3 Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Avgränsningar... 4 Utvecklingsprojekt för ökad tillväxt... 5 Trästrategi Småland... 5 Smart Housing Småland... 5 Anställda... 8 Utveckling per FA-region 2008-2012... 11 Anställda inom trärelaterad produktion... 12 Utveckling av antalet sysselsatta och trend i delbranscher 2010-2012... 13 Utveckling och kommande behov... 15 Konjunkturläge 2013 enligt TMF... 16 Rekryteringsbehov... 17 Framtida rekryteringar... 18 Grundscenario, ersättningsgrad pensionsavgångar samt skattad trendutveckling... 19 Utbildning... 24 Gymnasieskolan... 24 Yrkeshögskoleutbildning i Småland med avslut under 2014-2019:... 25 Högskola och universitet... 25 Slutsats... 26 Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, juni 2014 Foton: Smålandsbilder om inget annat anges. 2 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Bakgrund Kompetensplattformar Näringsdepartementet gav under våren 2010 Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag1 att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Respektive län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner (FA). Kunskapsplattformarna ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjningsområdet och då särskilt inom analys och utbildningsplanering. I uppdraget finns inget mandat att på regional nivå styra utbildningsinriktning eller dimensionering. Sedan tidigare pågår samverkan i kompetensförsörjningsfrågor mellan smålandslänen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Det gäller framförallt inom yrkeshögskoleutbildning men även kompetensfrågor i ett EU-perspektiv under ett gemensamt Brysselkontor samt framtagande av en OECD-rapport. Under 2011-2012 tog sakkunniga och analytiker från respektive Regionförbund tillsammans med prognosansvariga för länen på Arbetsförmedlingens analysavdelning fram en rapport om kompetensbehov i Småland och Blekinge och dess FA-regioner. Syftet var att ta fram ett grundläggande kunskapsunderlag som beskrev demografisk utveckling, sysselsättningsutveckling inom olika delbranscher, pensionsavgångar i Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport samt volymer i pågående utbildningar. Ambitionen därefter var att smålandslänen gemensamt ska göra fördjupade branschanalyser samt uppdateringar av dessa med jämna mellanrum kommande år. Första fördjupningen görs nu inom trä. En kartläggning är redan framtagen under 2013 som delvis används som underlag i denna rapport. Sammanställningen görs av Ola Olsson, regionförbundet Jönköpings län. Kartor har tagits fram av Robin Rikardsson, RFSS. Avstämning har gjorts med kollegor på de andra regionförbunden i Småland (Lennart Werner, RFKL och Diana Unander Nordle, RFSS) under arbetets gång samt med Träcentrum för att verifiera antal elever på gymnasieprogrammen i smålandslänen. Johanna Sjöström på regionförbundet Jönköpings län har också granskat rapporten. 1 Regeringsbeslut Näringsdepartementet, 2009-12-17 3 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Inledning Sammanfattning Som all annan tillverkningsindustri i Småland drabbades också den trärelaterade industrin hårt av konjunkturnedgången 2008-2009. Det totala antalet sysselsatta inom trärelaterad industri minskade mellan 2008 och 2012 med drygt 2 600 personer. Nedgången kan främst förklaras i minskad efterfrågan i kombination med rationalisering av industriell produktion. Variationen av utvecklingen inom delbranscherna är dock stor. Bemanningsföretag används tillfälligt i en del produktion som en regulator och kan reducera den totala nedgången i viss mån. Oavsett konjunktur kommer trärelaterad produktion att behöva rekrytera nya kompetenta medarbetare fram till och med 2019. Dels ska pensionsavgångar återbesättas i varierande grad, dels kommer olika delbranschers utveckling att kräva fler medarbetare. Prognosens grundscenario pekar på att branschen behöver rekrytera totalt cirka 1 370 personer inom Smålands FA-regioner de kommande 5-6 åren. Fördelat på län handlar det om drygt 800 personer i Jönköpings län och mellan 270 och 300 i Kronobergs respektive Kalmar län. Störst behov är det av byggnadsträarbetare, inredningssnickare och maskinoperatörer. Gymnasieskolornas yrkesinriktade program med träinriktning levererar idag i genomsnitt 100-130 utbildade elever per år, medan rekryteringsbehovet skattas till cirka 220-250 personer per år. Åtgärder för att attrahera fler elever till utbildningarna är därför oerhört viktigt och avgörande för fortsatt tillväxt inom branschen. Avgränsningar Utveckling av antalet sysselsatta redovisas per FA-region. Dessa regioner grundas på geografiskt pendlingsmönster för anställda inom respektive delbransch. Nedan finns en sammanställning på vilka kommuner som ingår i respektive FA-region. * Indelning i funktionella analysregioner (FA) enligt Tillväxtverkets definition; En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA5 FA6 FA7 FA8 FA9 FA10 FA11 FA12 FA13 Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner Sävsjö och Vetlanda kommuner Tranås och Ydre kommuner Osby och Älmhults kommuner Ljungby och Markaryds kommuner Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner Hultsfred och Vimmerby kommuner 4 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
FA14 FA15 Västerviks kommun Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner Denna rapport fokuserar enbart på produktionspersonal. För mer generella yrkesgrupper som tekniker, ekonomer, inköpare, säljare, reparatörer, IT-personal, m.fl. finns inga uppgifter om åldersavgångar fördelat på bransch. Vissa avsnitt, som exempelvis förvärvsarbetande i olika delbranscher och yrken, redovisas statistiken enbart på fördelat på län. Utvecklingsprojekt för ökad tillväxt Utöver regionförbundens generella arbete med kompetensplattformarna pågår en del större utvecklingsprojekt och satsningar för trärelaterad produktion i regionen, exempelvis Trästrategi Småland 2020 ska Småland vara en ledande träregion i Europa. Det ska bland annat uppnås genom en informations- och utbildningskampanj om möjligheter med trä i byggnader, kompetensförsörjning som matchar behoven hos näringen och tydligare rollfördelning. För att stödja och stimulera utvecklingen av den trärelaterade industrin antog de tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland under sommaren 2011 den småländska trästrategin. Genom fokuserat och strukturerat arbete ska träindustrins attraktionskraft öka. En viktig del är Branschråd Trä vars huvuduppdrag är att hitta vägar för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Branschrådet har framförallt fokuserat på tre delområden: Inhämta kunskap om branschens utveckling och kommande kompetensbehov och matcha behovet av kompetens med utbildningsinnehåll. Ökad dialog mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för mer attraktiva utbildningar som leder till arbete. Arbeta med attityder till den trärelaterad industri hos ungdomar, föräldrar och samhället i stort. Ett stort arbete har gjorts med att kartlägga träindustrins kompetens- och rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen har under 2013 tillsammans med Träcentrum genomfört enkätintervjuer om kompetensbehov i 150 av 250 trärelaterade företag. Smart Housing Småland Under vintern 2012/2013 har de tre länens offentliga företrädare, akademierna och industrin ställt sig bakom Smart Housing Småland och anslagit 28 av de 50 miljoner kronor som satsningen beräknas omsätta fram till 2016. Resterande 22 miljoner kommer från Vinnovas Vinnväxtprogram. Smart Housing Småland ska tillvarata och vidareutveckla innovationer och den industriella kompetens inom planglas och träbyggande som har en tydlig koncentration i Småland och södra 5 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Sverige. Trä- och glasindustrin står inför utmaningar och möjligheter som kan göra den till regionens viktigaste motor för ekonomisk tillväxt, regional utveckling och sysselsättning. Den vision som parterna enats om är: Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Satsningen bör på sikt påverka kompetensbehoven inom trärelaterad industri och tas delvis med i beräkningarna i denna rapport. 6 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
En stor del av landets arbetsställen med trärelaterad produktion finns i södra Sverige. Bild 1. Antal arbetsställen per FA-region. Observera att storstädernas FA-regioner har stor omgivande geografi. 7 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Anställda SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) ger en årlig information om sysselsättning och pendling samt företagens och arbetsställens närings- och sektorstillhörighet. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Vid regionala redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Förvärvsarbetande dagbefolkning utgår från individers geografiska arbetsplats under referensperioden (november respektive år). Statistiken har därför drygt ett års eftersläpning. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) 2012 06 Jönköpings län Män Kvinnor Totalt 16.101 sågverk 484 45 529 16.102 hyvlerier 469 55 524 16.103 träimpregneringsverk 26 0 26 16.210 industri för fanér och träbaserade skivor 6 0 6 16.220 industri för sammansatta parkettgolv 0 0 0 16.231 industri för monteringsfärdiga trähus 944 170 1114 16.232 industri för trädörrar 371 130 501 16.233 industri för träfönster 456 209 665 16.239 industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 153 16 169 16.240 träförpackningsindustri 179 38 217 16.291 industri för förädlade trädbränslen 61 23 84 16.292 övrig trävaruindustri 178 49 227 31.011 industri för kontors- och butiksmöbler 1075 535 1610 31.012 industri för kontors- och butiksinredningar 348 104 452 31.021 köksmöbelindustri 41 17 58 31.022 köksinredningsindustri 51 11 62 31.030 madrassindustri 172 130 302 31.090 annan möbelindustri 915 386 1301 Totalt 5929 1918 7847 24,4 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Jönköpings län är kvinnor. 8 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) 2012 07 Kronobergs län Män Kvinnor Totalt 16.101 sågverk 212 23 235 16.102 hyvlerier 361 60 421 16.103 träimpregneringsverk 17 0 17 16.210 industri för fanér och träbaserade skivor 0 0 0 16.220 industri för sammansatta parkettgolv 20 7 27 16.231 industri för monteringsfärdiga trähus 111 17 128 16.232 industri för trädörrar 26 5 31 16.233 industri för träfönster 299 111 410 16.239 industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 110 7 117 16.240 träförpackningsindustri 106 20 126 16.291 industri för förädlade trädbränslen 11 0 11 16.292 övrig trävaruindustri 56 18 74 31.011 industri för kontors- och butiksmöbler 202 103 305 31.012 industri för kontors- och butiksinredningar 18 5 23 31.021 köksmöbelindustri 281 59 340 31.022 köksinredningsindustri 94 20 114 31.030 madrassindustri 5 19 24 31.090 annan möbelindustri 409 133 542 Totalt 2338 607 2945 20,6 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Kronobergs län är kvinnor. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) 2012 08 Kalmar län Män Kvinnor Totalt 16.101 sågverk 718 102 820 16.102 hyvlerier 188 19 207 16.103 träimpregneringsverk 20 0 20 16.210 industri för fanér och träbaserade skivor 166 37 203 16.220 industri för sammansatta parkettgolv 437 266 703 16.231 industri för monteringsfärdiga trähus 210 31 241 16.232 industri för trädörrar 13 0 13 16.233 industri för träfönster 123 44 167 16.239 industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 60 0 60 16.240 träförpackningsindustri 75 8 83 16.291 industri för förädlade trädbränslen 32 7 39 16.292 övrig trävaruindustri 66 17 83 31.011 industri för kontors- och butiksmöbler 156 49 205 31.012 industri för kontors- och butiksinredningar 20 0 20 9 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
31.021 köksmöbelindustri 0 0 0 31.022 köksinredningsindustri 20 0 20 31.030 madrassindustri 0 15 15 31.090 annan möbelindustri 389 98 487 Totalt 2693 693 3386 20,5 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Kalmar län är kvinnor. Sammanfattningsvis är drygt 20 % av de anställda inom träbranschen i Småland kvinnor. Sett ur ett jämställdhets- och tillväxtperspektiv är det därför viktigt att verka för fler otraditionella yrkesval. Nedan följer också exempel på könsfördelning inom några yrken (SCB s yrkesregister 2012) Anställda (yrkesregistret) 16-64 år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter yrke och kön. 2012 7123 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 2117 72 2189 07 Kronobergs län 985 8 993 08 Kalmar län 1408 30 1438 7421 möbelsnickare m.fl. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 250 47 297 07 Kronobergs län 52 5 57 08 Kalmar län 40 2 42 7435 tapetserare Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 116 56 172 07 Kronobergs län 22 10 32 08 Kalmar län 23 11 34 8141 sågverksoperatörer Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 435 20 455 07 Kronobergs län 243 31 274 08 Kalmar län 561 59 620 8142 processoperatörer, träfiberindustri Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 38 6 44 07 Kronobergs län 9 0 9 08 Kalmar län 61 12 73 8240 maskinoperatörer, trävaruindustri Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 1378 313 1691 07 Kronobergs län 759 182 941 08 Kalmar län 591 92 683 10 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
8284 montörer, träprodukter m.m. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län 391 142 533 07 Kronobergs län 86 27 113 08 Kalmar län 63 18 81 Utveckling per FA-region 2008-2012 Enligt officiell statistik från SCB minskade antalet sysselsatta inom redovisade delbranscher med 2 625 personer (-15 %) totalt i smålandslänens FA-regioner mellan 2008-2012. Vissa delbranscher går bra medan en del går betydligt sämre. Sysselsättningsnedgången har drabbat alla regioner under perioden. Störst nedgång noteras i FA Västervik med -40 % och i FA Älmhult med -36 %. Lägst minskning noteras i FA Ljungby med -3 % och FA Värnamo med 6 %. 2008 2009 2010 2011 2012 20005 FA5 Värnamo 2218 2044 2049 2116 2091 20006 FA6 Jönköping 3978 3720 3704 3695 3618 20007 FA7 Vetlanda 2223 1893 2098 2003 1951 20008 FA8 Tranås 838 766 744 715 688 20009 FA9 Älmhult 1123 1034 1054 987 717 20010 FA10 Ljungby 534 458 468 469 518 20011 FA11 Växjö 2343 2103 2124 2045 1946 20012 FA12 Kalmar 2125 1740 1695 1671 1666 20013 FA13 Vimmerby 1307 1228 1262 1260 1135 20014 FA14 Västervik 323 264 289 286 193 20015 FA15 Oskarshamn 481 422 430 421 345 Summa 17493 15672 15917 15668 14868 Som i många andra tillverkande industribranscher förekommer inhyrning av personal från bemanningsföretag för att hantera produktionssvängningar. För att få en uppfattning om antalet sysselsatta inom den yrkeskategorin redovisas även detta. 78.200 2008 2009 2010 2011 2012 Personaluthyrningsföretag Summa 3163 2354 3654 3805 3689 Omfattningen av inhyrd personal till trärelaterad produktion går inte att utläsa i offentlig statistik. Det förekommer i begränsad omfattning inom vissa delbranscher. 11 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Anställda inom trärelaterad produktion Kartan visar på träbranschens tyngd i Smålandslänen. Ju fler anställda inom trärelaterad produktion av totala antalet anställda inom industrin, desto rödare färg i respektive FAregion. Bild 2. Antalet anställda per FA-region. 12 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Utveckling av antalet sysselsatta och trend i delbranscher 2010-2012 16.101 Sågverk 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 601 578 608 Kronobergs läns FA 267 232 249 Kalmar läns FA 579 525 820 * Totalt 1447 1335 1677 16.102 hyvlerier 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 591 608 521 Kronobergs läns FA 533 526 420 Kalmar läns FA 588 545 202 * Totalt 1712 1679 1143 16.210 industri för fanér och träbaserade skivor 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 16 5 5 Kronobergs läns FA 21 20 20 Kalmar läns FA 180 185 203 Totalt 217 210 228 16.220 Industri för sammansatta parkettgolv 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 0 0 0 Kronobergs läns FA 35 30 27 Kalmar läns FA 709 718 703 Totalt 744 748 730 16.231 Industri för monteringsfärdiga trähus 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 1359 1297 1210 Kronobergs läns FA 99 123 128 Kalmar läns FA 237 272 237 Totalt 1695 1692 1575 16.232 Industri för trädörrar 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 528 558 501 Kronobergs läns FA 154 196 163 Kalmar läns FA 0 11 12 Totalt 682 765 676 16.233 Industri för träfönster 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 581 565 663 Kronobergs läns FA 459 460 432 Kalmar läns FA 274 296 167 13 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Totalt 1314 1321 1262 16.240 Träförpackningsindustri 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 260 257 234 Kronobergs läns FA 155 135 126 Kalmar läns FA 82 78 83 Totalt 497 470 443 16.291 Industri för förädlade trädbränslen 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 135 131 92 Kronobergs läns FA 6 6 7 Kalmar läns FA 35 58 39 Totalt 176 195 138 31.011 Industri för kontors- och butiksmöbler 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 1530 1633 1610 Kronobergs läns FA 339 342 365 Kalmar läns FA 199 223 202 Totalt 2068 2198 2177 31.012 Industri för kontors- och butiksinredningar 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 520 420 452 Kronobergs läns FA 25 27 26 Kalmar läns FA 19 18 22 Totalt 564 465 500 31.021 Köksmöbelindustri + 31.090 Annan möbelindustri 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 1620 1639 1610 Kronobergs läns FA 993 940 893 Kalmar läns FA 555 490 487 Totalt 3168 3069 2990 31.022 Köksinredningsindustri 2010 2011 2012 Trend Jönköpings läns FA 62 91 88 Kronobergs läns FA 247 183 114 Kalmar läns FA 21 21 21 Totalt 330 295 223 * 200 sysselsatta överförda från hyvleri till sågverk i Kalmar läns FA 2012 14 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Generellt har trähusbranschen en låg exportgrad vilket gör den extra beroende av inhemsk efterfrågan, vilken till stor del styrs av offentliga stimulansåtgärder, räntenivåer och köpkraft hos befolkningen. Möbler och sågade produkter har däremot en stor exportmarknad. Produktion och lönsamhet för sågade trävaror styrs därför till stor del av internationell konkurrens och råvarupriser. Utveckling och kommande behov Hur får vi då få en uppfattning av kompetensbehoven framöver? Jo, bl.a. genom att följa utvecklingen hittills, titta på strukturella förändringar, effekter av politiska reformer, konjunkturläge, branschens rationaliserings- och automatiseringstakt, branschorganisationers utlåtanden, kommande pensionsavgångar och till sist på utvecklingen i omvärlden. Oavsett faktaunderlag ska man alltid vara medveten om att en prognos är en prognos. Enligt befintlig statistik har branschen som helhet haft en vikande utveckling de senaste åren när det gäller antalet sysselsatta. Lönsamheten är relativt god, men varierar förstås beroende på produktsegment2. ROT-avdrag har möjliggjort många ny-, om- och tillbyggnader hos privatpersoner vilket gynnat vissa delbranscher mer än andra. Efterfrågan på nya privatbostäder är god men husföretagen lever i en tuff konkurrens. Räntenivån är låg samtidigt som skattereformer har ökat befolkningens köpkraft och förmögenhet. Den offentliga produktionen av bostäder och andra byggnader ligger också på en högre nivå än för några år sedan. Näringslivet nyinvesterar stora delar av sina vinster. Allt detta borgar för en fortsatt god efterfrågan för byggindustrin, småhustillverkare och inredningstillverkare, m.m. ytterligare en tid. Sågverk och enklare tillverkning lever dock under fortsatt prispress och dålig lönsamhet. Den allmänna efterfrågan och konjunkturen kan förändras snabbt beroende på kriser i omvärlden, politiska beslut, m.m. Rekryteringsbehoven på sikt är därför väldigt svår att förutse. Känslan är ändå att trä som material har framtiden för sig. Det gäller bara att företagen fortsätter utveckla produkter som också efterfrågas på exportmarknader runt om i världen. 2 Bl.a. Studie av näringslivets ekonomiska utveckling, Grufman&Reje, 2013 15 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Konjunkturläge 2013 enligt TMF Här kommer ett exempel på ett antal parametrar som trä- och möbelföretagen publicerar regelbundet. Observera att olika variabler mäts under respektive delbransch. -10% Dörrar Ackumulerat 2013 levererades 1 428 008 dörrar enligt rapporterande företag, en minskning med 10 procent jämfört med 2012. -5% Fönster Under 2013 levererades 1 400 102 luft, en minskning med 5 procent jämfört med 2012. Köksinredningar Den fakturerade försäljningen av köksinredningar minskade med 0,3 procent under 2013 jämfört med 2012. ±0% -6% Möbler De senaste siffrorna från SCB visar att exporten av möbler minskade med 6 procent till 14,6 miljarder kr under januari - december 2013 jämfört med 2012. Den totala importen av möbler ökade med 1 procent till 13 miljarder kr. Handelsbalansen var positiv med 1,5 miljarder kr. -8% Trappor Den ackumulerade fakturerade försäljningen för trappgruppens företag minskade med 8 procent till 205 miljoner kr under 2013 jämfört med 2012. 16 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
-3% Trägolv Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 3 procent under 2012 jämfört med 2011. Källa är FEP - den europeiska organisationen för trägolv. +11% Trähus Den totala orderingången var oförändrad med 671 miljoner kr under januari februari 2014 jämfört med 2013. Omsättningen inklusive export för leveranser ökade med 11 procent till 594 miljoner kr under samma period. -5% Träskivor Den totala produktionen av träskivor minskade med 5 procent under 2013 jämfört med 2012. Rekryteringsbehov Behoven av olika yrkeskompetenser och utbildning framöver styrs av produktionsinriktning, automatiseringsgrad, åldersavgångar och givetvis efterfrågan. Genomförd enkätundersökning bland företagen under 2013 ger en bild av behoven utifrån rådande nuläge på kort sikt samt pensionsavgångar inom 5 år. Behov för dimensionering av utbildning på medellång sikt (5-8 år) är alltid svårt att prognostisera. Konjunkturer går upp och ner. All tillverkningsindustri i Småland har behov av individer med industriell och teknisk baskompetens. Unika kunskaper för respektive delbransch går sedan att bygga på med t.ex. en yrkeshögskoleutbildning. Det är ändå viktigt att i denna rapport försöka skatta kommande behov för att trärelaterade branscher ska ha tillgång till kompetent personal i framtiden. Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport 2010 är en källa med statistik över antalet pensionsavgångar 2015-2024. SCB:s yrkesregister överensstämmer i stort med denna sammanställning när det gäller anställda över 55 år. 17 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Återrekryteringsgraden vid pensionsavgångar inom träbranschen varierar för olika delbranscher. Oavsett om man rekryterar en ny medarbetare kommer förmodligen helt ny kompetens att efterfrågas. Senaste årens utveckling ger en bild av hur varje delbransch utvecklas. Utifrån den trenden skattas ett grundscenario av personalbehov de kommande fem åren. Produktionen inom delbranschen avgör sedan inom vilka yrkeskategorier det kommer att behövas fler, respektive färre antal sysselsatta framöver. I Arbetsförmedlingens genomförda enkät skattades effekten på 5 års sikt för olika yrken av en ökad efterfrågan på 30 %. Även om det är högst troligt kan vi inte i denna analys utgå från ett scenario med samma ökning inom trärelaterad produktion. Framtida rekryteringar Utifrån pågående utveckling kan vi räkna med att industriföretagen fortsätter automatisera och effektivisera sin produktion för att göra fler enheter per timme med mindre personal. Antalet sysselsatta kommer därför generellt att fortsätta minska. Inom viss produktion kan dock inte manuellt hantverk ersättas med fler maskiner, t.ex. inom snickeri och möbeltillverkning. Utbildningsbehoven ser därför lite olika ut framöver. Vid rekrytering av process- och maskinoperatörer kommer det att krävas god industriell baskunskap samt spetskunskap inom teknik, IT och produktion. Inom annan produktion krävs mer av hantverkskunnande och kreativitet. I enkätundersökningen framkom det att möbel- och inredningssnickeriföretagen till stor del kräver utbildning på eftergymnasial nivå för sin framtida personal. Även språk-, digital och kulturell kompetens kommer att vara viktiga egenskaper när man jobbar mot nya kunder och marknader. För arbets- och produktionsledning krävs dessutom förmåga att se hela produktionsprocessen samt kunskaper inom ekonomi och Lean. Yrken (SSYK) inom produktion som främst är aktuella beräknas vara följande: (3119) Ingenjörer, tekniker, konstruktörer trä (7123) Byggnadsträarbetare, inredningssnickare, m.fl. (7421) Möbelsnickare, m.fl. (7521) Ytbehandlare trä (7522) Fin, inrednings- och möbelsnickare (7523) Maskinsnickare och maskinoperatörer trä (7533) Tapetserare (8141) Sågverksoperatör, sågverksarbetare (8240) Maskinoperatörer trävaruindustri (8284) Montörer träprodukter 18 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Grundscenario, ersättningsgrad pensionsavgångar samt skattad trendutveckling Eftersom det inte finns någon åldersuppdelning i SCB:s yrkesregister på län är det omöjligt att veta kommande antal pensionsavgångar på detaljerad nivå. Vi fortsätter därför använda oss av samma indelning som gjordes i Af:s generationsväxlingsrapport när det gäller prognoserna över kommande rekryteringsbehov. I vårt grundscenario har vi räknat med att pensionsavgångar ersätts fullt ut inom samma delbransch och yrkeskategori. Fördelning av antal åldersavgångar per delbransch För att kunna göra en prognos måste man också ha rimliga fördelningsnycklar. Den senaste kända fördelningen kan härledas till gjord undersökning 2013. *1 = Andelsfördelning av totalt antal sysselsatta utifrån Af:s enkätundersökning i 150 företag: 6,1% Sågverk 5,4% Industri för trädörrar = specialsnickerier 5,4% Industri för träfönster = specialsnickerier 6,3% Industri för kontors- och butiksmöbler = möbelsnickerier 2,0% Industri för kontors- och butiksinredningar = inredningssnickerier 6,3% Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri = möbelsnickerier 2,0% Köksinredningsindustri = inredningssnickerier 8,9% Industri för trähus ~ 5,4% Industri för förädlade träbränslen ~ 5,4% Industri för parkettgolv ~ 5,4% Träförpackningsindustri ~ 6,3% Tapetserare = möbelsnickerier *2 = Skattning utifrån Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport 2010 *3 = SCB Yrkesregister per län 2012 19 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Jönköpings läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m. 2019 Sågverk och hyvlerier 1 128 69 0 69 Industri för monteringsfärdiga trähus 1 210 108 150 258 Industri för trädörrar 501 27 20 47 Industri för träfönster 663 36 75 111 Industri för sammansatta parkettgolv 0 0 0 0 Träförpackningsindustri 234 13 0 13 Industri för förädlade trädbränslen 92 5 0 5 Industri för kontors- och butiksmöbler 1 610 101 35 136 Industri för kontors- och butiksinredningar 452 9 20 29 Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri 1 610 101 15 116 Köksinredningsindustri 88 2 23 25 809 Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt 2015-2019 2012 *3 *2 utveckling t.o.m. 2019 Sågverksoperatörer 455 35 0 35 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 2 189 320 62 382 Möbelsnickare, m fl. 297 45 15 60 Tapetserare 172 12 5 17 Processoperatörer träfiberindustri 44 8 3 11 Maskinoperatörer trävaruindustri 1 691 190 65 255 Montörer träprodukter 533 30 19 49 809 Enligt ovan redovisat grundscenario för Jönköpings läns FA behöver branschen rekrytera drygt 800 utbildade yrkesarbetare till och med år 2019. 20 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Kronobergs läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m. 2019 Sågverk och hyvlerier 669 41 0 41 Industri för monteringsfärdiga trähus 128 11 40 51 Industri för trädörrar 163 9 15 24 Industri för träfönster 432 23 10 33 Industri för sammansatta parkettgolv 27 2 0 2 Träförpackningsindustri 126 7 0 7 Industri för förädlade trädbränslen 7 1 2 3 Industri för kontors- och butiksmöbler 365 23 35 58 Industri för kontors- och butiksinredningar 26 1 5 6 Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri 893 56 5 61 Köksinredningsindustri 114 3 0 3 289 Foto Okko Pyykkö 21 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt 2015-2019 2012 *3 *2 utveckling t.o.m. 2019 Sågverksoperatörer 274 14 0 14 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 993 115 32 147 Möbelsnickare, m fl. 57 10 5 15 Tapetserare 32 4 1 5 Processoperatörer träfiberindustri 9 1 0 1 Maskinoperatörer trävaruindustri 941 72 16 88 Montörer träprodukter 113 12 7 19 289 Enligt ovan redovisat grundscenario för Kronobergs läns FA behöver branschen rekrytera närmare 300 utbildade yrkesarbetare till och med år 2019. Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Kalmar läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m. 2019 Sågverk och hyvlerier 1022 62 0 62 Industri för monteringsfärdiga trähus 237 21 45 66 Industri för trädörrar 12 1 5 6 Industri för träfönster 167 9 0 9 Industri för sammansatta parkettgolv 703 38 3 41 Träförpackningsindustri 83 5 2 7 Industri för förädlade trädbränslen 39 2 3 5 Industri för kontors- och butiksmöbler 202 13 7 20 Industri för kontors- och butiksinredningar 22 1 5 6 Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri 487 31 16 47 Köksinredningsindustri 21 1 2 3 272 22 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt 2015-2019 2012 *3 *2 utveckling t.o.m. 2019 Sågverksoperatörer 620 33 0 33 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 1 438 85 28 113 Möbelsnickare, m fl. 42 12 5 17 Tapetserare 34 4 1 5 Processoperatörer träfiberindustri 73 20 5 25 Maskinoperatörer trävaruindustri 683 52 21 73 Montörer träprodukter 81 5 1 6 272 Enligt ovan redovisat grundscenario för Kalmar läns FA behöver branschen rekrytera cirka 275 utbildade yrkesarbetare till och med år 2019. 23 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Utbildning Gymnasieskolan Hur många elever finns i gymnasieskolans yrkesprogram åk 2013-2014? Skolverkets statistik i databasen SIRIS stämmer inte enligt branschföreträdare och verksamma inom skolan. En extra kartläggning har därför gjorts men hjälp av Träcentrum. Observera att den inte är fördelad på län. Aktuellt läge för gymnasieutbildningar med träinriktning Småland maj 2014 (baserat på faktauppgifter från respektive skolor) Hantverksprogram snickeri finns kvar i Nässjö, Nybro, Tranås, Uppvidinge, Ljungby, Vaggeryd och Vetlanda. Antal elever totalt på dessa orter i Åk 1 35 st (inga elever i Vaggeryd och Nässjö i åk 1) Åk 2 48 st (inga elever i Vaggeryd i åk 2) Åk 3 50 st Framöver kommer finsnickeri att finnas som inriktning för åk 3 på byggprogrammet i Nässjö. Industritekniska programmet med inriktning trä alternativt Produkt & Produktion finns i Vetlanda, Uppvidinge, Vaggeryd och Tranås. I Vetlanda är träteknik en valbar inriktning från år 2. Åk 1 22 st (inga elever i Vaggeryd i åk 1) Åk 2 Åk 3 34 st 33, varav 16 st i Vetlanda som kan välja trä till åk 2. (Inga elever i Uppvidinge och Vaggeryd) Enstaka elever går introduktionsprogram, individuellt val industriteknik samt introduktionsprogram, yrkesintroduktion industriteknik I Nybro finns 14 elever på Yrkesvux med inriktning trä som examineras v-14. Inriktning Design och produktutveckling trä på Teknikprogrammet finns i Tranås och Nässjö, Åk1: 39 st Åk2: 46 st Åk3: 40 st Källa: Gymnasieskolornas egna uppgifter 24 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Yrkeshögskoleutbildning i Småland med avslut under 2014-2019: Nedanstående utbildningar är mer eller mindre relevanta för träbranschen. Det är ändå kompetenser som efterfrågas i så stor omfattning inom näringslivet att de blivit beviljade två intag med elever som blir tillgängliga för arbetsgivare under perioden. Utbildningar som är direkt riktade för trärelaterad produktion är: Trähusprojektör och möbelproduktionstekniker. Utbildningar som har hög relevans för branschen är: Visuell design Arkitektur och inredning, ombyggnad och renovering för bygghantverkare, säljare med inredningskompetens och byggproduktionsledare. Utbildningar som finns mer eller mindre behov av inom all industriell produktion är: Produktionsledare, Produktionsutvecklare, Produktionsplanerare, Teknik- och produktionsstyrning, Inköp & Supply management, Inköpslogistiker, Strategisk inköpare, Marknadsinriktad företagssäljare, Kvalificerad företagssäljare, Automationsingenjör, Automation och industriell IT, Lean förbättringsledare, Digital design Formbestämning, Teknisk visualisering BIM, CNC-teknik blått certifikat. Omfattning, antal platser och avslutsår varierar under perioden. Huvuddelen av utbildningarna är riktade mot tjänstemannayrken. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Högskola och universitet Näringslivets efterfrågan på akademiker inom trärelaterad produktion är begränsad. I stort handlar det om generella kompetenser som behövs i alla företag som uppnått en viss storlek. Utbildning med koppling till de branscher som analysen behandlar finns till viss del vid Smålands lärosäten, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö och Högskolan i Jönköping. Linnéuniversitetet: Skog och träteknik, högskoleingenjör 180 hp och masterprogram 120 hp. Skogs- och träprogrammet, 180 hp Byggnadsutformning, 180 hp Byggteknik, högskoleingenjör, 180 hp och masterprogram 60 hp. Designprogrammet, inriktning produktdesign, 180 hp och design, masterprogram 120 hp Högskolan i Jönköping: Byggnadsutformning med arkitektur, 180 hp Husbyggnadsteknik, 180 hp Produktutveckling med möbeldesign, 120 hp (högskoleexamen) Källa: Respektive lärosätes hemsida 25 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
Slutsats Smålands FA-regioner har totalt minskat antalet anställda inom trärelaterade produktion med 2 625 personer (-15 %) mellan 2008 och 2012. Liksom all tillverkande industri rationaliserar och automatiserar företagen sin produktion för att öka lönsamheten. Produktionstoppar klaras av med inhyrd personal från bemanningsföretag efter behov. Utvecklingen gör att fler kvalificerade och utbildade medarbetare behövs framöver i den allt mer kunskapsintensiva maskinella produktionen. Företagen har allt svårare att hitta rätt arbetskraft samtidigt som intresset för gymnasiets industri- och hantverksprogram är lägre än någonsin tidigare. Möjligheten till fortbildning och omskolning för äldre som tidigare arbetat inom branschen är begränsad. Syftet med denna rapport är att visa utvecklingen i respektive delbransch, förmodat rekryteringsbehov utifrån ett grundscenario och antalet studerande, framförallt inom gymnasieskolans program. De som idag utbildas täcker inte ens hälften av rekryteringsbehoven fram till 2020. D.v.s. ett utbudsglapp som måste lösas på andra sätt om inte företagen ska bli tvungna att utlokalisera produktionen från Småland till andra delar av världen. Bilagor som finns att ladda ner tillsammans med rapporten: Kartläggning av träindustrin i Småland, 2013 Sysselsatta per bransch 2007-2012 (SNI 2007 på 5-siffernivå) Foto Ola Olsson 26 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
27 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher
28 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher